Kajsa Fredholm

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Just den frågan är en bra fråga, som jag helt enkelt inte har ett svar på.

Men vi har olika åsikter om jordbruket och hur det i framtiden ska utformas. Vi anser att vi måste ta hänsyn till den naturkris som vi faktiskt befinner oss i. Jag tänker på rapporter och varningar om ekosystemkollapser och annat – särskilt i vårt område och i de boreala skogarna, som finns i Sverige. Detta tror jag att många jordbrukare är väldigt angelägna om att göra också. Men då krävs det en kraftfull politik som gör det lättare att ställa om, tänker jag.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Ministern tog upp just det här i sitt anförande. Vi vill minska konsumtionen av kött. Vi vill alltså att vi ska äta mindre kött – av klimatskäl. Men produktionen av kött i Sverige drabbas inte av det, eftersom vi äter rätt stora mängder av importerat kött. Vi vill att man ska äta svenskt kött. Det är lösningen på det här. Det är det enkla svaret.

Om vi ska ställa om jordbruket, bli mindre sårbara när det gäller det fossila och inte ha behov av insatsvaror samt bevara miljön behöver vi faktiskt öka produktionen av ekologiskt, anser vi.

Fru talman! Tack, Staffan Eklöf, för informationen! Jag får gräva vidare i detta.

Produktion av grön vätgas behövs även till annat i den gröna omställningen, så där är vi kanske inte riktigt överens.

Men jag skulle vilja ställa en övergripande fråga. Min uppfattning är ju att Sverigedemokraterna över huvud taget inte är intresserade av en klimatomställning och att staten så att säga bidrar ekonomiskt för att göra det enklare för människor att ställa om. Det gäller naturligtvis även jordbruket. Min fråga blir då: Hur många graders uppvärmning av vår planet anser Sverigedemokraterna är acceptabelt?

Fru talman! Det behövs ett starkt jordbruk om vi ska klara livsmedelsförsörjningen, lika väl som det behövs ett starkt jordbruk inom naturens ramar för att vi ska klara klimatomställningen. Vi är överens om att stötta jordbruket i den kris som nu USA har ställt till med i Hormuzsundet. Men vi behöver även en politik för ett långsiktigt hållbart jordbruk.

Därför satsade vi i Vänsterpartiet 1,2 miljarder mer än regeringen i höstbudgeten. Vi vill se en ökad omställning till ekologiskt jordbruk där kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte används. För att minska behovet av importerad gödsel vill vi öka stödet för att använda mer stallgödsel effektivt i växtodlingen. Vi behöver också satsa på svensk produktion av grön mineralgödsel, men det kräver stora investeringar och produktion av grön vätgas.

Vi behöver satsa ännu mer på jordbrukets egen produktion av biodrivmedel men även på andra fossilfria drivmedel. Ska det fungera att ställa om behöver även priset på det fossilfria vara lägre än priset på det fossila. För att öka vår självförsörjningsgrad behöver vi stödja mer produktion och förädling av växtbaserade livsmedel.

Fru talman! I dessa föränderliga vädertider med återkommande torrperioder och översvämningar får jordbruket ökade kostnader för bland annat vattenhanteringen. Även där behövs kraftfulla stöd.

Avslutningsvis vill jag säga att vi alla är beroende av ett långsiktigt och hållbart fungerande jordbruk, men i dag får jordbrukaren stå rätt ensam med riskerna. Därför är det viktigt för oss i Vänsterpartiet att det gemensamma är med och finansierar den omställning som nu krävs.

Fru talman! Sveriges jordbruk står inför många utmaningar. Vi behöver öka vår självförsörjning och vår beredskap, samtidigt som vi inte ska minska den biologiska mångfalden. Vi behöver också ställa om för klimatets skull.

Den pågående krisen i Hormuzsundet gör inte saken bättre på kort sikt. Priser höjs för jordbrukare, livsmedelsproducenter och konsumenter. Vi ser hur beroende vi fortfarande är av det fossila, både av drivmedel och av till exempel mineralgödsel. Det behövs kompensation till utsatta näringar som jordbruket samt till de människor som utsätts för höga priser. Det är viktigt att vi kan förhålla oss till jordbrukets utmaningar på både kort och lång sikt.

