Isak From

Fru talman! Jag hälsar Tomas Brandberg välkommen till Sveriges riksdag och tackar för anförandet.

Vi hade en debatt här tidigare som handlade om näringspolitik, industripolitik och regional utveckling. I mitt anförande lyfte jag fram alla de neddragningar som Tidömajoriteten genomförde. De stoppade projekt och bromsade investeringar, mycket kopplat till biodrivmedel och kemiprodukter från skogsindustrin.

Från talarstolen lyfte Tomas Brandberg fram att vi hade kunnat ha ett dieselpris på si och så mycket. År 2021 hade vi ett dieselpris på ungefär 14 kronor, under en Sledd regering. Efter Putins invasion av Ukraina steg dieselpriset till ungefär 22 kronor, och vi ser nu vad som händer med dieselpriset när Trump bombar Iran och mullorna stänger sjöfartsvägarna. Det måste stå ganska klart för alla vad det är som påverkar dieselpriserna.

Fru talman! Jag vill tacka Tony Rahm för hans anförande och hälsa honom välkommen till Sveriges riksdag!

Jag tycker att anförandet i stora drag var ganska intressant. Man kan inte beskylla Tony Rahm för allt som Tidöregeringen har genomfört, men vi kan konstatera att bostadsmarknaden helt och hållet bortprioriterades av Tidömajoriteten. Nu kan vi också konstatera att Tony Rahm har en insikt om att det här behöver reformeras.

Tony Rahm nämner ett antal frågeställningar som den tidigare regeringen har prioriterat, och det är ju helt korrekt. En annan del som Tidöregeringen inte prioriterade var arbetslösheten och byggandet. I en tidigare debatt lyfte jag att om man hade velat hade man kunnat föra en offensivare bostadspolitik och kanske samtidigt jobba lite mer för träbyggande för att fokusera på skogsindustrin och jobben.

Fru talman! Jag delar det mesta av det Crister Carlsson sa i talarstolen och hade nog kunnat säga det själv.

Före Tidöperioden tog Moderaterna och flera av Tidöpartierna upp just de frågor Crister Carlsson tar upp, som rätten att bruka och avverka sin skog och att kulturarvet ska råda när det gäller vattenkraftsdammar och småskalig vattenkraft. Men nu har vi faktiskt ännu starkare lagstiftning när det gäller artskydd och genom fågeldirektivet, och vad gäller vattendirektivet har det gått åt helt fel håll.

Frågan blir därför: Varför gjorde Moderaterna inget åt detta i regeringsställning?

Fru talman! Tack för att åtminstone någon moderat tror på industrin, Anna af Sillén! Vi ser det som väldigt betydelsefullt. Våra partier har gjort stora överenskommelser som har varit bra för Sverige, och jag tror att vi kan göra det också framgent.

Mitt anförande byggde på devisen ”det som är bra för industriarbetarna är bra för Sverige”, och det är inte bra för Sverige att industriarbetarna inte orkar jobba hela vägen till pensionen.

Anna af Sillén glömde ett förslag: Vi vill införa knegarpension, det vill säga att man ska kunna trappa ned så att man orkar hela vägen, kan jobba lite längre och vara med och bidra med sina kunskaper.

Vi socialdemokrater tycker att det är dåligt att det är arbetstagarna som betalar för sin sjukdom. Vi tycker att detta måste ske på ett annat, mer rättvist, sätt.

Fru talman! Vi har dock inget förslag om lagstiftad arbetstidsförkortning, för det tycker vi ska ligga på parterna.

Fru talman! Krig i vår närhet, Trump och Putin samt mullorna i Iran är inte bra för norra Sverige, Sverige i sin helhet eller för den delen hela världen.

Att vi skulle få igång industriproduktionen och öka investeringarna i fler alternativ är bra för Sverige. Vi behöver en långsiktig politik på flera områden. En socialdemokratiskt ledd regering kommer att säkerställa en politik för transporter, för industrin och för vanliga människor i hela landet. Man ska självklart kunna ta sig till jobbet.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Lars Beckman för att jag kan få svara.

Under den socialdemokratiskt ledda regeringen före 2020 hade vi bensin- och dieselpriser på 14–15 kronor. Vi hade också krav på inblandning av biodrivmedel. Vi gjorde investeringar i ny biodrivmedelsproduktion, till exempel e-metanol eller HVO100, som vi skulle kunna utvinna från vår skogsindustri.

Hela Sverige och hela världen, förutom Lars Beckman, vet att de som har drivit upp dieselpriset är Putin, Trump och mullorna i Iran. Allt annat är ren lögn och trams från Lars Beckman.

