Tobias Billström

Fru talman! Jag tackar interpellanten för interpellationen. Jag delar Ola Möllers oro. Regeringen ser med allvar på utvecklingen i Turkiet avseende respekten för mänskliga rättigheter, och det är välkänt att det är ett område som lider av brister.

För Sverige är det grundläggande att politiska fångar inte ska förekomma. Länder som Sverige och Turkiet som är medlemmar i den människorättsbaserade organisationen Europarådet måste följa de beslut som Europeiska domstolen för mänskliga rättigheter fattar. Att Turkiet inte har gjort det i de aktuella fall som ligger till grund för interpellationen är allvarligt, och det är något som Sverige tillsammans med andra medlemmar i Europarådet påtalar återkommande vid möten i Europarådet.

Sveriges regering är tydlig på denna punkt. Vi uppmanar Turkiet att omedelbart släppa både Selahattin Demirtas och Osman Kavala. Detta är nödvändigt för att leva upp till Europarådets värderingar och gemensamma regler. Att Turkiet inte uppfyllt Europarådets krav är också något som återkommande har kritiserats av EU.

Det jag kan säga här tydligt och klart är att Sverige kommer att fortsätta vara en drivande kraft för att främja mänskliga rättigheter internationellt. Sverige har en mycket tydlig hållning till stöd för allas åtnjutande av mänskliga rättigheter.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tror att det är viktigt att understryka att den svenska ambassaden i Ankara och generalkonsulatet i Istanbul alltså är löpande engagerade i arbetet för mänskliga rättigheter och demokrati i Turkiet och att de samarbetar med civilsamhället. Sverige för en aktiv MR-politik gentemot Turkiet både i bilaterala kontakter och i internationella forum, och det kommer fortsatt att vara en hörnsten i vår ansats gällande landet - inte minst inom ramen för Turkiets EU-process.

En del av Ola Möllers fråga i interpellationen handlade just om EU:s relation till Turkiet. Turkiet är fortsatt ett kandidatland, och precis som andra kandidatländer granskas Turkiet av EU-kommissionen varje år. Fjolårets granskning är särskilt kritisk vad gäller just mänskliga rättigheter och det demokratiska styrelseskicket.

Som jag redan har nämnt och även påpekat i tidigare interpellationssvar här i kammaren kommer Sverige fortsatt att lyfta mänskliga rättigheter, inklusive etniska rättigheter - såsom kurdernas - och religiösa minoriteters situation. Sverige skulle stödja en återupptagen dialog mellan den turkiska staten och den kurdiska minoriteten i landet.

På Europeiska rådets möte i april i år diskuterades också Turkiet, och i fokus stod utvecklingen i landet och förutsättningarna för hur EU:s relationer med Turkiet ska se ut i framtiden. I de efterföljande slutsatserna slogs fast att EU är redo för fördjupade förbindelser med Turkiet. Framstegen är dock avhängiga Turkiets konstruktiva engagemang. Statsminister Ulf Kristersson var aktiv i rådsdiskussionen, och Sverige stod bakom rådsslutsatserna. För oss i regeringen är en positiv utveckling inom mänskliga rättigheter och demokrati i Turkiet av särskild vikt.

Fru talman! När det gäller det sista kan jag säga att allting kanske inte utspelar sig här i kammaren.

Sverige arbetar i flera internationella forum för att förmå Turkiet att öka sin respekt för de mänskliga rättigheterna. Jag berättade också i ett liknande interpellationssvar här i kammaren under våren att Sverige verkar i FN:s råd för mänskliga rättigheter för att Turkiet ska anta en diskrimineringslagstiftning som omfattar sexuell läggning och könsidentitet som diskrimineringsgrunder. Senast i mars i år uppmanade också EU Turkiet att respektera landets skyldigheter enligt folkrätten, inklusive mänskliga rättigheter, i ett anförande som även Sverige stod bakom i FN:s råd för mänskliga rättigheter.

Det faktum att allting inte återfinns i kammarens protokoll - även om just det där interpellationssvaret faktiskt gör det - innebär alltså inte att det inte finns en helhetsbild i det här sammanhanget. Dessutom framför regeringen även budskapen direkt till företrädare i Turkiet samt agerar lokalt i Ankara och Istanbul. Sida, Svenska institutet och våra utlandsmyndigheter arbetar på plats i Turkiet för att stärka respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer samt för att förbättra förutsättningarna för ett mer jämställt samhälle.

