Riksflödet
Logga in
Marcus Wennerström
Marcus Wennerström

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Marcus Wennerström

Socialdemokraterna · 99 partikamrater i riksdagen
KontaktaAnförandenRöster
Dela
Dela
riksflodet.se/ledamot/0618938634020
QR-kod till din sida
Spara QR-koden
0
Justitiedepartementet fick ett betänkande
29 aug 2024 · SOU 2024:54 · Ju 2020:09
Redovisad

Vägar till ett tryggare samhälle Åtgärder för att motverka återfall i brott

En parlamentariskt sammansatt kommitté i form av en trygghetsberedning ska, biträdd av sakkunniga och experter, bistå regeringen med underlag till utformningen av en kunskapsbaserad och brett förankrad kriminalpolitik som ska bidra till att uppfylla de kriminalpolitiska målen att minska brottsligheten och öka människors trygghet.

Remiss
Ansvarigt statsrådGunnar Strömmer (M)
Parlamentarisk kommitté26 ledamöter från C, KD, L, M, MP, S, SD, V
Röstade Ja · · UU3 punkt 1

Vitbok om exportkontroll av vissa produkter

Riksdagen anser att den så kallade PDA-förordningen, det vill säga den unionsordning för kontroll av produkter med dubbla användningsområden som bildades 2021, är ändamålsenlig och effektiv, samt att ansvarsfördelningen mellan medlemsstater och EU-kommissionen fungerar väl. Riksdagen håller med regeringen om att det behövs mer samarbete och samordning när det gäller kontroll av det som exporteras inom EU, samtidigt som det är viktigt att varje land har nationellt handlingsutrymme. Inte minst av säkerhetspolitiska skäl. Detta kommer riksdagen fram till i sin behandling av kommissionens vitbok om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden.

Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Röstade med majoriteten
Bifall — 256 ja mot 36 nej
Ja 256Nej 36Avstår 0Frånvarande 57
Röstade Nej · · AU8 punkt 13

Regeringen uppmanas kartlägga orsaker till dödsolyckor i arbetslivet

Orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet bör kartläggas och förslag tas fram för att minska riskerna på området. Särskilt fokus bör riktas mot de mest utsatta branscherna som exempelvis byggbranschen. Det menar riksdagen som beslutade att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.

Slutsatserna av kartläggningen ska enligt tillkännagivandet användas i berörda myndigheters arbete i frågan och även i genomförandet av regeringens arbetsmiljöstrategi.

Beslutet grundar sig i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag i motioner om arbetsmiljö och arbetstid från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Röstade med minoriteten
Bifall — 181 ja mot 111 nej
Ja 181Nej 111Avstår 0Frånvarande 57
Röstade Avstår · · AU8 punkt 5

Regeringen uppmanas kartlägga orsaker till dödsolyckor i arbetslivet

Orsakerna till det ökande antalet dödsolyckor i arbetslivet bör kartläggas och förslag tas fram för att minska riskerna på området. Särskilt fokus bör riktas mot de mest utsatta branscherna som exempelvis byggbranschen. Det menar riksdagen som beslutade att rikta en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.

Slutsatserna av kartläggningen ska enligt tillkännagivandet användas i berörda myndigheters arbete i frågan och även i genomförandet av regeringens arbetsmiljöstrategi.

Beslutet grundar sig i ett så kallat utskottsinitiativ från arbetsmarknadsutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget och att det inte kommer från en proposition från regeringen eller motioner från ledamöterna som annars är det vanliga.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 120 förslag i motioner om arbetsmiljö och arbetstid från den allmänna motionstiden 2023, bland annat med hänvisning till pågående arbete.

Bifall — 188 ja mot 14 nej
Ja 188Nej 14Avstår 90Frånvarande 57
Röstade Ja · · UbU9 punkt 24

Nej till motioner om övergripande skolfrågor

Riksdagen sa nej till 135 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat gällande bestämmelser och pågående utredningar.

