Riksflödet
Logga in
Magdalena Hermelin
Magdalena Hermelin

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Magdalena Hermelin

Moderaterna · 69 partikamrater i riksdagen
KontaktaAnförandenRöster
Dela
Dela
riksflodet.se/@magdalena.hermelin
QR-kod till din sida
Spara QR-koden

Sedan 28 sep 2026 · jämfört med riksdagens snitt

0
Lade fram en motion · i går

Nästa steg för skogsbruket

Motion 1164
Motion till riksdagen 2026/27:1164 av Jesper Skalberg Karlsson och Magdalena Hermelin (båda M) Nästa steg för skogsbruket Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga höjt tempo i förverkligandet av de återstående reformerna för ett konkurrenskraftigt och hållbart skogsbruk, i enlighet med vad Skogsutredningen föreslagit, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Enligt Skogsstyrelsen finns det 307 665 enskilda skogsägare i Sverige, varav cirka 75 procent bor inom tre mil från sin skogsfastighet. För att det aktiva skogsbruket ska kunna finnas, utvecklas och fortsätta bidra med stora nyttor krävs förutsägbar myndighetstillämpning och en möjlighet att planera utifrån verkliga förhållanden. Beslut om plantor, röjning och skogsvård fattas långsiktigt och varje del i arbetet får konsekvenser under årtionden. 2024 års skogsutredning av Göran Örlander beskriver på ett träffande sätt att Sverige står inför ett vägval i skogspolitiken. Antingen fortsätter vi på inslagen väg med en allt större areal av skogsmark som tas ur bruk – med stora förluster av arbetstillfällen på landsbygderna och på sikt lägre kolinbindning. Eller så väljer regering och riksdag att genomföra genomtänkta reformer som skapar förutsättningar för ett växande skogsbruk och därmed både högre tillväxt och en större kolinbindning än vad som finns idag. De senaste decenniernas passivitet i frågor om skogen har inneburit att rättsutvecklingen fört oss långt från vad grundlagen ger uttryck för i frågor om egendomsskydd. Många frågar sig om intentionerna med 1993 års skogspolitiska reform – med jämställda mål mellan produktion och miljö – över huvud taget gäller. Det är nedslående, eftersom skogsbruk är en långsiktig verksamhet som ofta sträcker sig över generationer. Den osäkerhet som finns nu, kan leda till tråkiga och dåliga konsekvenser under många decennier. En första kurskorrigering i skogspolitiken har genomförts, med ett första lagpaket i Sveriges riksdag. Men det reformarbetet behöver följas upp och fullföljas, så att hela den omläggning som föreslås i skogsutredningen (SOU 2024:91 och SOU 2025:93) blir verklighet. Med riksdagens beslut i juni 2026 har viktiga steg tagits för att begränsa markägarens kostnadsansvar för kunskapsinhämtning, ge tillgång till artuppgifter och samla domstolsprövningen. Huvuddelen av lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2027. Andra delar har bearbetats - regeringen har exempelvis valt tre veckor i stället för utredningens tio dagar som inriktning för väntetiden efter avverkningsanmälan, för att ge utrymme för nödvändig tillsyn. Arbetet fortsätter också genom uppdrag till Skogsstyrelsen om bland annat plantmaterial, ungskogar, skogsskador och skogsbilvägar samt uppföljning av produktionsmålet. Flera uppdrag ska redovisas under 2027, och den nya samrådsordningen kräver kompletterande regler. Beslut och utredningsuppdrag behöver därför följas hela vägen till fungerande regler och konkret nytta för skogsägaren. Arbetet behöver fortsätta för att ta reformerna hela vägen i mål. Samtidigt har regeringen valt andra vägar i vissa frågor. Rådgivningsmedel har tillförts, men utan att utredningens särskilda femåriga kunskapskampanj har genomförts. Förslaget att slopa uppgiftsskyldigheten om uttag av grenar och toppar har avvisats med hänvisning till liten förenklingsvinst och risker kring EU:s hållbarhetskrav. För övriga förslag behöver fortsatt beredning skiljas från beslut att avstå. En samlad och tidsatt plan bör därför tydliggöra vad som återstår, vilka förslag som behöver bearbetas och varför vissa inte förs vidare. Hela utredningens intention behöver omsättas i den kursomläggning som nu görs. I det fortsatta arbetet behöver föryngring, ändamålsenliga regler för plantmaterial och minskade skogsskador prioriteras. Skogsägare behöver ges rätten att använda markens produktionsförmåga bättre och undvika att investeringar går förlorade genom skador eller misslyckad återväxt. Utgångspunkten för vägen framåt behöver vara att frihet under ansvar ska fungera, genom att skogsägare ges tillgång till användbar kunskap. Rådgivningsmedlen är nödvändiga, men preciseringar behövs när det gäller vilka beslut som rådgivningen ska omfatta. Med en pånyttfödd balans mellan produktion och miljö kan välavvägda reformer leda till bättre investeringsförutsättningar, bättre återväxt, färre skador och en fungerande miljöhänsyn. Den växande och brukade skogen skapar både ekonomiska möjligheter och bidrar till en biologisk mångfald i enlighet med Sveriges EU-åtaganden. Detta bör ges regeringen till känna. Jesper Skalberg Karlsson (M) Magdalena Hermelin (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Större befogenheter för djurägare att skydda sina djur vid rovdjursangrepp

