Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson, utrikesminister Tobias Billström, statsrådet Jessika Roswall och socialminister Jakob Forssmed.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för frågan!

Vi delar uppfattningen att klimatet är en av de största utmaningar som vi har inför framtiden, och därför var en av det svenska ordförandeskapets prioriteringar just att göra EU grönare.

Sverige är och ska fortsätta att vara ett föregångsland, och det var därför vi använde ordförandeskapet. EU är också en föregångsregion, och tillsammans fattade vi under ordförandeskapet ett beslut om EU:s största och världens mest ambitiösa klimatpaket. Nu handlar det om att se till att vi också genomför de förslag som det beslutades om under det svenska ordförandeskapet.

För Sveriges del är EU vår viktigaste klimatpolitiska plattform.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för följdfrågan!

Sverige är aktivt i dessa diskussioner, och vi var synnerligen aktiva under det svenska ordförandeskapet. Sverige är det land som ligger i framkant tillsammans med våra nordiska grannländer, till exempel Danmark. Det som skiljer oss åt är möjligtvis vissa synpunkter när det gäller hur vi ser skogen som en del av klimatomställningen. Senast i fredags hade vi besökt av Ursula von der Leyen här i Sverige, där Sverige och Finland knöt an för att prata om skogens betydelse i omställningen.

Jag delar helt uppfattningen att vi måste få regelverket på plats.

Herr talman! Tack, Sara Gille, för frågan!

Att sälja sin kropp är inget arbete. Att sälja sin kropp för sexuella tjänster är definitivt inget arbete. Jag känner inte till den annons eller reklam eller det påstående som görs gällande.

Regeringen har ett mycket aktivt arbete för att minska utsattheten och det våld som sker mot kvinnor inom ramen för prostitution, så som Sara Gille beskriver. Det handlar om att göra mer för att på europeisk nivå komma åt de organiserade gäng som ägnar sig åt koppleri och människohandel men också om att i Sverige slå till med full kraft mot den verksamhet där män tar sig friheten att köpa en annan människa. Det är oftast män som gör det, men kvinnor förekommer också.

Herr talman! Sara Gille sätter fokus på den brist som ligger i att verksamheten de facto inte är kriminaliserad. Den utsatta person som är i nöd, som är svårt pressad och som har en livssituation som den inte kan hantera och därmed hamnar i denna situation ska naturligtvis upphöra med verksamheten. Det vore väldigt konstigt om vi hade förtryckta blanketter för detta.

Målet är att människor inte ska prostituera sig. Det förekommer, men det ska naturligtvis inte understödjas på något sätt.

Herr talman! Låt mig börja med att säga att när vi kallar upp ambassadörer gör vi ofta det med anledning av en enskild händelse. Den fråga som Håkan Svenneling tar upp är betydligt bredare än så. Det är en fråga där Sverige i stället väljer andra forum för att kommunicera den svenska regeringens uppfattningar, såsom EU och FN eller bilaterala samtal med olika parter. Sådana samtal pågår också.

Jag var i utrikesutskottet i morse och hade då möjlighet att informera utskottet bland annat om de samtal som ägde rum i måndags i samband med utrikesministermötet i Bryssel då vi hade en stor kontingent av representanter från såväl Arabförbundet som Israel och Palestina närvarande så att vi kunde diskutera dessa frågor.

Den svåra humanitära situationen i Gaza påkallar definitivt ett eldupphör av humanitära skäl. Det är Sverige för liksom att man med intensitet arbetar för att föra…

Herr talman! Sverige har varit konsekvent via regeringen i sin hållning att det är otroligt viktigt att vi får ett eldupphör av humanitära skäl, och det var också det som vi röstade för i FN:s generalförsamling den 12 december.

Vi kommer att arbeta vidare för att se till och understryka alla parters ansvar för att skydda civila och möjliggöra att humanitär hjälp når civilbefolkningen i Gaza. Där kommer vi inte att förtröttas. Det är angeläget och viktigt att arbeta för att se till att spara människoliv i den situation som har uppstått på grund av Hamas angrepp mot Israel och det krig som har följt.

