Frågestund
Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av statsrådet Johan Forssell, justitieminister Gunnar Strömmer, statsrådet Maria Malmer Stenergard och statsrådet Romina Pourmokhtari.
En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Statsrådet Johan Forssell besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.
Herr talman! För att råda bot på oseriös och okvalificerad arbetskraftsinvandring skärpte den tidigare regeringen reglerna för arbetskraftsinvandringen på en rad punkter. Vi införde krav på bindande anställningsavtal, försörjningskrav på anhöriginvandrare samt hårdare sanktioner och tuffare kontroller. Förra sommaren lade regeringen också fram förslag om höjda lönekrav, som riksdagen ställde sig bakom.
Men trots detta riksdagsbeslut, och trots att den nya regeringen suttit i över hundra dagar, har regeringen inte presenterat något höjt lönegolv. Medierna rapporterar om osämja i regeringsunderlaget. För två månader sedan sa statsrådet Malmer Stenergard här i kammaren att det skulle gå "väldigt fort" för regeringen att presentera ett förslag, men inget förslag har presenterats.
Min enkla fråga blir därför: När kommer regeringen att presentera förslaget?
Herr talman! Tack för frågan, Anders Ygeman!
Den dåvarande oppositionen låg på den dåvarande regeringen, där Anders Ygeman hade huvudansvar för migrationsfrågan, under väldigt lång tid för att förmå den att lägga fram förslag om skärpningar gällande arbetskraftsinvandringen. Efter nästan åtta år kunde man till slut lägga fram förslag om förändringar, även om de var långt ifrån tillräckliga.
Jag vill minnas att det var den 30 november som denna kammare fattade beslut om propositionen om höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandring. Sedan dess har vi jobbat hårt för att ta fram en förordning som ska ange exakt vilken nivå det ska vara. Jämfört med de åtta år som det tog för Anders Ygemans regering skulle jag vilja säga att de dagar som har gått sedan propositionen antogs fortfarande är relativt få. Jag kan garantera ledamoten att vi jobbar så fort vi bara kan för att få …
Herr talman! Tack för frågan, Anders Ygeman!
Den dåvarande oppositionen låg på den dåvarande regeringen, där Anders Ygeman hade huvudansvar för migrationsfrågan, under väldigt lång tid för att förmå den att lägga fram förslag om skärpningar gällande arbetskraftsinvandringen. Efter nästan åtta år kunde man till slut lägga fram förslag om förändringar, även om de var långt ifrån tillräckliga.
Jag vill minnas att det var den 30 november som denna kammare fattade beslut om propositionen om höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandring. Sedan dess har vi jobbat hårt för att ta fram en förordning som ska ange exakt vilken nivå det ska vara. Jämfört med de åtta år som det tog för Anders Ygemans regering skulle jag vilja säga att de dagar som har gått sedan propositionen antogs fortfarande är relativt få. Jag kan garantera ledamoten att vi jobbar så fort vi bara kan för att få detta på plats.
Herr talman! Det var vällovligt och fint tal om att regeringen jobbar hårt och bra. Men den enkla frågan var ju: När kommer förslaget?
För två månader sedan sa statsrådet att det skulle gå "väldigt fort". I februari förra året tillsattes utredningen. Det var alltså knappast någon överraskning för regeringen att detta skulle komma.
Så återigen, statsrådet: När kommer förslaget?
Herr talman! Det kommer att gå väldigt fort jämfört med de åtta år det tog för Anders Ygemans regering att lägga fram propositionen. Jag kan inte ange exakt datum, men jag kan lova Anders Ygeman att det kommer inom kort.
Det var ju inte heller så att det fanns några färdiga förslag som hans regering hade jobbat med som vi kunde utgå från när vi kom till Regeringskansliet. Vi fick så att säga börja med ett blankt papper.
Men håll ut! Det kommer - jag lovar det!
Herr talman! Inledningsvis vill jag bara ägna en tanke åt det fruktansvärda som just nu sker i Turkiet och Syrien. Den förödelse som jordbävningen inneburit är fruktansvärd att bevittna - män, kvinnor och barn som krossats under betongen. Det går inte att ta in den smärta som hundratusentals människor just nu upplever.
I detta nu dirigerar vi biståndsmedel till dem som drabbats av jordbävningen och dess följder. Det är hjälp som når de direkt nödställda. Det är bistånd i dess mest kärnfulla bemärkelse.
Min fråga går till statsrådet Johan Forssell. Riksrevisionens senaste rapport och andra sakkunniga pekar på att strategierna under den förra regeringen varit väldigt spretiga. Det har saknats konsekvensanalyser och möjligheter till uppföljning, vilket ibland skapat ett kontraproduktivt bistånd. Hur säkerställer vi att svenska skattemedel gör största möjliga biståndsnytta och…
Herr talman! Inledningsvis vill jag bara ägna en tanke åt det fruktansvärda som just nu sker i Turkiet och Syrien. Den förödelse som jordbävningen inneburit är fruktansvärd att bevittna - män, kvinnor och barn som krossats under betongen. Det går inte att ta in den smärta som hundratusentals människor just nu upplever.
I detta nu dirigerar vi biståndsmedel till dem som drabbats av jordbävningen och dess följder. Det är hjälp som når de direkt nödställda. Det är bistånd i dess mest kärnfulla bemärkelse.
Min fråga går till statsrådet Johan Forssell. Riksrevisionens senaste rapport och andra sakkunniga pekar på att strategierna under den förra regeringen varit väldigt spretiga. Det har saknats konsekvensanalyser och möjligheter till uppföljning, vilket ibland skapat ett kontraproduktivt bistånd. Hur säkerställer vi att svenska skattemedel gör största möjliga biståndsnytta och används på ett ansvarsfullt sätt, som exempelvis nu i Turkiet och Syrien?
Herr talman! Tack för frågan, Alexander Christiansson! Jag kan bara instämma i att det som just nu sker i både Turkiet och Syrien är en fruktansvärd tragedi. Antalet döda ökar timme för timme.
Vi har arbetat väldigt intensivt med detta ända sedan vi fick de första rapporterna. Vi har kunnat kanalisera medel vid två olika tillfällen, framför allt kopplat via Internationella Rödakorsfederationen men även via CERF, FN:s katastrofmekanism för detta. Vi kommer också att fortsätta med det. Vi följer utvecklingen men också behoven på den turkiska och syriska sidan väldigt noggrant.
När det gäller kvalitet, effektivitet och transparens är det frågor som är väldigt centrala för regeringen och för samarbetspartiet Sverigedemokraterna. Vi kommer att följa detta väldigt noga. Vi har också sagt att vi kommer att ta fram en reformagenda, som jag hoppas kunna presentera i närtid, just fö…
Herr talman! Tack för frågan, Alexander Christiansson! Jag kan bara instämma i att det som just nu sker i både Turkiet och Syrien är en fruktansvärd tragedi. Antalet döda ökar timme för timme.
Vi har arbetat väldigt intensivt med detta ända sedan vi fick de första rapporterna. Vi har kunnat kanalisera medel vid två olika tillfällen, framför allt kopplat via Internationella Rödakorsfederationen men även via CERF, FN:s katastrofmekanism för detta. Vi kommer också att fortsätta med det. Vi följer utvecklingen men också behoven på den turkiska och syriska sidan väldigt noggrant.
När det gäller kvalitet, effektivitet och transparens är det frågor som är väldigt centrala för regeringen och för samarbetspartiet Sverigedemokraterna. Vi kommer att följa detta väldigt noga. Vi har också sagt att vi kommer att ta fram en reformagenda, som jag hoppas kunna presentera i närtid, just för att säkerställa att svenska skattebetalares pengar alltid används på det mest effektiva sättet och till gagn för dem som behöver det mest.
Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret.
Vatten, sanitet och hygien är fundamentalt för mänskligt liv. Nu höjs också röster runt om över hela jorden om att det finns en avsaknad av rent vatten. Till och med i Sverige har vi hört sådana röster, bland annat på Gotland för några år sedan.
Vi i Sverigedemokraterna menar att just vattenrening är centralt för ett hållbart biståndsarbete. Jag vill fråga ministern hur man ämnar arbeta med de här frågorna framgent. Det finns nämligen en del frågetecken. Kommer regeringen att förnya befintliga strategier, eller kommer man att arbeta på ett nytt eller annat sätt?
Herr talman! Jag kan bara bekräfta att rent vatten är viktigt ur flera aspekter. Vi ser också hur vatten används i andra aspekter än tidigare, ibland tyvärr också som ett vapen i konflikter.
Vi tittar just nu väldigt brett på hela biståndet. Det är en väldig massa olika strategier. Det är ett svårstyrt område. Vi kommer nu att inleda ett väldigt offensivt förändringsarbete där vi har förlängt några strategier tillfälligt. Jag kommer att återkomma till riksdagen med exakt vilka strategier som kommer att bli kvar, vilka som tas bort och vilka vi lägger till.
Herr talman! Regeringen och SD har i Tidöavtalet aviserat att reduktionsplikten ska sänkas till EU:s miniminivå. Sedan har regeringen lagt fram ett budgetförslag som ökar utsläppen. En kraftig minskning av reduktionsplikten kommer att kräva omfattande nya klimatåtgärder för att minska utsläppen från våra transporter med 70 procent till 2030.
I en intervju med Bloomberg har statsrådet Pourmokhtari tydliggjort att hon och regeringen ska stå upp för en ambitiös klimatpolitik för fortsatt medverkan i regeringen. Min fråga är: Kommer den klimatpolitiska handlingsplanen att innehålla konkreta åtgärder i närtid för att nå klimatmålen till 2030?
Herr talman! Tack för din fråga, Kajsa Fredholm!
Det stämmer att vi i samarbetet inom regeringsunderlaget har kommit överens om att vi ska sänka Sveriges reduktionsplikt till EU:s miniminivå. Just nu förhandlas den frågan på EU-nivå, men just detta har blivit väldigt uppmärksammat eftersom den reduktionsplikt vi haft i Sverige har varit väldigt hög. Vi har varit bäst i EU, kan man säga, och haft den högsta reduktionsplikten.
Som en konsekvens av detta har priserna drivits upp på ett sätt som gjort att människor inte har möjlighet att tanka sina bilar på samma sätt och att utbudet på biodrivmedel i hela Europa töms. Många andra har också påpekat bristerna med att använda reduktionsplikten på det sättet, som nästan den enda politik som läggs fram för att minska utsläppen från transportsektorn.
Vi behöver alltså göra mer och annat, och det är precis detta klimathandling…
Herr talman! Tack för din fråga, Kajsa Fredholm!
Det stämmer att vi i samarbetet inom regeringsunderlaget har kommit överens om att vi ska sänka Sveriges reduktionsplikt till EU:s miniminivå. Just nu förhandlas den frågan på EU-nivå, men just detta har blivit väldigt uppmärksammat eftersom den reduktionsplikt vi haft i Sverige har varit väldigt hög. Vi har varit bäst i EU, kan man säga, och haft den högsta reduktionsplikten.
Som en konsekvens av detta har priserna drivits upp på ett sätt som gjort att människor inte har möjlighet att tanka sina bilar på samma sätt och att utbudet på biodrivmedel i hela Europa töms. Många andra har också påpekat bristerna med att använda reduktionsplikten på det sättet, som nästan den enda politik som läggs fram för att minska utsläppen från transportsektorn.
Vi behöver alltså göra mer och annat, och det är precis detta klimathandlingsplanen är ämnad att hantera. Så svaret på frågan är ja.
Herr talman! Tack, ministern, för svar! I och med ministerns uttalande i internationella medier undrar jag om ministern verkligen själv tror att tillräckliga förslag kommer att läggas fram av regeringen.
Herr talman! Detta behöver inte nödvändigtvis handla om det långa samtal jag hade med Bloomberg om olika aspekter av vår klimatpolitik som helhet. Generellt är det väl självklart att en regering arbetar utifrån de mål som riksdagen har kommit överens om och satt upp. Det finns inga alternativ till att möta de mål vi har satt upp och göra allt vi kan för att plocka fram olika politiska verktyg för att nå dem.
Herr talman! I Sverige har vi miljökvalitetsmål, vars syfte är att vi ska minska utsläppen, lösa miljöproblemen och ta hand om vår planet, och inte lämna över problemen till nästa generation. För ett par veckor sedan presenterades en utvärdering gällande dessa mål, och det är tyvärr tämligen dyster läsning. Det är inte det myllrande liv i våra våtmarker som vi önskar, och det finns fortfarande döda bottnar i Östersjön. Och det finns inte lika många småfåglar nu som tidigare. De flesta målen kommer vi inte att uppnå, och nu krävs det handling.
Regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har under hösten visat prov på att man inte prioriterar vår miljö. Miljöfrågorna fick inget stort utrymme i vare sig regeringsförklaringen eller Tidöavtalet, och klimathandlingsplanen har vi ännu inte sett skymten av.
Min fråga till statsrådet är därför: Vad avser regeringen att göra för …
Herr talman! I Sverige har vi miljökvalitetsmål, vars syfte är att vi ska minska utsläppen, lösa miljöproblemen och ta hand om vår planet, och inte lämna över problemen till nästa generation. För ett par veckor sedan presenterades en utvärdering gällande dessa mål, och det är tyvärr tämligen dyster läsning. Det är inte det myllrande liv i våra våtmarker som vi önskar, och det finns fortfarande döda bottnar i Östersjön. Och det finns inte lika många småfåglar nu som tidigare. De flesta målen kommer vi inte att uppnå, och nu krävs det handling.
Regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har under hösten visat prov på att man inte prioriterar vår miljö. Miljöfrågorna fick inget stort utrymme i vare sig regeringsförklaringen eller Tidöavtalet, och klimathandlingsplanen har vi ännu inte sett skymten av.
Min fråga till statsrådet är därför: Vad avser regeringen att göra för att klara miljömålen och öka den biologiska mångfalden och för att inte lämpa över problemen till nästa generation?
Herr talman! Nu ska jag se till att hålla mig till den korta talartid som gäller - jag är så van vid interpellationsdebatter.
Självklart är miljön viktig för den här regeringen. Jag är både klimat och miljöminister, och det är inte nödvändigtvis klimathandlingsplanen man ska fästa ögonen på för att se den miljöpolitik som den här regeringen ämnar driva.
Man kan titta på budgeten, där våra investeringar, även vad gäller miljöpolitiken, rör det vi prioriterar. Vi kommer att arbeta hårt för att värna Östersjön på ett bättre sätt och hantera den övergödning som råder där och även på många andra platser. Och vi har en nära dialog med Naturvårdsverket kring hur vi på bästa sätt kan utveckla det arbete som de gör för miljön på väldigt många olika fronter.
Det finns nu en rapport med förslag till åtgärder, och dem kommer vi självklart att titta på. Utöver detta kommer vi äve…
Herr talman! Nu ska jag se till att hålla mig till den korta talartid som gäller - jag är så van vid interpellationsdebatter.
Självklart är miljön viktig för den här regeringen. Jag är både klimat och miljöminister, och det är inte nödvändigtvis klimathandlingsplanen man ska fästa ögonen på för att se den miljöpolitik som den här regeringen ämnar driva.
Man kan titta på budgeten, där våra investeringar, även vad gäller miljöpolitiken, rör det vi prioriterar. Vi kommer att arbeta hårt för att värna Östersjön på ett bättre sätt och hantera den övergödning som råder där och även på många andra platser. Och vi har en nära dialog med Naturvårdsverket kring hur vi på bästa sätt kan utveckla det arbete som de gör för miljön på väldigt många olika fronter.
Det finns nu en rapport med förslag till åtgärder, och dem kommer vi självklart att titta på. Utöver detta kommer vi även att presentera flera åtgärdsförslag på just detta område i kommande budgetar och regleringsbrev.
Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Jag tror inte att det räcker. Jag ser att vi behöver ändra hela vårt samhälle och vårt beteende. Då kan vi inte höja momsen på reparationer eller kraftigt minska anslagen för skötsel av befintliga naturområden. Vi måste jobba mer mot en cirkulär ekonomi och ta hand om vår natur.
Larmsignaler hörs när pengarna inte räcker till, till exempel i Skåne för att sköta Söderåsens nationalpark och i Halland för att motverka invasiva arter. Det finns fler exempel.
Så jag ställer frågan igen: Hur ser regeringen att man ska uppnå det så kallade generationsmålet?
Herr talman! Det finns mycket arbete att göra. En del är den viktiga åtgärd du nämner i fråga om våtmarker, som är viktiga att värna som kolsänkor men också för den biologiska mångfalden. Den här regeringen har gjort en permanent satsning på 200 miljoner kronor. Det tycker jag är en ansenlig summa som jag hoppas kan bidra till att vi på ett klokt sätt kan återupprätta våtmarkerna.
Vi har även satsat drygt 1 miljard på havs- och vattenmiljön, och vi kommer att fortsätta att arbeta väldigt hårt med dessa frågor.
Herr talman! Biståndsministern har sedan sitt tillträde aviserat en stor reform av biståndet. Det arbetet startade med att regeringen i sin budget övergav enprocentsåtagandet. Sedan har effekten av det beslutet blivit allt tydligare pö om pö.
Under hösten har företrädare för regeringspartierna vid ett flertal tillfällen sagt att civilsamhället ska värnas. Men vi ser nu att det diametralt motsatta sker. De nedskärningar som görs drabbar i allra högsta grad civilsamhällets möjligheter att arbeta på marken. Neddragningarna sker också i just sådana verksamheter som regeringen säger sig vilja värna: flickors och kvinnors rättigheter, demokratibyggande, stöd till oppositionspartier etcetera.
Effektivitet och långsiktighet är regeringens ledord, men nuvarande hantering ger helt motsatt effekt. Varför gör inte regeringen några konsekvensanalyser av vad dess beslut kommer att leda …
Herr talman! Biståndsministern har sedan sitt tillträde aviserat en stor reform av biståndet. Det arbetet startade med att regeringen i sin budget övergav enprocentsåtagandet. Sedan har effekten av det beslutet blivit allt tydligare pö om pö.
Under hösten har företrädare för regeringspartierna vid ett flertal tillfällen sagt att civilsamhället ska värnas. Men vi ser nu att det diametralt motsatta sker. De nedskärningar som görs drabbar i allra högsta grad civilsamhällets möjligheter att arbeta på marken. Neddragningarna sker också i just sådana verksamheter som regeringen säger sig vilja värna: flickors och kvinnors rättigheter, demokratibyggande, stöd till oppositionspartier etcetera.
Effektivitet och långsiktighet är regeringens ledord, men nuvarande hantering ger helt motsatt effekt. Varför gör inte regeringen några konsekvensanalyser av vad dess beslut kommer att leda till? Och varför väljer regeringen att inte lyssna på civilsamhället, som är experter vad gäller frågorna på marken?
Herr talman! Tack, Janine Alm Ericson, för frågan! Det stämmer att vi har aviserat stora förändringar i biståndet, till exempel att inte ha ett mål för hur mycket pengar som ska betalas ut utan i stället ha tydliga mål gällande kvalitet, effektivitet och transparens - mycket av det som historiskt har saknats i den svenska biståndspolitiken, vilket kanske förklarar det faktum att många länder som under många år har fått väldigt mycket bistånd trots detta fortsätter att vara väldigt beroende av just bistånd.
Civilsamhället är en av flera viktiga delar i detta arbete. Deras andel av vårt totala bistånd ökar i och med regeringens budget.
Vi gör däremot en del prioriteringar när det gäller till exempel informationsanslag. Vi säger att det faktiskt är viktigare att till exempel öka det humanitära biståndet, eller biståndet till Ukraina för den delen, herr talman, än att v…
Herr talman! Tack, Janine Alm Ericson, för frågan! Det stämmer att vi har aviserat stora förändringar i biståndet, till exempel att inte ha ett mål för hur mycket pengar som ska betalas ut utan i stället ha tydliga mål gällande kvalitet, effektivitet och transparens - mycket av det som historiskt har saknats i den svenska biståndspolitiken, vilket kanske förklarar det faktum att många länder som under många år har fått väldigt mycket bistånd trots detta fortsätter att vara väldigt beroende av just bistånd.
Civilsamhället är en av flera viktiga delar i detta arbete. Deras andel av vårt totala bistånd ökar i och med regeringens budget.
Vi gör däremot en del prioriteringar när det gäller till exempel informationsanslag. Vi säger att det faktiskt är viktigare att till exempel öka det humanitära biståndet, eller biståndet till Ukraina för den delen, herr talman, än att vara representerad på Bokmässan eller i Almedalen eller att ha ett omfattande tidningsstöd. Man kan tycka att detta är en felaktig prioritering, men för regeringen är den väldigt rimlig.
Herr talman! Jag kan upplysa om att Sveriges bistånd redan innan den här regeringen tillträdde var ett av de mest effektiva och transparenta i världen. Där har det alltså redan gjorts ett väldigt intensivt arbete.
Jag frågade inte om infokomanslaget men tackar också för det svaret.
Jag skulle vilja ställa en fråga om Myanmar. Stödet till den bilaterala strategin har dragits ned med 60 procent. Sverige har varit en viktig partner för ansvarsutkrävande och stöd till fria medier. Detta kommer nu att drabbas hårt. Jag skulle vilja veta vad biståndsministern har att säga till de människor och demokratiaktivister i Myanmar som de facto kommer att drabbas av nedskärningarna.
Herr talman! Jag har en annan uppfattning vad gäller frågan om transparens. Jag skulle säga att det nog finns väldigt mycket att göra för att göra biståndet mer transparent och även öka effektiviteten och kvaliteten - att inte bara titta på hur det alltid har varit utan våga ställa om. Här handlar det inte minst om det faktum att vi nu lägger ihop handel med bistånd.
Men det är också ett faktum att vi inte kan prioritera allting samtidigt, inte ens om vi skulle lägga 2 procent av bni på bistånd. Det stämmer att vi kommer att dra ned lite grann i Myanmar, men vi prioriterar samtidigt till exempel det humanitära och inte minst Ukraina.
Herr talman! Skuggsamhällets problem uppenbarar sig mer och mer. Kriminalitet, utnyttjande och rent mänskligt lidande är bara några exempel. Människor som inte har rätt att vistas i Sverige, exempelvis efter ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut, befinner sig ändå här och håller sig undan. Detta riskerar på ett uppenbart sätt rättsstatens legitimitet.
År 2010 konstaterade Socialstyrelsen i en rapport att uppåt 50 000 personer då vistades i Sverige utan tillstånd. Sedan dess har siffran knappast minskat, särskilt med tanke på de mycket stora migrationsströmmarna till EU och Sverige 2015. Det finns de som menar att över 100 000 personer i dag befinner sig illegalt i vårt land, och det är naturligtvis inte hållbart.
Därför är det positivt att den moderatledda regeringen nu påbörjat det stora och helt nödvändiga paradigmskifte som behövs inom migrationspolitiken och i fråga om …
Herr talman! Skuggsamhällets problem uppenbarar sig mer och mer. Kriminalitet, utnyttjande och rent mänskligt lidande är bara några exempel. Människor som inte har rätt att vistas i Sverige, exempelvis efter ett lagakraftvunnet utvisningsbeslut, befinner sig ändå här och håller sig undan. Detta riskerar på ett uppenbart sätt rättsstatens legitimitet.
År 2010 konstaterade Socialstyrelsen i en rapport att uppåt 50 000 personer då vistades i Sverige utan tillstånd. Sedan dess har siffran knappast minskat, särskilt med tanke på de mycket stora migrationsströmmarna till EU och Sverige 2015. Det finns de som menar att över 100 000 personer i dag befinner sig illegalt i vårt land, och det är naturligtvis inte hållbart.
Därför är det positivt att den moderatledda regeringen nu påbörjat det stora och helt nödvändiga paradigmskifte som behövs inom migrationspolitiken och i fråga om återvändande. Jag är väl införstådd med att förändring tar tid, men jag vill ändå fråga migrationsministern: Hur fortlöper regeringens arbete med att effektivisera och skärpa återvändandet?
Herr talman! Tack, Viktor Wärnick, för denna angelägna fråga! Detta är precis som Viktor Wärnick säger otroligt viktigt för att upprätthålla förtroendet för migrationssystemet. Om man får nej på sin asylansökan efter en rättssäker prövning ska man lämna landet.
Nu ser vi att alldeles för många inte gör det. Det är till och med så att 23 procent av de förstagångsansökningar om asyl som kommer in lämnas in av personer som redan har ett lagakraftvunnet avslagsbeslut. Detta visar att vi inte lyckas med återvändandet i den utsträckning som vi måste.
Den här regeringen och Tidöpartierna har lagt fram en rad förslag som vi kommer att genomföra. Det handlar om alltifrån transitcenter till fler förvarsplatser och att samverka bättre mellan myndigheter. Men mycket har redan gjorts. Vi har gett myndigheterna i uppdrag att genomföra fler inre utlänningskontroller och att också …
Herr talman! Tack, Viktor Wärnick, för denna angelägna fråga! Detta är precis som Viktor Wärnick säger otroligt viktigt för att upprätthålla förtroendet för migrationssystemet. Om man får nej på sin asylansökan efter en rättssäker prövning ska man lämna landet.