Motion 860
Motion till riksdagen 2026/27:860 av Matilda Ekeblad och Magdalena Hermelin (båda M) Större befogenheter för djurägare att skydda sina djur vid rovdjursangrepp Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att stärka och förtydliga enskildas befogenheter enligt 28 § jaktförordningen att skydda tamdjur vid rovdjursangrepp och tillkännager detta för regeringen. Motivering För många djurägare är hotet från rovdjur en del av vardagen. Förekomsten av rovdjursangrepp, inte minst vargen, har ökat i stora delar av landet och innebär betydande konsekvenser. Angrepp på får, nötkreatur och andra tamdjur leder inte bara till ekonomiska förluster utan innebär och också ett stort lidande både för djuren som utsätts och för djurägarna. Genom 28§ i jaktförordningen ges idag djurägare möjligheterna att under vissa förutsättningar avliva rovdjur som angriper tamdjur. Som regelverket ser ut idag gör det dock komplicerat och öppet för tolkning. Det gör att många djurägare upplever en osäkerhet kring vilka befogenheter de har och hur de får agera vid en akut situation. I vissa fall avstår man från att skydda sina djur då man i efterhand riskerar att bli föremål för en rättslig prövning där en domstol ska tolka lagen. Det finns därför tydliga skäl att utreda om bestämmelserna i 28§ jaktförordningen kan förtydligas och utvecklas i syfte att ge enskilda djurägare bättre förutsättningar att skydda sina djur vid rovdjursangrepp. Matilda Ekeblad (M) Magdalena Hermelin (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Införande av servicegarantier