Förslagen handlar exempelvis om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet och fristående skolor.

Röstade med majoriteten
Bifall — 204 ja mot 64 nej
Ja 204Nej 64Avstår 38Frånvarande 43
Röstade Nej · · UbU9 punkt 18

Nej till motioner om övergripande skolfrågor

Riksdagen sa nej till 135 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat gällande bestämmelser och pågående utredningar.

Förslagen handlar exempelvis om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet och fristående skolor.

Röstade med minoriteten
Bifall — 154 ja mot 130 nej
Ja 154Nej 130Avstår 22Frånvarande 43
Röstade Nej · · UbU9 punkt 14

Nej till motioner om övergripande skolfrågor

Riksdagen sa nej till 135 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat gällande bestämmelser och pågående utredningar.

Förslagen handlar exempelvis om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet och fristående skolor.

Röstade med minoriteten
Bifall — 154 ja mot 152 nej
Ja 154Nej 152Avstår 0Frånvarande 43
Ställde en skriftlig fråga till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall · 23 april 2024

Utredningen om ungdomskriminalitetsnämnder

Skriftlig fråga 831
Den 27 mars 2024 skulle utredningen om ungdomskriminalitetsnämnder ha redovisats. Genom tilläggsdirektivet (dir. 2023:26) förkortades utredningstiden, eftersom det när rapporter om hur unga rekryteras till kriminella nätverk fortsätter att komma, med fortsätt rapportering om dödsskjutningar och sprängdåd i vårt land, är viktigt att agera skyndsamt. Samtidigt som utredningstiden förkortades uttryckte socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall följande: ”Regeringen är djupt oroad över att unga rekryteras till kriminella nätverk och vi måste sätta in alla åtgärder vi kan för att möta detta. Att skydda barn och trycka tillbaka brottsligheten är några av våra högst prioriterade frågor. Därför är det viktigt att förkorta utredningstiden.” När utredningen väl skulle redovisas var tongångarna annorlunda. Trots att utredningen är färdig ska den presenteras först den 8 maj, sex veckor efter utsatt datum. Altinget ( https://www.altinget.se/artikel/fardig-utredning-om-unga-kriminella-faar-vanta-paa-overlamning) rapporterar om svårigheter att synkronisera som främsta skäl. Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Camilla Waltersson Grönvall: Vilka skäl ligger till grund för att den färdigställda utredningen försenas ytterligare?
Lade fram en motion · 17 april 2024

med anledning av skr. 2023/24:122 Riksrevisionens rapport om läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn

