Charlotte Quensel

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Mycket kan sägas om EU:s förvaltning av Sveriges avgift, men ett problem som inte får så mycket uppmärksamhet är EU:s snabba steg mot att bli en skuldunion. År 2021 var den gemensamma skulden cirka 240 miljarder euro. I dag kan vi lägga till 800 miljarder euro till den summan. Sveriges andel av denna skuld är anseende, vilket i slutändan minskar vårt ekonomiska utrymme här hemma.

Just nu förhandlas den kommande långtidsbudgeten, och det är en styrka att Tidöpartierna är överens om att vi inte ska godkänna kommissionens förslag om ännu en enorm skuldsättning. Min fråga till finansministern är: Kan vi vara trygga med att hon kommer att driva denna ståndpunkt efter att vi, förhoppningsvis, har vunnit valet, oavsett vad kommissionen pressar Sverige med?

Fru talman! I den budget vi kommer att fastställa om en stund budgeteras 54 miljarder kronor till EU:s årsavgift för 2026, och då är Sveriges nu gällande rabatt avdragen. EU:s årsbudget baseras på den långtidsbudget som startade 2021. Under förhandlingarna inför denna långtidsbudget var det framför allt två händelser som påverkade EU. Dels var det brexit, som innebar en rejäl minskning av budgetintäkterna. Dels var det den pågående covidpandemin.

Sverigedemokraterna ville då se en budget som helt tog hänsyn till brexit, det vill säga att budgeten blev mindre. Tyvärr gick EU:s budget åt rakt motsatt håll och blev betydligt större. Covidpandemin gjorde att euroländernas krav på en gemensam, enorm fond till slut blev verklighet.

Sverigedemokraterna röstade emot förra långtidsbudgeten just för att vi ansåg att den var alldeles för stor och för att godkännandet av en gemensam, enorm skuldsättning skulle öppna för nya krav på ännu fler gemensamma skulder, och Sverige skulle då bli en del av en skuldunion. Tyvärr var det få här i kammaren som delade vår oro.

Fru talman! I somras presenterade EU-kommissionen sitt förslag till kommande långtidsbudget, som ska gälla 2028–2034. Kommissionen går alltid ut hårt, men detta förslag är bortom all anständighet.

Regeringen har gjort en analys av förslaget. Nuvarande avgift, baserad på bni, är 1,13 procent, men i den kommande långtidsbudgeten ökar kommissionen bni-delen till 1,35 procent, inklusive föreslagna specialinstrument. Det låter kanske inte så illa med ökningar på decimalen, men det ger en stor ökning på själva avgiften.

Förutom avgiften vill kommissionen se flera skatter som EU själv ska få ta ut, något som strider mot själva idén om hur EU:s budget ska finansieras. Att EU ska tillåtas ta ut egna skatter kanske motverkar en höjning av avgiften, men makten förskjuts alltmer från medlemsstaterna till Bryssel. Denna maktförskjutning innebär att vi i Sverige får mindre möjlighet att själva påverka vår inrikespolitik.

I kommande långtidsbudget föreslås Sveriges årsavgift till EU hamna på cirka 103 miljarder kronor per år. Även om vi får behålla rabatten, som i dag är 8–11 miljarder kronor per år, föreslår EU att Sverige ska betala skyhögt mer än det vi sverigedemokrater anser att Sverige bör betala.

Fru talman! Sverigedemokraterna vill minska kostnaderna för EU. Vi vill se ett slimmat EU där makten och skyldigheterna ligger hos medlemsstaterna. EU-budgeten behöver fokusera på det absolut viktigaste: att stoppa slöseri och kommande nya regleringar. Tyvärr utvecklas EU ständigt åt fel håll, och kostnaderna skenar. Dessutom förskjuts makten alltmer från medlemsstaterna till Bryssel. EU ger sig ständigt in på allt fler områden och producerar ett hav av nya, snåriga regleringar som leder till ökad administration och därmed ökade kostnader. Detta minskar unionens produktivitet och konkurrenskraft i jämförelse med omvärlden.

EU har utvecklats på ett sätt som jag tror att få kunde visualisera vid folkomröstningen 1994. Det som kunde ha varit en stark union med en livskraftig inre marknad och fri rörlighet för EU:s invånare har blivit en koloss som genom varje budget flyttar resurser från välskötta medlemsstater som Sverige till misskötta medlemsstater som ständigt kräver mer ekonomiskt stöd av sina grannar.

Sveriges avgift till EU för 2026 ser ut att bli drygt 54 miljarder. EU vill att Sveriges avgift ska öka till 103 miljarder kronor per år från och med 2028. Vad betyder det i verkligheten?

Sverigedemokraterna och regeringen sänker äntligen elskatten. Jag tror att det inte har gjorts på de dryga 70 år som den skatten funnits. Vi har tillsammans sänkt kostnaden för bensin och diesel med så mycket att en vanlig familj sparar tusenlappar. Vi sänker också matmomsen, vilket sänker matkostnaderna. Vi sänker även kostnaderna för förskolan. Dessutom har vi sänkt och sänker skatten för löntagare och pensionärer. Det är inte mer än rätt. Att få behålla i alla fall hälften av sin intjänade lön borde vara en självklarhet. Dit är det dock en bit kvar. Men vi i Tidösamarbetet jobbar på det.

Fru talman! Om EU:s kommande långtidsbudget tillåts svälla till att ge Sverige en avgift som blir nästan dubbelt så stor som dagens 54 miljarder kronor kommer satsningar och skattelättnader i Sverige att bli lidande. Svenskarnas skatteinbetalningar kommer att i allt större belopp skickas ned till Bryssel för att fördelas till andra medlemsstater.

Med den avslutande varningen vill jag passa på att önska talmannen och presidiet samt kollegorna i utskottet och finansutskottets eminenta personal en riktigt härlig julhelg och ett gott nytt år.

(Applåder)

Herr talman! I dag behandlar vi det 20:e militära stödpaketet till Ukraina. Värdet uppgår till drygt 9 miljarder kronor. Med detta paket är Sverige uppe i ett totalt militärt stöd om ungefär 90 miljarder kronor sedan krigsutbrottet.

När några av oss från finansutskottet var i Kiev förra året utrustades vi med en app som larmar när man behöver skynda sig till ett skyddsrum. Jag har fortfarande kvar den appen på min mobil. Larmet går dagligen. Det går när jag sover som bäst. Det går på helgerna, när jag umgås med familj och vänner. Det går när jag är här i riksdagen.

Larmen på vardagarna kanske är de värsta, i alla fall för alla ukrainare som har barn i förskola och skola. Tänk att rusa mot ett skyddsrum utan dina barn när du inte ens vet om de är i säkerhet! Det är fruktansvärt. Ännu värre: Tänk om ditt barn är i aktiv tjänst vid fronten och slåss mot de ryska soldaterna! Tänk att ständigt leva i ovisshet när det gäller om ditt barn kommer att skadas eller ens återvända från fronten!