Motion 847
Motion till riksdagen 2026/27:847 av Matilda Ekeblad och Magdalena Hermelin (båda M) Införande av servicegarantier Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa servicegarantier för kommuners och länsstyrelsers handläggning av företagsärenden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avgifter för tillstånds- och tillsynsärenden ska kunna reduceras eller falla bort när en myndighet inte uppfyller sina egna handläggningsgarantier, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Sverige behöver ett företagsklimat som bygger på förutsägbarhet, effektivitet och rättssäkerhet. Som det ser ut idag kan handläggningstider hos kommuner och länsstyrelser idag hämma företagsamma personers vilja att starta, utveckla och bedriva sin verksamhet. Långa och oförutsägbara väntetider för tillstånd, tillsynsärenden och andra myndighetsbeslut riskerar att stoppa investeringar, fördröja etableringar och skapa onödiga kostnader för företagare idag. För att stärka förutsägbarheten bör servicegarantier införas hos kommuner och länsstyrelser. Genom att myndigheter åtar sig att handlägga vissa ärendetyper inom fastställda tidsramar får företag bättre möjligheter att planera sin verksamhet. Servicegarantier bidrar samtidigt till en ökad transparens och visar på ett fokus på effektiv handläggning. Det är dock viktigt att garantierna utformas så att de tar hänsyn till att vissa ärenden är beroende av yttranden eller beslut från andra myndigheter eller aktörer. Servicegarantier bör därför avse den del av handläggningen som respektive myndighet själv ansvarar för. För att servicegarantierna ska ha verklig betydelse bör det även finnas konsekvenser när de inte uppfylls. Därför bör avgiften för ärenden kunna reduceras eller avskrivas om en myndighet överskrider sina egna tidsramar på grund av brister i den egna handläggningen. Det skulle skapa incitament för att skapa effektivare processer. Matilda Ekeblad (M) Magdalena Hermelin (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Åtgärder mot försenade brottmålsförhandlingar

Motion 846
Motion till riksdagen 2026/27:846 av Matilda Ekeblad och Magdalena Hermelin (båda M) Åtgärder mot försenade brottmålsförhandlingar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningar och möjligheter att ge polisen utökade möjligheter att omhänderta eller hämta tilltalade som upprepade gånger uteblir från huvudförhandling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningar och möjligheter att utöka möjligheterna att avgöra brottmål när en tilltalad utan giltigt skäl uteblir från huvudförhandling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över rättsliga konsekvenser för personer som upprepade gånger och utan giltigt skäl uteblir från domstolsförhandlingar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över preskriptionsreglerna för brott där den tilltalade medvetet håller sig undan rättsprocessen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering När en tilltalad uteblir från en planerad rättegång drabbas brottsoffer, vittnen, anhöriga och rättsväsendet i stort. För den som har utsatts för brott innebär en uppskjuten rättegång ytterligare en period av ovisshet och väntan på upprättelse. Samtidigt innebär det också en onödig belastning och slöseri med resurser för domstolar, polis och åklagare. Det är inte rimligt att en tilltalad medvetet kan fördröja en rättsprocess genom att inte dyka upp till sin rättegång eller ställa in den kort inpå med olika förklaringar. I en rättsstat måste det finnas verktyg för att säkerställa att rättegångar genomförs i rimlig tid och att den som försöker fördröja processer avsiktligt möts av tydliga konsekvenser. Polisen bör därför ges fler möjligheter att omhänderta eller hämta tilltalade som upprepade gånger uteblir från sin huvudförhandling. Regeringen bör även se över möjligheten att utöka domstolarnas möjligheter att avgöra brottmål när en tilltalad utan giltigt skäl väljer att inte dyka upp på en planerad rättegång. Det bör även utredas om en medveten och upprepad utevaro från en rättegång ska kunna medföra rättsliga konsekvenser för den som är tilltalad. Preskriptionsreglerna har sett över senaste åren men bör ses över ytterligare. Ingen som har begått brott ska kunna undgå ansvar genom att hålla sig undan och på så sätt få sina åtal avskrivna. Att brott både kan lagföras och avgöras inom rimlig tid är en självklar förutsättning för allmänhetens förtroende för rättsstaten ska vara starkt. Regelverket bör därför utvecklas och moderniseras för att se till att den som är tilltalad i ett brottmål inte ska kunna fördröja och på så sätt underminera en rättprocess. Matilda Ekeblad (M) Magdalena Hermelin (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Utökad registerkontroll vid arbete med barn