Motion 2868
Motion till riksdagen 2023/24:2868 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) med anledning av skr. 2023/24:122 Riksrevisionens rapport om läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en ny läkemedelsutredning med uppdrag att bl.a. se över statsbidraget för läkemedelsförmånerna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en tidsplan för hur Riksrevisionens övriga slutsatser och bedömningar ska omhändertas och tillkännager detta för regeringen. Motivering Regeringen har i den aktuella skrivelsen redogjort för sina bedömningar med anledning av Riksrevisionens rapport Läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn (RiR 2023:23). Riksrevisionens övergripande slutsats är att styrningen och tillsynen inte är effektiv. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att föra över statsbidraget för läkemedelsförmånerna till det generella statsbidraget för kommunalekonomisk utjämning. Vidare rekommenderar Riksrevisionen regeringen att förtydliga tillsynsansvaret för felaktigt användande av läkemedelsförmånerna, att utreda hur felaktig användning av läkemedelssubventioner kan hindras och hur regionerna kan ersättas för felaktiga utbetalningar samt att förtydliga reglerna för tilldelning och indragning av arbetsplats­koder. Riksrevisionen rekommenderar också att regeringen ger Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) möjlighet att använda ytterligare uppgifter om förskrivningar för tillsynen av läkemedelsförskrivarna. Slutligen rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över handläggningstiderna vid Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) alternativt att ge Ivo möjlighet att dra in eller begränsa förskrivningsrätten interimistiskt under en pågående tillsyn. Regeringen välkomnar granskningen och instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser. När det gäller rekommendationen att ändra statsbidragets konstruktion anser regeringen att frågan behöver analyseras ytterligare och anger att frågan bereds i Regeringskansliet. När det gäller Riksrevisionens övriga rekommendationer anger regeringen att man i närtid avser att återkomma med förslag till insatser på området. Statens styrning och tillsyn ska främja en effektiv läkemedelsanvändning Socialdemokraterna välkomnar Riksrevisionens rapport och den aktuella skrivelsen. Statens styrning och tillsyn ska främja en kostnadseffektiv läkemedelsanvändning, inte minst för att undvika att läkemedelskostnader tränger undan annan hälso- och sjukvård. Med tanke på de senaste årens kraftigt ökade kostnader för läkemedel är det prioriterat att säkerställa att samhällets strukturer främjar en kostnadseffektiv förskrivning. Det behövs en ny utredning av statsbidraget för läkemedelsförmånerna Ett viktigt verktyg är i detta avseende statsbidraget för läkemedelsförmånerna. Stats­bidraget syftar till att stödja regionerna samtidigt som det ska ge incitament att hålla läkemedelsutgifterna nere. Konkret fungerar det så att när läkemedel expedieras på apotek så betalar patienten endast s.k. egenavgift upp till ett kostnadstak. Apoteket får sedan ersättning för skillnaden mellan priset och egenavgiften från den region där patienten är folkbokförd. Regionerna får sedan i sin tur statsbidrag från staten, vilket dock är frikopplat från regionens egna kostnader. Statsbidraget utgår i stället från en prognos från Socialstyrelsen, varefter det fördelas schablonmässigt utifrån regionens befolkningsstruktur (ålder, kön, civilstånd, sysselsättningsstatus, inkomst och boende­typ). Ytterst bestäms statsbidragets storlek och fördelning i överenskommelser med SKR. Tanken är att regionerna genom denna konstruktion ska ges incitament att hålla nere läkemedelskostnaderna eftersom regionens egna utgifter inte påverkar stats­bidraget. På aggregerad nivå erhåller dock regionkollektivet i praktiken automatisk kompensation för ökade läkemedelskostnader genom att de totala kostnaderna för läkemedel påverkar nästkommande års statsbidrag. För regionerna innebär det en slags riskdelning för situationer då framför allt nya kostsamma läkemedel eller behandlingar introduceras. Riksrevisionens slutsats och bedömning är att dagens ordning bör avskaffas och att regionerna i stället bör kompenseras via det generella statsbidraget för kommunal­ekonomisk utjämning. Myndigheten menar att detta var den ursprungliga intentionen när statsbidraget infördes och att en överföring skulle ge regionerna bättre planerings­förutsättningar. Riksrevisionen anser inte att det är motiverat att staten automatiskt bär framtida kostnadsökningar vad gäller läkemedel utan att det är tillräckligt att staten följer kostnadsutvecklingen och har en ordning för att kunna justera det generella bidraget när så är motiverat. Regeringen anger i skrivelsen att den anser att frågan om statsbidragets konstruktion behöver analyseras ytterligare. Frågan om statsbidragets konstruktion var föremål för den större läkemedelsutredning som lämnade sina förslag 2018 (SOU 2018:89) men har inte lett till lagstiftning. För närvarande analyserar Regeringskansliet, SKR och TLV tillsammans förutsättningarna för nya förslag. Socialdemokraterna anser att det behövs en ny läkemedelsutredning med uppdrag att bl.a. se över statsbidraget för läkemedelsförmånerna. En sådan utredning behöver ta ett bredare grepp kring hur läkemedel tillhandahålls till patienter, vårdgivare och apotek liksom kring vilket kostnadsansvar som bör falla på staten och hur prisförhandlingar och rekommendationer kan effektiviseras och förbättras. Målet bör vara en kostnads­effektiv modell med jämlik tillgång till läkemedel i hela landet där läkemedlens potential till förbättrad hälsa i hela befolkningen framtidssäkras. En tidsplan för Riksrevisionens övriga slutsatser och bedömningar Utöver frågan om statsbidraget för läkemedelsförmånerna lämnar Riksrevisionen också ett flertal andra förslag, bl.a. vad gäller att förtydliga tillsynsansvaret för felaktigt användande av läkemedelsförmånerna, att utreda hur felaktig användning av läkemedels­subventioner kan hindras och hur regionerna kan ersättas för felaktiga utbetalningar samt att förtydliga reglerna för tilldelning och indragning av arbetsplatskoder. Riksrevisionen rekommenderar också att regeringen ger Ivo möjlighet att använda ytterligare uppgifter om förskrivningar för tillsynen av läkemedelsförskrivarna. Slutligen rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över handläggningstiderna vid HSAN alternativt att ge Ivo möjlighet att dra in eller begränsa förskrivningsrätten interimistiskt under en pågående tillsyn. Regeringen anger att man ”i närtid” avser att återkomma med förslag till insatser på området för dessa slutsatser och förslag. Socialdemokraterna välkomnar regeringens besked men anser att det behöver förtydligas med en tidsplan. Regeringen bör snarast återkomma med en sådan till riksdagen. Fredrik Lundh Sammeli (S) Yasmine Bladelius (S) Mikael Dahlqvist (S) Karin Sundin (S) Anna Vikström (S) Dzenan Cisija (S) Marcus Wennerström (S)
Ställde en skriftlig fråga till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall · 10 april 2024

