Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Lili André (KD) om (forts.) Näringsliv (forts. NU1)

Lili André (KD) höll ett anförande om (forts.) Näringsliv (forts. NU1) i debatten ”Protokoll 2025/26:53 Tisdagen den 16 december” den 16 dec 2025.

Herr talman! I dag debatterar vi näringsliv, ett politikområde som handlar om Sveriges företag, våra arbetstillfällen och vår förmåga att skapa långsiktig tillväxt i hela landet. Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut i fråga om utgiftsområde 24 och avslag på samtliga motioner.

Denna budgetproposition tar, precis som de tidigare budgetpropositioner som regeringen har lagt fram, sikte på ett konkurrenskraftigt näringsliv som kan växa, skapa jobb och bära både välfärd och grön omställning. För oss kristdemokrater och regeringen är det tydligt att detta kräver stabila ramvillkor, fungerande marknader och ett tydligt fokus på genomförande.

Herr talman! Näringspolitiken är inget självändamål. Den handlar om människors möjlighet att förverkliga sina idéer, försörja sina familjer och skapa framtidstro i hela landet. Med denna budget lägger regeringen, med Kristdemokraterna som en tydlig part, fram ett starkt företagspaket på närmare 7,2 miljarder kronor. Vi lägger grunden för ett näringsliv som är ansvarsfullt, konkurrenskraftigt och långsiktigt hållbart – ett näringsliv där företagare kan förverkliga sin potential i sitt företag, för sina anställda, för lokalsamhället och för hela Sverige.

Herr talman! Jag lyssnade med häpnad till socialdemokraten Daniel Vencu Velasquez Castros anförande. Det var som att lyssna på Fablernas värld. Han pratade om de storheter som Socialdemokraterna hade lämnat över efter valet 2022 – ett blomstrande Sverige. Det är anmärkningsvärt, herr talman, att påstå att Sverige stod starkt då vår regering tog över ett Sverige med tvåsiffrig inflation, nedmonterad energiproduktion, avsaknad av infrastruktursatsningar inom såväl väg och järnväg som elnät – infrastruktur som är avgörande för att företag och industri ska växa, för kapitalmarknaden och för jobben – och hot om konkurser. Det var så det såg ut.

Kristdemokraterna och regeringen har jobbat målmedvetet och intensivt för att vända vårt lands konkurrenskraft. Nu reser sig Sverige igen. Vi har tryckt ned inflationssiffran till 3 procent.

Herr talman! Vi ger företagarna de villkor de behöver för att driva sina verksamheter då vi trycker tillbaka regelkrångel, snabbar på tillståndsprocesser och minskar administrativa bördor och kostnader. Vi sänker skatter för små och medelstora företag, sänker arbetsgivaravgifterna för unga, stärker växa-stödet och behåller expertskatten för att Sverige ska kunna konkurrera om kompetens.

Vi gör historiskt stora investeringar i väg och järnväg. Vi inför bättre villkor för privat kapital och riskdelning mellan privat och offentligt kapital.

Vi har Industriklivet och Klimatklivet för den gröna omställningen. Vi stärker industrin kopplat till EU:s konkurrenskraft med ren industri och teknisk suveränitet.

Vi skapar bättre villkor för industrietableringar med test- och demoanläggningar och produktion i Sverige. Vinnova och Rise får nu 1,5 miljarder i ökade anslag.

Vi har från dag ett arbetat intensivt för en stabil elförsörjning, herr talman, med planerbar och leveranssäker el. Vi städar upp efter den socialdemokratiska regeringen, som lade ned sex kärnkraftverk. Vi har initierat Kraftlyftet, och nu möjliggör vi för kärnkraft.

Vi tar ledarskapet inom EU och förhandlar för att Sverige ska stå starkt. Vi inför omnibuspaketet, ett konkurrenskraftspaket som ska trycka tillbaka regelkrångel för företag i hela Europa. Vi deltar aktivt i energilösningar, investeringar och kapitalmarknad.

Jag vill också nämna handelspolitiken, herr talman. Vi jobbar hårt för EU:s och vårt oberoende då vi upprättar avtal om strategiska partnerskap med länder utanför Europa som delar Sveriges grundläggande värderingar.

På landsbygden stöder vi produktion, distribution och digitalisering. Det sker nya företagsetableringar på landsbygden. Vi förbättrar för jordbruk och lantbruk och för livsmedelsförsörjning – för vår egen, för export och för vår beredskap.

Vi stärker kompetensförsörjningen med fler utbildningsplatser på yrkesutbildning, där yrkeshögskolan är mycket uppskattad av företagen. Med en historisk satsning på forskning, innovation och fokus på excellens gör vi Sverige starkt.