(Applåder)

Herr talman! Svaret är nej på den sista frågan. Vi står alltså bakom rätten att i Sverige få bära religiösa symboler. Man får vara kristen och svensk, man får vara jude och svensk och man kan vara muslim och svensk. Och man behöver inte vara någonting alls och vara svensk. Vi har religionsfrihet. Det har vi kämpat för i Sverige, och den ska vi bevara. Och vi ska göra vad vi kan för att stärka förutsättningarna för människor att kunna leva i trygghet och gemenskap i vårt land, och där är tro en privat sak.

Herr talman! Ja, det kommer inte att ske. Det finns en orsak till att regeringen arbetar för att se till att vi förstärker och skyddar religionsfriheten. Ett exempel på det är det förstärkta skydd som till exempel trossamfund kan få vid behov och som regeringen har gett utrymme för i budgeten. Vi vet nämligen att många människor på grund av sin religiösa tro är utsatta för hot, våld och för den delen hat. Det är därför som vi förstärker detta skydd från regeringens sida.

Herr talman! En grundläggande princip för sanktionspolitiken är att sanktionerna är som mest effektiva när de har internationellt stöd. Regeringen driver därför i EU att det europeiska beroendet av rysk energi, inte minst fossil energi, snarast möjligt ska upphöra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men det är viktigt att komma ihåg att regeringen i EU också driver att det är nödvändigt att EU antar sanktioner mot rysk fossilgas. Vi har framfört detta under diskussionerna i rådet, och vi diskuterar också förutsättningarna med andra medlemsstater.

Därutöver kommer också frågan om förbud mot import av rysk naturgas, med hänvisning till gasmarknadsförordningen, att analyseras i Regeringskansliets genomförandearbete. Detta arbete pågår medan jag står här och talar.

Herr talman! I den politiska överenskommelsen om EU:s reviderade gasmarknadsförordning kan ett land, helt riktigt, tillfälligt begränsa importen av rysk gas om vissa kriterier är uppfyllda. Men gasmarknadsförordningen är ännu inte formellt antagen. När den antas kommer ett genomförandearbete att ta vid hos Regeringskansliet och Energimarknadsinspektionen, som redan har fått i uppdrag att börja titta på genomförande och följdlagstiftning. Och Regeringskansliets genomförandearbete behöver slutföras i den analys som jag nyss talade om. Vi måste också överväga hur vi kan agera enskilt.

Herr talman! Jag tackar Ann-Sofie Alm så mycket för frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ja, det nordiska och det nordisk-baltiska samarbetet är centralt för att vi ska kunna hantera gemensamma utmaningar för våra länder och medborgare. Det är också helt riktigt att vi i Norden och Baltikum, om våra ekonomier räknades samman, skulle kunna kvala in inte bara till G20 utan faktiskt även till G10 som en av världens tio viktigaste och rikaste regioner.

Under innevarande år, 2024, är Sverige ordförande såväl i Nordiska ministerrådet som i de informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetena N5 och NB8, och det ger oss goda förutsättningar att ytterligare stärka våra band. Vi har ambitiösa ordförandeskapsprogram tillsammans med våra grannar, och det finns ett stort intresse för att knyta närmare band mellan dessa stater. Vi har väldigt mycket gemen…

Herr talman! En viktig del är naturligtvis att fortsätta arbetet med att stå upp inför omvärlden och prata om vad detta innebär för våra länders säkerhet samt skapa ett starkare stöd för Ukraina bland globala partner.

Precis som Ann-Sofie Alm sa inledningsvis står vi dock också inför en stor förändring: Förutom Ryssland kommer alla stater med kust runt Östersjön snart att vara Natomedlemmar, det vill säga när även Sverige blir det. Den förändringen kommer att ge oss en annan bas för ett fördjupat försvarssamarbete och länka ihop vårt närområde, till förmån för hela den transatlantiska gemenskapens säkerhet. Vi måste arbeta med denna fråga på många fronter samtidigt.

Herr talman! Det är tveklöst så att gisslan behöver friges, och det har varit ett ständigt krav som den svenska regeringen har framfört i alla sammanhang ända sedan de groteska och fruktansvärda händelserna den 7 oktober. Det är självklart.