Herr talman! När larmet dagligen går på min mobil påminns jag om varför vårt stöd till Ukraina är viktigare än mycket annat.

Kriget är inne på sitt fjärde år. Det som länge var en attack på Ukraina har utvecklats till något som kommer allt närmare oss själva. Som respons på drönarattackerna har Danmark höjt beredskapen, och Sverige med flera länder bistår med antidrönarsystem. Samtidigt sa Tysklands förbundskansler i måndags att Europa inte är i krig med men inte längre har en fred med Ryssland. Det är ett starkt uttalande. Tysklands försvarsminister har gått ut och sagt att man är beredd att försvara baltländerna i händelse av en attack från rysk sida.

Sveriges och EU:s fokus ligger på Ukraina och förhoppningen att de ska lyckas med att mota ut Ryssland ur sitt territorium. Det handlar om att Ukraina ska ha kontroll över sina gränser och att ukrainarna ska få möjlighet att leva i ett demokratiskt land utan hot från sin granne. För att detta ska bli möjligt behöver Ukraina allt stöd de kan få – och mer därtill.

I den extra ändringsbudget som vi voterar om i eftermiddag är det bland annat en upphandling av 18 nya Archerpjäser med tillhörande ammunition. Totalt är vi uppe i hela 44 stycken pjäser, vilka är väldigt viktiga för Ukrainas artilleriförmåga. Vi köper in marin materiel för att stärka Ukrainas förmåga att bekämpa ryska positioner och fartyg i floderna och Svarta havet. Luftförsvaret stärks, bland annat genom inköp av ammunition, sensorer och ledningssystem till redan donerade svenska luftvärnssystem.

Under början av kriget kunde Sverige donera befintlig materiel. Men med den säkerhetspolitiska situation som råder plus vår egen återuppbyggnad av försvaret kan vi inte avvara mer materiel. Militärt stöd till Ukraina utgörs numera till största delen av nytillverkad materiel – ungefär 75 procent kommer från svenska leverantörer.

Herr talman! Även om det inte ingår i denna extra ändringsbudget vill jag med tanke på helheten nämna att Sverigedemokraterna och regeringen har kommit överens när det gäller budgetpropositionen om att öka det militära stödet till totalt 40 miljarder kronor för 2026 respektive 2027. Samtidigt föreslås det att det civila biståndet till Ukraina ska öka till minst 10 miljarder per år till och med 2028.

Ett krig innebär ofantliga förluster, inte bara mänskliga utan även materiella. Sverige har kapaciteten att bistå med både ekonomiskt och militärt stöd. Det får aldrig löna sig att angripa sin granne. Vi har tidigare mest sett det som hot, men numera är det ständigt reella attacker från illasinnade.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Sverigedemokraternas och regeringens arbete med att strypa den kriminella ekonomin samt minska bedrägerier och penningtvätt har redan givit stor effekt, bland annat genom att vinsterna från telefonbedrägerier särskilt mot äldre har minskat med 40 procent under förra året och fortsätter att minska i år. Vi ser även att den nya lagen som innebär att staten kan beslagta kriminellas tillgångar är effektiv.

Bankerna har också ett stort ansvar i arbetet med att motverka bedrägerier och penningtvätt. Finansmarknadsministern och justitieministern träffade nyligen Sveriges största banker för att få en lägesbild av deras arbete på området. Hur avser finansmarknadsministern att arbeta vidare med bankerna för att strypa de kriminellas ekonomi och säkerställa att vi ror i hamn med Tidöavtalets mål på området?

Herr talman! Sverigedemokraterna och regeringen arbetar intensivt med att stoppa den utbredda kriminella ekonomin. Vi hörde just att den beräknas uppgå till mellan 100 miljarder och 150 miljarder årligen, och det blir en stor smäll för bland annat statsbudgeten.

Samtidigt som Tidöpartierna fokuserar på att strypa den finansiella kriminaliteten har en majoritet av regeringen tillsammans med oppositionen drivit igenom en lag som gör det möjligt att byta juridiskt kön, det vill säga personnummer, så många gånger man känner för. Ett resultat av detta blir att man endast kan spåra en persons personnummer ett steg bakåt.

Anser finansministern att det finns risk för att finansiella kriminella, som gör flera könsbyten och därmed byter personnummer minst två gånger, kan radera sin kriminella historik och på så sätt undgå upptäckt?

Fru talman! I dag behandlar vi det 19:e och hittills största militära stödpaketet till Ukraina. Värdet uppgår till hela 16 miljarder kronor. Med stödpaket 18, som vi behandlade i januari i år, är vi bara i år uppe på drygt 29 miljarder kronor.

Sverigedemokraterna och regeringen har tidigare kommit överens om ett treårigt stöd om 25 miljarder kronor per år. Med Rysslands allt aggressivare press på Ukraina behöver vi dock gå snabbare fram. I år har vi alltså redan använt största delen av 2026 års budgeterade medel. Med dagens stödpaket är Sverige uppe i ett totalt stöd om nästan 90 miljarder kronor.

Det kom som ett bryskt uppvaknande för Europa att behöva axla ett större ansvar för Ukrainas försvar i och med att USA inte längre ser det som självklart att vara ledande i stödet. Det innebär att såväl EU som enskilda länder i Europa behöver göra mer för Ukraina för att man ska ha förmåga att fortsätta stå upp mot Ryssland. Dagens paket svarar upp mot detta.

Det som är nytt i det här paketet är framför allt två saker. Det ena är en stor upphandling av nytillverkad försvarsmateriel. Sverige för en kontinuerlig dialog med Ukraina för att säkerställa att vi stöder med det Ukraina faktiskt efterfrågar. Därför kommer vi att göra satsningar på skräddarsydda tekniska lösningar som ännu inte finns på marknaden. Vi kommer att stödja innovation, produktifiering och militarisering hos mindre techbolag som har lovande produkter på gång. Fokus ligger på att utveckla materiel med resultat att de i närtid ska kunna serieproduceras.

Den andra stora satsningen började vi med redan i förra paketet, men nu kommer det stora stödet: Vi gör ekonomiska donationer om drygt 5 miljarder kronor. Det är framför allt ett danskt initiativ till upphandling för att man tillsammans ska kunna säkerställa affärsmässighet, transparens och leveranskontroll när man upphandlar så här mycket militär materiel. Och nu stöder vi alltså med ytterligare 5 miljarder. Försvarets materielverk kommer att bidra med personal för att kontrollera verksamheter som Sverige är med och finansierar så att allt går rätt till.

Ukrainas framtid är, som vi alla vet, mycket oviss. Även en vapenvila innebär ovisshet, och det kommer att krävas stora satsningar på att återuppbygga Ukraina. Det är dock en stor trygghet att vi i Sveriges riksdag är enade i vårt stöd. Jag hoppas, och utgår från, att vi alla kommer att fortsätta vara väldigt enade. Det är också mycket viktigt att Europa i stort är enat.