Fru talman, grattis till omvalet! Mitt anförande bygger på devisen att det som är bra för industriarbetarna är bra för Sverige. Svenska industriarbetare har byggt det här landet och möjliggjort välfärdsinvesteringar. När industrins konkurrenskraft förbättras tjänar industriarbetarna mer. Då tjänar också Sverige på det. När investeringsviljan i industrin går ned förlorar alla.

Fru talman! Den gångna mandatperioden, den gångna Tidöperioden, har varit talande. Det har varit konkurser, varsel, uppsägningar, neddragningar, borttagna beviljade stöd, avslagna ansökningar, ökande markkonflikter och skyhöga elpriser, särskilt i elprisområde 4 men nu också i hela landet. Det här lockar inga investerare. Det möjliggör inte vår och EU:s självförsörjning eller att vi skulle öka konkurrenskraften.

Fru talman! Det är fortfarande krig i vår närhet. Kina tar över på område efter område. Vår beredskap och vår självförsörjning måste öka. Den gångna mandatperioden har inte varit bra för Sverige, för industrin eller för industriarbetarna.

Detta gäller också inom tidigare starka områden, till exempel fordons- och skogsindustrin. Tidigare starka svenska varumärken utmanas nu på ett sätt som vi inte har sett tidigare – i huvudsak från Kina. Det hade varit möjligt att öka efterfrågan på inhemskt sågade trädprodukter genom att öka bostadsbyggandet och bygga mer i trä. Då kunde vi ha fått byggarbetare i jobb. Vi hade kunnat öka utvinningen av biobränslen och kemikalier ur skogen. I stället stoppades eller pausades investeringar, eller så lades de i malpåse.

Fru talman! Scania och Volvos investeringar i fossilfria tunga lastbilar får inte gå förlorade. Just nu springer andra länder före. Andra länder springer om oss. Var det den tidigare regeringens mening att vi skulle ha kinesiska lastbilar på svenska vägar? Jag tror inte det, men effekterna av den politik som fördes av Tidöregeringen är talande.

Låt oss titta på gruv- och mineralindustrin. Vi behöver bryta mer strategiska metaller, och vi behöver öka återvinningen. Det sistnämnda är förenat med stora kostnader. Så fort ett företag satsar och vill utvinna en av de strategiska mineralerna dumpar Kina priset. Därför har vi socialdemokrater föreslagit att EU ska garantera prisgolv. Vi menar att utvinning av strategiska mineral är helt centralt för en fungerande konkurrenskraftig industri. Vi har också drivit att mineralkontoret borde förläggas i Sverige tillsammans med SGU i Luleå eller vid SGU:s Malåkontor.

Med detta sagt vill jag göra tydligt att alla de investeringarna hade varit bra för Sverige, de hade gett industriarbetarna jobb och de hade gett välfärdsintäkter.

(Applåder)

Fru talman! Vi kan ju se tillbaka på en mandatperiod där Tidöpartierna i slutet lånade till stora skattesänkningar – skattesänkningar som gick helt och hållet till de mest välbeställda och som inte kom gles- och landsbygd till del, som inte kom vägarna till del, som inte kom skogsägarna till del, som inte kom jägarna till del.

På område efter område har Tidöpartierna svikit, särskilt Moderaterna. Det är ett faktum att på område efter område har staten dragit sig tillbaka från gles- och landsbygd.

(Applåder)

Fru talman! Grattis till återvalet, Lars Beckman! Det är trevligt att se dig här igen.

Samtidigt kan vi se att Lars Beckman, precis som tidigare, är ganska oförsiktig med sanningen. Han beskriver något som Socialdemokraterna absolut inte står bakom.

Det som är sant är att under Tidöåren ökade varslen i basindustrin. Den skogsindustri som Lars Beckman säger sig stå bakom varslade över 1 500 personer i hela landet. Den fordonsindustri som är en av basnäringarna för Sverige tvingades se att de klimatambitioner som den tidigare Sledda regeringen hade försvann och att de produkter som företagen tog fram inte gick att sälja i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Detta blir mitt sista inlägg för den här mandatperioden.

Tid för jakt innebär ju att de jaktbeslut som länsstyrelserna förhoppningsvis fattar om tilldelning av varg under hösten kan genomföras samt att dessa håller juridiskt och inte överklagas och stoppas. Vår förhoppning är att regeringen klarar av att hantera detta och att processen håller. Det är många som jagar – och som vill jaga – i fjällen och som ser fram emot att kunna göra det kommande år. Därför behöver man komma vidare i fjälljaktsfrågan.

En annan del, som handlar om jakttider men som inte finns med i Naturvårdsverkets förslag, är den som handlar om dubbelregistrering i samband med älgjakten på samiskt område. Detta är omdiskuterat, och vi behöver komma fram till en lösning här. Renmarkskommittén hann över huvud taget inte titta på detta.