Lika självklart är det för oss svenskar och européer att israeler har en självklar rätt till en judisk, demokratisk stat inom säkra gränser - precis som palestinierna har rätt till upprättandet av en säker stat som kan leva sida vid sida med den judiska staten. Det är tvåstatslösningens fundament.

Vi är inte part i de förhandlingar som Joar Forssell refererar till - de bedrivs av andra - men vi har en mycket bestämd uppfattning när det gäller gisslans frigivande, och den kommer vi att hålla fast vid. Vi hoppas och tror också att det kommer att vara möjligt att åstadkomma detta, liksom att sätta den press som behövs på parterna att äve…

Herr talman! Jag refererade i ett tidigare svar till den resolution som Sverige röstade för i FN:s generalförsamling. En förutsättning för att vi skulle rösta för denna resolution var dess krav på omedelbar och villkorslös frigivning av samtliga gisslan som hålls av Hamas och andra grupper i Gaza. Det är en självklarhet för mig.

När det sedan gäller diskussionerna om fredsförhandlingarnas fortsättning är Sverige, som jag sa, inte part i förhandlingarna om frigivandet. Därför är det inte möjligt för mig att här och nu göra ett tydligare ställningstagande i denna fråga än vad jag har gjort kring gisslan.

Herr talman! EU och Sverige står bakom Israels rätt att försvara sig, men den rätten måste utövas i enlighet med folkrätten och den internationella humanitära rätten. Civila måste alltid skyddas i enlighet med den internationella humanitära rätten.

Liksom mina europeiska och amerikanska kollegor är jag djupt bekymrad över situationen för civilbefolkningen i Gaza. Det gäller inte minst barnen och krigföringens konsekvenser för dem. Varje oskyldigt liv som spills i det här kriget är en tragedi, och det är viktigt att vi kommer ihåg detta. Det är fullt möjligt att se lidandet på båda sidor och att erkänna både israelers och palestiniers rättigheter.

Jag har i andra svar här tidigare redogjort för regeringens uppfattning när det gäller vapenvilan. Vi tycker att det är angeläget att en sådan kommer på plats. Vi har också tydligt angivit våra positioner för riksdagen, inte min…

Herr talman! Det är helt riktigt att Sverige har en lång sådan tradition, och den avser vi också att leva upp till. Det är dock viktigt att sätta den i ett perspektiv.

För att man ska kunna åstadkomma en tvåstatslösning krävs det ett samarbete mellan flera olika parter - naturligtvis mellan Israel och Palestina men också mellan USA, Arabförbundet och EU, som är vår starkaste och viktigaste utrikespolitiska plattform även i detta avseende. Detta är någonting vi kommer att betona framöver, det vill säga hur viktigt det är att alla dessa parter kommer samman. Jag skulle till exempel välkomna att även USA:s utrikesminister vid något tillfälle framöver kommer till EU:s utrikesministerråd och berättar om de amerikanska planerna och positionerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Herr talman! Den svenska regeringen har alltsedan terroristattacken den 7 oktober stått upp för några centrala och gemensamma europeiska ställningstaganden. Vi fördömer reservationslöst Hamas barbariska terrorattack. Vi står bakom Israels självklara rätt att försvara sitt land och sitt folk. Ingen stat kan leva med en terroriströrelse på andra sidan gränsen som har som mål att förinta sin granne och som utför terroristattacker och ägnar sig åt urskillningslös raketbeskjutning.

Israels mål att slå ut Hamas militära förmåga är förståeligt och legitimt. Lyckas detta skänker det dessutom hopp till de palestinier som i många år lidit under Hamas auktoritära och islamistiska styre.

Tvåstatslösningen är ett projekt som är angeläget och viktigt, och det är någonting som vi inte får lov att förlora ur sikte mitt uppe i det mörker som nu råder på grund av kriget. Den svenska regerin…

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Den svenska regeringens position är väldigt tydlig på den här punkten. Vi anser att beslutet 2014 var prematurt, men eftersom beslutet är fattat skulle det skada den svenska erkännandedoktrinen och skada förtroendet för svensk utrikespolitik om vi tog tillbaka erkännandet.