Motion 827
Motion till riksdagen 2026/27:827 av Matilda Ekeblad och Magdalena Hermelin (båda M) Utökad registerkontroll vid arbete med barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna att införa krav på återkommande registerkontroller av personal inom barnomsorg, förskola och skola under pågående anställning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare se över vilka brott som ska omfattas av registerkontrollen för personal inom barnomsorg, förskola och skola och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till underrättelseskyldighet när personal som arbetar med barn döms för allvarliga brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Under de senaste åren har regeringen stärkt regelverket kring registerkontrollen inom välfärden och skolans värld är inte ett undantag. De reformerna som tagits är viktiga steg i rätt riktning, men mer kan skärpas för att öka tryggheten ytterligare. I dag sker registerkontrollerna huvudsakligen innan en person har anställts eller påbörjat ett uppdrag. Om en person senare döms för ett allvarligt brott finns det idag ingen generell ordning som ser till att arbetsgivaren får kännedom om vad som skett. En person kan därmed fortsätta arbeta i verksamheter med barn trots att det kanske har uppkommit omständigheter som är ytterst relevanta för bedömningen av en persons lämplighet att jobba med barn. Det finns därför skäl att införa återkommande registerkontroller under pågående anställning i verksamheter där man arbetar ned barn. Regeringen har under de senaste åren sett till att fler brott idag omfattas av registerkontrollen men regelverket bör fortsättas ses över. Exempelvis brott kopplade till hedersrelaterat våld och förtryck, frihetsberövanden, olaga tvång, människohandel kan vara av stor betydelse vid bedömningen av en persons lämplighet att arbeta i verksamheter med barn. Det bör även utredas om domstolar eller andra berörda myndigheter i vissa fall ska vara skyldiga att underrätta arbetsgivare när personer som arbetar med barn döms för allvarliga brott. Matilda Ekeblad (M) Magdalena Hermelin (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Rättssäkerhet för privata skogsägare vid begränsningar av skogsbruk

Motion 804
Motion till riksdagen 2026/27:804 av Magdalena Hermelin (M) Rättssäkerhet för privata skogsägare vid begränsningar av skogsbruk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att utveckla en nationellt enhetlig kvalitetssäkring av artuppgifter och annat naturvårdsunderlag som används vid myndighetsbeslut som begränsar skogsbruk, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa skyndsam handläggning och återkommande prövning av behovet av tillfälliga myndighetsbeslut som hindrar skogsbruk i väntan på ytterligare utredning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den som äger skog ska kunna planera, investera och ta ansvar för sin fastighet. När staten begränsar brukandet måste den också ta ansvar för att underlaget håller och att ärendet drivs framåt. En skogsägares ekonomi får inte bli beroende av en utredning utan tydligt slut. För familjeföretag i Östergötland och andra skogslän ingår skogen ofta i samma ekonomi som jordbruket. En planerad avverkning kan finansiera en investering, amortering eller ett generationsskifte. Ett uppskjutet besked kan därför få konsekvenser för hela företaget. Äganderätten måste märkas också i myndigheternas vardagliga arbete. Det kräver att ingripanden går att förstå, granska och få prövade inom rimlig tid. Underlaget ska tåla granskning. Uppgifter om skyddade arter är viktiga för naturvården. Men en registrerad observation och bedömningen att en viss skogsbruksåtgärd måste begränsas är två skilda saker. Sambandet behöver förklaras i varje ärende. Regeringen bör därför låta utveckla en nationellt enhetlig kvalitetssäkring av det underlag som används vid ingripanden i skogsbruket. Den bör omfatta observationernas tillförlitlighet, geografiska precision, aktualitet och betydelse för den planerade åtgärden. Äldre uppgifter kan vara relevanta, men deras betydelse måste bedömas utifrån arten och förhållandena på platsen. Myndigheten bör tydligt redovisa vad som är dokumenterat, vad som är en sakkunnig bedömning och vilka osäkerheter som kvarstår. Samma krav på saklig granskning bör gälla oavsett vem som har lämnat uppgifterna. Markägaren behöver få ett begripligt underlag för att kunna bemöta bedömningen, med den hänsyn till känsliga artuppgifter som lagstiftningen kräver. Försiktighetsprincipen kan motivera åtgärder även när kunskapen är ofullständig. Då behöver myndigheten förklara vilken risk som motiverar ingripandet och hur begränsningens omfattning har bestämts. Ett tillfälligt stopp måste följas av aktiv handläggning. När en avverkning stoppas i väntan på ytterligare utredning uppstår ett särskilt ansvar för myndigheten att föra ärendet framåt. Regeringen bör säkerställa rutiner för att sådana ärenden prioriteras och att behovet av den tillfälliga begränsningen prövas återkommande. Vid ett stopp bör det framgå vilka frågor som återstår, vem som ansvarar för nästa steg och när en ny bedömning ska göras. Om en inventering behöver ske under en viss årstid ska väntetiden förklaras och planeringen anpassas därefter. Myndigheten bör också pröva om begränsningen kan avgränsas till en mindre del av området eller till vissa åtgärder medan utredningen fortsätter. Uppföljningen bör visa hur länge tillfälliga stopp består, varför handläggningen drar ut på tiden och hur ärendena slutligen avgörs. Det ger möjlighet att upptäcka återkommande brister och bedöma om ytterligare förändringar behövs. Sverige behöver både fungerande naturvård och ett aktivt skogsbruk. För det krävs förtroende mellan markägare och myndigheter. Staten ska kunna motivera ett ingripande, stå för sin bedömning och ge besked i rimlig tid. Att värna äganderätten innebär också att värna företagarens möjlighet att planera sin framtid. Magdalena Hermelin (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Ökad transparens och jämförbarhet i offentliga tillsynsavgifter