Kvinnojoursdrivna skyddade boenden

Skriftlig fråga 795
Den 1 april i år trädde den nya lag som innebär tillståndsplikt för skyddade boenden i kraft. Vi socialdemokrater välkomnade en lagstiftning som har som ambition att höja kvaliteten på skyddade boenden och motarbeta oseriösa aktörer. Skyddade boenden är en ofta livsviktig resurs för kvinnor som behöver fly en mans våld. I Sverige finns en mångårig erfarenhet av ideella och idéburna kvinnojourer som har drivit skyddade boenden som en del i sin verksamhet. Vi socialdemokrater påpekade i beredningsarbetet en oro för att dessa verksamheter skulle kunna komma att konkurreras ut och lyfte därför också fram möjligheten för kommuner att sluta så kallade IOP-avtal, som säkerställer en mer långsiktig finansiering och som ger jourerna de resurser som behövs för att fortsatt kunna driva skyddade boenden av hög kvalitet. Det är därför oerhört olyckligt när flera rapporter gör gällande att flera kvinnojourer nu överväger eller till och med beslutar om att lägga ned sin verksamhet. Särskilt problematiskt är det då flera anger den administrativa avgiften för att ansöka om tillstånd hos Ivo som avgörande i beslutet att inte gå vidare med en ansökan. Avgiften på 30 000 kronor är en stor chansning för många verksamheter som redan vänder och vrider på varje krona för att de ska gå till skyddsbehövande kvinnor. Med anledning av ovanstående frågar jag statsrådet Camilla Waltersson Grönvall: På vilket sätt avser statsrådet att verka för att kvinnojoursdrivna boenden inte ska behöva avsluta sin verksamhet i samband med att den nya lagstiftningen införs?
Lade fram en motion · 20 mars 2024

med anledning av prop. 2023/24:81 Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommunikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem

Motion 2830
Motion till riksdagen 2023/24:2830 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) med anledning av prop. 2023/24:81 Begränsningar och kontroll i fråga om elektroniska kommunikationstjänster och besök på särskilda ungdomshem Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga med den ändringen att uttrycket ”, om möjligt,” ska utgå från 15 p § sista stycket. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård med den ändringen att uttrycket ”, om möjligt,” ska utgå från 16 h § sista stycket. Behov av fortsatta reformer av Statens institutionsstyrelse Under den föregående mandatperioden initierade den socialdemokratiska regeringen ett större reformarbete inom Sis verksamhet samtidigt som myndigheten fick höjda anslag. Reformerna syftade bl.a. till att höja säkerheten, att tydligare dela in och differentiera de olika ungdomshemmen mot olika målgrupper samt att säkra kompetensförsörjningen. En utredare gavs också i uppdrag att tydligare reglera barns och ungas användning av mobil­telefoner och internet inom Sis. Den nu aktuella propositionen är en del i detta viktiga reformarbete. Regeringen före­slår bl.a. att Sis indelning av ungdomshemmen i olika säkerhetsklasser ska lagregleras, att de ungdomar som vårdas på särskilda ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå samt avtjänar sluten ungdomsvård begränsas i sin användning av elektroniska kommunikationstjänster samt att Sis ges utökade befogenheter vid besök. Lagändring­arna föreslås träda i kraft den 15 maj 2024. Socialdemokraterna står bakom inriktningen för propositionen Socialdemokraterna välkomnar propositionen och står bakom förslagens inriktning. Propositionen tar vidare det arbete vi under den föregående mandatperioden påbörjade och är viktigt för att både höja säkerheten och kvaliteten på Sis särskilda ungdomshem. Begränsningar av ungdomarnas användning av egen elektronisk utrustning är nödvändiga för att bryta destruktiva kontakter. Det är värt att understryka att dessa begränsningar inte innebär något totalförbud mot elektronisk kommunikation. Däremot innebär det att man som boende på ett ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå som huvudregel endast får använda sig av sådan utrustning som tillhandahålls av myndigheten. Detsamma före­slås gälla för ungdomar som avtjänar sluten ungdomsvård. Socialdemokraterna ser det som en bra och rimlig avvägning. Ett förbud mot ensamarbete i klientnära kontakter En viktig del av reformarbetet handlar också om att Sis medarbetare ska ha rätt förut­sättningar för att göra ett bra arbete. Socialdemokraterna anser i detta avseende att det bör införas ett generellt förbud mot ensamarbete i klientnära kontakter vid Sis särskilda ungdomshem. Det är en fråga om de anställdas arbetsmiljö men också en fråga om trygg­het och säkerhet för ungdomarna.[1] Hittills har regeringen tyvärr inte velat ställa sig bakom en sådan linje och inte heller en majoritet av riksdagens ledamöter. Detta återspeglas i den nu lämnade propositionen. I förslaget till ändringar i både lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) och lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU) anges en begränsning där kroppsvisitation endast ”om möjligt” ska utföras i närvaro av en annan person än den som genomför visitationen. Då vi social­demokrater anser att allt ensamarbete i klientnära kontakter ska förbjudas så yrkar vi på att formuleringen ”om möjligt” ska utgå. Vi föreslår därmed att bestämmelserna utformas enligt följande. 15 p § LVU Om det är nödvändigt av säkerhetsskäl, får ett besök till den som omfattas av bestäm­melserna i 15 § villkoras av att besökaren genomgår kroppsvisitation. Vid kroppsvisitation ska den som kontrolleras visas all den hänsyn som omständig­heterna medger. Kroppsvisitation ska, om möjligt, utföras i närvaro av en annan person än den som genomför visitationen. 16 h § LSU Om det är nödvändigt av säkerhetsskäl får ett besök villkoras av att besökaren genomgår kroppsvisitation. Vid kroppsvisitation ska den som kontrolleras visas all den hänsyn som omständig­heterna medger. Kroppsvisitation ska, om möjligt, utföras i närvaro av en annan person än den som genomför visitationen. Fredrik Lundh Sammeli (S) Mikael Dahlqvist (S) Yasmine Bladelius (S) Anna Vikström (S) Karin Sundin (S) Dzenan Cisija (S) Marcus Wennerström (S) [1] Se t.ex. motion 2022/23:2328 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) med anledning av skr. 2022/23:49 Avskiljningar vid Statens institutionsstyrelses särskilda ungdomshem
Lade fram en motion · 13 mars 2024

