Fredrik Ahlstedt (M) svarade Håkan Svenneling i en replik om Säkerhetspolitik i debatten ”Protokoll 2025/26:106 Torsdagen den 16 april” den 16 april 2026.
Håkan SvennelingV· i en replikStatsminister Ulf Kristersson har ju tackat ja till Frankrikes president Emmanuel Macrons inbjudan till samtal om de franska kärnvapnen. De franska kärnvapnen är väldigt tydligt just franska och inte en del av Natos…Herr talman! Sverige befinner sig i ett nytt säkerhetspolitiskt läge, kan man ganska lugnt konstatera. Under lång tid tog vi fred och stabilitet i Europa för givet, men den tiden är förbi; den ena krisen avlöser den andra. I dag krävs av just den anledningen en säkerhetspolitik som utgår från verkligheten och inte från förhoppningar.
För oss moderater är utgångspunkten tydlig: Vår viktigaste uppgift är att försöka skydda svenska medborgare och intressen. Det kräver styrka, ansvarstagande och ett tydligt fokus på Sveriges nationella intressen.
Herr talman! Rysslands anfallskrig mot Ukraina är ett angrepp på hela den europeiska säkerhetsordningen, som vi flera gånger har konstaterat i denna kammare. Det är också en viktig påminnelse om att det är mycket som står på spel när det gäller Ukraina: frihet, självbestämmande och rätten att leva i fred.
Därför är det, tycker vi moderater, viktigt att understryka att vårt stöd till Ukraina ska vara långsiktigt och robust. Det handlar inte om välvilja, utan det handlar om vår egen säkerhet. Om Ryssland tillåts vinna ökar hotet mot hela Europa. Därför är det så viktigt att Sverige fortsätter att leverera militärt och civilt stöd som kan stärka Ukrainas försvarsförmåga och infrastruktur, för att pressa tillbaka den ryska aggressionen.
Herr talman! Moderaterna hade länge drivit frågan om ett svenskt Natomedlemskap. Nu är vi där. Det innebär att vi har lämnat en politik som inte tjänade oss väl och i stället valt trygghet genom gemenskap.
Men naturligtvis är medlemskapet inte slutpunkten. Det är början på en möjlighet att ta ett större ansvar. Sverige ska därför vara en aktiv medlem i Natosamarbetet. Vi ska vara en stark allierad som investerar i försvaret och uppfyller och kanske överträffar tvåprocentsmålet samt bidrar konkret till alliansens kollektiva försvarsambitioner. Trygghet kräver trovärdighet, och trovärdighet kräver styrka.
Herr talman! I det här sammanhanget vill jag också ta upp DCA-avtalet, som ibland debatteras flitigt. DCA-avtalet är ett viktigt steg för att stärka Sveriges säkerhet. Det är ett viktigt samarbete med USA, och vi välkomnar det. Avtalet förbättrar möjligheterna till militärt samarbete, ökar vår beredskap och stärker vår avskräckningsförmåga. Det är en konkret investering i Sveriges säkerhet och ett uttryck för att vi tar ansvar i en osäker tid. Ett nära samarbete med USA är avgörande för Europas och också Sveriges säkerhet.
Herr talman! Jag vill också i det här sammanhanget nämna och tydliggöra att Moderaterna står bakom målet om kärnvapennedrustning. Men vi ser också verkligheten som den är. Så länge det finns stater som Ryssland, som använder kärnvapenhot som politiskt verktyg, kan vi inte basera vår säkerhet på ensidiga åtaganden. Avskräckning är i dag en nödvändig del av säkerhetspolitiken. Sverige ska därför föra en ansvarsfull linje, där vi kombinerar stöd för nedrustning med ett starkt deltagande i Natos gemensamma säkerhetsstrategi.
Herr talman! Moderaterna ser också det nordiska och baltiska samarbetet som en hörnsten i svensk säkerhetspolitik. Den geografi vi befinner oss i gör att dessa grannar och dessa länder är en väldigt viktig del i att skapa säkerhet i Sverige och Östersjöområdet. Vi behöver fördjupa det samarbetet ytterligare, stärka vår militära närvaro och säkerställa att vi snabbt kan agera tillsammans i kris. Ett starkt närområde avskräcker och skapar stabilitet. Här är det viktigt att Sverige fortsätter att ha en ledande roll.
Moderaternas utrikes- och säkerhetspolitik utgår från en tydlig princip: Sverige ska stå stadigt på en västlig grund och vara en del i försvarsalliansen Nato. Vi ska vara en aktiv del av det transatlantiska samarbetet, försvara den regelbaserade världsordningen och tydligt stå upp mot auktoritära krafter.