Det vi i stället måste arbeta för är att stärka den palestinska myndigheten och se till att den reder upp de problem som finns med korruption och bristande ledarskap, så att man blir en trovärdig part som kan sitta med vid förhandlingsbordet. Detta är ett arbete som vi tänker bedriva tillsammans med andra, inte minst inom EU men också tillsammans med USA och Arabförbundet.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen har både enskilt och, naturligtvis, tillsammans med övriga EU kraftfullt fördömt de iranska myndigheternas våld mot fredliga demonstranter och andra kränkningar av mänskliga rättigheter i uttalanden och i direkta samtal med iranska företrädare, inklusive på ministernivå och i kontakter med tidigare härvarande iranska ambassadörer. Det förblir viktigt för Sverige att verka genom EU och FN för att säkerställa att budskapen är tydliga och att trycket på Iran förblir högt. Iranska myndigheter ska veta att fortsatt repression har ett pris.

När det gäller att skapa enighet inom EU för att lista det islamiska revolutionsgardet som en terroristorganisation under sanktionsregimen bedriver vi från Sveriges sida ett sedvanligt diplomatiskt arbete för att verka för vår linje i enlighet med riksdagens tillkännagivande. Vi har också aktivt konsulterat andra medlemsstat…

Herr talman! Sverige hyser naturligtvis inga illusioner när det gäller Iran, vare sig om staten i sig eller om dess agerande i den region där den är geografiskt belägen. Men en listning under EU:s terrorismsanktioner behöver uppfylla rättsaktens kriterier och vara legitim. Den måste också underbyggas av en nationell myndighet eller en likvärdig behörig myndighet och av förundersökning, åtal och dom för terroristdåd eller försök till detta. Något sådant underlag för listning har ännu inte presenterats av någon medlemsstat. Jag uppfattar därmed inte att det i nuläget finns något brett stöd inom EU för att driva frågan om att lista IRGC under EU:s terrorismsanktioner.

Herr talman! Regeringen arbetar väldigt aktivt med beredskapsfrågorna för att kunna ställa om organisationen i händelse av krig eller kris. Detta gäller förstås också hälso- och sjukvården och det uppdrag som ligger på regionerna och på våra myndigheter i det sammanhanget.

Vi har mycket samarbete för att stötta Ukraina i det mycket utsatta läge som de befinner sig i. Vi har också möjlighet att på detta sätt dra lärdomar gällande hur vi kan förändra och organisera oss på ett sådant sätt att vi kan maximera vår kapacitet om vi skulle drabbas av svåra saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detsamma gäller frågan om läkemedel. Vi måste se till att det finns tillgång till läkemedel, inte minst till fungerande antibiotika, som jag jobbar mycket med.

Mona Smedmans fråga handlade ju om den svåra ekonomiska situationen för regionerna. Regeringen följer fö…

Herr talman! Jag besöker förstås gärna olika regioner. Jag gör ofta det och diskuterar med medarbetare om verksamheten och hur vi kan utveckla den på olika sätt.

Det är en svår ekonomisk situation. Regeringen har tillskjutit medel. Många regioner har bekymmer med ekonomin. Detta är inte minst framdrivet av den höga inflationen, som har satt ett väldigt kostnadstryck på regionerna.

Vi behöver tillsammans fundera på vad vi kan göra för att på bästa sätt upprätthålla välfärden. Det handlar både om det ansvar som regionerna har för sin ekonomi och om vad regeringen kan göra. Regeringen gör också en hel del i den budget som nu gäller.

Herr talman! Den rena förbränningsmotorn som drivs med bensin och diesel är på väg ut. EU har meddelat ett förbud, och vi ska nu gå mot elektrifiering. Biogas kan dock fortsätta att spela en viktig roll, inte minst för tyngre transporter som bussar med mera.

Det är korrekt att den tillfälliga ändringen av reduktionsplikten till en lägre nivå gör diesel och bensin något billigare, vilket också var ett medskick från riksdagen före valet.