Fru talman! Jag tycker att Tidöpartierna har varit lite väl inaktiva i den viktiga frågan om att göra Sverige mer oberoende av det fossila – av oljan, som förutom att den gör vår värld ogästvänlig ofta kommer från skurkstater och nu även försvårar för många inom jordbruksnäringen. Varför har man inte redan från mandatperiodens början snabbat på åtgärder som skulle kunna skydda fler jordbrukare? Jordbruket skulle bli mer robust om det blev mer oberoende av det fossila.

Varför har man till exempel låtit bli att ta fram ett förslag på ett jordbruksavdrag, en grön skatteväxling, som hade kunnat användas för en utfasning av det fossila inom jordbruket? Det finns frågetecken om huruvida just det förslaget skulle kunna strida mot EU:s statsstödsregler, men jag tycker att regeringen faktiskt hade kunnat arbeta med det och finna en lämplig lösning. Det är min tanke.

Vi i Vänsterpartiet tar frågan på allvar. Vi budgeterade i höstbudgeten 1,2 miljarder mer än regeringen till åtgärder för att säkra jordbruket. Vi motsätter oss inte den extra satsning som regeringen nu gör på jordbruket i sin extra ändringsbudget.

Fru talman! Enligt en undersökning från Hundstallet har en av tre hundägare skjutit upp veterinärvård på grund av höga priser. Fyra av tio uppger att det har blivit dyrare att ha hund de senaste två åren. I ekonomiskt svåra tider blir konsekvenserna tydliga, det vill säga missade veterinärbesök, billigare foder, nedgraderade försäkringar och i värsta fall hundar som måste lämnas bort eller avlivas.

Vi i Vänsterpartiet tycker inte att det ska vara en klassfråga om man ska ha råd med husdjur, men så ser det tyvärr ut för många i dag.

Vad är regeringens konkreta lösningar på de skyhöga veterinärkostnaderna?

Fru talman! Regeringens klimatpolitik kan denna mandatperiod sammanfattas som ett rejält magplask. Man har pratat mycket om vikten av robusthet, ambitionsnivå, långsiktighet och effektivitet, men resultatet har närmast blivit det motsatta. Reformer har avbrutits eller fördröjts i utredningar, och som det ser ut nu kommer vi inte att nå de viktiga klimatmål som vi gemensamt har beslutat om.

Min fråga lyder: Är klimatminister Britz nöjd med sin regerings klimatpolitik, som har lett till ökade utsläpp av växthusgaser?

(Applåder)

Herr talman! Vänsterpartiet står bakom en modern och fungerande lagstiftning. Vi välkomnar flera delar av regeringens proposition, men vi motsätter oss två av förslagen eftersom de riskerar att skada både naturen och den långsiktiga hållbarheten.

Det gäller dels förslaget om att tillåta jakt på allmänt vatten efter en enkel anmälan, dels förslaget om att öppna för säljakt i Sveriges ekonomiska zon.

Herr talman! Jag börjar med jakten på allmänt vatten. I dag krävs särskilt tillstånd för att jaga på allmänt vatten och på öar och klippor som inte tillhör någon fastighet. Regeringen vill ta bort detta krav och ersätta det med en enkel anmälan och dessutom låta detta gälla alla medborgare inom EU och EES.

Vi i Vänsterpartiet menar att detta är fel väg att gå. De här områdena är ofta känsliga livsmiljöer för många arter. De används också flitigt för friluftsliv och rekreation. En ökad och mindre kontrollerad jakt riskerar att störa både djurliv och människor.

Flera remissinstanser har varnat för att förslaget kan leda till ökat jakttryck och till och med till jaktturism. Det kan i sin tur leda till ett överutnyttjande av viltet och en exploatering av våra skärgårdsmiljöer. Vi menar därför att dagens ordning med krav på tillstånd bör ligga fast.

Herr talman! Den andra frågan gäller jakt på säl i Sveriges ekonomiska zon. Vi i Vänsterpartiet står bakom möjligheten till skyddsjakt när säl orsakar skador på fiskeredskap. Det är viktigt för fiskenäringen.

Men regeringen går tyvärr längre än så. Man vill nu öppna för utökad säljakt, trots att det saknas vetenskapligt stöd för att det skulle förbättra fiskbestånden.

Forskning från både myndigheter och universitet visar att de minskade fiskbestånden främst beror på långvarigt överfiske och inte på sälen. Att då öka jakten riskerar att bli fel åtgärd. Det kan dessutom få oönskade effekter. Till exempel kan jakten skrämma sälar från deras naturliga viloplatser och i stället driva dem närmare kusten där problemen för fisket då kan bli större. Även Kustbevakningen har ifrågasatt behovet av förslaget och pekat på att konsekvenserna inte är tillräckligt utredda.