med anledning av prop. 2023/24:72 Ett utvidgat utreseförbud för barn

Motion 2823
Motion till riksdagen 2023/24:2823 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) med anledning av prop. 2023/24:72 Ett utvidgat utreseförbud för barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga med den ändringen att uttrycket ”könsstympas,” ska införas i 31 a § sista stycket mellan ”i syfte att” och ”ingå äktenskap”. Utreseförbud i syfte att skydda barn I mars 2017 tillsatte dåvarande regering den utredning vars arbete ledde fram till dagens utreseförbud 2020. För att vidga utreseförbudets tillämpningsområde tillsattes en ny utredning i mars 2021. Detta utredningsarbete och promemorian Ett utvidgat utrese­förbud för barn (Ds 2022:9) ligger till grund för den nu aktuella propositionen. Dagens lagbestämmelse lyder: Om det finns en påtaglig risk för att någon som är under 18 år förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse eller könsstympas, ska han eller hon förbjudas att lämna Sverige (utreseförbud). Utredningens och promemorians lagförslag byggde på att detta stycke kompletterades enligt följande. Utreseförbud ska även beslutas om det annars finns en påtaglig risk för att den som är under 18 år förs utomlands eller lämnar Sverige och att hans eller hennes hälsa eller utveckling skadas på grund av fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i boendemiljön under utlandsvistelsen, eller den unges missbruk av beroendeframkallande medel, brottsliga verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende under utlandsvistelsen. Regeringens förslag i lagrådsremiss och lagrådets synpunkter Efter beredning av promemorian fattade regeringen den 11 januari 2024 beslut om lagrådsremissen Ett utvidgat utreseförbud för barn. I lagrådsremissen var förslaget väsentligt förändrat genom att hela det inledande (dvs. det i dag gällande) stycket var struket. Regeringen motiverade förändringen med att innebörden av den föreslagna nya, tillkommande texten omfattande samtliga situationer som omfattades i det första stycket. Regeringen menade därmed att den utformning av förslaget som utredningen lämnat i promemorian innebar en dubbelreglering som kunde medföra tillämpnings­problem (lagrådsremissen s. 13). Lagrådet delade dock inte regeringens bedömning (se lagrådets yttrande). Man lämnade därvid ett nytt förslag på formulering av bestämmelsen som tydliggjorde att även situationen då den unge förs ur landet i syfte att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse var skäl för utreseförbud. Vad gäller könsstympning angav lagrådet att det ”kan vara” fysisk misshandel. Socialdemokraterna anser att begreppet könsstympning bör behållas i lagtexten I propositionen lämnar nu regeringen ett förslag som delvis hanterar lagrådets synpunkter. Man har nu valt en lagteknisk lösning där man lägger till ett nytt, avslutande stycke: Ett utreseförbud ska också meddelas om det finns en påtaglig risk för att den unge förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Socialdemokraterna ser stora problem med denna lösning. Det föreslagna avslutande stycket blir nu i allt väsentligt detsamma som det stycke som utgör dagens lagstiftning, men med den skillnaden att könsstympning inte längre uttryckligen nämns i bestämmelsen. Det riskerar att uppfattas som att lagändringen innebär att möjligheterna att använda utreseförbudet vid risk för könsstympning minskar. Att könsstympning, med lagrådets formulering, ”kan” omfattas av begreppet fysisk misshandel avhjälper inte denna osäkerhet då det som socialnämnden enligt den nya formuleringen ska visa inte, som i dag, endast är risken för själva könsstympningen utan också en risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av den fysiska misshandeln. Här skapas därmed ett nytt, andra led med större krav på bevisning än i dag. Mot denna bakgrund anser vi socialdemokrater att bestämmelsen 31 a § tredje stycket LVU ska utformas så att risken för att den unge förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att könsstympas uttryckligen anges. Socialdemokraternas förslag till formulering av 31 a § LVU Socialdemokraterna föreslår att 31 a § LVU ska formuleras enligt följande (tillägg understruket). 31 a § Ett utreseförbud ska meddelas för den som är under 18 år, om det finns en påtaglig risk för att han eller hon förs utomlands eller lämnar Sverige, och hans eller hennes hälsa eller utveckling skadas under utlandsvistelsen på grund av – fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i boendemiljön, eller – eget missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende. Ett utreseförbud ska också meddelas om det finns en påtaglig risk för att den unge förs utomlands eller lämnar Sverige i syfte att könsstympas, ingå äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Fredrik Lundh Sammeli (S) Mikael Dahlqvist (S) Yasmine Bladelius (S) Anna Vikström (S) Karin Sundin (S) Dzenan Cisija (S) Marcus Wennerström (S)
Ställde en skriftlig fråga till Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson · 12 mars 2024