Jag skulle kunna fortsätta med fler initiativ, men jag vill fokusera lite mer, herr talman, på förenklade regler för företagen.

Det var till exempel en stor lättnad för företag då vi tog bort kravet på papperskvitton. Vi jobbar med digitalisering och kortare handläggningstider, vilket är avgörande för våra företag. Vi arbetar systematiskt genom Förenklingsrådet och Implementeringsrådet för att fortsatt granska regelverk, myndighetsprocesser och digitala tjänster. Resultaten märks redan: Fler etjänster, standardiserade processer och digitala fullmakter underlättar företagens vardag och frigör resurser till kärnverksamhet, innovation och tillväxt.

Herr talman! Samtidigt ska myndigheterna möta näringslivet med professionalism och gott bemötande. Här har länsstyrelserna och andra statliga myndigheter tagit fram utbildningar och riktlinjer som gör handläggning och service mer företagsanpassade. Genom tydlig information, samordnade kontrollbesök och förutsägbara processer minskar vi företagarens administrativa börda. En väl fungerande dialog mellan företag och myndigheter är avgörande för att företag ska kunna växa utan onödiga hinder.

Herr talman! Jag vill särskilt lyfta fram små, medelstora och växande företag. Det är dessa företag som står för en stor del av jobben och den regionala utvecklingen i hela landet. För oss kristdemokrater är det självklart att politiken ska utformas med deras verklighet i åtanke.

Familjeföretagen bygger sin verksamhet på långsiktighet, ansvarstagande och omsorg om både medarbetare och lokalsamhälle. De bygger värde över generationer, inte bara för sin egen familjs framtid utan för hela lokalsamhällets välfärd och utveckling. Att värna familjeföretagen, herr talman, är därför inte bara god näringspolitik; det är ett uttryck för ett samhällsbygge som håller ihop.

Herr talman! Brottslighet mot företag kostar företagen i Sverige nästan 100 miljarder kronor per år i direkta kostnader, säkerhetsåtgärder och intäktsbortfall. Detta är också något som vi har tagit över från den socialdemokratiska regeringen. Ett viktigt arbete vi nu gör är att vi tryggar företagens förutsättningar genom ett starkt skydd mot brottslighet och oseriös konkurrens.

Budgeten innehåller tydliga förstärkningar i arbetet mot ekonomisk brottslighet och osund konkurrens, bland annat genom ökade resurser till Bolagsverket, stärkt kontroll av verkliga huvudmän och effektivare möjligheter att avveckla företag som missbrukas. Det är avgörande för att skydda seriösa företagare och upprätthålla förtroendet för det svenska näringslivet.

Kompetensförsörjning är en nyckelfråga för Sveriges konkurrenskraft, herr talman. Vi kristdemokrater och regeringen har under året vidtagit omfattande åtgärder för att stärka företagens tillgång till kvalificerad arbetskraft. Vi identifierar och undanröjer hinder för internationell spetskompetens, bland annat genom förbättrade villkor inom expertskatten och genom att ge elva myndigheter i uppdrag att analysera hinder för internationell arbetskraft.

Sverige ska vara ett land som attraherar, etablerar och behåller den kompetens som behövs för att företag ska kunna växa och utvecklas. Den kompetens som kommer utifrån kompletterar våra egna talanger och bidrar till fler jobb, fler innovationer och ökad tillväxt.

Herr talman! Sverige har också en näringspolitik som stärker vår internationella konkurrenskraft och bidrar till växande export och internationella investeringar i Sverige.

Exporten är en grundbult i Sveriges välstånd. Genom export skapas jobb, tillväxt och resurser till välfärden. Regeringen stärker svensk export genom Business Sweden, Exportkreditnämnden och riktade stödinsatser samt genom att driva handelsfrågor på EU-nivå. Genom Business Sweden underlättar vi för företag att etablera sig internationellt, navigera i regelverk och hitta affärspartner. Särskilt små och medelstora företag får stöd för att nå nya marknader, vilket är avgörande.

Herr talman! Denna budget är ett tydligt uttryck för regeringens ansvarstagande näringspolitik – en politik som står på företagens sida, som värnar arbete, entreprenörskap och innovation och som bygger Sveriges konkurrenskraft för framtiden.

Med det vill jag återigen yrka bifall till utskottets förslag till beslut angående utgiftsområde 24 och avslag på samtliga motioner.

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 8 repliker

Herr talman! Jag tackar Lili André för anförandet.

Jag konstaterar att detta är den fjärde budget som det här regeringsunderlaget lägger fram på utgiftsområde 24 Näringsliv. Det är också Kristdemokraterna som genom Ebba Busch innehaft näringsministerposten under mandatperioden.