Herr talman! Politik måste vila på kunskap och ansvar. Och när det gäller naturresurser och ekosystem behöver vi vara särskilt försiktiga. Vi i Vänsterpartiet säger ja till en modern jaktlag, men vi säger nej till förslag som riskerar att urholka skyddet för naturen och som saknar vetenskaplig grund. Jag yrkar bifall till reservation 1 i betänkandet.

Fru talman! Vi debatterar Riksrevisionens rapport om statens insatser för jordbrukets klimatomställning. Revisionens övergripande slutsats är att befintliga styrmedel endast täcker en liten del av jordbrukets totala växthusgasutsläpp.

Myndigheten bedömer att regeringens styrning inte har lett till att jordbruket bidragit till klimatmålen på ett effektivt sätt, och man anser att det saknas en plan för hur jordbruket ska bidra till att nå det långsiktiga målet. Man konstaterar även att det finns åtgärder som skulle kunna bidra till att klimatmålen nås på ett kostnadseffektivt sätt men att det i dag saknas styrmedel för detta.

Fru talman! Jordbrukets klimatomställning kan inte vänta. Utsläppen uppgick 2023 till ungefär 11,3 miljoner ton koldioxidekvivalenter och påverkar såväl vårt nationella klimatmål som Sveriges åtaganden inom ESR-sektorn och LULUCF-sektorn för att nå EU:s klimatmål. Utsläppen av växthusgaser i jordbruket minskar långsammare än i andra sektorer i Sverige.

Vi i Vänsterpartiet är kritiska till regeringens passiva hållning till Riksrevisionens rekommendationer i skrivelsen, även om detta inte är förvånande med tanke på den påtagliga brist på klimatåtgärder som utmärker den hittills förda politiken under mandatperioden.

Fru talman! Regeringens och Sverigedemokraternas fokus har i stället legat på åtgärder som ökar utsläppen av växthusgaser och därmed lämnar Sverige i ett fortsatt fossilberoende. Detta låser fast människor i en vardag med fossilberoende, och det riskerar att drabba många hårt i och med de stigande priser på fossila bränslen och drivmedel som är att vänta de kommande åren. För Sverige som nation gör det oss svagare och mer utsatta i kristid att vara beroende av import av fossila bränslen. Det slår inte minst mot vårt jordbruk och vår livsmedelsförsörjning.

Fru talman! Riksrevisionen föreslår i sin första rekommendation till regeringen att den bör ta fram och redovisa en plan för hur jordbruket ska bidra till att Sverige når det långsiktiga klimatmålet och sina EU-åtaganden. Vi i Vänsterpartiet delar Riksrevisionens bedömning och anser inte att regeringens hänvisning till sin klimathandlingsplan, Sveriges strategiska plan för genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken och EU:s politik är tillräcklig.

Regeringens klimathandlingsplan saknar en redovisning av hur jordbruket genom åtgärder ska bidra till att vi når just de nationella klimatmålen och våra EU-åtaganden. Vi vill att regeringen återkommer med förslag på en plan för hur jordbruket ska bidra till att Sverige når det långsiktiga klimatmålet och EU:s åtaganden.

Fru talman! Riksrevisionen föreslår i sin andra rekommendation att regeringen bör införa kostnadseffektiva klimatåtgärder i jordbruket. Med anledning av denna rekommendation hänvisar regeringen i skrivelsen till att man i budgetpropositionen för 2026 har en satsning på återvätning av jordbruksmark.

Vi i Vänsterpartiet välkomnar denna satsning men anser att det behövs betydligt fler åtgärder. Det skulle exempelvis kunna vara styrmedel som kompenserar markägare för åtgärder som stärker kolinlagring eller som främjar ett hållbart brukande av jordbruksmark. Vi anser också att regeringen behöver införa styrmedel för kostnadseffektiva klimatåtgärder i jordbruket.

Fru talman! I sin tredje rekommendation till regeringen föreslår Riksrevisionen att skattenedsättningar på diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom jord-, skogs- och vattenbruksnäringarna bör ersättas med ett annat konkurrensstöd som inte subventionerar fossila bränslen.