Motion 803
Motion till riksdagen 2026/27:803 av Magdalena Hermelin (M) Ökad transparens och jämförbarhet i offentliga tillsynsavgifter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en enhetlig och offentligt tillgänglig redovisning av kommunala och statliga tillsynsavgifter, inklusive avgifternas beräkningsgrunder och kostnadsutveckling, i syfte att öka transparensen, möjliggöra jämförelser och identifiera omotiverade avgiftsskillnader, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Företag i Sverige omfattas av en rad olika offentliga tillsyns- och kontrollsystem. Tillsynen fyller en viktig funktion för att säkerställa att lagar och regler följs och att verksamheter bedrivs på ett ansvarsfullt sätt. Men tillsynen måste också vara rättssäker, effektiv och proportionerlig. Företagen ska kunna förstå vad de betalar för och hur avgifterna har beräknats. Kommuner och statliga myndigheter tillämpar olika avgiftsmodeller och timtaxor. Skillnaderna kan vara motiverade av lokala kostnader, verksamheternas risker och tillsynens omfattning. Samtidigt är det svårt för företagare att bedöma om avgifterna är rimliga och varför jämförbara verksamheter kan möta olika kostnader. Kommunallagens självkostnadsprincip sätter gränser för kommunernas avgiftsuttag. Den innebär däremot inte att företag på ett enkelt sätt kan jämföra hur tillsynsavgifter beräknas och utvecklas mellan olika kommuner. Det har också genomförts reformer för att skapa en tydligare koppling mellan utförd kontroll och avgiftsuttag. Efterhandsdebitering används redan inom livsmedelskontrollen och kan tillämpas inom andra tillsynsområden. Nästa steg bör därför vara att öka insynen i själva avgiftssystemen. En nationellt samordnad och offentligt tillgänglig redovisning skulle kunna göra det möjligt att jämföra timtaxor, avgiftsmodeller, beräkningsgrunder och avgifternas utveckling över tid. Redovisningen bör utformas så att den bygger på befintliga uppgifter och inte skapar ytterligare administrativ belastning för kommuner eller myndigheter. Med bättre jämförbarhet blir det lättare att identifiera omotiverade skillnader, sprida effektiva arbetssätt och stärka företagens möjligheter att granska sina kostnader. Syftet är inte att införa en och samma avgift i hela landet. Syftet är att säkerställa att skillnader kan förklaras och att offentlig tillsyn bedrivs så effektivt och transparent som möjligt. Företag ska följa de regler som gäller. Men de ska också ha möjlighet att förstå, jämföra och granska vad den offentliga tillsynen kostar. Magdalena Hermelin (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Värnande av äganderätten vid genomförandet av EU:s naturrestaureringsförordning