Herr talman! Om vi nu ska ställa om hela transportsektorn och göra den fossilfri ska vi använda biogas där den gör mest nytta, och det är inte i personbilar. Bilflottan ska elektrifieras; det ska bli elmotorer. Det har experimenterats med annat. Etanol var inne ett tag. Då sa alla här i kammaren att det var lösningen, men det var det ju inte. Lösningen är att elektrifiera fordon och producera mer el. Biogas kommer att kunna användas men främst i andra transportslag, så på så sätt var det en dålig investering för ledamoten.

Herr talman! Jag tackar Crister Carlsson för frågan.

Det är en stor utmaning att barn och unga rör sig mindre och att färre är med i exempelvis idrottsföreningar. Dessutom känner många barn i tolvårsåldern sig tvungna att välja mellan att delta och att stötta hemmets ekonomi. Inget barn ska behöva göra det valet, och därför gör vi denna satsning på ett fritidskort för alla barn mellan 8 och 16 år. Mer pengar kommer att gå till dem med socioekonomiska utmaningar så att ekonomin inte avgör deras möjlighet att delta.

Givetvis kommer vi att följa upp detta noga så att satsningen inte äts upp genom exempelvis ökade avgifter. Vi vill ju se att fler kommer i rörelse med hjälp av detta. Vi behöver dock göra mycket annat på detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! En sak jag vill lyfta fram är att vi nu satsar stort på hembesök i områden med sämre hälsa. Jag tror att det är bra med förebyggande insatser tidigt i livet för att grundlägga goda vanor. En annan viktig åtgärd är olika insatser för att stävja att barn och unga exponeras för dålig kost. Vi måste också fundera på timmarna av passivitet framför skärmarna. Det är svårt att komma runt det som en faktor i detta.

Herr talman! Jag tackar Eva Lindh för frågan.

Jag kan inte svara på varför Nordiska ministerrådet har tackat nej. Jag är Nordenminister, och som Tobias Billström tidigare kom in på är jag också nordisk samarbetsminister.

Jag hoppas att vi under vårt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet kommer att synliggöra det viktiga arbete som sker inom ramen för nordiskt samarbete. Demokrati och jämställdhet är givetvis viktiga frågor, och vi har ett sektorsprogram för kultur och utbildning där också jämställdhet ingår. Mer detaljerade programpunkter kan jag inte berätta om i dag, men jag ser fram emot att återkomma inom många olika delar av det nordiska samarbetet eftersom här finns en stor potential. Men redan i dag har vi en god dialog tillsammans med riksdagens ledamöter.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Mona Olin för frågan. Regeringen är mycket angelägen om att stärka barnens situation när de på olika sätt hamnar i samhällets vård. Det gäller oavsett om de placeras i familjehem, HVB-hem eller Sis-hem.

Det pågår ett omfattande reformarbete redan nu kring att stärka barns situation och att stärka kvaliteten i familjehem och rekrytera fler så att fler får den möjligheten.

När det gäller förslagen i just det specifika betänkandet bereder regeringen dem, förstås. Vi tycker att detta är en väldigt angelägen utredning som ger ett underlag för att vi ska kunna gå vidare, men det ansvariga statsrådet får återkomma om exakt hur vi går vidare med dessa förslag.

Herr talman! Jag har redan tidigare här i debatten klargjort att en framförhandlad tvåstatslösning är något som är självklart för regeringen. Naturligtvis kommer vi alltid att kritisera den som säger att en tvåstatslösning inte är på bordet; det har jag redan gjort publikt flera gånger.

Omfattningen av krigföringens konsekvenser för civilbefolkningen i Gaza reser onekligen frågor om den internationella humanitära rätten har efterlevts. Men det är inte jag eller frågeställaren som avgör huruvida Israel har brutit mot den internationella humanitära rätten, för det har vi inte information för att avgöra. Vi kan till exempel inte avgöra huruvida Hamas har lagt ett militärt mål under en civil byggnad. Det bör oberoende rättsliga instanser göra, och som bekant har till exempel Internationella brottmålsdomstolen en pågående förundersökning av situationen i Palestina.

(Applåder)