Men vi ska också vara realistiska. Internationellt inflytande byggs inte genom ord utan genom styrka, trovärdighet och förmåga att bidra. Ett starkare Sverige gör oss också till en starkare röst i världen.
Moderaternas budskap är tydligt: Säkerhet kräver mer än ambitioner – det kräver handling. Vi behöver stärka försvaret, fördjupa samarbetet inom alliansen och driva en politik som sätter Sveriges säkerhet först. Det är så vi bygger trygghet, i dag och för framtiden.
(Applåder)
I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).
Herr talman! Statsminister Ulf Kristersson har ju tackat ja till Frankrikes president Emmanuel Macrons inbjudan till samtal om de franska kärnvapnen. De franska kärnvapnen är väldigt tydligt just franska och inte en del av Natos kärnvapenavskräckning eller det som kallas Nato Nuclear Planning Group.
Jag undrar helt enkelt om ledamoten Ahlstedt kan redogöra för vad samarbetet med Frankrike egentligen innebär. Vad är det Frankrike vill ha av Sverige? Är det placering av kärnvapen i Sverige? Är det pengar för de franska kärnvapnen? Eller är det provsprängningar på svenskt territorium som Frankrike vill ha?
Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!
Jag skulle inledningsvis vilja beskriva det på det här sättet – jag berörde detta även i mitt anförande: För svensk del är medlemskapet i Nato, i alliansen, vår huvudstrategi. Natos gemensamma avskräckningsförmåga är det som Sveriges säkerhet ska baseras på. Detta gäller särskilt när det handlar om kärnvapen.
Sverige har fått en inbjudan och tackat ja till den. Det har varit förutsättningslöst. Enligt den information jag har kommer både konventionella styrkor och kärnvapen att diskuteras. Sveriges strategi är naturligtvis att fortsätta jobba med Natos hela avskräckning. Men det finns ju en viktig funktion i att fortsätta föra en dialog med Frankrike om de här sakerna. Därför är det naturligt för Sverige att tacka ja till en sådan diskussion.
Herr talman! Det var ett marginellt klargörande från ledamoten.
Sverige för inom ramen för Nato en kontinuerlig dialog med Frankrike, precis som alla andra stater i Nato. Man har också under många år haft ett militärt samarbete specifikt med Frankrike, E2I. Man har pratat om militära styrkor. Det kan ha varit någon övningsverksamhet. Även forskning och utveckling vet jag har berörts i det samarbetet. Det nya här är egentligen inte pratet om konventionella styrkor utan att man de facto ska diskutera de franska kärnvapnen.
Då blir ändå frågan: Vad är det man ska diskutera gällande de franska kärnvapnen, om de ändå ska vara franska och om det ändå ska vara en fransk president som ansvarar för om de används eller inte? Ska Frankrike kunna använda kärnvapen i Sveriges namn? Är det detta man ska diskutera?
Herr talman! Precis som jag sa tidigare finns det egentligen inget annat underlag än det som vi har fått information om och haft diskussion om tidigare, det vill säga att Sverige har fått en inbjudan. Vi har tackat ja till inbjudan – vi tycker att det är en viktig signal till Frankrike. Vi är naturligtvis beredda att lyssna på och diskutera med Frankrike. Vi har inte gjort några utfästelser över huvud taget, utan vi kommer till det här mötet för att lyssna på vad Frankrike vill säga.
Herr talman! Det här kommer att bli ett kort replikskifte. Jag lyssnade på Fredrik Ahlstedt och hörde något som gjorde mig förvånad. Han talade om vårt medlemskap i Nato, som vi är överens om, och sa att vi till och med skulle kunna toppa 2 procent.
Herr talman! Vi har ju alla varit överens om att vi ska nå 5 procent. Det vill jag göra tydligt. Genom att begära replik på Fredrik Ahlstedt vill jag ge honom möjlighet att förtydliga sitt uttalande. Jag försökte lyssna på riksdagens utsändning för att höra om det verkligen var så han sa, och jag uppfattade att detta var det budskap som gavs. Jag tycker att det finns skäl att göra tydligt att Sverige står bakom 5 procent och ska nå 5 procent för totalförsvaret.
Herr talman! Jag tackar ledamoten Lundgren för att jag får möjlighet att förtydliga detta. Det är naturligtvis så att det är 5 procent som gäller. Mitt inlägg gällde egentligen den historiska beskrivningen – vi är på väg mot de här 5 procenten. Jag ser nu i mina papper att jag kanske var lite otydlig när jag sa det, men det är 5 procent som gäller.
Herr talman! Jag tackar för det svaret. Mitt syfte var just att få tydlighet om detta, som vi är överens om.