Nu ser vi att alldeles för många inte gör det. Det är till och med så att 23 procent av de förstagångsansökningar om asyl som kommer in lämnas in av personer som redan har ett lagakraftvunnet avslagsbeslut. Detta visar att vi inte lyckas med återvändandet i den utsträckning som vi måste.
Den här regeringen och Tidöpartierna har lagt fram en rad förslag som vi kommer att genomföra. Det handlar om alltifrån transitcenter till fler förvarsplatser och att samverka bättre mellan myndigheter. Men mycket har redan gjorts. Vi har gett myndigheterna i uppdrag att genomföra fler inre utlänningskontroller och att också samverka på ett bättre sätt. Vi jobbar stenhårt med den här frågan.
Herr talman! Jag vill tacka migrationsministern för svaret, och jag ser fram emot att följa det fortsatta arbetet. Men parallellt med att vi i Sverige nu noggrant gör vår hemläxa finns ju saker att göra på EU-nivå, inte minst kanske i samband med det svenska ordförandeskapet. Att få till en reformering av unionens återvändandepolitik har ju historiskt visat sig svårt, men vad jag förstår finns nu en viss ljusning när det gäller att få en överenskommelse på plats. Kan migrationsministern berätta hur arbetet fortlöper med att få länder utanför EU att i högre grad ta emot egna medborgare som fått ett utvisningsbeslut?
Herr talman! Det stämmer. För det svenska ordförandeskapet är den här frågan mycket prioriterad. Det är därför som vi också tog upp den när vi höll i dagordningen för det informella rådsmötet för någon vecka sedan på Arlanda. Där diskuterade vi hur vi kan samarbeta bättre och också hur respektive land kan göra sin läxa. Jag är övertygad om att det då är viktigt att inte bara migrationsministern eller motsvarande jobbar med att få till återvändandet utan att man använder alla verktyg, som bistånd, handel och utrikespolitik för att se till att dessa länder samarbetar bättre.
Herr talman! I Tidöavtalet läser vi om många viktiga frågor för oss kristdemokrater. En av dem är hur vi ska ge vattenkraften bättre förutsättningar och inte minst stoppa den häxjakt som har varit på den småskaliga vattenkraften.
I avtalet står bland annat om den paus som ska göras och att det ska tas fram ett nytt regelverk för omprövning som säkerställer att intresset av elförsörjning ska väga tungt, samtidigt som man också skriver att småskaliga aktörer inte ska drabbas av helt orimliga kostnader som vi tyvärr har sett hittills i processen. Det är jätteviktiga frågor, inte minst för våra svenska dammägare.
Kan klimat- och miljöministern berätta mer om när ytterligare steg tas och det kan ges besked i frågan om de förändringar som ska göras för att vi ska kunna värna inte minst den småskaliga vattenkraften?
Herr talman! Det är så klokt som du påpekar, Kjell-Arne Ottosson, att vi behöver hantera vår vattenkraft på ett klokt sätt, särskilt med tanke på det sköra läge som vårt energisystem är i. I den situation som råder behöver vi verkligen ta hand om all energi vi kan få ut av våra olika kraftslag. Då måste vi även värna vattenkraften, och även den småskaliga vattenkraften. Just därför har den här pausen utformats, och den gäller ju i tolv månader. Under dessa tolv månader hoppas vi att alla ska få möjlighet att anpassa sina miljöprövningar ytterligare och kunna ta fram de fakta som behövs för att prövningen ska gå till på ett så bra sätt som möjligt för att även värna den småskaliga vattenkraften. Vi arbetar väldigt hårt med att nyttja tiden under de här tolv månaderna till att se till att prövningarna kan fortskrida på ett sätt som också värnar den vattenkraft som vi har i Sverige.
Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret! Vi får tyvärr en del olyckliga signaler från vissa länsstyrelser. Det är tydligt att man där uppmanar vattenkraftsägare att inte invänta pausen utan köra på redan nu, innan vi har det nya regelverket på plats. Det kan upplevas som att vi har tjänstemän som driver egna agendor.
På vilket sätt agerar regeringen emot detta? På vilket sätt utför ni tillsyn för att vi inte ska ha den här formen av agerande?
Herr talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för att du tar upp detta! Vi får självklart föra en nära dialog med alla berörda parter om hur pausningen går till och hur vi implementerar den på klokast möjliga sätt. Den dialog som regeringen har fört handlar främst om att se till att alla parter vet vad det är som gäller, nämligen att det är tolv månader och att vi efter dessa väntar oss att prövningarna ska komma igång igen och att även till exempel Vattenkraftens Miljöfond ska anpassa sig till möjligheten att anmäla sig för att få medel att klara av pausningen och den miljöprövning som följer.
Herr talman! Jag kommer aldrig glömma ett samtal jag hade med en flicka som ställde den enkla frågan: Varför tycker de att jag och min syster ska tvingas bo hos vår pappa när de säger att han är farlig för vår mamma? Det är en relevant fråga och ett uttryck för att det i dag saknas ett tydligt barnrättsperspektiv och kunskap om vad våld gör med ett barn och att föräldrarätten dessutom är enormt stark.
Jag har mött väldigt många barn som tvingas till umgänge med en våldsam pappa, till och med barn som tvingas till umgänge i fängelset med en pappa som är dömd för våldsbrott. Jag har mött mammor som helt förlorat vårdnaden för att rätten inte anser att de är samarbetsvilliga i förhållande till den våldsutövande pappan som försatt hela familjen i skräck.
Vi kan inte acceptera att barn är de enda brottsoffer som tvingas till umgänge med sin förövare. Därför ställer jag …
Herr talman! Jag kommer aldrig glömma ett samtal jag hade med en flicka som ställde den enkla frågan: Varför tycker de att jag och min syster ska tvingas bo hos vår pappa när de säger att han är farlig för vår mamma? Det är en relevant fråga och ett uttryck för att det i dag saknas ett tydligt barnrättsperspektiv och kunskap om vad våld gör med ett barn och att föräldrarätten dessutom är enormt stark.
Jag har mött väldigt många barn som tvingas till umgänge med en våldsam pappa, till och med barn som tvingas till umgänge i fängelset med en pappa som är dömd för våldsbrott. Jag har mött mammor som helt förlorat vårdnaden för att rätten inte anser att de är samarbetsvilliga i förhållande till den våldsutövande pappan som försatt hela familjen i skräck.
Vi kan inte acceptera att barn är de enda brottsoffer som tvingas till umgänge med sin förövare. Därför ställer jag nu frågan till statsrådet Gunnar Strömmer: Kan vi nu fatta beslut om att inget barn ska tvingas till umgänge med en våldsutövande förälder?
Herr talman! Tack, Juno Blom, för en utomordentligt angelägen fråga! Mitt principiella svar på den frågan är ja.
Sedan vet vi alla att hur detta ska utformas lagstiftningsmässigt är något som vi nu kommer att ta tag i. En av de utredningar som har lagts på regeringens bord heter Tryggare hem för barn, och den handlar i grund och botten om hur principen om barnets bästa ska kunna tydliggöras i lagstiftningen så att den typ av fall som Juno Blom här tar upp inte ska få förekomma.
Samspelet mellan regering och riksdag i den frågan kommer att vara utomordentligt viktigt. Jag ser framför mig att vi kommer att komma med lagstiftningsförslag till riksdagen i den här frågan, i bästa fall redan under det här året.
Herr talman! Jag tänker också att detta är viktigt för den utveckling vi ser i vårt samhälle, där barn och unga som är kriminella utsätter andra för våld och övergrepp. Jag har mött många killar som själva sätter ord på att de under hela sin uppväxt utsatts för våld i hemmet, och då var det ingen som reagerade. Men när de sedan utövar våld är det någonting som samhället självklart ska ta absolut avstånd från och markera mot, men de känner ett svek ifrån samhällets sida.
Herr talman! Jag kan förstå att man upplever ett stort svek från samhällets sida. Generellt sett kommer det att krävas en enorm mobilisering av rättsstaten och socialstaten i samspel om vi ska kunna få bukt med många av de problem som Juno Blom tar upp. Men det är väl uppenbart att ett grundläggande sätt att säkerställa att unga människor inte blir våldsamma när de blir vuxna är att se till att de inte blir utsatta för våld när de är barn.
Herr talman! Eftervåld är det våld som mannen fortsätter att utsätta kvinnan för trots att hon har lämnat relationen. Exempel är hot, stalkning och ekonomisk utpressning eller det som kanske upprör oss alla allra mest, nämligen när mannen använder barnen som vapen för att skada kvinnan i vårdnadstvister och barnen tvingas till umgänge mot sin vilja. Kvinnojourer menar att det även när det finns tydlig lagstiftning händer alltför ofta att samhällets olika institutioner brister i kunskap eller tillämpning, för det saknas en heltäckande lagstiftning. Det saknas samverkan och tillräckliga kompetenser.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen har vidtagit en rad åtgärder, men uppenbart behövs mer. Min fråga till justitieministern är vilka hans ambitioner är när det gäller mäns våld mot kvinnor i allmänhet och eftervåldet i synnerhet.
Herr talman! Tack, Sanna Backeskog, för ännu en viktig fråga! I grund och botten är den närbesläktad med den som Juno Blom just ställde.
Jag för gärna ett vidare samtal med ledamoten och alla andra som är engagerade i de här frågorna, både om hur man i strafflagstiftningen kan bli ännu tydligare när det gäller mäns våld mot kvinnor och om andra aspekter som vi också kommer åt med lagstiftning. Sanna Backeskog nämner flera sådana frågor.
En annan fråga - för att bredda resonemanget mer - är om man använder till exempel bodelningsprocessen som ett utpressningsmedel mot en utsatt part. Det kan handla om alltifrån våld till ekonomisk utpressning med den processen som verktyg.
Min ambition är utomordentligt hög, och jag ser fram emot ett nära samarbete med riksdagen i de här frågorna.
Herr talman! Vid en fortsatt kraftig utbyggnad av vindkraften i Sverige kommer en fortsatt ökad användning av fossila bränslen att vara oundviklig.
År 2022 brände oljekondenskraftverket i Karlshamn 54 300 ton olja och släppte då ut 171 000 ton koldioxid. Det var ungefär dubbelt så mycket som året innan, och ingenting talar för att trenden inte kommer att hålla i sig.
Utan svängmassa i systemet klarar vi inte att upprätthålla frekvensen och stabiliteten i våra elnät. Vi tvingas att bränna olja för att få såväl ersättningskraft som balanskraft till vindkraften. Min fråga till klimatministern är därför: Vad anser ministern vara lösningen på detta dilemma, relativt våra klimatmål?
Herr talman! Det är en väldigt klok fråga som ställs, för vi har stora problem med vår elproduktion. Det handlar främst om att den inte är robust nog, och det är en konsekvens av en politik som har förts under de senaste åtta åren där man har lagt ned fungerande fossilfri elproduktion. Det är en verklighet som vi nu hanterar från regeringens håll och som vi utgår ifrån.
Sett till det läge vi står i behöver vi både vindkraft och kärnkraft för att på ett klokt sätt kunna bygga ut vår fossilfria elproduktion och möta inte bara det behov som Sverige har nu utan även det behov som kommer att vara växande framöver. Vår prognos från regeringens håll är att vi kommer att ha mer än ett fördubblat behov av energi, specifikt av el, i detta land. Vi behöver alltså ha en kraftfull utbyggnad, och vi behöver både vindkraft och kärnkraft för att möta den framtid som vi går till mötes.
Herr talman! Den 16 januari sa statsrådet Malmer Stenergard i en intervju med Göteborgs-Posten att Sverige måste ha rätt invandring. Samtidigt minskar regeringen antalet kvotflyktingar som Sverige tar emot med 82 procent, från 5 000 till 900.
De människor med kvotflyktingstatus som Sverige tar emot har valts ut av UNHCR för att de tillhör särskilt utsatta grupper och har extra starkt behov av att få skydd.
Med anledning av statsrådets uttalande är min fråga: Varför väljer regeringen att minska antalet kvotflyktingar så brutalt samtidigt som statsrådet efterfrågar rätt typ av invandring? Är inte de mest utsatta med störst behov av skydd rätt typ av invandring?
Herr talman! Tack, Frida Tånghag, för frågan! Sverige har under väldigt lång tid haft ett mycket stort mottagande, och vi har inte klarat av integrationen. Denna regering tänker ta ansvar och säkerställa att vi kraftigt minskar asylinvandringen. Men samtidigt vill vi främja den kvalificerade och högkvalificerade arbetskraft som Sverige verkligen behöver. Det var i det sammanhanget som jag intervjuades.