Allmän tjänsteplikt och Arbetsförmedlingen

Skriftlig fråga 722
Arbetsförmedlingens roll i samhället har över tid skiftat. De neddragningar som skett under de senaste decennierna har lett till att myndigheten inte längre närvarar i stora delar av landet. Lokalanknytningen blir på det sättet minst sagt begränsad. Samtidigt spelar Arbetsförmedlingen en avgörande roll i Sveriges totalförsvar. Vid höjd beredskap, då regeringen beslutat om allmän tjänsteplikt, är det Arbetsförmedlingen som beslutar vilka som ska omfattas av den allmänna tjänsteplikten. Eftersom kommuner och regioner inte får krigsplacera är det bland annat upp till Arbetsförmedlingen att anvisa personer som behövs i höjd beredskap till dessa verksamheter. Även andra, privata men samhällsviktiga, arbetsgivare kan vid höjd beredskap ha behov av resursförstärkning i form av personal, något som då bygger på att Arbetsförmedlingen anvisar personer dit. Med anledning av ovanstående vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson: Hur avser ministern att, inom ramen för sitt ansvarsområde, arbeta för att kommuners och regioners personalbehov tillgodoses i höjd beredskap?
Talade i kammaren · · Uppsala län

Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Fru talman! "Alla de barn och ungdomar som inte orkar, kan, vill eller vågar komma fram och berätta om deras otäcka upplevelser bakom lyckta dörrar, om deras rädslor, deras ångest, deras bestående men. Det måste finnas en mer djupgående förståelse och kunskap om dom ." Orden är ett citat som återfinns i början av Fredrik Lundh Sammelis SOU Ett fönster av möjligheter. Min djupaste förhoppning är att den lagstiftning som nu föreslås träda i kraft så långt som möjligt grundas i en sådan förståelse och kunskap.

Delar av den nya lagstiftningen är riktigt bra. Det är bra att vi nu får en reglering av skyddade boenden. Det går inte längre att komma undan med vilken typ av lokal som helst. Det krävs att man ansöker och att man uppfyller krav. Det krävs organisation, och det krävs en grundläggande kvalitet. Skyddade boenden kan generellt ha fungerat bra, men nu behöver kommunerna inte längre köpa grisen i säcken. En viss nivå och standard ska finnas.

Kanske ändå viktigare är att skyddat boende nu blir en insats även för barn. Det är viktigt för att skapa transparens i besluten, men det är också viktigt för att vi därigenom måste se barnet som rättighetsbärare och barnet som offer. Precis som det inledande citatet betonar bär barnet med sig det hemska som skett. Även barnet behöver skydd när en vårdnadshavare har behov av skyddat boende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Den som behöver skydd kommer nu att ha möjlighet att ensam fatta beslut om barnens skolgång och vård och hemlighålla sin plats för våldsutövaren. Det är på tiden, för det stärker barnens möjlighet till någon form av vardag och kvinnans möjlighet att komma på fötter. Det minskar också mannens möjlighet att utöva våld, såväl institutionellt som psykiskt och fysiskt, åtminstone för stunden.