Det finns mycket i Lili Andrés anförande kopplat till innovationskraft, hur vi kan bli starka, energiproduktion, vem som lade ned vilken reaktor och vem som gjorde vad som gjorde att vi hamnade i en hög inflation.

När det passar verkar den här regeringen peka på omvärldsläget. Nu handlar det dock om den gångna mandatperioden, då man faktiskt innehaft makten och också stoltserat ganska mycket med att man har en stabil majoritet i Sveriges riksdag som inneburit att man kunnat få igenom sin budget.

Låt mig ställa en fråga om något som Lili André tar upp, nämligen detta med riskdelning. Det verkar som att Kristdemokraterna är angelägna om detta när det gäller investeringar i vår industri. Men på vilket sätt ger Kristdemokraterna i denna budget det stöd till industrin som Lili André ger uttryck för i talarstolen?

Herr talman! Jag tackar Daniel Vencu Velasquez Castro för en viktig fråga.

Vår politik handlar inte bara om statliga medel till industriutveckling och investeringar. Den handlar också om att få privata riskkapitalister att vilja vara med och investera i industrin. Vi jobbar hela tiden med att få in mer privat kapital i kombination med offentligt kapital. Vi har olika insatser, till exempel är Almi med när man investerar i företag. Vi har även Klimatklivet och Industriklivet. Det handlar om att ge företagen en framtidstro genom att berätta att regeringen är angelägen och satsar på bland annat kärnkraft, grön omställning och excellens i forskning och innovation. Vår politik innehåller många olika delar, vilket ger företagen en trygghet som gör att de också vågar satsa, och här kommer de privata investeringarna in.

Herr talman! Det finns mycket att säga, men jag ska uppehålla mig vid statens ansvar. Lili André tog i sitt svar upp Industriklivet, och i den budget som ligger på riksdagens bord minskas stödet till den svenska industrin via Industriklivet med 80 procent. Som en sakupplysning kan jag tala om för ledamoten att de som främst har fått stöd via Industriklivet är medelstora, höginnovativa bolag som har behövt detta stöd för att först kunna accelerera och sedan gå ut på en global marknad och konkurrera. Nu nekas de detta stöd.

Herr talman! Jag vill försöka förstå vad Kristdemokraternas näringspolitik är. Nyligen publicerades en debattartikel av Lili Andrés partiledare i Dagens industri, där hon skrev att Sverige behöver stora statliga investeringar, att staten ska dela risken med de kommuner som satsar och att strategiska projekt ska prioriteras i tillståndsprocesserna. Detta är socialdemokratisk politik och fanns med i våra riktlinjer till vår partikongress. Givetvis välkomnar jag alla som delar Socialdemokraternas uppfattning, och Lili Andrés parti och mitt parti har ju under denna mandatperiod försökt få till en energiöverenskommelse. Därför är det märkligt att i denna debatt, när vi försöker blicka framåt, ha den höga svansföring man hade under förra mandatperioden när det gäller energipolitiken. Jag har ändå uppfattat att Lili Andrés parti och mitt parti är eniga om att vi måste nå en energiöverenskommelse.

Nu sitter Kristdemokraterna i ett regeringssamarbete med partier som hellre vill föra ett kulturkrig än att tillföra mer elproduktion. Men nu presenterar Kristdemokraterna en näringspolitik som är i linje med Socialdemokraternas. Är det inte helt enkelt så att Kristdemokraterna befinner sig i helt fel lag?

Herr talman! Jag tackar Daniel Vencu Velasquez Castro för inlägget och den utsträckta handen. Vi är angelägna om att samarbeta med Socialdemokraterna i frågor som är viktiga för Sverige.

Ledamoten säger att våra båda partier har samma politiska initiativ för näringslivet, till exempel Industriklivet. Men vi har ju gått före. Tänk om Socialdemokraterna redan under sin regeringstid hade påbörjat arbetet med tillståndsprocesser för en snabbare grön omställning, haft en bättre energipolitik och visat att det basindustrin behöver är kärnkraft! I stället levererar ni massor av fina initiativ nu, men det är ju våra initiativ. Kristdemokraterna har arbetat hårt för detta. Det handlar om mer än politisk retorik; det handlar om ett intensivt arbete tillsammans med myndigheter, privata aktörer och industri för att bygga Sverige starkt.

Socialdemokraterna anser sig stå för ett gott företagsklimat, men jag funderar över Socialdemokraternas företagarlinje. Socialdemokraterna vill avskaffa karensavdraget, vilket kanske låter empatiskt. I praktiken är det dock företagsfientligt och verklighetsfrånvänt. När första sjukdagen blir fullt betald flyttas kostnaden direkt till arbetsgivaren oavsett marginaler. Om något är företagsfientligt är det just detta. Ett slopat karensavdrag kostar uppemot 40 miljarder för samhället och företagen när man inkluderar produktionsbortfall och ökade sjukfrånvarokostnader för arbetsgivarna. Det är inte företagsvänlig politik.