För att möjliggöra ett starkt Ukraina är det en förutsättning att Ryssland fattar att det kostar mer än det smakar att angripa en suverän stat. Det är hög tid att Europas ledare axlar ansvaret för vår säkerhet och att de inte förväntar sig att USA ska stå för lejonparten av denna säkerhet.

Fru talman! Det har gått över tre år sedan Ryssland attackerade Ukraina. Europa behöver hålla ut och hålla samman, i stöd och i handling. Europa har kapaciteten att axla stödet till Ukraina. Förhoppningsvis kommer EU också att göra stora omprioriteringar i den kommande långtidsbudgeten för att få loss medel till det som är viktigast för en stark union och starka grannar. En del av EU:s säkerhet utgörs av att våra vänligt sinnade grannar har förmågan att stå emot dem som angriper. Vi behöver lyfta blicken och ta hänsyn till vad omvärlden faktiskt gör, inte vad man hoppas att omvärlden ska göra.

Varje natt vaknar jag. Det är kanske inte så många i Sverige som tänker på det, men varje natt angrips Ukraina. Vi var ett gäng från finansutskottet som besökte Ukraina i maj förra året. Då hade vi, på de telefoner vi fick resa med, en app som varnade oss när flyglarmet gick. Jag har den appen på min jobbtelefon. Varje natt måste tusentals familjer skynda sig ned i skyddsrum. Medan vi kan sova lugnt här lever de i ständig press och i ständig förstörelse, helt oskyldigt angripna av en granne.

Larmen går även dagtid. Familjer är åtskilda under dagtid, och människor vet inte om deras barn hinner ned i skyddsrum – om det ens finns skyddsrum. Det är vad Ukraina lever med efter att ha blivit helt oskyldigt angripet av Ryssland. Det är det vi måste se till att stoppa, så att deras larm inte behöver gå på nätterna.

Jag avslutar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! I dag behandlar vi det 18:e och hittills största militära stödpaketet till Ukraina. Värdet uppgår till hela 13 ½ miljard kronor. I och med detta paket är Sverige uppe i ett stöd på drygt 70 miljarder kronor. Paketet innehåller bland annat materiell förstärkning, samtidigt som Ukraina mobiliserar fler soldater. Vi stärker också Ukrainas förmåga till långräckviddig bekämpning inne i Ryssland. Hela 6 miljarder går till upphandling av såväl svensk som europeisk utrustning, där fokus ligger på korta leveranstider. Bland satsningarna finns utbildningsstöd, analysstöd, 16 Stridsbåt 90, 146 lastbilar och, framför allt, 1 500 pansarvärnsrobotar, och det är precis detta Ukraina efterfrågar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2025 – Stöd till Ukraina

Utöver stödet till Ukraina donerar vi pansarskott till Moldavien. Förutom att vi möter Moldaviens efterfrågan är detta en tydlig signal till Moldaviens folk att vi bryr oss om Moldavien och ser dess utsatta läge. Europa vill inte se samma väg för Moldavien som den Ukraina tvingats in på.

Herr talman! På måndag är det tre år sedan Ryssland attackerade det ukrainska folket. I över tusen dagar har ukrainarna visat omvärlden att de inte tänker kapitulera och åter tvingas in under sovjetisk eller rysk flagg. Europa behöver hålla samman och visa att vi delar denna inställning, inte bara med tjusiga ord utan framför allt med handling. Ingen ukrainare borde tvingas att leva under rysk överhöghet. Det har de redan upplevt, och det ledde till att miljontals ukrainare dog i utrensningar och umbäranden.

Europa har en enorm utmaning i närtid. Trots att Trump omedelbart efter valvinsten i november meddelade att krigen i Mellanöstern och Ukraina stod högst upp på hans dagordning valde Europas ledare att prokrastinera i stället för att förekomma USA och ta ledartröjan. Man lät mer än tre månader passera, från USA:s valdag till Trumps tillträde, utan att agera. Nu vaknar Europas ledare och talar om en europeisk handlingsplan och om att ta ansvar för europeisk säkerhet. Man måste fråga sig vad Europas ledare gjorde. Väntade de på Trump innan de insåg faran för vår världsdel? Måtte denna passivitet inte straffa Ukraina och EU.

Herr talman! Samtidigt som EU:s ledare med rätta proklamerar sin förfäran över att USA tvingar fram förhandlingar kan vi läsa att det finns politiker i EU som uttrycker en önskan att återstarta importen av rysk gas. Det är idiotiskt. Medlemsstaterna måste inse att varje land behöver ta ansvar för sin militära upprustning, och det nu, samtidigt som de också tar ansvar för fossilfri el- och energiproduktion. EU måste klara både elektrifieringen och att göra unionen tillräckligt stark militärt. God försvarsförmåga och ett oberoende av utomståendes energi är grundförutsättningar för att EU ska stå emot krigshungriga grannar.

Herr talman! Låt oss inte upprepa den katastrofala politik som bland andra Tyskland fört genom att avveckla kärnkraften och i stället göra sig beroende av rysk gas. Unionen måste vakna upp och inse att man inte kan göra sig beroende av länder som Kina och Ryssland. EU måste gå vidare och vara starkt på egen hand.

Med detta avslutar jag med att yrka bifall till utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Herr talman! Budgeten för EU-avgiften 2025 landar på strax under 48 miljarder kronor. Avgiften utgår från den så kallade MFF:en, det vill säga långtidsbudgeten som just nu löper från år 2021 till och med år 2027.

Sverige har som enda medlemsstat röstat nej till årets EU-budget. När nya utgifter dyker upp vill vi se omprioriteringar, inte ökade kostnader. Dessvärre är Sverige mer eller mindre ensamt om att på riktigt kräva budgetdisciplin. Det är något som många medlemsstater har svårt att klara ut även när det gäller deras budgetar hemma. Stora ekonomier som Tyskland, Italien och Frankrike har ofantliga problem, bland annat på grund av dåligt skötta statsfinanser, vilket de för vidare in i EU. Resultatet är en årsbudget som inte håller sig inom ramen. Sverige kommer att få ökade avgifter, men med hur mycket är oklart i dag.

Sverigedemokraterna röstade nej till nu gällande MFF. Skälen till det var många. Bland annat såg vi inte hur budgeten och den enorma återhämtningsfonden Next Generation EU om tillsammans cirka 20 000 miljarder kronor skulle leda till utlovad tillväxt inom unionen annat än tillfälligt. Tyvärr ser det ut som att vi får rätt. Tillväxten i EU är mager. Jämfört med till exempel USA har unionen länge sackat efter när det gäller konkurrenskraft.

