Agnes Hultén (V) svarade Lars Beckman i en replik om Allmänpolitisk debatt i debatten ”Protokoll 2026/27:7 Onsdagen den 14 oktober” den 14 okt 2026.
Lars BeckmanM· i en replikJag vill tacka ledamoten Hultén för att hon tar upp ett väldigt viktigt ämne, nämligen hur vi ska öka den svenska livsmedelsproduktionen. Det är ju en fråga som den tidigare regeringen arbetade hårt med under förra…Fru talman! Mängden åkermark minskar i Sverige. Det vanligaste skälet till att åkermark försvinner är att den slutar brukas och växer igen. Detta pågår samtidigt som vi ska kunna ha en rimlig och hållbar livsmedelsberedskap. Vi behöver ha en ökning av vår livsmedelsproduktion, inte en minskning av tillgänglig åkermark.
Forskare på SLU menar att ett alltför ensidigt fokus på ökad produktion gör att vi kan riskera att missa en massa andra sårbarheter i livsmedelssystemet. Det handlar om sådant som infrastruktur och om energi- och bränsleförsörjning, tillgång till olika sorters insatsvaror, lagerhållning och logistik. Dessa saker spelar avgörande roller i en krissituation.
För att bredda diskussionen lyfts begreppet robusta system fram. Det är system som i större utsträckning innehåller närproducerad, ekologisk och på sikt fossilfri produktion. Behovet av robusta och hållbara livsmedels- och jordbrukssystem krockar samtidigt med en utveckling som går mot en alltmer intensiv stordriftsproduktion.
För att nå ett långsiktigt hållbart jordbruk krävs att förmågan att leverera livsmedel kombineras med värden som djurvälfärd, innovation, biologisk mångfald, kolinlagring, levande landsbygd och öppna landskap. För att uppnå denna balans behövs både små och stora lantbruksföretag som har olika inriktning på produktionen och olika metoder.
Den ekologiska produktionen har stor betydelse för en sådan inriktning. Den har i Sverige framgångsrikt kombinerat matproduktion med minskad negativ miljöpåverkan. Användningen av bekämpningsmedel är väldigt begränsad, och ingen konstgödsel nyttjas i ekologisk produktion. Detta gynnar biologisk mångfald och minskar utsläpp av växthusgaser och kväve.
Att det ekologiska lantbruket är mindre beroende av importerade insatsmedel och i högre grad består av cirkulär produktion gör produktionen mer robust och mindre sårbar, vilket bidrar till ökad självförsörjningsförmåga i hela livsmedelskedjan.
Sverige har goda förutsättningar att utveckla ett hållbart jordbruk som kan både bidra till den globala livsmedelsförsörjningen och stärka vår nationella självförsörjning av livsmedel.
För att uppnå ett ekologiskt och hållbart fossilfritt jordbruk måste stöd och styrmedel utformas så att de bidrar till att vi når våra miljö- och klimatmål och de globala hållbarhetsmålen. Därtill behöver det finnas goda möjligheter för generationsskifte och en levande landsbygd med fungerande service och infrastruktur. Det inbegriper även skola, vård och omsorg samt sådant som bostäder och kollektivtrafik.
Det måste gå att leva ett fungerande liv om vi ska ha en fungerande livsmedelsproduktion. Utan det kommer mängden åkermark att fortsätta minska i Sverige, och vi kommer att komma allt längre ifrån en robust och hållbar livsmedelsberedskap såväl som en levande landsbygd.
(Applåder)
I detta anförande instämde Andrea Andersson Tay, Daniel Bernmar och Birger Lahti (alla V).
Fru talman! Jag vill tacka ledamoten Hultén för att hon tar upp ett väldigt viktigt ämne, nämligen hur vi ska öka den svenska livsmedelsproduktionen. Det är ju en fråga som den tidigare regeringen arbetade hårt med under förra mandatperioden.
Jag tror att vi är överens om problembilden: Vi måste öka den svenska livsmedelsproduktionen. Jag tror att det finns en stor skillnad mellan den moderata och den vänsterpartistiska synen på hur det ska gå till.
Jag tänkte ställa några frågor. När jag möter bönder säger de: Reglerna är för många, reglerna är för krångliga och staten och myndigheter vill bestämma för mycket över oss. Vi vet bäst själva hur man sköter jordbruket.
Det är en ganska elementär sak. En annan sak som väldigt många är oroliga för är ett avskaffat karensavdrag. Det skulle kosta det svenska näringslivet 40 miljarder. Det skulle öka kostnaderna dramatiskt för dem som producerar mjölk, till exempel.
Jag skulle därför gärna vilja veta en sak. De förslag ni har kommer att minska livsmedelsproduktionen i Sverige, men ledamoten sa att hon ville öka den. Hur får ni politiken att gå ihop?
Fru talman! Tack, ledamoten Lars Beckman, för frågan! När jag möter bönder pratar de om att de behöver få ta del av en större del av pengen som livsmedelsproduktionen skapar. De pratar om att de tillsammans med konsumenten får en väldigt liten del av varje krona som livsmedlet producerar.
De pratar också om skyddssystem – inte så mycket om karensdagen som om förmågan att ta del av socialförsäkringssystemet och kunna vara sjukskriven och tryggt föräldraledig samt om att ha ett samhälle som kan ta hand om ens barn och gamla.
Jag tror att vi nog har mer gemensamt än ledamoten tror, och karensdagen är inte något som jag hört bönder klaga på.
Fru talman! Ledamoten och jag har förmodligen träffat olika mjölkproducenter. Jag har aldrig hört en enda bonde säga till mig att de kommer att producera mer mjölk om det blir lättare att vara sjukskriven. Det är dock möjligt! Jag ska inte utesluta att ledamoten har träffat en sådan bonde, men jag har väldigt svårt att tänka mig det.
Jag skulle vilja repetera min fråga: Vad vill Vänsterpartiet göra för att konkret underlätta för bonden att producera mer livsmedel? Att höja dieselpriset till 40 kronor per liter vore ju till exempel dumt.
Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.
Jag säger det igen: Det vi vill göra är bland annat att se till att bönderna får en större del av det värde som livsmedelsproduktionen frambringar.