Motion 802
Motion till riksdagen 2026/27:802 av Matilda Ekeblad och Magdalena Hermelin (båda M) Värnande av äganderätten vid genomförandet av EU:s naturrestaureringsförordning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att genomförandet av EU:s naturrestaureringsförordning sker med respekt för äganderätten, med proportionerliga åtgärder och utan omotiverade begränsningar av pågående markanvändning, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige har höga ambitioner när det gäller att värna naturen och den biologiska mångfalden. Ett långsiktigt hållbart brukande av mark och vatten är en viktig del av detta arbete. Samtidigt är en stark och förutsebar äganderätt en grundläggande förutsättning för ett fungerande jord- och skogsbruk, för investeringar och för människors möjlighet att ta ansvar för sin egendom. EU naturrestaureringsförordning innebär nya krav på medlemsstaternas arbete med att restaurera natur och förbättra ekosystemens tillstånd. Hur dessa krav omsätts i nationella åtgärder kommer att få betydelse för markägare och företag i hela landet. Det är därför viktigt att det svenska genomförandet präglas av proportionalitet, rättssäkerhet och respekt för nationella förutsättningar. Åtgärder som syftar till att förbättra naturvärden bör i första hand bygga på samverkan, frivillighet och positiva incitament. Markägare och brukare har ofta stor kunskap om de lokala förhållandena och om vilka åtgärder som kan ge verklig effekt. Det bör också säkerställas att genomförandet inte leder till mer långtgående begränsningar av pågående markanvändning än vad som är nödvändigt för att uppfylla förordningens krav. Om offentliga beslut medför betydande inskränkningar i möjligheten att bruka mark måste frågor om ersättning och ekonomiska konsekvenser hanteras på ett tydligt och rättssäkert sätt. Vid utformningen av nationella restaureringsåtgärder bör hänsyn tas till jord- och skogsbrukets betydelse för sysselsättning, landsbygdsutveckling, råvaruförsörjning och livsmedelsberedskap. Naturvård och aktivt brukande behöver inte stå i motsats till varandra. Många värdefulla naturmiljöer är tvärtom beroende av fortsatt bete, odling och annan mänsklig skötsel. Ett framgångsrikt genomförande av naturrestaureringsförordningen förutsätter därför att miljönytta, äganderätt och möjligheterna till fortsatt produktion vägs samman. Sverige bör använda det nationella handlingsutrymme som förordningen medger för att nå goda miljöresultat utan onödiga ingrepp i markägarnas rättigheter eller i den svenska produktionsförmågan. Matilda Ekeblad (M) Magdalena Hermelin (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Svenska företags konkurrenskraft vid nationell överimplementering av EU-regler