Sverigedemokraterna varnade också för att om vi en gång släpper igenom en gemensamt upplånad fond kommer flera medlemsstater att se det som ett smidigt sätt att fortsätta flytta ekonomiska tillgångar från välskötta medlemsstater till misskötta dito. Nu har hotet om en ny gemensam fond dykt upp som en inte alltför avlägsen mardröm.

I den så kallade Draghirapporten kan man läsa att lösningen på unionens problem är en ny fond. Översatt till svenska kronor handlar det om över 9 000 miljarder varje år. Detta ska pumpas in för investeringar i unionen. EU kommer att bli ett nytt Klondike för lycksökare inom bland annat digitalisering och den gröna omställningen. Kommande generationers skattebetalare får plocka upp notan, samtidigt som unionen för all framtid blir hårt skuldsatt.

Herr talman! Sverigedemokraterna vill se en EU-budget som utgår från det som vi röstade om 1994. Vi ska fokusera på det absolut viktigaste som bäst löses gemensamt. Vi vill se sänkta kostnader och ökat självbestämmande för medlemsstaterna, inte, som i dag, tvärtom.

Stödet till Ukrainas försvar mot Ryssland är den enda kostnad som vi vill se och faktiskt borde behöva ta utanför budgeten.

För att unionen ska ha en möjlighet att konkurrera med omvärlden behöver medlemsstaterna ta större ansvar på hemmaplan.

Vi ser i dag medlemsstater som vill att unionen ska ta ett gemensamt ansvar för försvaret. På så sätt vill man minimera sina egna kostnader för försvar. Samtidigt är det först i år som flertalet av Natoländerna investerar tillräckligt mycket i sina försvar, men de dras med åratal av försvarsunderskott i sitt bagage.

Medlemsstaterna måste också ta ansvar för att förse sina invånare och företag med planerbar basenergi. I EU finns ingen teknisk eller ekonomisk ursäkt för att länder inte har tillräckligt med egen planerbar basenergi. Dagens elfattigdom är resultatet av katastrofal politik. Detta om något sänker konkurrenskraften och tillväxten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Avgiften till Euro-peiska unionen

Statsskulderna i de flesta medlemsstater måste ned. Den gemensamma bruttoskulden för euroländerna ligger på 88,6 procent av bnp. Här finns en viktig förklaring till att flera av euroländerna vill att kostnaderna för nya lån ska flyttas över på samtliga medlemsstater. Det är dyrt att betala ränta på skulder - det vet alla som har stora bolån.

För länder som Italien, Frankrike och Spanien, som har skulder på över 100 procent av bnp, går en stor del av statsbudgetarna till att betala räntor. Sverige har en annan syn på skuldsättning. Vår statsskuld är 31,5 procent av bnp.

Herr talman! Ju mer EU kostar svenska skattebetalare, desto mindre ekonomiska resurser har vi att satsa i Sverige. Med denna årliga beska syn på EU avslutar jag med att yrka bifall till propositionen och önska talmannen med presidium, tjänstemännen, åhörare - det är ont om dem i dag - och kollegorna i finansutskottet en härlig julhelg och ett riktigt gott nytt år.

(Applåder)

Herr talman! Investeringar i den gröna omställningen påminner tidvis om kejsarens nya kläder. Sverigedemokraterna har ropat att kejsaren är naken. Ofta ser den gröna bubblan ut att bli kostsam både för skattebetalare och för pensionärer.

Vi anser att det är problematiskt när pensionskapital används till vidlyftiga investeringar. AP-fonderna har satsat drygt 6 miljarder av pensionstillgångar i Northvolt, 6 miljarder som nu ser ut att gå upp i rök. Vi bedömer att det är hög tid att se över fondernas placeringsregler. En del i detta borde vara att titta på riskerna med investeringar i onoterade aktier.

Delar statsrådet Wykman vår syn att en sådan översyn är rätt för att värna framtidens pensionärers surt förvärvade pengar?

Frågestund

Herr talman! Förra lördagen bilade jag tidigt på morgonen söderut på E4:an hemma i Skåne. Solen sken, och det var sommarvarmt. Jag passerade otaliga åkrar där majsen var nyskördad och rapsfälten stod redo för nästa vår. Det var helt enkelt en fin dag.

Trafiken var gles, och därför kunde jag fokusera på den konvoj som jag körde i kapp. Jag passerade ett stort antal udda lastbilar, och det blev tydligt att målet för dem var Ukraina. På civila lastbilars flak stod alla möjliga militära fordon.

Upplevelsen påminde mig om hur lyckligt lottade vi är i Sverige. Här stannar Rysslands krig vid nyheter om fasorna som pågår i Ukraina. Här har vi friheten att välja vad vi vill göra på vår lediga tid. Här kan vi leva i en trygg vardag utan att ha en aning om var närmaste skyddsrum ligger eller huruvida det ens finns ett skyddsrum. Det senare borde vi givetvis informera oss om.

Det borde vara självklart att grannländer samarbetar och inte krigar mot varandra. Att ett grannland till EU drivs av en övertygelse om att det har rätt att förgöra sin granne är svårt att ta in. Detta är anledningen till att vi här i eftermiddag beslutar om det 17:e stödpaketet till Ukraina. Med dagens stöd har Sverige hittills bidragit med drygt 57 miljarder kronor, inklusive militärt och övrigt stöd.

Det är en styrka både att vi står enade i riksdagen om att Sveriges hjälp till Ukraina ska pågå så länge som det behövs och att svenska folket delar denna övertygelse.

Herr talman! I mer än två och ett halvt år har Ryssland utövat fullskaligt krig mot det ukrainska folket. Det lidande som Ukrainas invånare genomgår är svårt att förstå om man inte har delat denna upplevelse. Att bidra militärt och ekonomiskt är ett lågt pris att betala jämfört med att, som ukrainarna, se sina älskade dö vid fronten och få sina hem och städer sönderbombade. Sveriges och västvärldens stöd till Ukraina kostar ekonomiskt, men det är ingenting jämfört med vad det skulle kosta om Ukraina skulle förlora mot Ryssland. Det minsta vi kan göra är att stödja militärt och ekonomiskt.

Dagens extra ändringsbudget ger Ukraina mer av det landet efterfrågar. Här finns också en efterlängtad del med ökat anslag och bemyndigande för att vi framöver eventuellt ska kunna stödja med Jas 39 Gripen. De flesta av oss är ivriga att få se vårt svenska stridsplan bistå i kriget mot Ryssland, men det är inte vi här i riksdagen som har kompetensen att besluta om denna eventuella satsning. Luftförsvaret är en fråga för försvaret, Försvarsdepartementet, Nato, internationellt flygsamarbete för Ukraina och regeringen.

Herr talman! En del av Sveriges och Europas försvarsförmåga utgörs av vad vi bidrar med för att ge Ukraina en ärlig chans att vinna över Ryssland. Som jag sa tidigare skulle varje annan utgång vara förödande inte bara för Ukraina utan för hela Europa.