När det gäller kvotflyktingar tar Sverige fortsatt ett mycket stort ansvar. Med de 900 per år ligger vi fortfarande topp tre - per capita - i EU. Jag tycker att det är dags att andra länder kliver fram och tar ett större ansvar för dessa mycket utsatta grupper. Men det är helt ohållbart att Sverige har ett väldigt stort mottagande vid gräns samtidigt som vi ligger i topp, vilket vi har gjort under tidigare regering när det gäller mottagandet av kvotflyktingar i och med de 5 000 vi…
Herr talman! Tack, Frida Tånghag, för frågan! Sverige har under väldigt lång tid haft ett mycket stort mottagande, och vi har inte klarat av integrationen. Denna regering tänker ta ansvar och säkerställa att vi kraftigt minskar asylinvandringen. Men samtidigt vill vi främja den kvalificerade och högkvalificerade arbetskraft som Sverige verkligen behöver. Det var i det sammanhanget som jag intervjuades.
När det gäller kvotflyktingar tar Sverige fortsatt ett mycket stort ansvar. Med de 900 per år ligger vi fortfarande topp tre - per capita - i EU. Jag tycker att det är dags att andra länder kliver fram och tar ett större ansvar för dessa mycket utsatta grupper. Men det är helt ohållbart att Sverige har ett väldigt stort mottagande vid gräns samtidigt som vi ligger i topp, vilket vi har gjort under tidigare regering när det gäller mottagandet av kvotflyktingar i och med de 5 000 vi har tagit emot per år.
Herr talman! Min fråga går till statsrådet Forssell. Målet för svensk biståndspolitik är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Nu finns det i Tidöavtalet att regeringen vill villkora delar av biståndet med att mottagarlandet ska ta ansvar för sina egna medborgare och återta dem när så behövs.
Detta har gjort mig lite nyfiken, och därför vill jag ställa en fråga: På vilket sätt bidrar regeringens vilja att koppla biståndet till krav på återtagande till att uppfylla de svenska målen för biståndet? Jag har tittat på det här, och jag har fortfarande inte hittat något exempel på när detta funkar. Därför vill jag gärna veta.
Herr talman! Tack, Anna Lasses, för frågan! Som Anna Lasses känner till har alla länder i världen en folkrättslig förpliktelse att ta emot sina egna medborgare. Det är en grundläggande fråga som tyvärr inte alla länder tar sitt ansvar för i dag.
Vi har pekat på att man behöver arbeta på bred front för att få en förändring till stånd när det gäller det skuggsamhälle som vi hörde om i en tidigare fråga. En sak handlar om att kunna ställa krav på de länder som är mottagare av bistånd, men det handlar också om att kunna ha en dialog med dem.
Det är ingenting nytt i detta sammanhang. Det har skett på en lång rad andra områden tidigare, till exempel när det gäller korruption och andra saker. Ytterst är det nämligen alltid svenska skattebetalares pengar som används. Någon har jobbat ihop de pengar som går till bistånd till andra länder. Då är det viktigt att vi säkerställe…
Herr talman! Tack, Anna Lasses, för frågan! Som Anna Lasses känner till har alla länder i världen en folkrättslig förpliktelse att ta emot sina egna medborgare. Det är en grundläggande fråga som tyvärr inte alla länder tar sitt ansvar för i dag.
Vi har pekat på att man behöver arbeta på bred front för att få en förändring till stånd när det gäller det skuggsamhälle som vi hörde om i en tidigare fråga. En sak handlar om att kunna ställa krav på de länder som är mottagare av bistånd, men det handlar också om att kunna ha en dialog med dem.
Det är ingenting nytt i detta sammanhang. Det har skett på en lång rad andra områden tidigare, till exempel när det gäller korruption och andra saker. Ytterst är det nämligen alltid svenska skattebetalares pengar som används. Någon har jobbat ihop de pengar som går till bistånd till andra länder. Då är det viktigt att vi säkerställer att vi får kvalitet för dem och att länder faktiskt uppfyller de förpliktelser som de ska uppfylla.
Herr talman! Vi lever i det sjätte massutdöendet, där vi kan se att mer än 1 miljon arter riskerar utrotning. Därför är det av största vikt att vi nu i Sverige börjar implementera det globala avtalet, räddningspaketet, för den biologiska mångfalden. Det syftar till att stoppa utrotningen och vända trenderna.
Det är väldigt vackra ord som vi nu måste få till handling. De står i stor kontrast till den politik som regeringen bedriver vad gäller bland annat ålen, vargen och lodjuret och också i kontrast till den budget som har lagts fram, där man har minskat satsningen på naturvård med 70 procent.
Nu saknar vi etappmål för biologisk mångfald. Miljömålsberedningen ska lämna in dem i december 2024, men det är efter nästa partsmöte. Därför är min fråga: Hur ska vi garantera att vi inte kommer tomhänta till nästa partsmöte?
Herr talman! Tack, Rebecka Le Moine, för din fråga! Vi hade ett väldigt framgångsrikt COP-möte kring den biologiska mångfalden i Montreal, och det var väldigt positivt att se att Kinas ordförandeskap med Kanadas hjälp kunde bli så pass framgångsrikt som det blev.
Nu har vi väldigt tydliga mål, uppdaterade mål, att arbeta efter, men det krångliga blir själva implementeringen. När det gäller dessa internationella konventioner deltar vi genom EU, och de mål vi ska uppfylla ska vi uppfylla tillsammans i EU. Vi arbetar just nu hårt under ordförandeskapet med att se till att implementera det som COP 15 har landat i och med att på bästa sätt förbereda oss inför kommande förhandlingar kring biologisk mångfald. Utöver det sker det nationella arbetet. Som du nämner ser vi alla fram emot vad miljöberedningen kan plocka fram för olika förslag på den fronten utöver det arbete som sker genom …
Herr talman! Tack, Rebecka Le Moine, för din fråga! Vi hade ett väldigt framgångsrikt COP-möte kring den biologiska mångfalden i Montreal, och det var väldigt positivt att se att Kinas ordförandeskap med Kanadas hjälp kunde bli så pass framgångsrikt som det blev.
Nu har vi väldigt tydliga mål, uppdaterade mål, att arbeta efter, men det krångliga blir själva implementeringen. När det gäller dessa internationella konventioner deltar vi genom EU, och de mål vi ska uppfylla ska vi uppfylla tillsammans i EU. Vi arbetar just nu hårt under ordförandeskapet med att se till att implementera det som COP 15 har landat i och med att på bästa sätt förbereda oss inför kommande förhandlingar kring biologisk mångfald. Utöver det sker det nationella arbetet. Som du nämner ser vi alla fram emot vad miljöberedningen kan plocka fram för olika förslag på den fronten utöver det arbete som sker genom våra myndigheter.
Herr talman! Min fråga går till justitieminister Gunnar Strömmer. Ett livskraftigt näringsliv är en av de avgörande delarna i det brottsförebyggande arbetet framåt. Bara förekomsten av de lokala företagen är viktig. Affärer som håller öppet och kaféer där det finns människor skapar trygga miljöer. Företagen bidrar inte bara med skatteintäkter och jobb, utan de skapar faktiskt också samhällen som det går att leva och bo i.
Tyvärr får vi konstatera att efter den förra regeringstiden ligger kostnaden för brott mot näringslivet på över 100 miljarder kronor årligen. Ett av tio företag funderar på att flytta på grund av brottslighet, och vart tjugonde företag överväger till och med att lägga ned. Allra värst drabbade är småföretagarna i de utsatta områdena.
Vad kan nu regeringen göra för att upprätthålla trygghet och samhällsservice i våra förortscentrum och också stärka …
Herr talman! Min fråga går till justitieminister Gunnar Strömmer. Ett livskraftigt näringsliv är en av de avgörande delarna i det brottsförebyggande arbetet framåt. Bara förekomsten av de lokala företagen är viktig. Affärer som håller öppet och kaféer där det finns människor skapar trygga miljöer. Företagen bidrar inte bara med skatteintäkter och jobb, utan de skapar faktiskt också samhällen som det går att leva och bo i.
Tyvärr får vi konstatera att efter den förra regeringstiden ligger kostnaden för brott mot näringslivet på över 100 miljarder kronor årligen. Ett av tio företag funderar på att flytta på grund av brottslighet, och vart tjugonde företag överväger till och med att lägga ned. Allra värst drabbade är småföretagarna i de utsatta områdena.
Vad kan nu regeringen göra för att upprätthålla trygghet och samhällsservice i våra förortscentrum och också stärka säkerheten för de handlare och företagare som verkar där?
Herr talman! Tack, Merit Frost Lindberg, för denna viktiga fråga! I grund och botten vill man se att det ska vara en politik för arbete och företagande som ska leda till den växtkraft och konkurrenskraft som Merit Frost Lindberg efterfrågar. Det är naturligtvis fortfarande grundackordet, men det är heller ingen tillfällighet att företagare, små såväl som medelstora, inför valet lyfte fram trygghetsfrågan som den enskilt viktigaste frågan.
Bakgrunden till det är naturligtvis att staten inte har kunnat tillhandahålla trygghet och säkerhet för alltför många enskilda som driver företag, och jag kan nämna tre konkreta saker som regeringen nu gör.
Det första är förstås att driva på när det gäller polistätheten. En lokal polisnärvaro är A och O.
Det andra är kameraövervakning. Polisen har fått ett uppdrag att fyrdubbla antalet fasta bevakningskameror. Detta vet vi är både b…
Herr talman! Tack, Merit Frost Lindberg, för denna viktiga fråga! I grund och botten vill man se att det ska vara en politik för arbete och företagande som ska leda till den växtkraft och konkurrenskraft som Merit Frost Lindberg efterfrågar. Det är naturligtvis fortfarande grundackordet, men det är heller ingen tillfällighet att företagare, små såväl som medelstora, inför valet lyfte fram trygghetsfrågan som den enskilt viktigaste frågan.
Bakgrunden till det är naturligtvis att staten inte har kunnat tillhandahålla trygghet och säkerhet för alltför många enskilda som driver företag, och jag kan nämna tre konkreta saker som regeringen nu gör.
Det första är förstås att driva på när det gäller polistätheten. En lokal polisnärvaro är A och O.
Det andra är kameraövervakning. Polisen har fått ett uppdrag att fyrdubbla antalet fasta bevakningskameror. Detta vet vi är både brottsförebyggande och förbättrar möjligheten att klara upp brott.
Det tredje är en ny lag om ordningsvakter, den första reformen på 40 år, med fler befogenheter och större ytor - precis det kommunen behöver för att kunna upprätthålla lag och ordning lokalt.
Herr talman! Min fråga går till statsrådet Strömmer.
Sveriges företag står inför stora utmaningar. Förutom den pågående lågkonjunkturen riskerar företagens utsatthet för brott att öka, vilket skapar oro och otrygghet hos företagen. Risken finns att brottslighet och otrygghet är faktorer som i allt större utsträckning försvårar möjligheten att bedriva näringsverksamhet i Sverige.
För åtta år sedan centraliserades svensk polis för att komma närmare medborgarna, och en viktig del av detta var att tillsätta områdespoliser. Problemet är att många företagare fortsatt upplever att polisens närvaro inte är tillräcklig för tryggheten. Upplevelsen av närvarande områdespoliser har minskat, mest bland företagare som är verksamma på landsbygden.
Min fråga till statsrådet är: Utifrån den oro och otrygghet som företagen upplever, hur arbetar statsrådet med att säkerställa at…
Herr talman! Min fråga går till statsrådet Strömmer.
Sveriges företag står inför stora utmaningar. Förutom den pågående lågkonjunkturen riskerar företagens utsatthet för brott att öka, vilket skapar oro och otrygghet hos företagen. Risken finns att brottslighet och otrygghet är faktorer som i allt större utsträckning försvårar möjligheten att bedriva näringsverksamhet i Sverige.
För åtta år sedan centraliserades svensk polis för att komma närmare medborgarna, och en viktig del av detta var att tillsätta områdespoliser. Problemet är att många företagare fortsatt upplever att polisens närvaro inte är tillräcklig för tryggheten. Upplevelsen av närvarande områdespoliser har minskat, mest bland företagare som är verksamma på landsbygden.
Min fråga till statsrådet är: Utifrån den oro och otrygghet som företagen upplever, hur arbetar statsrådet med att säkerställa att det finns tillräckligt med områdespoliser?
Herr talman! Tack, Lili André, för en utmärkt fråga i linje med föregående frågeställare! Det är en viktig påminnelse om att den bristande polistätheten inte bara är ett storstadsfenomen utan att den är utomordentligt påtaglig också utanför de stora städerna. Det vet många av oss som kommer från landsorten.