I skrivelsen svarar regeringen att man följer utvecklingen och konstaterar att det kan finnas anledning att utreda möjligheten att ersätta skattenedsättningen med alternativa stöd. Tyvärr visar regeringens bedömning att man saknar handlingskraft och politisk vilja att i närtid vidta åtgärder för att genomföra klimatomställningen och stärka arbetet för ett fossilfritt jordbruk.

Riksrevisionen konstaterar att dagens dieseltraktorer skulle kunna drivas på rent biodrivmedel men att detta är dyrare och att det saknas incitament för att byta drivmedel. Även Klimatpolitiska rådet samt flera utredningar och myndigheter har föreslagit att nedsättningen av koldioxidskatten på diesel som används i arbetsmaskiner ska ersättas med ett annat konkurrensstöd som inte subventionerar fossila bränslen.

Regeringen behöver ersätta skattenedsättningen på diesel till arbetsmaskiner och fartyg inom jord, skogs- och vattenbruksnäringarna med ett annat konkurrensstöd.

Slutligen anser vi i Vänsterpartiet att ett genomförande av Riksrevisionens rekommendationer till regeringen skulle bidra till att bygga Sverige starkare, tryggare och mer hållbart samt att rekommendationerna är i linje med antagna nationella klimatmål och EU-åtaganden.

Jag yrkar bifall till reservation 2 i betänkandet.

Herr talman! Svensk kycklingindustri fortsätter att använda turbokycklingar trots att tre av fyra svenskar säger nej till detta.

Det pågår tyvärr ett systematiskt djurplågeri i flera av Sveriges kycklingfabriker, och det strider mot vår djurskyddslagstiftning. Det gäller uppfödandet av snabbväxande kycklingsorter. Dessa kycklingar är framavlade för att växa sig stora på så kort tid som möjligt, och det innebär ett stort lidande.

Min fråga till landsbygdsminister Kullgren är därför: När tänker ministern se till att Sverige fasar ut produktionen av turbokycklingar till förmån för mer långsamväxande sorter?

Fru talman! I ljuset av att vi i Sverige på grund av regeringens politik kommer att få svårt att uppnå de klimatmål vi har till 2030 vore det bra att även ha en schablon som omfattar laddning av bil i anslutning till bostaden. Vi i Vänsterpartiet anser i likhet med flera remissinstanser att skattefriheten bör utvidgas så att bostaden inkluderas. Införande av en schablon skulle underlätta för arbetsgivare att erbjuda anställda elbil och åstadkomma kostnadsneutralitet mellan olika val av laddplats.

Med detta yrkar jag bifall till vår reservation.

Fru talman! I förra veckan kom Klimatpolitiska rådet med sin utvärdering av regeringens klimatpolitik från 2022 till 2026. Där framkommer det tydligt att klimatmålen inte nås med beslutad politik. Utsläppen har ökat, styrmedlen för transporter har försvagats och kostnadseffektiviteten, något som regeringen har framhållit som viktigt, har minskat. Vi riskerar att bomma klimatmålen till 2030, med risk för böter från EU på belopp från 8 miljarder till hela 40 miljarder kronor.

Min fråga till ministern är: Vilka reformer kommer regeringen att presentera för att nå klimatmålen till 2030? Det är bråttom nu.

Herr talman! I dag debatterar vi betänkandet Hund under kontroll. Regeringens lagförslag innebär bland annat möjlighet för länsstyrelsen att utöva tillsyn enligt tillsynslagen, få tillträde till bostäder och andra utrymmen för tillsynen och besluta om omedelbara omhändertaganden i större utsträckning.

Herr talman! Det är viktigt att komma ihåg att problematiken med hundar som ställer till skada är mångfasetterad och behöver beaktas från olika håll samtidigt. Vi instämmer med Svenska Kennelklubben, som menar att det främst är två grupper som behöver bearbetas. Den ena är de olämpliga hundägarna. Den andra är de olämpliga hunduppfödarna.

Herr talman! Det är bra att länsstyrelserna nu får bättre befogenheter att agera i ärenden. Men vi håller inte med om att förslagen inte innebär kostnadsökningar för länsstyrelserna. Vi får här medhåll av ett flertal remissinstanser.

Länsstyrelserna är redan hårt belastade och har ofta inte tillräckligt med resurser att genomföra de nödvändiga kontroller som de behöver göra enligt djurskyddslagen.

Därför yrkar jag bifall till reservation nummer 1, som handlar om att regeringen måste säkerställa tillräckligt med resurser till länsstyrelserna för att kunna genomföra det som föreslås i lagstiftningen.