Vinner Ryssland kommer man att fortsätta rusta för nya krig mot sina grannar. Ryska folkets stöd för kriget är skrämmande starkt. Vi behöver ta sådana värderingar på allvar och inse att många ryssar står långt ifrån vår syn på demokrati och fred. Att flera ledande politiker i Sverige och EU under många år har varit naiva när det gäller Ryssland är inte en ursäkt vi kan luta oss mot i dag - tvärtom.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag passar på att inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet samt önska presidiet ett härligt sommaruppehåll. Jag vill också önska kollegorna i finansutskottet en fin sommar och framföra ett extra stort tack till vårt fantastiska kansli.

Fru talman! Ukrainare har rätt att leva i fred, och de har rätt till sitt eget lands suveränitet. De har rätt att närma sig EU, och de har rätt att arbeta för att ansluta sig till Nato. Omvärldens stöd är avgörande för det ukrainska folkets framtid. Med stöd finns ukrainarnas vilja och förmåga att vinna över Ryssland. Utan stöd har ukrainarna en näst intill omöjlig uppgift. Stödet måste också vara långsiktigt, dels för att vi inte ser något slut, dels för att Ryssland förgör allt i sin väg.

Vi måste hjälpa till att få stopp på ryssarnas slakt på civila, kvinnor som våldtas, barn som kidnappas, hem som bombas sönder, elförsörjning som systematiskt slås ut och så vidare - listan kan göras hur lång som helst. Att Ukrainas grannar i väst aldrig tvekar om stödet är avgörande för vilket Europa vi kommer att lämna över till våra barn och barnbarn.

Fru talman! I dag debatterar vi det hittills största stödpaketet, det 16:e sedan Rysslands attack. Värdet av stödet är drygt 13 miljarder kronor, och det ingår i den långsiktiga överenskommelse vi har gjort inom Tidögruppen.

Allt stöd till Ukraina sker genom samarbete på internationell nivå men framför allt genom samarbete med Ukraina. Därför består huvuddelen av detta stödpaket av luftförsvarsmateriel, artilleriammunition och bepansrade fordon.

Sveriges stöd utformas bland annat i den så kallade stridsflygskoalitionen. Det är inte vi i finansutskottet som äger ansvaret, eller kunskapen, om hur vi bäst stöder det ukrainska folket. Därför är det milt sagt konstigt att se sossarnas och Centerns särskilda yttranden i betänkandet, där de verkar tycka att de sitter på bättre kunskaper än försvaret, Försvarsdepartementet, Nato, internationella samarbeten för Ukraina samt regeringen. Det jag syftar på är deras skrivningar om Jas 39 Gripen och möjligheten att ställa dessa plan till Ukrainas förfogande. Oppositionen är väl medveten om att det inte är möjligt för Sverige att själv fritt besluta om att Ukraina ska få tillgång till JAS 39 Gripen.

I dag är det amerikanska F-16 som fasas in för Ukraina. Svenska, mycket potenta ASC 890-plan kommer att understödja F-16 och bidra till att markant höja den totala effekten i försvaret av Ukraina.

Oppositionen är också medveten och hålls informerad om att regeringen fortsätter att arbeta för att framöver eventuellt stödja med JAS 39 Gripen. Det svenska uppdraget är att öka Ukrainas försvarsförmåga på bästa möjliga sätt, och det gör vi genom samarbete - inte genom att vissa partier i finansutskottet kommer med egna idéer.

Fru talman! En del av vår och Europas försvarsförmåga utgörs av att vi ger Ukraina möjlighet att vinna mot Ryssland. Varje annan utgång är förödande för Europa. Vinner Ryssland kommer de att fortsätta rusta för nya landvinningar. En majoritet av ryssarna anser att söndra och härska, genom krigföring och ständiga krigsbrott, är försvarbart agerande. Enligt internationella undersökningar har Putin fortfarande en klar majoritet av ryssarna med sig i kriget mot ukrainska folket. Vi behöver ta sådana värderingar på allvar och inse att ryssarna står långt från vår syn på demokrati och fred.

Fru talman! Samtidigt som många av oss här hemma rustar för midsommar tillsammans med familj, vänner och, förhoppningsvis, solen och värmen pågår ett av Rysslands värsta krigsbrott; det handlar om de kidnappade ukrainska barnen. Uppskattningsvis rör det sig om fler än 19 000 barn som är bortförda från Ukraina sedan februari 2022. Det är ett brott som är omänskligt mot både barnen och föräldrarna. Om inte omvärlden agerar kraftfullt är risken stor att dessa barn slukas av Ryssland för gott.

När vi här hemma dansar runt midsommarstången med våra barn lever tusentals ukrainska föräldrar och barn i en ständigt pågående mardröm. Varje dag som omvärlden inte sätter press på Ryssland för återlämnande av barnen är en bortkastad dag. Här önskar Sverigedemokraterna se mer fokus på gemensamma ansträngningar för att få Ryssland att lämna tillbaka barnen. Om vi inte agerar nu kommer många av dessa barn aldrig att återfinnas.

Herr talman! Ryssland begår vidriga brott mot Ukraina mer eller mindre dagligen. Kidnappning av ukrainska barn är bland de mest fruktansvärda brotten. Uppskattningsvis rör det sig om över 19 000 barn som förts bort från Ukraina sedan krigsutbrottet.

När jag besökte Kiev för två veckor sedan talade jag med en ledamot som vädjade om hjälp att sätta press på Ryssland i denna fråga. Kidnappningarna är ett omänskligt brott. Både barnen och släktingarna lider fruktansvärt. Om inte omvärlden reagerar resolut finns det stor risk att barnen slukas av Ryssland för gott.

Att mista sitt barn är varje förälders värsta mardröm, och i dessa fall finns det tiotusentals barn och föräldrar som ständigt lever i mardrömmen. Vad gör regeringen för att sätta reell press på Ryssland att lämna tillbaka barnen?

Herr talman! Min fråga går till finansministern. Vi ser allt fler krav runt om i EU på ny gemensam finansiering på EU-nivå eftersom flera medlemsstaters ekonomier är vanskötta och därmed lämnar noll utrymme för satsningar i de respektive länderna. Nyligen upprepades kraven i samband med publiceringen av rapporten Much more than a market om EU:s inre marknad och konkurrensen från bland annat USA. Tesen är att problemen med EU:s konkurrenskraft bäst löses genom gemensam finansiering utöver befintlig EU-budget.

Står finansministern fast vid att detta är fel väg att gå och att Sverige bör säga nej till ännu en stor EU-fond?

Fru talman! Jag har en fråga till Pål Jonson.