Vad gör vi då? Till att börja med höjer vi ambitionsnivån när det gäller polistillväxten och säger att vi ska ha en polistäthet minst motsvarande snittet inom EU, vilket betyder att vi ska öka antalet poliser från i runda slängar 200 till 300 per 100 000 invånare. Det är en rejäl ambitionshöjning.
Det andra är förstås att vi genom att vi som regering också kan styra polisen genom regleringsbrev, särskilda uppdrag och annat och på så sätt kan säkerställa att den här tillväxten också kommer ut i kapillärerna.
Jag skulle vilja lyfta fram två utomordentligt viktiga sa…
Herr talman! Tack, Lili André, för en utmärkt fråga i linje med föregående frågeställare! Det är en viktig påminnelse om att den bristande polistätheten inte bara är ett storstadsfenomen utan att den är utomordentligt påtaglig också utanför de stora städerna. Det vet många av oss som kommer från landsorten.
Vad gör vi då? Till att börja med höjer vi ambitionsnivån när det gäller polistillväxten och säger att vi ska ha en polistäthet minst motsvarande snittet inom EU, vilket betyder att vi ska öka antalet poliser från i runda slängar 200 till 300 per 100 000 invånare. Det är en rejäl ambitionshöjning.
Det andra är förstås att vi genom att vi som regering också kan styra polisen genom regleringsbrev, särskilda uppdrag och annat och på så sätt kan säkerställa att den här tillväxten också kommer ut i kapillärerna.
Jag skulle vilja lyfta fram två utomordentligt viktiga saker inte minst för företagarna. Det är för det första fler poliser ute på gator och torg och för det andra fler kvalificerade utredare som kan klara upp brotten när de väl har begåtts.
Herr talman! Min fråga går till statsrådet Gunnar Strömmer.
Sverige befinner sig i en mycket allvarlig situation. Vi har krig i vårt närområde. Vi har det oroligt nationellt här hemma efter koranbränningarna, och vi har också en mycket allvarlig situation i våra förortsområden med skjutningar och sprängningar bland gängkriminella runt om i hela landet.
Sverigedemokraterna har tjänstemän placerade i Statsrådsberedningen, och Sverigedemokraternas partiledare sitter i det inre kabinettet. Mitt i detta säkerhetspolitiskt väldigt allvarliga läge kräver nu Sverigedemokraterna rikspolischefens avgång. Det skapar stor oro.
Ansvarigt statsråd har gett ett helt annorlunda besked, och min fråga blir därför: Vilket besked från regeringsunderlaget gäller egentligen? Vilket inflytande har Sverigedemokraterna över utnämningsmakten?
Herr talman! Tack, Mattias Vepsä, för frågan!
Mitt besked är mycket entydigt: Jag har förtroende för rikspolischefen, och jag kan försäkra Mattias Vepsä om att det största trygghetsproblemet i det här landet och det största trygghetsproblemet som den här regeringen har att hantera inte är synpunkter på enskilda tjänstemän som kan uttalas från partiföreträdare, utan det är den situation som vi har ärvt efter åtta år av socialdemokratiskt styre.
62 dödliga skjutningar under förra året är ett otroligt mörkt rekord. I ett internationellt perspektiv är det slående. Vi kan jämföra med Norge och Danmark som vardera hade fyra och med Finland som hade två. Vi ägnar dag och natt åt att försöka vända den utveckling som vi ärvt, och vi måste gå fram på flera fronter.
En av dem är polisen. Vi tillför rekordstora resurser, ser till att de har verktyg som de har nekats under…
Herr talman! Tack, Mattias Vepsä, för frågan!
Mitt besked är mycket entydigt: Jag har förtroende för rikspolischefen, och jag kan försäkra Mattias Vepsä om att det största trygghetsproblemet i det här landet och det största trygghetsproblemet som den här regeringen har att hantera inte är synpunkter på enskilda tjänstemän som kan uttalas från partiföreträdare, utan det är den situation som vi har ärvt efter åtta år av socialdemokratiskt styre.
62 dödliga skjutningar under förra året är ett otroligt mörkt rekord. I ett internationellt perspektiv är det slående. Vi kan jämföra med Norge och Danmark som vardera hade fyra och med Finland som hade två. Vi ägnar dag och natt åt att försöka vända den utveckling som vi ärvt, och vi måste gå fram på flera fronter.
En av dem är polisen. Vi tillför rekordstora resurser, ser till att de har verktyg som de har nekats under väldigt många år och säkerställer också att vi tar tag i allt annat som måste göras för att det här ska kunna vändas på lång sikt: socialpolitiken, straffen och alltihop.
Där har jag mitt fokus, och jag kan försäkra Mattias Vepsä om att där kommer vi att fortsätta att ha vårt fulla fokus.
Herr talman! Min fråga går till statsrådet Pourmokhtari.
Sverige behöver mer elenergi. Trots det har kärnkraft motarbetats av tidigare regeringar. På grund av rädsla för kärnenergi i många EU-länder och hos många partier i Sverige sätter nu många allt hopp till vindkraften. I EU-kommissionens strategi slås fast att den havsbaserade vindkraften nästan ska trettiofaldigas, trots att många havsgrund redan har bebyggts.
Havsgrund och utsjöbankar är ofta väldigt biologiskt rika miljöer. Nya EU-regler säger att utbyggnaden av havsbaserad vindkraft ska vara prioriterad över miljövärden. Min fråga till ministern blir: Ska nu de biologiskt rika grundens och utsjöbankarnas arter så som alfågel och tumlare offras för att få fram den elenergi som de förra regeringarna hindrade i och med sitt kärnkraftsmotstånd?
Herr talman! Tack, ledamoten Eklöf, för din fråga!
Precis som nämnts har vi ett stort behov av att bygga ut vår elproduktion och vår energiflotta. I detta syfte behöver vi både vindkraft och kärnkraft. Den här regeringen valde tidigt att göra de förändringar som vi så skyndsamt som möjligt kan sätta igång med för att påskynda en utbyggnad av den kärnkraft som finns i Sverige. Vi ser utöver det även över hur vi kan bygga ut vår vindkraft.
När man ansöker om att bygga exempelvis havsbaserad vindkraft finns det miljölagar och annat att förhålla sig till, och vi ser en potential att till och med nyttja den havsbaserade vindkraften för att ytterligare värna miljön i de områden där man bygger den, för den marina miljön som vi har för djur och andra levande arter i våra hav.
Vi ämnar alltså att på bästa sätt nyttja svensk miljölagstiftning och även potentialen att nyttja de…
Herr talman! Tack, ledamoten Eklöf, för din fråga!
Precis som nämnts har vi ett stort behov av att bygga ut vår elproduktion och vår energiflotta. I detta syfte behöver vi både vindkraft och kärnkraft. Den här regeringen valde tidigt att göra de förändringar som vi så skyndsamt som möjligt kan sätta igång med för att påskynda en utbyggnad av den kärnkraft som finns i Sverige. Vi ser utöver det även över hur vi kan bygga ut vår vindkraft.
När man ansöker om att bygga exempelvis havsbaserad vindkraft finns det miljölagar och annat att förhålla sig till, och vi ser en potential att till och med nyttja den havsbaserade vindkraften för att ytterligare värna miljön i de områden där man bygger den, för den marina miljön som vi har för djur och andra levande arter i våra hav.
Vi ämnar alltså att på bästa sätt nyttja svensk miljölagstiftning och även potentialen att nyttja den på ett klokt sätt för den livssituation som råder i våra marina miljöer.
Herr talman! Regeringen har ju som ambition att kraftigt minska arbetskraftsinvandringen till Sverige, trots vetskapen om hur illa det här kommer att slå mot många företag.
Över 20 000 personer beviljades uppehållstillstånd för arbete under 2022, vilka har varit helt oumbärliga i många branscher. Med ett lönegolv på drygt 33 000 kronor i månaden kommer flertalet av dessa att bli av med sina arbetstillstånd.
Regeringens förslag har kritiserats hårt från företrädare för näringslivet, men hittills har man slagit dövörat till. Häromdagen gick dock arbetsmarknadsministern ut och sa att han trots allt lyssnat in kritiken och menar att det behövs undantag. Det här fick genast mothugg från Sverigedemokraterna.
Min fråga går till statsrådet Maria Malmer Stenergard och handlar om de dubbla signalerna. Inom vilka yrkesområden menar statsrådet och regeringen att svenska f…
Herr talman! Regeringen har ju som ambition att kraftigt minska arbetskraftsinvandringen till Sverige, trots vetskapen om hur illa det här kommer att slå mot många företag.
Över 20 000 personer beviljades uppehållstillstånd för arbete under 2022, vilka har varit helt oumbärliga i många branscher. Med ett lönegolv på drygt 33 000 kronor i månaden kommer flertalet av dessa att bli av med sina arbetstillstånd.
Regeringens förslag har kritiserats hårt från företrädare för näringslivet, men hittills har man slagit dövörat till. Häromdagen gick dock arbetsmarknadsministern ut och sa att han trots allt lyssnat in kritiken och menar att det behövs undantag. Det här fick genast mothugg från Sverigedemokraterna.
Min fråga går till statsrådet Maria Malmer Stenergard och handlar om de dubbla signalerna. Inom vilka yrkesområden menar statsrådet och regeringen att svenska företag bör klara sig utan den nuvarande arbetskraftsinvandringen? Gäller det plantörer, traktorförare, skogsarbetare, djurskötare, kockar, vårdpersonal eller några andra?
Herr talman! Tack så mycket, Christofer Bergenblock, för frågan!
Den här regeringen kommer att lägga om arbetskraftsinvandringen. Vi vill i mycket större utsträckning fokusera på kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring, och vi är övertygade om att många av de jobb som finns i Sverige i dag borde kunna utföras av dem som också redan finns i Sverige. Jag tycker att det är mycket märkligt att det kommer tusentals per år för att jobba inom städning, på snabbmatsrestauranger och som tidningsutbärare. Jag tror att den arbetskraften finns i Sverige, och då behövs en annan politik.
Jag kan ge ett exempel på vilken typ av arbetskraftsinvandring som inte behövs: Jag tycker inte att personlig assistans behövs. Vi ska utreda det här framåt för att se om det finns ytterligare kategorier som ska exkluderas.
Jag vill också påminna om att detta är en tvåstegsraket. F…
Herr talman! Tack så mycket, Christofer Bergenblock, för frågan!
Den här regeringen kommer att lägga om arbetskraftsinvandringen. Vi vill i mycket större utsträckning fokusera på kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring, och vi är övertygade om att många av de jobb som finns i Sverige i dag borde kunna utföras av dem som också redan finns i Sverige. Jag tycker att det är mycket märkligt att det kommer tusentals per år för att jobba inom städning, på snabbmatsrestauranger och som tidningsutbärare. Jag tror att den arbetskraften finns i Sverige, och då behövs en annan politik.
Jag kan ge ett exempel på vilken typ av arbetskraftsinvandring som inte behövs: Jag tycker inte att personlig assistans behövs. Vi ska utreda det här framåt för att se om det finns ytterligare kategorier som ska exkluderas.
Jag vill också påminna om att detta är en tvåstegsraket. Först kommer vi att höja försörjningskraven, och därefter tillsätter vi en utredning som tittar på kravet på medianlön. Man bör hålla koll även på detta.
Herr talman! Grunden för svensk straffrätt tillkom på 1960-talet. Den bygger på radikala idéer om att så långt som möjligt undvika att utdöma fängelsestraff, ge gärningsmän oändligt med nya chanser samt absurda straffrabatter och mängdrabatter.
Det är en konstruktion som var dålig från början, och med samtidens kriminalitet får den allvarliga konsekvenser för medborgarnas säkerhet. Just nu pågår mycket arbete från regeringens sida. Snabbt tätas många sprickor, men huset måste totalrenoveras. Det behöver göras ett stambyte, grunden behöver förstärkas och taket läggas om. Det behövs även en fullständig och genomgripande översyn av strafflagstiftningen. Detta är också ambitionen i Tidöavtalet.
Jag är fullt medveten om att en sådan större renovering tar tid. Hur långt har man kommit i förberedelserna, justitieministern, och hur ser tidsplanen ut? Hur snart kan vi se re…
Herr talman! Grunden för svensk straffrätt tillkom på 1960-talet. Den bygger på radikala idéer om att så långt som möjligt undvika att utdöma fängelsestraff, ge gärningsmän oändligt med nya chanser samt absurda straffrabatter och mängdrabatter.