Motion 801
Motion till riksdagen 2026/27:801 av Magdalena Hermelin och Matilda Ekeblad (båda M) Svenska företags konkurrenskraft vid nationell överimplementering av EU-regler Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka kraven på att konsekvenserna för svenska företags konkurrenskraft, produktionsförmåga och importberoende tydligt redovisas när nationella regler går längre än vad EU-rätten kräver, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Svenska företag verkar på en internationell marknad där konkurrensvillkoren i hög grad påverkas av lagstiftning och andra offentliga krav. Gemensamma EU-regler kan bidra till en mer välfungerande inre marknad och skapa likvärdiga förutsättningar för företag i olika medlemsstater. Samtidigt förekommer att Sverige inför eller behåller nationella krav som går längre än vad EU-rätten kräver. Sådana krav kan ibland vara motiverade. Men de kan också medföra högre kostnader, ökad administration och försämrad konkurrenskraft för svenska företag. Det gäller inte minst verksamheter som producerar varor som konkurrerar med importerade alternativ. Om svenska producenter möter högre kostnader utan att motsvarande krav ställs på importerade produkter riskerar produktion att flytta från Sverige till andra länder. En sådan utveckling kan försvaga svensk sysselsättning, minska den inhemska produktionsförmågan och öka beroendet av import. I vissa fall kan den också innebära att den samlade miljö- eller klimatpåverkan ökar om produktionen flyttas till länder med mindre resurseffektiva produktionsmetoder. Det är därför viktigt att beslut om nationella särkrav föregås av tydliga och väl underbyggda konsekvensanalyser. Redan i dag finns bestämmelser om konsekvensutredningar vid regelgivning. Dessa bör utvecklas så att effekterna på svensk produktionsvolym, företagens internationella konkurrensförutsättningar och beroendet av importerade varor får större genomslag när nationella krav går längre än EU gemensamma regelverk. Det bör särskilt uppmärksammas om ett nationellt krav riskerar att minska produktionen av varor som är viktiga för Sveriges försörjningsberedskap. En sådan analys ska inte innebära att Sverige avstår från att ställa höga krav på exempelvis miljö, djurskydd eller arbetsvillkor. Däremot ska beslutsfattare ha ett tydligt underlag för att bedöma om nyttan av ytterligare nationella krav står i rimlig proportion till konsekvenserna för företag och samhälle. Det bör också tydligt framgå vilka delar av ett regelverk som följer av bindande EU-krav och vilka som är nationella politiska val. Magdalena Hermelin (M) Matilda Ekeblad (M)
Lade fram en motion · för 3 dagar sedan

Mätbara resultat i arbetet med att minska företagens regelbörda

Motion 800
Motion till riksdagen 2026/27:800 av Magdalena Hermelin och Matilda Ekeblad (båda M) Mätbara resultat i arbetet med att minska företagens regelbörda Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla en tydligare och mer systematisk uppföljning av statliga myndigheters arbete med att minska företagens administrativa börda, med mätbara resultat och återkommande redovisning, och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige behöver fler växande företag, fler investeringar och fler människor som vill starta och driva verksamheter. Ett konkurrenskraftigt näringsliv är grunden för jobb, skatteintäkter och välfärd. Samtidigt möter företag omfattande administrativa krav från statliga myndigheter. Det kan handla om rapportering, dokumentation, ansökningar, uppgiftslämnande och olika former av kontroll. Varje enskilt krav kan ha ett legitimt syfte. Men den samlade effekten kan bli betydande, särskilt för små och medelstora företag som saknar egna administrativa avdelningar. Den tid som företagare lägger på att hantera myndighetskrav är tid som inte kan användas till produktion, kundkontakter, investeringar eller utveckling av verksamheten. Regeringen har vidtagit åtgärder för att förenkla för företag och minska regelbördan. Det är en viktig inriktning som behöver fortsätta och utvecklas. För att arbetet ska få verklig effekt krävs dock att resultaten kan följas upp. Det räcker inte att myndigheter redovisar vilka förenklingsåtgärder som har genomförts. Det behöver också gå att bedöma om företagens faktiska administrativa belastning har minskat. Statliga myndigheter bör därför i större utsträckning kunna redovisa hur deras regler och administrativa krav påverkar företagens tidsåtgång och kostnader, vilka förenklingar som har genomförts och vilka mätbara effekter dessa har fått. Uppföljningen bör utformas med hänsyn till myndigheternas olika uppdrag och bygga på gemensamma principer som gör resultaten möjliga att jämföra över tid. Det är också viktigt att nya administrativa krav vägs mot de förenklingar som genomförs. Om en myndighet tar bort ett formulär men samtidigt inför flera nya rapporteringskrav har den samlade bördan inte nödvändigtvis minskat. En tydligare uppföljning skulle göra det lättare för regeringen att styra förenklingsarbetet, identifiera goda exempel och upptäcka områden där regelbördan fortsätter att öka. Förenklingsarbetet måste utgå från företagens verklighet. Målet bör inte vara att myndigheterna ska kunna redovisa fler förenklingsprojekt, utan att företagen faktiskt ska behöva lägga mindre tid och pengar på administration. Magdalena Hermelin (M) Matilda Ekeblad (M)
Talade i kammaren · · Östergötlands län