(Applåder)

Fru talman! har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att Turkiet ska följa och implementera beslutet från Europadomstolen för mänskliga rättigheter gällande frigivningen av Selahattin Demirtas. Vidare har han frågat om jag och regeringen anser att Turkiet uppfyller demokratikraven för att inleda förhandlingar om eventuellt medlemskap i EU.

För fyra månader sedan svarade jag på en interpellation av en annan interpellant om stärkande av demokrati och mänskliga rättigheter i Turkiet (interpellation 2023/24:680). Den interpellationen handlade delvis om Selahattin Demirtas, och frågeställningen var snarlik dagens.

I EU-kommissionens årliga utvärdering av de framsteg som gjorts på vägen mot EU-medlemskap för Turkiet ägnas mycket uppmärksamhet åt de frågor som interpellanten Ola Möller nämner i sin interpellation. I den utvärdering som görs av vart och ett av EU:s kandidat- och partnerländer beskrivs de uppmärksammade fallen i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna utförligt, inklusive de långa processer som pågår för att få Turkiet att frige Selahattin Demirtas. När frågan har kommit upp i Europarådets mellanstatliga format, ministerkommittén, har Sverige som medlem konsekvent ställt sig bakom uppmaningarna till Turkiet att respektera Europadomstolens domar och frige både Selahattin Demirtas och Osman Kavala. Det är allvarligt att Turkiet inte har verkställt dessa domar.

Frågan kommer att återupptas till hösten, då Turkiet väntas offentliggöra domskälen och då Europadomstolen kommer att granska domen. Sverige anser att det turkiska agerandet är helt oacceptabelt och fortsätter att driva på för en omedelbar frigivning. Det faktum att Turkiet inte har följt Europadomstolens beslut i fallen Kavala och Demirtas tas också upp i den framåtblickande rapport om Turkietrelationen som EU-kommissionen och EU:s utrikestjänst tog fram på uppdrag av Europeiska rådet i november 2023.

Vidare upprepade EU-kommissionen i den senaste utvärderingen av Turkiet från 2023 bland annat sin allvarliga oro över den fortsatta tillbakagången inom områdena demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter i Turkiet. Denna situation beskrivs även utförligt av olika icke-statliga organisationer, exempelvis Amnesty och Human Rights Watch.

Sverige delar bedömningen från såväl EU-kommissionen som EU:s utrikestjänst. Vi tillmäter situationen för de mänskliga rättigheterna stor vikt i synen på alla EU-kandidatländer, inklusive Turkiet.

Jag vill betona att Sverige kommer att fortsätta att verka för en mer demokratisk utveckling i Turkiet där mänskliga rättigheter fullt ut respekteras. Detta gäller särskilt situationen för politiker, journalister, personer som tillhör minoriteter, människorättsförsvarare och hbtqi-personer.

Fru talman! Jag tackar så mycket för interpellationen!

Desinformation är en komplex utmaning som Sverige delar med många likasinnade länder. Arbetet med att förebygga och motverka spridning av vilseledande information om Sverige i utlandet är högt prioriterat för den här regeringen. De politiska och diplomatiska kontakterna, inte minst i länder där bilden av Sverige har utmanats, har varit mycket intensiva och har enligt min uppfattning varit viktiga. Varje sådan kontakt som genomförs på ett positivt sätt är en byggsten som sätts i det bygge som vi kallar Sverigebilden och som handlar om våra i grunden mycket goda relationer med omvärlden.

Det leder därför tanken fel att tro att bilden av Sverige skulle vara stadd i stor förändring. Bilden av Sverige är i grunden stabil, och den är positiv i stora delar av världen.

Det innebär dock inte att vi inte har påverkats på kort sikt av de påverkanskampanjer som har riktats mot Sverige. De har haft direkta både säkerhetsmässiga och utrikespolitiska konsekvenser. För att anpassa oss till vår nya verklighet där desinformation har blivit ett verktyg som strategiskt används av aktörer som av olika anledningar vill skada Sverige och svenska intressen har regeringen växlat upp arbetet med att främja Sverige i utlandet. Målet är en ökad kännedom om och en faktabaserad och positiv bild av Sverige.

Når vi framgångar i detta arbete - och det är jag övertygad om att vi kommer att göra - kommer detta att öka genomslaget för svenska intressen. Det kommer att stärka svenska företags konkurrenskraft, och det kommer dessutom att skapa motståndskraft i utlandet mot desinformation om Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! I tider av desinformations- och påverkanskampanjer är det viktigt att inte glömma vår utgångspunkt: Sveriges anseende i världen är generellt mycket gott, och varumärket Sverige står sig mycket starkt internationellt.