Det är en konstruktion som var dålig från början, och med samtidens kriminalitet får den allvarliga konsekvenser för medborgarnas säkerhet. Just nu pågår mycket arbete från regeringens sida. Snabbt tätas många sprickor, men huset måste totalrenoveras. Det behöver göras ett stambyte, grunden behöver förstärkas och taket läggas om. Det behövs även en fullständig och genomgripande översyn av strafflagstiftningen. Detta är också ambitionen i Tidöavtalet.
Jag är fullt medveten om att en sådan större renovering tar tid. Hur långt har man kommit i förberedelserna, justitieministern, och hur ser tidsplanen ut? Hur snart kan vi se renoveringen färdig?
Herr talman! Jag tackar Fredrik Kärrholm för en utomordentligt viktig fråga.
Det långa talets korta mening är: Ja, vi har kommit långt. Direktiven produceras i detta nu, och vi kommer att tillsätta en utredning som ska ta det stora, breda greppet om svensk straffrätt senare under våren.
Vi gör egentligen på två sätt. Det första är för att inte tappa tempo. Det finns ju en risk när man låser in alla angelägna förändringar i det korta loppet i stora och grandiosa långsiktiga projekt. Därför tar vi oss an en hel del av de förslag som ligger på hyllan, som har drivits fram av en majoritet i riksdagen under förra mandatperioden, det vill säga utredningar som låg färdiga när vi kom eller var på väg in. Vi tar också de steg som gör att vi ibland kommer 50, 60 eller 70 procent på vägen men inte ända fram för att inte tappa tempo i det korta loppet.
Däremot krävs det i det lå…
Herr talman! Jag tackar Fredrik Kärrholm för en utomordentligt viktig fråga.
Det långa talets korta mening är: Ja, vi har kommit långt. Direktiven produceras i detta nu, och vi kommer att tillsätta en utredning som ska ta det stora, breda greppet om svensk straffrätt senare under våren.
Vi gör egentligen på två sätt. Det första är för att inte tappa tempo. Det finns ju en risk när man låser in alla angelägna förändringar i det korta loppet i stora och grandiosa långsiktiga projekt. Därför tar vi oss an en hel del av de förslag som ligger på hyllan, som har drivits fram av en majoritet i riksdagen under förra mandatperioden, det vill säga utredningar som låg färdiga när vi kom eller var på väg in. Vi tar också de steg som gör att vi ibland kommer 50, 60 eller 70 procent på vägen men inte ända fram för att inte tappa tempo i det korta loppet.
Däremot krävs det i det långa loppet en totalrenovering, och den har en viktig princip, nämligen att fokus på gärningsman måste ut samt att fokus på brottsoffer och det omgivande samhällets behov av skydd måste in.
Där har vi den principiella utgångspunkten för den stora reform som alltså drar igång längre fram i vår.
Herr talman! Den kraftiga jordbävningen i Turkiet har orsakat en fruktansvärd humanitär katastrof med många döda, stort mänskligt lidande och enorm förstörelse.
Sida och hjälporganisationer på plats beskriver läget som katastrofalt och att behoven är enorma. Särskilt svår är situationen i det krigsdrabbade Syrien, som redan befinner sig i en humanitär kris med brist på mat, mediciner och bränsle.
Svenska Röda Korset på plats säger att det är svårt att skicka ut ambulanser på grund av brist på bränsle. Situationen har blivit mycket värre efter jordbävningen och med den svåra vinterkylan.
Det är bra att regeringen har agerat snabbt och redan beslutat om två paket med humanitärt stöd på 7 respektive 30 miljoner. Sverige har också en viktig roll som ordförandeland att samordna de gemensamma insatserna.
Hur avser regeringen att fortsätta stödet till de jordbävningsd…
Herr talman! Den kraftiga jordbävningen i Turkiet har orsakat en fruktansvärd humanitär katastrof med många döda, stort mänskligt lidande och enorm förstörelse.
Sida och hjälporganisationer på plats beskriver läget som katastrofalt och att behoven är enorma. Särskilt svår är situationen i det krigsdrabbade Syrien, som redan befinner sig i en humanitär kris med brist på mat, mediciner och bränsle.
Svenska Röda Korset på plats säger att det är svårt att skicka ut ambulanser på grund av brist på bränsle. Situationen har blivit mycket värre efter jordbävningen och med den svåra vinterkylan.
Det är bra att regeringen har agerat snabbt och redan beslutat om två paket med humanitärt stöd på 7 respektive 30 miljoner. Sverige har också en viktig roll som ordförandeland att samordna de gemensamma insatserna.
Hur avser regeringen att fortsätta stödet till de jordbävningsdrabbade områdena i Turkiet och Syrien?
Herr talman! Jag tackar Yusuf Aydin för en mycket viktig fråga.
Vi bevittnar en katastrof, och vi bevittnar den i realtid eftersom den pågår medan vi är här i kammaren i dag. Jag är glad att vi efter det att de första rapporterna nådde oss har kunnat agera snabbt med de resurser vi hade tillgängliga där. Först skickade vi 7 miljoner, och dagen efter skickade vi ytterligare 30 till FN:s katastroffond och till Röda Korset, som vi vet kan arbeta på marken. Vi har också fått kvittens på att stödet har varit uppskattat. Det här är ett stöd som går till både Turkiet och Syrien.
Vi gav i går också besked om att vi i det svenska ordförandeskapet i EU tillsammans med kommissionen planerar en pledging conference i närtid för att samla in mer medel. Och det kommer att krävas mycket mer.
Vi tittar nu också på de olika appeller som kommer från myndigheter och organisatione…
Herr talman! Jag tackar Yusuf Aydin för en mycket viktig fråga.
Vi bevittnar en katastrof, och vi bevittnar den i realtid eftersom den pågår medan vi är här i kammaren i dag. Jag är glad att vi efter det att de första rapporterna nådde oss har kunnat agera snabbt med de resurser vi hade tillgängliga där. Först skickade vi 7 miljoner, och dagen efter skickade vi ytterligare 30 till FN:s katastroffond och till Röda Korset, som vi vet kan arbeta på marken. Vi har också fått kvittens på att stödet har varit uppskattat. Det här är ett stöd som går till både Turkiet och Syrien.
Vi gav i går också besked om att vi i det svenska ordförandeskapet i EU tillsammans med kommissionen planerar en pledging conference i närtid för att samla in mer medel. Och det kommer att krävas mycket mer.
Vi tittar nu också på de olika appeller som kommer från myndigheter och organisationer. Vad är det som behövs, och vad kan vi hjälpa till med? Därmed inriktar vi oss på att göra allt som står i vår makt för att lindra nöden och hjälpa till på de sätt vi kan.
Herr talman! Det finns fortfarande inte ett enda besked om när eller hur företagen ska få sitt utlovade elstöd, trots att det skulle vara på plats redan den 1 november. Och det slår naturligtvis hårt mot företagen och jobben i hela landet.
Energi- och näringsminister Ebba Busch framförde i början av januari att regeringen inom kort skulle göra en anmälan till kommissionen om godkännande av elstödet till företagen. Därefter har ministern återkommande svarat att hon inte kan ge företagen några besked.
När jag debatterade frågan med ministern förra veckan svarade hon återigen att regeringen ännu inte har gjort en anmälan till kommissionen.
Har regeringen, statsrådet Johan Forssell, i nuläget skickat in anmälan till EU-kommissionen?
Herr talman! Jag tackar Aida Birinxhiku för en viktig fråga.
Det här är en fråga som vi har arbetat intensivt med ända sedan regeringstillträdet. Det handlar inte bara om företagarna, utan det handlar naturligtvis också om hushållen, och vi har snabbat på processerna i det arbete vi ärvde från den tidigare regeringen.
Sedan är det ett komplicerat ekonomiskt läge. Inte minst har inflationen ökat kraftigt på mycket kort tid. Det är också viktigt att ta med när vi tänker på hur vi hanterar den övergripande ekonomiska politiken.
Vi kommer att återkomma i närtid med exakt vad som gäller. På hushållssidan är vår ambition att utbetalningarna ska ske redan under februari. Detaljerna för det elstödet presenterades redan i november.
Under ledning av statsrådet Busch arbetar vi intensivt med frågan, och vi återkommer när det finns mer att säga.
Herr talman! Min fråga går också till statsrådet Johan Forssell.
Vi kommer båda från partier som värnar om marknadsekonomi och frihandel, och vi förstår att de i stor utsträckning har byggt Sveriges välstånd och möjliggjort vår välfärd. Trots att EU skulle bygga på dessa värden tycks de inom unionen urholkas alltmer, och protektionism präglar i dag såväl socialistiska som liberala företrädare. Detta synliggörs inte minst när EU-kommissionen försöker få på plats ett svar på USA:s statsstöd.
Hur verkar regeringen för att motarbeta att Sverige tvingas betala för statsstöd till andra länders företag genom någon ny EU-fond eller dylikt? Hur motarbetar vi ett fullskaligt handelskrig mellan EU och USA?
Herr talman! Jag tackar Tobias Andersson för en viktig fråga.
Det här är något som har vuxit i betydelse under hösten. Vi fick EUkommissionens förslag på svar om IRA för bara några dagar sedan.
Sverige är nu ordförandeland i EU, och vårt arbete handlar mycket om att hitta en sammanhållning - ett gemensamt svar. Det är ingen hemlighet att vi från svensk sida har varit skeptiska till en hel del saker, till exempel att dra igång ett fullskaligt handelskrig med USA. Det känns inte särskilt motiverat vare sig nu eller någonsin.
Idén om att försöka bygga konkurrenskraft med hjälp av statsstöd är kortsiktig. Vi försöker att få in mer av ett perspektiv på vad som bygger långsiktig konkurrenskraft. Då finns mycket att göra för att få den inre marknaden att fungera bättre, till exempel att ta bort onödiga regler. Och vi driver på fler frihandelsavtal inom EU.
Vi arbetar …
Herr talman! Jag tackar Tobias Andersson för en viktig fråga.
Det här är något som har vuxit i betydelse under hösten. Vi fick EUkommissionens förslag på svar om IRA för bara några dagar sedan.
Sverige är nu ordförandeland i EU, och vårt arbete handlar mycket om att hitta en sammanhållning - ett gemensamt svar. Det är ingen hemlighet att vi från svensk sida har varit skeptiska till en hel del saker, till exempel att dra igång ett fullskaligt handelskrig med USA. Det känns inte särskilt motiverat vare sig nu eller någonsin.
Idén om att försöka bygga konkurrenskraft med hjälp av statsstöd är kortsiktig. Vi försöker att få in mer av ett perspektiv på vad som bygger långsiktig konkurrenskraft. Då finns mycket att göra för att få den inre marknaden att fungera bättre, till exempel att ta bort onödiga regler. Och vi driver på fler frihandelsavtal inom EU.
Vi arbetar intensivt med detta, och jag själv kommer att åka till Washington och fortsätta diskussionerna.
Herr talman! Min fråga går till justitieministern.
I dagarna har vi fått läsa om krisen inom Socialdemokraterna i Botkyrka kommun, där människor som har kopplingar till gängkriminalitet kan ha infiltrerat partiet och därmed medverkat till att avsätta partiets gruppledare i fullmäktige, som där även är kommunstyrelsens ordförande.
I höstas kunde vi också läsa om turbulens i den politiska ledningen i Södertälje kommun. Partiet i centrum var då Kristdemokraterna. Även här påstås att infiltration av kriminella kan ha förekommit.
Kan det finnas anledning, justitieministern, att förstärka statens tillsyn av kommunerna för att omöjliggöra kriminella gängs försök att påverka politiken?
Herr talman! Jag tackar Stefan Olsson för en oerhört angelägen fråga för var och en som värnar den demokratiska rättsstaten och det fria och öppna samhället.
Det är här ordet systemhotande verkligen får sin mening i djupaste bemärkelse, därför att det är fråga om kriminalitet som inte drar sig för att tränga sig in i hela samhället, inklusive den offentliga förvaltningen. Det har vi sett många dramatiska exempel på. Och det finns flera exempel på när kriminella nätverk försöker utöva otillbörlig påverkan eller till och med ta sig in i politiska partier.
Systemhotet är stort; det måste motsvaras av en strategi. Det finns en strategi mot terrorism och våldsbejakande extremism men inte mot den grova organiserade brottsligheten. Det tar vi nu fram, liksom riktade reformer för den offentliga förvaltningen.
Jag kan inte gå in närmare på enskilda fall som uppkommer, …
Herr talman! Jag tackar Stefan Olsson för en oerhört angelägen fråga för var och en som värnar den demokratiska rättsstaten och det fria och öppna samhället.