Jag vill avsluta med att önska landsbygdsministern skitjakt om han kommer ut i skogen. Jag önskar också lagom lycka till i valet. Vi får se vad som händer här efter den 13 september. Jag önskar också talmannen och talmanskansliet en fortsatt trevlig sommar.

Herr talman! Jodå, regeringen bereder, och regeringen äger frågan. Det är därför jag som ledamot har haft möjlighet att ställa den här interpellationen; det är nämligen regeringen som beslutar – och som väljer när man ska besluta.

Jag tycker att det är viktigt att även ha med sig de etiska aspekterna. Jakten i Sverige har väldigt stor acceptans, vilket bygger på att väldigt många – faktiskt i hela Sverige – har koppling till jakt på olika sätt. Antingen jagar man själv eller någon i familjen, eller också får man ta del av jakten genom att äta älgkött eller någonting annat. Sveriges acceptans för jakt är faktiskt unik i världen, och jag tycker att vi måste vara väldigt rädda om den.

Därför finns det några delar i Naturvårdsverkets förslag som har varit omdiskuterade. Det gäller vinterjakt på älg och kalvjakt under vårsäsongen. En del som kan vara bra och som man kanske till och med bör titta på är när man kan släppa hunden för hundträning. Det har ju varit en stor diskussion om huruvida det är bra eller dåligt att gå mot ett gemensamt datum.

Jag trodde nog att regeringen skulle ha fattat ett beslut och att Peter Kullgren i dag skulle kunna säga att man fattat det beslutet eftersom man tycker att det blir jättebra. Ryktet gick också att någonting var på gång. En del kanske trodde att det var fråga om att tillsätta en ny fjälljaktsutredning, men så var det tydligen inte. Trots löfte om motsatsen tycks det som att den frågan har kört fast i Regeringskansliet. Landsbygdsministern kan kommentera detta om han vill. Det har gått en ganska ansenlig tid sedan den nu sittande regeringen lade ned den tidigare utredningen.

Det visade sig att det snarare var en ny nivå för antalet vargar som regeringen presenterade. Jag kan förstå det – vi socialdemokrater har tyckt att det varit väldigt svårt att ha en helt fast siffra. Vi tycker att antalet kan vara någonstans mellan 170 och 270; det är det socialdemokratiska ställningstagandet. Antalet kan variera mellan åren – något år kan det vara 170, och ett annat år kan det vara några fler.

Jag tycker att regeringens ansats att komma överens med länderna på den skandinaviska halvön, framför allt Norge, är bra. Jag önskar lycka till med detta. Landsbygdsministern får gärna säga något om huruvida initiativ har tagits tillsammans med Norge. Jag vet att den socialdemokratiska regeringen och dåvarande landsbygdsminister Sven-Erik Bucht försökte att komma fram med Erna Solbergs regering. Det gick inte – då var det stopp. Har Peter Kullgrens och Ulf Kristerssons regering frågat om Norge vill komma överens om en gemensam nivå? Ingen skulle vara gladare än vi socialdemokrater om man kunde nå en gemensam vargförvaltning tillsammans med Sveriges västra grannland.

Herr talman! Tack, landsbygdsministern, för interpellationssvaret! Vi återkommer till det.

Herr talman! Tidöpartiernas arbete med jaktfrågor har mött stor kritik – inställd vargjakt, överklagade beslut, rödlistad älg och fjälljaktsfrågans förskjutning är bara några delar. Naturvårdsverkets jakttidsprocess och myndighetens preliminära förslag har också mött väldigt stark kritik och motsvarar inte alls de krav som till exempel Svenska Kennelklubben, eller för den delen Jägareförbundet, har ställt.

Herr talman! Landsbygdsministern säger i sitt svar att de gamla jakttiderna gäller så länge som det inte införs nya, och det är ju bra.

Regeringen och landsbygdsministern säger också att frågan om jakttider bereds i Regeringskansliet. I en tidigare debatt fick vi höra från en annan minister i Tidöregeringen att beredningen av en fråga i Regeringskansliet kan rendera väldigt många olika delar. Ibland blir det en proposition, och ibland blir det ingenting alls.

Just nu är det jägarna där ute som frågar sig hur det kommer att bli framgent. Jag lade ut ett inlägg på Instagram om den här debatten och om att jägarna vill ha svar. Jag fick då svar även från människor som inte är jägare utan kanske friluftsmänniskor som vill plocka bär och svamp och åka skidor i fjällen i mars. De vill också väldigt gärna veta vad det kommer att bli för jakttider. När kommer jägarna att vara ute?

Så länge ett nytt beslut inte är fattat gäller dock de gamla jakttiderna, som sagt, och det kan jag ju känna mig trygg med. Det jag inte känner mig riktigt trygg med är de dubbla signaler som kommer från Tidöpartierna. Det framkom under jaktdebatten på Västgård i Jämtland att det på Regeringskansliet finns ett färdigberett förslag som Sverigedemokraterna inte hade tagit del av och att de nog väldigt gärna skulle vilja veta vad förslaget innebär innan de godkänner det.