Jag får det bekräftat under mina många resor och kontakter. Sveriges starka anseende framgår även av oberoende undersökningar och av Svenska institutets analyser. Den senaste internationella studien om länders attraktionskraft, som kallas Nation Brands Index, visar till exempel att Sveriges attraktionskraft ökar i länder som Storbritannien, USA och Japan. När det gäller uppfattningar om hur olika länder bidrar till fred och säkerhet rankas Sverige på tredje plats av 50 länder. Det är inget dåligt betyg.

Studier visar också att det finns motståndskraft mot desinformation inom Sverige. Personer i utlandet som har en stark Sverigebild och egna erfarenheter av Sverige tenderar att ha en fortsatt positiv uppfattning trots att de till exempel har tagit del av påverkanskampanjer eller negativ rapportering om Sverige.

Detta understryker vikten av att vi kontinuerligt kommunicerar om Sverige, de värden Sverige står för och vad Sverige har att erbjuda. Sverige ska vara ett attraktivt land att besöka, att investera i och för internationella talanger att arbeta i.

Jag sa tidigare, och ser ett behov av att repetera det, att studier också visar en försämring av hur Sverige uppfattas i länder som Saudiarabien, Iran och Turkiet. Enligt Svenska institutets analyser är detta dock bara delvis en effekt av koranbränningarna och den så kallade LVU-kampanjen, det vill säga den desinformationskampanj som säger att svensk socialtjänst omhändertar muslimska barn utan rättsligt stöd.

En annan förklaring är, också enligt SI:s analys, den generellt negativa inställningen till väst och liberala sekulära värderingar hos vissa grupper i dessa länder. Det är en utmaning inte bara för Sverige utan även för en rad andra likasinnade demokratiska länder, liksom för EU. Sverige deltar också i ett flertal internationella nätverk och har ett nära samarbete med sina nordiska grannar och EU i dessa frågor.

Enligt Svenska institutet ska genomslaget för LVU-kampanjen och koranbränningarna även ses i ljuset av Sveriges process mot ett Natomedlemskap och ökade geopolitiska spänningar i och med Rysslands aggressionskrig mot Ukraina.

Det finns aktörer som vill skada Sverige och svenska intressen. Kriget mellan Israel och Hamas har skapat ytterligare ett mycket spänt och polariserat läge.

I allt detta är Sverigefrämjandet ett långsiktigt arbete. Det finns inga enkla eller snabba genvägar. Våra verktyg är diplomatiska kontakter, bilaterala samarbeten och strategisk och faktabaserad information och kommunikation. Det inkluderar också en bredd av aktörer, inklusive myndigheter och näringsliv.

Sverige driver sedan länge en aktiv utrikespolitik, inklusive i länder där vi nu ser en försämring av hur Sverige uppfattas. Det är centralt för att upprätthålla tillit och förtroende. Mina regeringskollegor och jag arbetar tillsammans med hela utrikesförvaltningen mycket intensivt för att bygga vidare på våra i grunden mycket goda relationer med omvärlden.

Fru talman! Just det vill jag också upprepa: "Att sprida desinformation är djupt ovarsamt om vårt land." Det gäller oavsett om det är en svensk eller utländsk aktör som sprider informationen.

Som utrikesminister i regeringen är det mitt ansvar att se till att utrikesförvaltningen bidrar till att vidta lämpliga motåtgärder om en utländsk statlig aktör sprider eller bidrar till att förstärka vilseledande information eller information om Sverige och vars agerande får konsekvenser för Sveriges säkerhetspolitiska och andra utrikespolitiska intressen. Men det ligger inte inom mitt ansvarsområde som utrikesminister att närmare kommentera svenska aktörers eventuella spridande av desinformation.

Det ligger i utrikesförvaltningens uppdrag, inte minst genom våra drygt 100 utlandsmyndigheter, att bygga långsiktiga relationer och att främja en positiv och faktabaserad bild av Sverige i utlandet. På samma sätt gäller att utrikesförvaltningen ska motverka en negativ, falsk eller vilseledande bild av Sverige i utlandet. Det gäller oavsett vad denna bild grundar sig i, hur den sprids och av vem.

Det Sverigefrämjande arbetet är viktigt av flera olika orsaker. Sverigebilden påverkar Sveriges möjlighet att få genomslag för vår diplomati och utrikespolitik. Den påverkar också svenska företags möjligheter att göra affärer i utlandet och svenskars möjligheter att resa och röra sig fritt.