Det är här ordet systemhotande verkligen får sin mening i djupaste bemärkelse, därför att det är fråga om kriminalitet som inte drar sig för att tränga sig in i hela samhället, inklusive den offentliga förvaltningen. Det har vi sett många dramatiska exempel på. Och det finns flera exempel på när kriminella nätverk försöker utöva otillbörlig påverkan eller till och med ta sig in i politiska partier.
Systemhotet är stort; det måste motsvaras av en strategi. Det finns en strategi mot terrorism och våldsbejakande extremism men inte mot den grova organiserade brottsligheten. Det tar vi nu fram, liksom riktade reformer för den offentliga förvaltningen.
Jag kan inte gå in närmare på enskilda fall som uppkommer, men vi i vårt parti har upplevt det tidigare och varit kompromisslösa. Vi har uteslutit medlemmar etcetera. Det är klart att varje parti som drabbas av detta måste agera helt kompromisslöst och rensa ut varje tendens till den typ av infiltration som Stefan Olsson tar upp.
Herr talman! Min fråga går till biståndsministern.
I dagarna är det två år sedan militärkuppen i Burma/Myanmar. Sedan dess har ett inbördeskrig brutit ut. Tusentals har dött, och miljoner är på flykt. Demokratiaktivister har fängslats. Samtidigt fortsätter det modiga folket i Myanmar att kämpa mot militärjuntan för demokrati och mänskliga rättigheter, och det finns en uppsjö av demokratiaktivister och ett livaktigt civilsamhälle som är mer beroende än någonsin av omvärldens stöd.
När läget är som mörkast är behovet av omvärldens stöd och solidaritet som viktigast. Därför undrar jag hur biståndsministern motiverar den massiva nedskärningen - som han som svar på en tidigare fråga kallade att skära ned lite grann - av biståndet till Myanmar och hur han ser på konsekvenserna som det innebär för dessa modiga människor som kämpar mot förtrycket.
Herr talman! Tack, Olle Thorell, för en viktig fråga!
Det stämmer att vi kommer att lämna enprocentsmålet. Det finns ett brett politiskt stöd för det i den här kammaren, inklusive från Socialdemokraterna i deras senaste budget. Vi fokuserar till exempel på Ukraina. Vi fokuserar på att öka det humanitära biståndet. Men det är svårt att fokusera på precis allting samtidigt.
Det är korrekt att biståndet till Myanmar kommer att minska. Samtidigt ska man se att det finns andra strategier som dockar in här. Vi har till exempel en satsning på hela 1 miljard kronor kopplad till just demokrati, demokratikämpar och MR-försvarare globalt. Det kan ske satsningar utifrån den. Det finns också regionala strategier här, så jag tror att man får se det utifrån en lite bredare ansats än bara kopplat till ett enskilt land.
Jag vill också peka på att vi kommer att fortsätta vara en vikti…
Herr talman! Tack, Olle Thorell, för en viktig fråga!
Det stämmer att vi kommer att lämna enprocentsmålet. Det finns ett brett politiskt stöd för det i den här kammaren, inklusive från Socialdemokraterna i deras senaste budget. Vi fokuserar till exempel på Ukraina. Vi fokuserar på att öka det humanitära biståndet. Men det är svårt att fokusera på precis allting samtidigt.
Det är korrekt att biståndet till Myanmar kommer att minska. Samtidigt ska man se att det finns andra strategier som dockar in här. Vi har till exempel en satsning på hela 1 miljard kronor kopplad till just demokrati, demokratikämpar och MR-försvarare globalt. Det kan ske satsningar utifrån den. Det finns också regionala strategier här, så jag tror att man får se det utifrån en lite bredare ansats än bara kopplat till ett enskilt land.
Jag vill också peka på att vi kommer att fortsätta vara en viktig partner till Myanmar och ett stort stöd även efter den förändring som nu sker.
Herr talman! Det är min övertygelse att Tidöavtalet har verktygen för att stävja den grova kriminaliteten i samhället. På sidan 20 i avtalet står följande: "En särskild straffskärpningsgrund ska införas . som medför dubbla straff för brott som har samband med kriminella nätverk."
Sverigedemokraterna står bakom denna punkt. Men i regeringens proposition Skärpta straff för brott i kriminella nätverk, som förvisso är ett steg åt rätt håll, står det att det ska "för brottet få dömas till fängelse på viss tid som överstiger det högsta straff som kan följa på brottet".
Många har uppfattat detta som att Tidöavtalet inte uppfylls till fullo, men i de dialoger som vi haft med ministern menar han att dubbla straff kommer att införas under mandatperiodens gång. Kan ministern bekräfta detta?
Herr talman! Tack, Pontus Andersson, för en viktig fråga!
Ja, jag kan bekräfta att det kommer att ske under mandatperioden. Det hänger ihop med den ansats jag tog upp tidigare som svar på frågan från Fredrik Kärrholm - att vi klipper till med de förslag som ligger på bordet för att komma så långt det bara går så fort som möjligt. Men det utesluter på inget sätt att flera stora systemförändringar också måste ske, även om det tar lite mer tid av det enkla skälet att det inte finns något att börja med utan vi börjar om.
Frågan som Pontus Andersson nu tar upp om dubbla straff kommer vi att återkomma till i andra lagstiftningsärenden under mandatperioden. Att den är så viktig är därför att den utöver att vara både principiellt och moraliskt riktig också varit en hörnsten i den strategi som varit så framgångsrik i framför allt Danmark när det gäller att bekämpa de kriminella gän…
Herr talman! Tack, Pontus Andersson, för en viktig fråga!
Ja, jag kan bekräfta att det kommer att ske under mandatperioden. Det hänger ihop med den ansats jag tog upp tidigare som svar på frågan från Fredrik Kärrholm - att vi klipper till med de förslag som ligger på bordet för att komma så långt det bara går så fort som möjligt. Men det utesluter på inget sätt att flera stora systemförändringar också måste ske, även om det tar lite mer tid av det enkla skälet att det inte finns något att börja med utan vi börjar om.
Frågan som Pontus Andersson nu tar upp om dubbla straff kommer vi att återkomma till i andra lagstiftningsärenden under mandatperioden. Att den är så viktig är därför att den utöver att vara både principiellt och moraliskt riktig också varit en hörnsten i den strategi som varit så framgångsrik i framför allt Danmark när det gäller att bekämpa de kriminella gängen.
Det långa talets korta mening är alltså ja.
Herr talman! Jag har en fråga till justitieministern.
En fredagskväll i september i fjol mördas 52-årige Ulf Sandberg på öppen gata i Oskarshamn. Ulf var en känd lokalprofil, och mordet på Ulf har berört mig och många andra i mina hemtrakter. Två unga gärningsmän misshandlar Ulf samtidigt som en av dem fotograferar och filmar förloppet. En av gärningsmännen knivhugger sedan Ulf till döds.
Den ena gärningsmannen dömdes några månader före mordet på Ulf till två år och nio månaders fängelse för grovt narkotikabrott. Trots att det fanns risk för recidiv, det vill säga återfall i brottslighet, fick han gå fri i avvaktan på att avtjäna sitt straff.
Min fråga är således: Hur ska vi förhindra att brottslingar som är dömda till längre fängelsestraff går fria i väntan på att avtjäna sina straff?
Herr talman! Tack, Lars Engsund, för en viktig fråga! Jag vet, och det har du också berättat om tidigare, att den har engagerat hela det lokalsamhälle som du är en del av.
Du vet också att jag inte får kommentera enskilda fall. Jag får hålla svaret på en principiell nivå, men jag vill bara säga på ett allmänt plan att var och en kan förstå att för anhöriga som drabbas av något sådant här och för den delen hela samhället som är engagerat är det naturligtvis förfärligt och bedrövligt.
Detta väcker också en del principiella frågor om hur man ska se på personer som är dömda för allvarliga brott och där det dessutom finns en påtaglig återfallsrisk.
Vi vill straffa återfall i brott hårdare. Vi vill införa nya straffrubriceringar som handlar om förvaring, som i grund och botten handlar om att tillgodose det omgivande samhällets behov av skydd inte minst mot återfalls…
Herr talman! Tack, Lars Engsund, för en viktig fråga! Jag vet, och det har du också berättat om tidigare, att den har engagerat hela det lokalsamhälle som du är en del av.
Du vet också att jag inte får kommentera enskilda fall. Jag får hålla svaret på en principiell nivå, men jag vill bara säga på ett allmänt plan att var och en kan förstå att för anhöriga som drabbas av något sådant här och för den delen hela samhället som är engagerat är det naturligtvis förfärligt och bedrövligt.
Detta väcker också en del principiella frågor om hur man ska se på personer som är dömda för allvarliga brott och där det dessutom finns en påtaglig återfallsrisk.
Vi vill straffa återfall i brott hårdare. Vi vill införa nya straffrubriceringar som handlar om förvaring, som i grund och botten handlar om att tillgodose det omgivande samhällets behov av skydd inte minst mot återfallsförbrytelser, och sänka gränsen för den obligatoriska häktningen. Nu gör vi det till ett och ett halvt år därför att det är det förslag som har legat på bordet, men vi vill ta ned det till tolv månader.
I ett sådant här konkret fall måste vi naturligtvis se på vilka omständigheter som borde leda till att man blir inlåst också i väntan på ett straff. Det lovar jag att vi ska återkomma till.
Herr talman! Min fråga är riktad till klimat- och miljöministern.
Den globala upphettningen är vår tids stora fråga, och det är just nu som vi har möjlighet att agera kraftfullt med en ambitiös klimatpolitik. Inte minst EU-ordförandeskapet ger oss den möjligheten.
Men efter regeringens första 100 dagar höll klimatministern och näringsministern en presskonferens inom klimat- och energiområdet där klimatministern och hennes departementschef redogjorde för arbetet. De mötte då direkt kritik från SD:s miljö- och klimatpolitiska talesperson här. Kritiken handlade om att Tidöavtalet skulle ha överskridits på detta område. Regeringsunderlaget hävdar därmed att Tidöavtalet står över mål på klimatområdet och även över lagstiftning.
Jag undrar därför hur klimatministern tolkar detta och hur regeringen bedömer det. Är det EU:s klimatpaket eller Sveriges egen klimatlag som står …
Herr talman! Min fråga är riktad till klimat- och miljöministern.
Den globala upphettningen är vår tids stora fråga, och det är just nu som vi har möjlighet att agera kraftfullt med en ambitiös klimatpolitik. Inte minst EU-ordförandeskapet ger oss den möjligheten.
Men efter regeringens första 100 dagar höll klimatministern och näringsministern en presskonferens inom klimat- och energiområdet där klimatministern och hennes departementschef redogjorde för arbetet. De mötte då direkt kritik från SD:s miljö- och klimatpolitiska talesperson här. Kritiken handlade om att Tidöavtalet skulle ha överskridits på detta område. Regeringsunderlaget hävdar därmed att Tidöavtalet står över mål på klimatområdet och även över lagstiftning.
Jag undrar därför hur klimatministern tolkar detta och hur regeringen bedömer det. Är det EU:s klimatpaket eller Sveriges egen klimatlag som står högst, eller är det Tidöavtalet och den bristande ambition som regeringsunderlaget står för?
Herr talman! Denna påstådda bristande ambition - det är intressant att höra det så tydligt redogöras för en bristande ambition hos den här regeringen sett till klimatpolitiken när det vi gör är att sätta oss ned och på allvar ta ett helhetsgrepp om den politik vi lägger upp för att hantera det klimatarbete som måste ske de kommande mandatperioderna.
Vi har mål i Sverige om nettonoll 2045 och mål i EU om nettonoll för hela EU 2050. Det är väldigt högt satta mål, och ska man nå dem gäller det att man inte bara arbetar utifrån magkänsla utan faktiskt sätter sig ned och ser efter vad forskningen och vetenskapen säger är beprövade metoder för att bedriva klimatpolitik. Det är så den här regeringen ämnar arbeta.
Sedan förhåller vi oss till både vad vi är överens om med regeringsunderlaget i stadsbudgeten och vad riksdagen har röstat igenom i form av klimatlagar och annat.…
Herr talman! Denna påstådda bristande ambition - det är intressant att höra det så tydligt redogöras för en bristande ambition hos den här regeringen sett till klimatpolitiken när det vi gör är att sätta oss ned och på allvar ta ett helhetsgrepp om den politik vi lägger upp för att hantera det klimatarbete som måste ske de kommande mandatperioderna.
Vi har mål i Sverige om nettonoll 2045 och mål i EU om nettonoll för hela EU 2050. Det är väldigt högt satta mål, och ska man nå dem gäller det att man inte bara arbetar utifrån magkänsla utan faktiskt sätter sig ned och ser efter vad forskningen och vetenskapen säger är beprövade metoder för att bedriva klimatpolitik. Det är så den här regeringen ämnar arbeta.