Allmänpolitisk debatt

Fru talman! Varför serverar vi i skolor, på sjukhus och på äldreboenden mat som har producerats med metoder som svenska bönder är förbjudna att använda? Det är helt orimligt. Att leva som man lär är en av de första saker som vi försöker lära våra barn. Det är väl rimligt att vi också försöker göra det själva, som politiker och som samhälle?

Det här är mitt första anförande i Sveriges riksdag, och jag kommer nästan direkt från åkern hemma i Östergötland. Där går vi och funderar – och inte bara vi på vår gård; väldigt många lantbrukare gör detsamma: Hur har det blivit så här?

Eller många förresten – de som fortfarande är kvar. Bönderna blir nämligen bara färre och färre.

Vi har höga krav på djurskydd, växtskydd och arbetsvillkor. Många av dessa krav är riktigt bra. Men Sverige är ofta, och vill visa vägen genom att vara det, bäst i klassen.

För mig börjar det skava där. Vi lever nämligen inte som vi lär. Det hjälper inte att vara bäst i klassen om de med lägre krav tar hem alla affärer. Redan då har vi gjort både Sverige och miljön en riktig otjänst.

Ta kycklingnuggets i skolmatsalen, till exempel. Kycklingen kan vara importerad från länder som Thailand eller Polen, med andra regler för antibiotika och djurvälfärd. Eller ta kåldolmarna som serveras på min mammas äldreboende. Hur mår de grisarna? Har de fått behålla sin knorr? Troligen inte.

Det här är mat vi köper för gemensamma skattepengar.

Missförstå mig inte. Jag tror på frihandel. Men det är stor skillnad på vad vi människor väljer i matbutiken och vad vi väljer att köpa för skattebetalarnas pengar.

Vi är alla överens om att vi ska producera mer mat i Sverige, inte mindre. Men om vi ska kunna göra det måste kraven vara rimliga. Det är alldeles tydligt. Titta bara på hur det ser ut! 50 procent av maten kommer från import, och det har ökat stadigt de senaste decennierna.

Vi ska skydda den biologiska mångfalden, men en enskild fågelart får inte sätta käppar i hjulet för en hel näring.

Vi ska minska utsläppen och elektrifiera jordbruket. Men innan vi lägger nya kostnader på bonden måste vi fråga: Finns maskinerna? Finns tekniken? Finns elen? Och framför allt: Har bonden råd? Vi kan inte beskatta fram en teknik som ännu ingen har råd med. Då fortsätter vi att flytta produktionen utomlands, tillsammans med jobben och kontrollen över miljön.

Fru talman! Nu måste vi gå från strategi till handling, men inte med fler regler, bidrag och entusiastiska projekt. Det är inte så företag växer. Företag växer när vi ger entreprenörskapet möjligheter och skapar konkurrenskraft.

Mitt budskap är enkelt: För att miljön i världen och i Sverige ska bli bättre via matproduktion behöver reglerna lättas upp här i Sverige.

(Applåder)

Uppdrag
  • Civilutskottet - Suppleant
    6 okt 2026 - 23 sep 2030 · Civilutskottet
  • Miljö- och jordbruksutskottet - Suppleant
    6 okt 2026 - 23 sep 2030 · Miljö- och jordbruksutskottet
  • Kammaren - Talmansersättare
    28 sep 2026 - 23 sep 2030