Under det senaste året har vi påmints om betydelsen av Sverigebilden också när det gäller vår säkerhet. Konsekvenserna av och kostnaderna för de påverkanskampanjer som riktats mot Sverige är avsevärda. Den höjda hotnivån när det gäller terrorism, terrordådet i Bryssel i höstas och attackerna mot Sveriges ambassad i Bagdad förra sommaren är några prominenta exempel.

Situationen har också gett oss ytterligare ett skäl för att växla upp arbetet för att främja bilden av Sverige i utlandet. Målet är ökad kännedom om och en faktabaserad och positiv bild av Sverige, för att skapa ännu bättre förutsättningar för att driva svenska intressen och öka svensk konkurrenskraft.

Sverigefrämjandet bidrar också till att stärka och skapa motståndskraft. Vi vet att den som har en faktabaserad och positiv bild av Sverige är mindre benägen att tro på vilseledande information och desinformation om Sverige.

Vi har även sett ett behov av att modernisera hur vi arbetar tillsammans med svenskt näringsliv, akademin, civilsamhället och myndigheter. Det är aktörer och ibland partner som vi vet både påverkar och påverkas av Sverigebilden på olika sätt.

Tidigare i vår gav regeringen Svenska institutet i uppdrag att inrätta och samordna en Team Sweden-grupp, vars uppgift är att skapa ett positivt intresse och förtroende för Sverige i utlandet. Arbetet i gruppen ska ske i nära dialog med berörda myndigheter samt lärosäten, organisationer och representanter för det svenska näringslivet.

Bilden av Sverige är, som jag ser det, ett gemensamt ansvar.

Fru talman! Tomas Eneroth har frågat mig om jag har mottagit information som styrker påståenden om att svensk desinformation spridd utomlands skadat Sverigebilden samt vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att förhindra att svenska så kallade trollkonton sprider desinformation på ett sätt som skadar Sverige.

Påverkanskampanjer riktade mot Sverige och svenska intressen är vår nya verklighet. Det är tydligt att otillbörlig informationspåverkan och desinformation har blivit ett verktyg och tillvägagångssätt som strategiskt används av aktörer som av olika anledningar vill skada Sverige, svenska intressen och bilden av Sverige i utlandet. Arbetet med att förebygga och motverka spridning av vilseledande information om Sverige är prioriterat för denna regering.

Det kan vara lätt att få uppfattningen att bilden av Sverige i utlandet är under stor förändring. All erfarenhet visar dock att personers och gruppers uppfattningar om ett land vanligtvis förändras mycket långsamt. Den senaste internationella mätningen av länders attraktionskraft bekräftar att bilden av Sverige i merparten av världen är fortsatt stabil, och god. Detta är viktigt att ta fasta på.

Studier visar dock en försämring av hur Sverige uppfattas i länder som Saudiarabien, Iran och Turkiet. Enligt Svenska institutets analys är detta bara delvis en effekt av desinformation och påverkanskampanjer, såsom LVU-kampanjen, som riktats mot Sverige på senare år. En annan förklaring är, enligt myndighetens analys, den generellt negativa inställningen till väst och liberala sekulära värderingar hos vissa grupper i dessa länder. Det är alltså en utmaning inte bara för Sverige utan även för en rad andra likasinnade demokratiska länder liksom för EU. Sverige deltar i ett flertal internationella nätverk och har ett nära samarbete med våra nordiska grannar och EU i dessa frågor.

Inom Regeringskansliet ansvarar Utrikesdepartementet för arbetet med att främja en faktabaserad och positiv Sverigebild i utlandet. Utrikesdepartementet ansvarar också för arbetet mot otillbörlig informationspåverkan och desinformation inom ramen för utrikes- och säkerhetspolitiken. Påverkanskampanjer som riktas mot Sverige har ofta kopplingar till statliga och icke-statliga aktörer utanför Sverige, och deras agerande får konsekvenser för Sveriges säkerhetspolitiska och andra utrikespolitiska intressen, direkt eller indirekt.

I dagens alltmer sammankopplade värld leder det tanken fel att tala om desinformation inom och utanför Sverige. Gränser existerar inte för desinformation och påverkanskampanjer. Personer och grupper i Sverige sprider och påverkas av vad utländska aktörer skriver och säger om vårt land och vice versa. Att sprida desinformation är djupt ovarsamt mot vårt land. Regeringen har under de senaste årens påverkanskampanjer mot Sverige tydligt markerat allvaret i detta.