Kriminaliteten frodas, och skjutningar sker på öppen gata. Polisen kämpar emot, och i takt med att Tidöpartierna tilldelar mer medel och bättre förutsättningar stävjar man mycket av våldet. I aktuell vårändringsbudget lyfte SD och regeringen många viktiga satsningar för att Sverige ska komma på rätt köl. Till exempel satsar vi nästan 1,4 miljarder på kriminalvården eftersom antalet intagna ökar. Dessutom behöver vi utöka platserna så att fler kan buras in. Reformer tar tid, men vi ser redan positiva effekter av genomförd lagstiftning.

Befolkningen känner dock oro, med all rätt, eftersom våld och otrygghet fortfarande är ett stort problem. Anser ministern att regeringen skulle kunna arbeta mer skyndsamt så att vi här och nu får stopp på den negativa samhällsutvecklingen?

Fru talman! Låt mig börja med att säga att detta är en historisk dag. Svenska staten har varit delägare i SAS sedan 1946. Men nu tar det slut, och jag är den enda från finansutskottet som håller ett anförande om det.

I maj är det 58 år sedan jag flög för första gången. Det var SAS som tog mig från Bromma flygplats till Ängelholm. Planet var ett litet propellerplan, och jag minns fortfarande att jag kräktes under hela resan. Det var tur att jag under den flygningen var ovetande om att detta skulle bli mitt sätt att pendla mellan hemmet och riksdagen, men numera med flygbolaget Bra och utan illamående.

Sverige, Danmark och Norge grundade SAS efter andra världskriget. Då fanns det inte tillräckligt med privata resurser för att tillgodose Skandinavien med lokala flyglinjer som sträckte sig ned i Europa och västerut till USA och Kanada.

År 1984 var SAS vd, Jan Carlzon, i New York för att ta emot priset för världens bästa flygbolag. Hela Skandinavien jublade av stolthet. Året därpå kom Jan Carlzon ut med boken Riv pyramiderna! som blev en måste-läsa-bok världen över. Han redogjorde för sin syn på ledarskap och varför SAS gick så bra.

Extra ändringsbudget för 2024 - Åtgärder i samband med rekon-struktion av SAS AB

Samma år hade jag turen att hamna bredvid Carlzon på en middag. I dag är det kanske svårt att förstå hur stor Jan Carlzon var, men jag kan inte komma på någon annan svensk jag hellre hade suttit bredvid 1985. Han berättade att det var en särskild sak som låg bakom SAS framgång, och det var att alla inom SAS visste varför de gjorde det de gjorde. Alla visste varför SAS var bättre och annorlunda än konkurrenterna. Carlzons tes var att personal som inte vet varför de jobbar på just det bolag de jobbar på aldrig kommer att ha förmågan att ta bolaget till höjder, och där var SAS.

Sedan kom 90-talet med bank- och fastighetskris och en svidande lågkonjunktur, och SAS resultat och status kraschade.

Fru talman! "Om du vill bli miljonär, starta med en miljard och lansera sedan ett nytt flygbolag." Richard Bransons ord stämmer skrämmande bra in på SAS. Ägarna har inte blivit rika, tvärtom. Flygbolaget har varit en dyr historia för skattebetalarna. År 2009 bemyndigade riksdagen regeringen att vid lämplig tidpunkt minska ägandet i SAS. Många regeringar senare kan vi konstatera att det har gått så där. Sverige äger idag 21,8 procent värdelösa aktier. Vi äger alltså något mer i dag jämfört med vad vi ägde 2009, när regeringen fick i uppdrag att minska ägandet. Aktiekursen var dessutom betydligt bättre 2009 jämfört med i dag. På detta har skattebetalarna för att undvika konkurs behövt trycka in miljardbelopp vid flera tillfällen.

Sverigedemokraterna är skeptiska till flera av statens bolagsinnehav, särskilt där staten agerar som minoritetsägare i börsbolag. Vi har därför vid flera tillfällen påmint om bemyndigandet om att minska innehavet i SAS.

Fru talman! SAS gick från att vara världens bästa flygbolag med en personal som älskade sin arbetsplats till att bli flygbolaget som många gånger har behövt hantera en mycket osvensk strejkkultur, vilket starkt bidragit till att omöjliggöra för bolaget att komma till rätta med problemen och nå lönsamhet. Professor Hans Sjögren har studerat SAS och räknat ut att bolaget på 17 år, fram till 2015, hade 176 konflikter, vilket är 10 konflikter årligen. Hela 147 av dem var olovliga.

Troligtvis har det statliga ägandet bidragit till konflikterna genom att fackföreningarna känt att de har haft politiskt stöd trots olovliga strejker. Samtidigt har också facken pressat på i vetskap om att statligt ägande alltför lätt möjliggör påfyllnad i kassan. Många gånger har också politik gått före ekonomisk lönsamhet. Detta visar att samägande mellan flera stater är utmanande.

Denna sura cocktail har resulterat i att SAS i decennier misslyckats med att sänka sina kostnader och öka produktiviteten i paritet med vad konkurrenterna gjort.

Fru talman! I juli 2022 nådde bolaget en ny botten och ansökte i USA om konkursskydd. Med ett efterlängtat godkännande av detta gick SAS vidare och ansökte i slutet av förra månaden om rekonstruktion här hemma. Det gör att regeringen behöver agera skyndsamt för att rädda den del av statens fordringar som går att rädda. Dessvärre kommer det att handla om stora avskrivningar för staten för att få till en framtid för SAS som bolag.

Om planen för SAS går i lås kommer staten att kliva av som ägare. Det lilla av våra fordringar som vi kan räkna med att få tillbaka kommer att vara som aktier i nya SAS. Och eftersom staten inte är en långsiktig ägare i SAS, vilket är en förutsättning för aktierna i nya SAS, är lösningen att tilldelade aktier läggs i en stiftelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2024 - Åtgärder i samband med rekon-struktion av SAS AB

När Sverige avvecklar sitt ägande medför det att SAS kommer att ha Kastrup som sitt huvudnav eftersom danska staten planerar ett fortsatt ägande. Det innebär inte att vi kommer att stå utan flyglinjer. Privatägda flygbolag kommer nu att kunna konkurrera på mer lika villkor.

Kanske ännu viktigare är att vi bör passa på att ta till vara våra möjligheter till något bättre. Jag tänker då närmast på att Arlanda är ett nav för vidare resor inom hela landet och att den lågt värderade kronan bidrar till att göra Sverige attraktivt för utländska turister. Jag tänker också på den viktiga frågan om att ta bort den skadliga flygskatten, något som Sverigedemokraterna driver i Tidösamarbetet.

I stället för att oroa oss för SAS minskning på Arlanda borde vi arbeta för att öka turismen i Sverige. Det bidrar både till en levande landsbygd och till fler arbetstillfällen.

Fru talman! Förhoppningsvis kommer SAS att pånyttfödas genom rekonstruktionen och åter bli flygbolaget där såväl ledning som personal vet varför just SAS är unikt. Det är en förutsättning för att resenärer ska känna lojalitet med bolaget och därigenom bidra till lönsamhet.