(Applåder)

Fru talman! Tack, ledamoten, för en spänstig debatt!

Vad gäller jordbrukets omställning står vi självklart fast vid det som står i vår senaste motion. Men det saknas också medel för att ställa om jordbruket, som jag sa. Du har miljöpremier, och man behöver ställa om till biobränslen. Det behövs mer stöd som inte har att göra med själva dieselpriset. Det är så man ställer om och ser till att jordbrukare kan ställa om, i stället för att som Sverigedemokraterna ligga fast och vara beroende av krig, världsmarknadspriser och annat. Det är inte särskilt hållbart, tycker jag.

När det gäller löften om klimatmålen kommer vi naturligtvis att göra allt vi kan för att vi ska kunna klara våra klimatmål till 2030 och även dem framåt. Men jag säger som tidigare talare har gjort: Det här har regeringen skjutit på. Fyra år är slängda i sjön i och med att man har ökat utsläppen av växthusgaser. Men vi kommer att göra allt vi kan för att detta ska gå att göra.

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Som vanligt riktar Sverigedemokraterna bara in sig på det som har med fossila drivmedel att göra, på om skatten ska höjas eller sänkas. Men egentligen ligger vi efter med jordbrukets klimatomställning. Det kan ledamoten kanske hålla med om. Vi skulle nämligen ha satt igång med jordbrukets klimatomställning för länge sedan, exempelvis kompensera för höga dieselpriser med andra styrmedel som inte påverkar det priset.

Det finns massor med andra saker att göra. Men det är Sverigedemokraterna inte intresserade av. Sverigedemokraterna vill bara prata om bensinpris, om dieselpris – ingen kollektivtrafik – och om kärnkraft.

Fru talman! Tänk tanken att du bara behöver betala 450 kronor för ett månadskort i kollektivtrafiken. Om du bor i glesbygden har du fått en elbilspremie så att du kan skaffa en elbil. Det finns fler ställen där du kan tanka din bil. Och elen är inte svindyr.

Tänk dig också att du har en pension du faktiskt kan leva på och att det bara kostar 50 kronor för ett besök på din vårdcentral.

Tänk dig att du har råd att flytta hemifrån, att skolan funkar och att du kan plugga vidare eller få ett jobb med hyfsad lön som går att leva på.

Tänk dig att du har råd med hyran, att du har råd att köpa bra mat till familjen i butiken och att du faktiskt har lite pengar kvar när månaden är slut så att ni kan unna er det där lilla extra på fredagen, den där lilla extra kryddan i tillvaron, det som gör livet gôtt å leva.

Det här, fru talman, är ingen omöjlighet. Det här är ingen omöjlig dröm, utan det här kan bli verklighet efter valet med Vänsterpartiets politik.

Fru talman! Klimatkrisen är akut. De extrema värmeböljorna i södra Europa förra sommaren resulterade i en stor mängd dödsfall och omfattande bränder och skyfall.

Även här hemma i Sverige drabbas vi av klimatkrisen. Från värmeböljan i juli i norr till häftiga skyfall i september i Ångermanland. I slutet av året slog årets kraftigaste storm till i främst sydöstra Norrland. Ett exempel som illustrerar allvaret är skyfallen och översvämningarna i Västernorrland där över 40 vägar förstördes, tåg spårade ur och en man omkom där en bilväg hade spolats bort. Det här visar hur sårbart vårt samhälle har blivit på grund av det förändrade klimatet.

Fru talman! I en tid då världen behöver kraftsamla för att möta klimatutmaningen skämmer regeringen ut Sverige och sänker de svenska klimatambitionerna. Regeringen konstaterar till och med själv att utsläppen ökar till följd av klimatskadlig politik. Hit hör inte minst sänkningen av drivmedelsskatten, en av regeringens största reformer, men även det faktum att man stoppade en omfattande reform för att göra systemet med reseavdrag färdmedelsneutralt.

De som satte tilltro till att Liberalerna skulle värna klimatperspektivet i en högernationalistisk majoritet har all anledning att känna sig besvikna. Löftesbrotten har duggat tätt.

Vid åtskilliga tillfällen har regeringen fått frågan om när förslagen för att minska utsläppen ska komma och hur de ska se ut. Svaret har inte varit något direkt svar utan att man väntar på den kommande utredningen. I stället för att lägga fram konkret klimatpolitik – förslagen finns – har man valt att begrava många frågor i diverse utredningar. Problemet är att vi inte har tid att vänta, och regeringen har medvetet kortat den tiden med sin politik då man har ökat utsläppen av växthusgaser i stället för att minska dem.