Min fråga till Peter Kullgren här är därför: Finns det ett färdigberett förslag som man nu förhandlar med andra Tidöpartier?

Herr talman! Det är faktiskt Tidöpartierna som under hela mandatperioden har stressat fram detta, Camilla Brodin. Man har hela tiden drivit på och tydliggjort att kommunalt veto och inflytande inte behövs. När man sedan blev pressade, inte minst av de egna partikamraterna såväl i Falköping i Västra Götaland som på Öland och i Jämtland, backade man och lovade en utredning, som ska presenteras någon gång – det är lite oklart när – om att det eventuellt retroaktivt ska återinföras ett kommunalt veto för brytning.

Samtidigt debatterar vi här att det ska anrikas kärnämnen. Det kommer att innebära nya åtaganden för kommunerna. Är det då inte rimligt att kommunerna ges ett rejält inflytande och att det finns en vetoprocess om de vill ha det i sina kommuner? Är det inte rimligt?

Är det inte så att Camilla Brodin och Tidöpartierna faktiskt har oroat människor och kommuner i en sådan omfattning att man efter den här debatten kommer att fråga: När, var och hur tänker ni möjliggöra ett kommunalt inflytande?

Herr talman! Jag tror faktiskt att det blev ännu mer oredigt nu, om jag ska vara helt ärlig. Camilla Brodin tydliggör i anförandet och i de här replikskiftena att det som regeringen eventuellt tänker utreda bara är brytning. Nu hanterar vi faktiskt anrikning.

Vid brytning vill man att så lite vatten som möjligt ska komma i närheten av det brutna materialet, eftersom det stör brytningsprocessen och så vidare. Men vid anrikning behöver man använda stora mängder processvatten för att få fram de metaller och mineraler som behövs. Det är också där som eventuella läckage, olyckor och så vidare kan uppstå.

I regeringstexten i betänkandet står det väldigt tydligt: ”Beroende på var uranutvinningsverksamhet etableras kan personalen vid berörda kommunala räddningstjänster behöva viss kompletterande utbildning om räddningsinsatser i miljöer med joniserande strålning och viss mätutrustning behöva anskaffas.”

Det är förvisso två olika frågor. Men det tydliggör att regeringen, om jag förstår Camilla Brodin rätt, inte har någon som helst avsikt att införa något kommunalt veto när det gäller anrikning för en kärnteknisk verksamhet, som kan kopplas direkt till en gruva som bryter alunskiffer. Är det rätt uppfattat, Camilla Brodin?

Herr talman! Det som riksdagen har att ta ställning till handlar om att man gör så att en del befintliga anrikningsverk kan söka nytt tillstånd och bli en kärnteknisk verksamhet. Det kan röra sig om befintlig verksamhet, som i Boliden eller i Garpenberg. Där kan man göra det. Man kan också tänka sig att det går att importera uran och anrika det där. Det är fullt möjligt med den nya lagstiftningen.

På andra platser där man inte har den vanan eller erfarenheten sprids nu en stor oro. Jesper Skalberg Karlssons egna partikamrater har signalerat sådan oro. Vad säger Jesper Skalberg Karlsson till sina partikamrater i Falköping, Jämtland och Vilhelmina? Kommer de att ha ett reellt inflytande? Kommer kommunerna att ha ett veto och i så fall när? När kommer riksdagen att kunna ta ställning till ett sådant, om Moderaterna får bestämma?

Herr talman! Vi har pratat tidigare om små orter som har uppmärksammats i olika omfattning, och vi kan fortsätta med det. Vad är Moderaternas syn på att boende i Vilhelmina, Ragunda eller Brismene i Falköping ska få göra sina röster hörda?

Moderaterna står bakom det här, och nu har Jesper Skalberg Karlsson också presenterat att utredningen kanske till och med är klar, att det redan finns en utredare och att det bara ska paketeras på något sätt. Detta framgår inte riktigt i det pressmeddelande som skickades ut av regeringen.

Sedan har det tydliggjorts från Sverigedemokraterna här att de inte är intresserade av att genomföra en sådan förändring. Då blir frågeställningen: När ska Moderaterna genomföra förändringen och återinföra ett kommunalt veto mot alunskifferbrytning, särskilt mot bakgrund av att man redan har lovat Sverigedemokraterna att vara med i Regeringskansliet?

Mina frågor är: När ska man presentera det här? När ska riksdagen ta ställning till ett nytt kommunalt veto mot alunskifferbrytning? Hur ser Moderaterna på de små orternas möjlighet till talan i den frågan?