Men för svensk, statlig, del har vi kommit till vägs ände som ägare i SAS. Med det avslutar jag med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 25 april.)

Herr talman! Den 24 februari 2022 gick Ryssland från en annektering av Krim till en fullskalig attack mot Ukraina. Omvärlden reagerade med bestörtning och ilska. Väst mobiliserade både stöd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland. Detta fortsätter. EU godkände så sent som i förra veckan ännu ett stödpaket till Ukraina, och diskussioner om utökade sanktioner mot Ryssland pågår ständigt.

Väst har missbedömt rysk ekonomi som trots sanktioner klarat sig mycket bättre än vad vi räknat med. Numera är det tydligt att Ryssland har lierat sig med Iran, Kina och Nordkorea. Det stärker rysk stridsförmåga och ökar risken för att kriget blir mycket långt.

Ukrainarna visar ett mod och en enorm vilja att försvara sitt land. Kriget är tungt, och ukrainsk motoffensiv gick inte som planerat förra året. Soldaterna är utmattade samtidigt som Ukraina lider stor brist på både krigsmateriel och egna soldater. Västs fokus ligger på att tillverka krigsmateriel i snabbast möjliga takt. Varje steg i denna riktning är välkommen. Men det tar tid, och det är något Ukraina inte har.

Herr talman! Hade Ukraina sluppit ett fullskaligt krig om väst agerat annorlunda våren 2014 när Ryssland annekterade Krim? Det finns anledning att analysera hur EU:s ledare agerade under den våren och därefter. Vi skulle ha stått upp mot honom då; det är sanningen, säger Boris Johnson om Putin och dagens situation. Vid invasionen av Krim höjdes röster för att EU borde agera kraftfullt. USA lät samtidigt EU:s ledare sätta takten då Europa hade mer att förlora ekonomiskt än vad USA hade.

Herr talman! Några år innan ryssarna annekterade Krim tog Angela Merkel och hennes regering det ödesdigra beslutet att lägga ned landets kärnkraft. Det var inte bara fel ur klimatsynpunkt utan även starten på ett stort beroende av rysk gas och olja. Tyskland var och är en energislukande industrination, och lösningen för Merkel var att göra sig beroende av Putin för att säkra enorma mängder fossila bränslen till fördelaktigt pris. Det var stora ekonomiska värden och politisk makt som stod på spel. Utan ryska fossila bränslen riskerade Merkels parti förödande bakslag. Merkel framförde under denna tid att diplomati och handel var rätt väg att hantera Putin - detta trots att det under åren som följde fram till Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina fanns många tecken på att utvecklingen gick åt helt fel håll.

Frågor som är värda att fundera på är: Varför vägrade EU:s ledare att agera med kraft? Handlade det endast om ekonomiska hänsynstaganden, eller fanns det flera skäl? Oavsett anledning är det Ukraina som kämpar med resultatet av EU:s politik. Västvärldens dåvarande ledare som trodde att de kunde hantera Putin hade fruktansvärt fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Extra ändringsbudget för 2024 - Försvars-materiel och ekono-miskt stöd till Ukraina

Herr talman! Samtidigt som Ukraina utkämpar ett krig väljer många i Sverige att vägra inse hotet mot oss, trots att vi i sju år har blivit påminda om just ett sådant mardrömsscenario. När överbefälhavaren i januari sa att det är dags att förbereda oss för ett möjligt krig möttes han av harmsna journalister. Och visst, för de flesta av oss är det en närmast otänkbar tanke att det skulle bli krig i Sverige. Men att leva i förnekelse kommer inte att göra Sverige starkare. Det bästa vi kan göra är att rusta Sverige, Europa och resten av den fria världen för att kunna stå emot eventuella attacker från diktaturer som Ryssland, Kina och Iran.

En del av Europas försvarsförmåga utgörs av att vi ger Ukraina möjlighet att vinna mot Ryssland. All annan utgång vore förödande för Europa. Risken för rysk seger har ökat efter Ukrainas misslyckade motoffensiv förra året. Om Ryssland vinner kommer de att fortsätta rusta för nya landvinningar. Vi tog inte annekteringen av Krim på allvar, men nu behöver vi gå samman och hålla ut tills varenda ryss har lämnat ukrainskt territorium.

Sverige är efter många turer medlem i Nato. Det är gott så. Vi behöver givetvis axla försvaret av vår fria och demokratiska del av världen. Vi och övriga Natoländer kommer att behöva prioritera militära satsningar. Oavsett hur det går i USA:s val kommer nästa president att kräva att Natos medlemsländer lever upp till ramarna för militära satsningar. Med Ryssland på krigsstigen behöver Europas länder rusta för starka försvar. Det måste vara mycket tydligt att det kostar mer än det smakar att attackera oss.

Herr talman! I eftermiddag kommer kammaren att rösta för det 15:e stödpaketet till Ukraina. Paketet uppgår till ett värde av 7,1 miljarder kronor, vilket gör att vi är uppe i totalt drygt 30 miljarder kronor. Det är enormt mycket pengar, men det behövs så mycket mer. Det är hög tid att Ukraina får ta del av konfiskerade ryska tillgångar. En juridiskt hållbar lösning på nyttjandet av dessa tillgångar skulle innebära en efterlängtad resurs för Ukraina.

Efter denna uppmaning avslutar jag med att yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! I år budgeteras EU-avgiften till drygt 46 miljarder kronor för 2024. Avgiften utgår från den så kallade MFF:en, det vill säga den långtidsbudget som löper från år 2021 till och med 2027.

Förutom budgeterade kostnader pågår en halvtidsöversyn av MFF:en. Dessvärre anser kommissionen och flera medlemsstater att halvtid är lika med att begära mer pengar. Det är en ohållbar inställning. Vi behöver stärka vissa områden, men det måste ske genom omfördelning inom befintlig budget och inte genom att öka Sveriges kostnader utanför den ram som man har beslutat om.

Sverigedemokraterna röstade nej till MFF:en. Skälen till det var många. Bland annat såg vi inte hur budgeten och den enorma återhämtningsfonden, Next Generation EU, om tillsammans cirka 20 000 miljarder kronor skulle leda till utlovad tillväxt inom unionen. Tyvärr ser det ut som att vi får rätt. Ekonomer beskriver allt oftare tillväxten i EU som döende, trots den groteskt stora fonden. EU-revisionen har också kommit med iskall kritik mot hur Next Generation EU skapades och hanteras och att medlemsstaterna inte är överens om hur återbetalningen ska ske.

Stödet till Ukraina är den enda kostnad som Sverigedemokraterna vill se utöver gällande långtidsbudget. Och det är mycket oroande att Ungern i torsdags röstade nej till stödpaketet. Men jag är övertygad om att EU i början av nästa år kommer att lösa stödet till Ukraina. Något annat alternativ finns inte för oss.