Fru talman! Hur ser då opinionen ut? Vad tycker svenska folket om klimatpolitik? Tidögängets motivering för att subventionera fossila bränslen, så att utsläppen har ökat kraftigt den här mandatperioden, är att det är vad svenska folket vill och att folk i allmänhet är motvilliga till klimatomställning. Men det stämmer inte. Det är hittepå.

Fru talman! Det finns som tur är undersökningar, omfattande och seriösa sådana, som visar vad folk faktiskt tycker om klimat- och energifrågor. Svenskarna uttrycker i allmänhet en stor oro inför klimatförändringarnas konsekvenser. De flesta anser också att Sverige bör ta ett globalt ansvar i klimatfrågan. På en direkt fråga om Sverige bör skärpa sitt klimatmål svarar en majoritet ja. Många ser också en möjlighet i att skapa ett fossilfritt samhälle som kan leda till många nya gröna arbetstillfällen.

Nu vill jag gå över till något som borde vara en kioskvältare för Tidölaget. En majoritet av svenskarna vill hellre lägga pengar på klimatomställning än på att verka för låga bensinpriser. Men – det här är viktigt – omställningen måste vara rättvis. Till exempel behöver låginkomsttagare och boende i glesbygd kompenseras. De lägsta pensionerna och barnbidraget behöver höjas. Och fler välmående män i stora bilar i våra storstäder behöver ta bussen till jobbet.

Fru talman! Den klimatpolitik som regeringen bedriver speglar helt enkelt inte den breda folkviljan. Klimatomställningen behöver mer vänsterpolitik för att lyckas, en politik för mer rättvisa.

Fru talman! Vi i Vänsterpartiet har två reservationer i betänkandet. Den första handlar om nettoupptaget av växthusgaser. Vi vill att regeringen skyndsamt kommer med förslag på en strategi med åtgärder för hur Sverige till 2030 ska kunna nå våra åtaganden om att öka kolinlagringen med 4 miljoner ton växthusgaser mer än genomsnittet för perioden 2016–2018.

Den andra reservationen handlar om att Sverige bör införa en utsläppsbudget. Halten av växthusgaser i atmosfären är avgörande för den globala uppvärmningen. För att uppsatta klimatmål ska vara relevanta måste ramarna för hur stora utsläppen kan vara fram till målåret vara tydliga. Det behövs därför en budget för hur stora koldioxidutsläppen kan vara på årlig basis för att Sverige rättvist ska hålla sig inom det kvarvarande globala utsläppsutrymmet.

Fru talman! Flera kommuner och regioner i Sverige har beslutat om egna utsläppsbudgetar. Men på nationell nivå saknas en sådan. Vänsterpartiet anser att det i nuvarande klimatnödläge inte är acceptabelt att Sveriges klimatpolitiska handlingsplan inte lever upp till vare sig klimatlag eller Sveriges del av Parisavtalet. Vi anser att det krävs en utsläppsbudget som är kopplad till nödvändiga styrmedel och åtgärder för utsläppsminskningar som varje regering bör åläggas att presentera inför varje mandatperiod.

Sverige bör anta en bindande utsläppsbudget i linje med Parisavtalets temperaturmål baserad på IPCC:s senaste utvärderingsrapport och en global fördelning av utsläppsutrymmet.

Jag yrkar bifall till reservation 10.

Fru talman! Jag konstaterar alltså att de som släpper ut mest – de rikaste, miljardärerna – inte ska göra sin del av klimatomställningen. Det är tydligen vad Moderaterna tycker.

Det blir väldigt märkligt att resonera på det sättet. Vi har ju ett begränsat koldioxidutrymme att förhålla oss till. Moderaterna tycker alltså att det utrymmet till största delen ska få användas av dem som släpper ut mest. Det är inte ett tecken på en rättvis klimatpolitik.

Återigen: Jag ger Moderaterna chansen att komma med ett vettigare svar. Vad gör regeringen för att se till att miljardärerna minskar sina utsläpp av växthusgaser och tar sin del av klimatomställningen?

Vi anser till exempel att man gott kunde förbjuda miljardärernas lyxyachter och resor med privatjet, som släpper ut väldigt mycket. Eller anser Moderaterna att det i stället är Sveriges löntagare som ska ta smällen?