Sedan förhåller vi oss till både vad vi är överens om med regeringsunderlaget i stadsbudgeten och vad riksdagen har röstat igenom i form av klimatlagar och annat. Det är självklart för hela regeringen och även för underlaget som har röstat igenom statsbudgeten att vi arbetar efter nettonoll 2045.
Herr talman! Min fråga går till justitieminister Gunnar Strömmer.
Remisstiden för utredningen Alla tiders föräldraskap, som den förra regeringen tillsatte, gick nyligen ut. Utredningen har bland annat tittat på om fler vuxna än de som är ett barns förälder ska få juridisk rätt till barnet och om antalet vårdnadshavare ska utvidgas till fler än två.
Utredningen förefaller innehålla en hel del politiskt tyckande men väldigt få konkreta, vetenskapliga belägg för vad som är barnets bästa.
Sverigedemokraterna anser att flera av förslagen utredningen landat i är mycket problematiska och snarare tar sikte på vuxnas rättigheter än på barns rättigheter.
Därför är min fråga till ministern: Avser justitieminister Gunnar Strömmer att gå vidare med förslagen i utredningen Alla tiders föräldraskap.
Herr talman! Jag tackar Mikael Eskilandersson för frågan.
Det är helt riktigt att det finns ett sådant underlag, och vi får återkomma till hur vi tänker oss att gå vidare med detta underlag.
På ett allmänt plan vill jag säga två saker. Det första är att principen om barnets bästa är en självklar utgångspunkt för regeringens politik på detta område precis som på en rad andra områden vi har diskuterat i kammaren i dag. Det andra är att min erfarenhet och övertygelse är att denna utgångspunkt också kan leda till olika slags familjebildningar, och det tycker jag att vi principiellt, moraliskt och erfarenhetsmässigt borde kunna vara överens om.
Exakt vad detta kommer att innebära vad gäller de förslag ledamoten refererar till ska jag be att få återkomma till.
Herr talman! Jag vänder mig till justitieminister Gunnar Strömmer.
Jag vill lyfta fram det korruptionsindex som Transparency International nyligen presenterade. Av det framgår att Sverige i jämförelse med tidigare år tappar mark. Det är en signal att ta på allvar.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen tog en rad initiativ i kampen mot korruption. År 2020 togs beslut om att ge Statskontoret i uppdrag att främja och stödja arbetet gentemot statliga myndigheter, och 2021 började visselblåsarlagen gälla. Så sent som i juni tillsattes en särskild utredare för att se över hur man kan motverka otillbörlig påverkan och korruption. Utredningen skulle omfatta statlig, regional och kommunal verksamhet samt näringsliv, med särskilt fokus på verksamhet som är offentligt finansierad.
Denna utredning är vad jag förstår nedlagd och en ny kanske på gång. Men jag vill fråg…
Herr talman! Jag vänder mig till justitieminister Gunnar Strömmer.
Jag vill lyfta fram det korruptionsindex som Transparency International nyligen presenterade. Av det framgår att Sverige i jämförelse med tidigare år tappar mark. Det är en signal att ta på allvar.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen tog en rad initiativ i kampen mot korruption. År 2020 togs beslut om att ge Statskontoret i uppdrag att främja och stödja arbetet gentemot statliga myndigheter, och 2021 började visselblåsarlagen gälla. Så sent som i juni tillsattes en särskild utredare för att se över hur man kan motverka otillbörlig påverkan och korruption. Utredningen skulle omfatta statlig, regional och kommunal verksamhet samt näringsliv, med särskilt fokus på verksamhet som är offentligt finansierad.
Denna utredning är vad jag förstår nedlagd och en ny kanske på gång. Men jag vill fråga justitieministern: Kommer arbetet att få en annan inriktning nu, och ser i så fall justitieministern inte risker med att arbetet tappar tempo och fokus?
Herr talman! Tack, Per-Arne Håkansson, för att du tar upp denna fråga. Jag tar gärna tillfället i akt att bena ut hur jag ser på den.
Det är såklart ett underbetyg för Sverige att tappa i rankning när det kommer till korruption. Det är inget bra avslut på de år som ligger bakom oss. Det är alldeles uppenbart att vi måste ta oss an frågan i hela dess komplexitet och göra det på bredden.
Det är också riktigt att vi nu gör ett omtag vad gäller utredningar i dessa frågor. Vi kommer under de kommande månaderna gradvis att redogöra för hur vi tänker gå till väga. Det handlar om att lägga ut olika frågor på myndighetsuppdrag och utredningsuppdrag. Det handlar också om att ta fasta på nya EU-initiativ som kommer inom bara några månader. Det kommer att fordra att vi inte bara gör utredningar av kartläggningskaraktär, som jag menar att den utredning vi lagt ned hade, utan att vi ock…
Herr talman! Tack, Per-Arne Håkansson, för att du tar upp denna fråga. Jag tar gärna tillfället i akt att bena ut hur jag ser på den.
Det är såklart ett underbetyg för Sverige att tappa i rankning när det kommer till korruption. Det är inget bra avslut på de år som ligger bakom oss. Det är alldeles uppenbart att vi måste ta oss an frågan i hela dess komplexitet och göra det på bredden.
Det är också riktigt att vi nu gör ett omtag vad gäller utredningar i dessa frågor. Vi kommer under de kommande månaderna gradvis att redogöra för hur vi tänker gå till väga. Det handlar om att lägga ut olika frågor på myndighetsuppdrag och utredningsuppdrag. Det handlar också om att ta fasta på nya EU-initiativ som kommer inom bara några månader. Det kommer att fordra att vi inte bara gör utredningar av kartläggningskaraktär, som jag menar att den utredning vi lagt ned hade, utan att vi också i hög grad måste ägna oss åt skarp lagstiftning på detta område.
Alla de frågor som omfattades av den tidigare utredningen kommer att tas om hand på olika sätt i de olika initiativ som regeringen kommer att ta under de månader som ligger framför oss.
Herr talman! Enligt den senaste prognosen, som kom nu i veckan, minskar antalet asylsökande något de kommande två åren. Det är i och för sig viktigt för att vi ska klara den permanenta migrations- och kriminalitetskris vi befinner oss i.
Enligt mig är dock antalet fortfarande alldeles för stort. Jag menar att vi inte har kapacitet att integrera tiotusentals nya asylsökande, inte heller tusentals eller ens hundratals. Detta framstår också som fullständigt uppenbart.
Tidöavtalet i sig innehåller inget mål om volymer eller antal personer som vi ska ta emot, utan det handlar i stället om regeländringar, vilket jag tycker är en vettig väg framåt.
Jag vill ändå fråga statsrådet Maria Malmer Stenergard: Har hon någon uppfattning om hur många asylsökande Sverige klarar av att integrera under de kommande åren?
Herr talman! Jag tackar Ludvig Aspling för en högst relevant fråga.
Det stämmer att prognosen visar på viss minskning, men ett planeringsantagande på 16 000 asylsökande per år är fortfarande alldeles för högt. Därför är de åtgärder vi har aviserat i Tidöavtalet så angelägna för att vi ska kunna minska asylinvandringen drastiskt. Jag är väldigt glad över det samarbete vi har i dessa frågor.
Samtidigt fortsätter trycket i Europa att vara högt. Än så länge når inte det flödet Sverige, men vi vet inte vad som händer. Att ha koll på EU:s yttre gräns är helt avgörande för att säkerställa att färre som har asylskäl söker sig till Europa för att bara vända. Här jobbar regeringen mycket aktivt på EU-nivå.
När det gäller prognosen ska man ha med sig att den bara tar hänsyn till föreslagna lagändringar i framlagda propositioner. Aviserade lagändringar räknas inte in, oc…
Herr talman! Jag tackar Ludvig Aspling för en högst relevant fråga.
Det stämmer att prognosen visar på viss minskning, men ett planeringsantagande på 16 000 asylsökande per år är fortfarande alldeles för högt. Därför är de åtgärder vi har aviserat i Tidöavtalet så angelägna för att vi ska kunna minska asylinvandringen drastiskt. Jag är väldigt glad över det samarbete vi har i dessa frågor.
Samtidigt fortsätter trycket i Europa att vara högt. Än så länge når inte det flödet Sverige, men vi vet inte vad som händer. Att ha koll på EU:s yttre gräns är helt avgörande för att säkerställa att färre som har asylskäl söker sig till Europa för att bara vända. Här jobbar regeringen mycket aktivt på EU-nivå.
När det gäller prognosen ska man ha med sig att den bara tar hänsyn till föreslagna lagändringar i framlagda propositioner. Aviserade lagändringar räknas inte in, och jag tror att vi kan göra mer även på kortare sikt genom den politik vi har aviserat.
Herr talman! Barn är de enda brottsoffer som tvingas träffa sina förövare. Nyligen dog en pojke i Luleå, misstänkt mördad av sin pappa under umgänge. Nio av tio barn som har umgänge med sin eller närståendes förövare upplever ångest, rädsla, sorg och frustration av umgänget. Nio av tio får bestående psykiska men.
Jämställdhetsmyndighetens rapport Uppgifter om våld är inget undantag granskar 814 tingsrättsdomar gällande vårdnad, boende och umgänge. Granskningen visar att i 64 procent av fallen framkom uppgifter om våld och övergrepp. Detta till trots har domstolarna inte vägt in det i sina beslut. Detta är inte till barnets bästa. Tidigare i dag ordnade vi socialdemokrater, Liberalerna och Unizon ett seminarium om detta.
Under vår tid i regeringen tog vi flera initiativ till att stärka barns rättigheter, och vi uppskattade det breda stödet i riksdagen.
Nu må…
Herr talman! Barn är de enda brottsoffer som tvingas träffa sina förövare. Nyligen dog en pojke i Luleå, misstänkt mördad av sin pappa under umgänge. Nio av tio barn som har umgänge med sin eller närståendes förövare upplever ångest, rädsla, sorg och frustration av umgänget. Nio av tio får bestående psykiska men.
Jämställdhetsmyndighetens rapport Uppgifter om våld är inget undantag granskar 814 tingsrättsdomar gällande vårdnad, boende och umgänge. Granskningen visar att i 64 procent av fallen framkom uppgifter om våld och övergrepp. Detta till trots har domstolarna inte vägt in det i sina beslut. Detta är inte till barnets bästa. Tidigare i dag ordnade vi socialdemokrater, Liberalerna och Unizon ett seminarium om detta.
Under vår tid i regeringen tog vi flera initiativ till att stärka barns rättigheter, och vi uppskattade det breda stödet i riksdagen.
Nu måste den nya regeringen ta över stafettpinnen. Vad avser justitieministern att göra för att inga barn ska behöva träffa sina förövare?
Herr talman! Jag tackar Anna-Belle Strömberg för frågan.
Jag tar gärna stafettpinnen och bär den gärna gemensamt med ledamoten och alla andra ledamöter i denna kammare som jag vet är engagerade i frågan. Jag känner också till ert seminarium, och när vi är klara här ska jag själv träffa Unizon och ta emot över 70 000 namnunderskrifter som har samlats in med anledning av det fall som Anna-Belle Strömberg nämnde.
Vad avser vi att göra? Till att börja med ska vi säkerställa att vi har fortsatt utbyte och dialog mellan de olika hus som hanterar dessa frågor tillsammans. På regeringens bord finns utredningen Tryggare hem för barn, som handlar om hur principen om barnets bästa ska få ett mycket tydligare och starkare genomslag i lagstiftningen och därmed förstås också i den praktiska användningen av lagstiftningen.
Frågestund
Anna-Belle Strömberg och alla and…
Herr talman! Jag tackar Anna-Belle Strömberg för frågan.
Jag tar gärna stafettpinnen och bär den gärna gemensamt med ledamoten och alla andra ledamöter i denna kammare som jag vet är engagerade i frågan. Jag känner också till ert seminarium, och när vi är klara här ska jag själv träffa Unizon och ta emot över 70 000 namnunderskrifter som har samlats in med anledning av det fall som Anna-Belle Strömberg nämnde.
Vad avser vi att göra? Till att börja med ska vi säkerställa att vi har fortsatt utbyte och dialog mellan de olika hus som hanterar dessa frågor tillsammans. På regeringens bord finns utredningen Tryggare hem för barn, som handlar om hur principen om barnets bästa ska få ett mycket tydligare och starkare genomslag i lagstiftningen och därmed förstås också i den praktiska användningen av lagstiftningen.
Frågestund
Anna-Belle Strömberg och alla andra starkt engagerade kan vara förvissade om att regeringen också har ett starkt engagemang i frågan och avser att komma till riksdagen med ett lagstiftningsförslag så snart det bara går.
Frågestunden var härmed avslutad.