Herr talman! Jag tackar Lili André för anförandet.

Regeringen och Sverigedemokraterna pratar ofta om kärnkraften som att den skulle rädda hela Sverige, och i anförandet sades att Socialdemokraterna har stängt ned sex fungerande reaktorer. Menar ledamoten André och Kristdemokraterna verkligen att Socialdemokraterna har stängt ned alla sex reaktorer? Finns det alltså inget bästföredatum för reaktorer eller annat som spelar roll? Är det bara Socialdemokraternas fel att dessa sex reaktorer inte är i drift?

Jag ska ställa en fråga till. Vilket pris med dagens penningvärde tycker ledamoten André och Kristdemokraterna att svensk industri ska luta sig mot om 15 år eller när en ny reaktor kommer på plats? Man har gått ut med ett prisskydd för konsumenterna på 1,50 exklusive moms. Kan de känna sig trygga med att elen kommer att kosta 149 öre per kilowattimme? Är det drömscenariot för Kristdemokraterna?

Herr talman! Jag tackar Birger Lahti för frågorna.

Nu kommer vi in på energipolitik. Det var en riksdagsmajoritet som beslutade att lägga ned reaktorerna, och jag vill minnas att Vänsterpartiet var med på det. Man lade ned kärnkraft utan att ha något att ersätta den med. Kärnkraften är liksom vattenkraften både baskraft och reglerkraft och fungerar 24:7. Att lägga ned kärnkraft utan en plan B var därför oansvarigt.

Vi vill ha teknikneutral och fossilfri el, och vi ska bygga ny kärnkraft med hjälp av privata investeringar. Vi har även Kraftlyftet. Detta är vår garanti för att Sverige ska få hållbar energi och god elleverans till våra företag.

Vad priset för detta blir vet vi inte ännu, men vi kommer att se till att hushållen inte får en alltför hög prisnivå. Det viktigaste med att ha en stabil energiförsörjning är att vi får el 24:7, alla dagar i veckan. När basindustrin kommer till blir det också billigare med energi.

Herr talman! Tack, ledamoten Lili André, för svaret!

Jag är glad att ledamoten säger att man ännu inte vet. Man har verkligen ingen koll. Man har dubbelriktade referenskontrakt, och man lägger flera hundra miljarder på kreditgarantier. Men man vet inte hur mycket det kommer att kosta. Man vet inte ens vem som ska betala. Det är tragiskt.

Man säger att man ska skydda konsumenterna, men vem ska ta slutnotan om det visar sig att det kostar 2 kronor per kilowattimme att producera elen? Då kommer industrin inte att bli glad. Jag är glad att ledamoten är ärlig och säger att man ännu inte vet. Man vet inte ens vem som kommer att betala kalaset.

Jag tror inte att väljarna kommer att bli glada för att det om 15 eller till och med 20 år kommer att finnas ett energislag på plats, ett gammalt till och med. Jag väntar på att ångmaskinen ska komma fram igen. Tekniken är gammal. Den har inte gått framåt alls på 50 år, utan det är precis samma teknik som användes för 50 år sedan, när man byggde senast.

Ledamoten använde själv ordet teknikneutralitet. Är det teknikneutralt när man är tvungen att lägga hundratals miljarder på stöd för att aktörerna ens ska våga börja bygga? Och man har inte ens något svar.

Jag har bara en sista fråga: Vem ska betala slutnotan när allt är på plats? Vem ska få svartepetter – är det skattebetalarna eller konsumenterna?

(Applåder)

Herr talman! Tack, Birger Lahti, för ditt inspel!

Vänsterpartiet tittar ensidigt på kostnaden för en baskraft som alla företag och industrier och också hushållen behöver. Den kostnaden kommer vi, som jag sa, inte att lägga på hushållen och företagen på ett sådant sätt att den blir besvärande hög.

Kärnkraften är ett viktigt energislag. Det behövs flera parametrar för ett starkt Sverige, för att vi ska resa oss igen. Det behövs för våra företag, för vår industri och för vår leverans.

Man kan titta enbart på kostnaden och hur den kan komma att se ut i framtiden och förutsäga att den kommer att bli väldigt hög, men det är inget som vi kristdemokrater oroar oss över. Det viktigaste är att vi får baskraft. Det viktigaste är att kärnkraften kommer på plats. Det kommer att frigöra intäkter, och det kommer att göra Sverige starkt.

Herr talman! Jag ser inte någon mörk bild av framtiden när det gäller etablering av kärnkraft, utan jag ser en ljus bild. Den är viktig för Sverige.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.