Fru talman! EU föddes i spåren av ett sargat Europa genom viljan att samarbeta för att säkra fred på kontinenten. Insikten var att fred måste bygga på fria nationer och fria folk. Det var fri rörlighet för unionens invånare, varor, tjänster och pengar som skulle bana väg för en gynnsam framtid inom unionen.

I dag ökar pressen på EU alltmer. Om vi över huvud taget ska mäkta med den planerade utvidgningen österut måste samtliga medlemmar börja ta eget ansvar för sitt lands statsfinanser, för sitt lands klimat, för sitt lands tillväxt och så vidare.

Vi ser flera problem i vår närhet men också inom unionen. Ukraina, ett fattigt grannland, är i krig utan fred i sikte. En av unionens grundare, Storbritannien, har valt att lämna EU-gemenskapen då problem och kostnader ansågs överstiga fördelarna. Vissa medlemsstater använder ren utpressning och kohandel för att få igenom sina krav, vilket knappast hör hemma i en organisation som EU. Samtidigt ökar EU:s överstatlighet, vilket direkt motverkar syftet med de fria nationerna. I spåren av maktförskjutningen till Bryssel handlar det alltmer om att flytta ekonomiska resurser från länder med högt skattetryck på sina medborgare till länder med dålig ekonomisk styrning.

EU kommer inte att mäkta med att fortsätta på inslaget spår där några få välskötta medlemsstater ska bära övriga. Sverigedemokraterna vill sänka kostnaderna och öka självbestämmandet. Vi vill strama upp EU:s budget genom att gemensamt fokusera på det absolut viktigaste för unionen.

Det som är EU:s styrkor undanträngs allt oftare av tvingande lagar på EU-nivå samt av att ekonomiskt misskötta medlemsstater ska hållas igång genom nya enorma fonder, finansierade av att länder som Sverige får ta en större kostnad eller genom ökad avgift för länder som Sverige eller genom att släppa kontrollen helt och låta EU fortsätta ta upp egna skatter, så kallade nya egna medel, samtidigt som avgiften ändå ökar för Sverige

Denna utveckling håller inte. Att använda medlemsstater som Sverige som fria bankomater för att hålla igång dåligt skötta länder kommer inte att göra EU konkurrenskraftigt - tvärtom. Ju mer EU kostar desto mindre ekonomiska resurser har vi att satsa i Sverige.

Om ett halvår är det val till EU-parlamentet. Frågor som vi bör ställa oss är: Hur används våra svenska skattepengar bäst? Vad ska EU fokusera på? Och hur vill vi att EU ska utvecklas framöver?

Med dessa frågor avslutar jag med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och önskar vice talmannen, kammarkansliet, åhörare, tjänstemän och kollegor i finansutskottet en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Herr talman! Ryssland, Iran och Syrien är tre aggressiva länder som står varandra nära och aktivt arbetar för att söndra och härska.

Sedan 20 månader tvingar Ryssland Ukraina att försvara sin rätt att existera som land. Krig är vidrigt. Det är blodigt, och människor dör och skadas. Ryssland har valt att angripa Ukraina. Ansvaret för samtliga offer är Rysslands, och det finns många offer på båda sidor.

Det brittiska försvarsdepartementet bedömer att Ryssland har mellan 240 000 och 290 000 stupade och skadade. Enligt uppgifter i New York Times har runt 70 000 ukrainare dödats och mellan 100 000 och 120 000 skadats. Det är hiskeliga siffror, och varje död och skadad innebär en mänsklig tragedi som även drabbar alla som lämnas kvar med sin förlust, sorg och saknad.

EU, USA och flera andra västländer har sedan Rysslands attack fokuserat på att stödja Ukraina ekonomiskt och - framför allt - med krigsmateriel och annan utrustning som krävs. Behovet sinar aldrig. Det är oerhört viktigt att väst fortsätter att vara överens om stödet.

Samtidigt som Rysslands krig mot Ukraina sker ska vi inte vara geopolitiskt naiva. Terrororganisationen Hamas slakt på civila israeler samt gisslantagande av över 200 personer har tvingat USA att flytta fokus till Israel och Mellanöstern. Detta är mycket lägligt för Putin. Vad han behöver är att splittra den västerländska enighet som hittills har rått, och vad är då lämpligare än att Israel dras in i ett blodigt krig?

Svallvågor av hat och antisemitism som vi inte sett sedan Nazitysklands dagar går i dag genom Sverige och övriga Europa. Det river upp våld och inrikespolitisk oro samt stjäl uppmärksamhet från Ryssland angrepp på Ukraina.

Samtidigt driver Ryssland mängder av migranter från Afrika över Medelhavet. Bland annat den italienska säkerhetstjänsten har sett en stor ökning av migranter som med hjälp av ryska legosoldater tar sig över till EU. Få av dem har asylskäl.

Sverige och Finland har sett sina havsbaserade kablar saboterade, och det är inte osannolikt att Ryssland är involverat i detta. Svenska myndigheter och banker utsätts ständigt för cyberattacker från rysk sida. Påverkansattackerna är troligen här för att stanna, och de kommer i många skepnader.

Väst behöver hålla fokus. Vi får inte låta Ryssland och dess allierade vinna över den fria världen.

Herr talman! På många sätt är det en naiv optimism i Europa som har bidragit till att möjliggöra Rysslands attack på Ukraina. När Ryssland 2014 annekterade Krimhalvön borde väst ha enats och tagit Putins agerande på allvar. I stället sålde framför allt Tyskland och Frankrike genom Merkel och Macron ut Europas säkerhet som en följd av ivern att komma överens med Putin.

Att tro att man kan övertyga en rysk diktator om västerländska värderingar är lika naivt som att tro att man kan övertyga terroristorganisationen Hamas att agera mänskligt. Ukraina får till stor del betala för EU:s och västs förda politik. Det är givetvis lättare att vara efterklok, men det fanns för många varningstecken som vi inte agerade på.

Herr talman! I eftermiddag kommer vi här i kammaren att rösta igenom det fjortonde stödpaketet till Ukraina. Dagens stöd uppgår till närmare 1,7 miljarder kronor. Vi kommer att skänka försvarsmateriel i form av bland annat ammunition och personlig utrustning. Med detta stöd är vi uppe i drygt 20 miljarder svenska kronor.

Stödet påverkar Sveriges operativa försvarsförmåga och även den långsiktiga tillväxten. Den risken är värd att lyfta fram. Därför är det viktigt att regeringen säkerställer att försvaret har kapacitet att skyndsamt ersätta materiel som vi skickar till Ukraina. Även om de senaste dagarnas besked är positiva är Sverige ännu inte en del av Natos gemenskap, och Sverige måste därför säkerställa sin egen försvarsförmåga.

Med detta medskick yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)