Det är glädjande att lagstiftningen nu kan komma på plats. Samtidigt är en del av mig besviken. Jag är besviken över att vi inte lär oss av de marknadiseringshaverier som HVB-hemsmarknaden är ett exempel på. Som samhälle borde vi kunna bättre. Men nu är risken att skyddade boenden blir nästa haveri. När boendena ska upphandlas enligt LOU är risken stor att kvinnojoursdrivna boenden drabbas. När lägstapris får styra är det spar som hamnar i fokus. Spar kopplas i det här fallet till personal, omhändertagande och kvalitet. Vi riskerar att tappa kvinnojoursdrivna boenden. Det är fråga om kvinnojourer som med ideellt engagemang i botten byggt upp såväl kunskap som organisation med ett enda syfte: stöd till och omsorg om medmänniskor.

Vi socialdemokrater hade velat se en lösning som gynnar kvinnojourernas verksamhet. Vi uppmanar därför alla kommuner att tillämpa de delar av proposition 2021/22:135 Idéburen välfärd som gör det möjligt att reservera deltagande i upphandlingar och valfrihetssystem för idéburna aktörer.

En andra farhåga är finansieringen. Lagstiftningen ställer ökade krav på boendena, och ökade krav är kostnadsdrivande. Vi socialdemokrater vill trycka på att finansieringsprincipen måste hedras. Vi vill därför att såväl lagens tillämpning som dess kostnadsutveckling utvärderas.

Avslutningsvis är det olyckligt att utredningens ursprungliga förslag om att ändra i den så kallade umgängesrätten genom ändringar i föräldrabalken tagits bort. Vi socialdemokrater hade gärna sett en mer långtgående ändring.

Den ändring som ligger på bordet i dag kommer att skydda barn till kvinnor som på grund av våld eller hot om våld behöver skyddat boende. Men problemet med våld mot kvinnor och barn är långt större. En mer långtgående ändring i föräldrabalken hade varit önskvärd.

Vi socialdemokrater vill att det införs en lex Tintin för att skydda barn från umgänge när umgänget riskerar att vara skadligt. När en förälder utövar våld mot barn, förälder eller annan familjemedlem bör grundprincipen vara att inget oskyddat umgänge ska utdömas. Barns rätt till ett liv fritt från våld ska vara överordnat den så kallade kontaktprincipen i föräldrabalken.

Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till reservation 4 om kvinnojourernas verksamhet. Jag betonar att vi även står bakom reservationerna 9, 18, 21 och 26.

(Applåder)

Replikerade på Christian Carlsson · · Uppsala län

Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Christian CarlssonKD· i en replikJag ser ett behov av att nära följa upp hur den här reformen utvecklar sig, men det gäller inte primärt på det område som ledamoten lyfter upp. När vi nu inför den här tillståndsplikten vet vi också att den innebär en…

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Fru talman! Jag tackar för svaret. Det är bra att vi ser framför oss en utvärdering av det som sker. Samtidigt finns det en risk för att till exempel kvinnojoursdrivna verksamheter kommer att lida av utvecklingen och behöva läggas ned. Vi behöver se faktum: När någonting väl har lagts ned blir det ofta väldigt svårt och dyrt att återstarta det. Hur ser socialutskottets ordförande på detta? Hur snart och snabbt kommer man att behöva göra en sådan här utvärdering? Jag förstår att det inte främst är en fråga för ledamoten utan kanske snarare en fråga för regeringen, men hur snabbt ser ledamoten att det finns behov av att utvärdera om pengarna är tillräckliga, så att vi inte landar i en situation där de här otroligt bra verksamheterna, som har byggts upp under många år, tvingas läggas ned och den typen av lösningar blir helt bortslagna?

Replikerade på Christian Carlsson · · Uppsala län

Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Christian CarlssonKD· i sitt anförandeDet är särskilt allvarligt när hemmet som ska vara en plats av kärlek, omtanke och respekt i stället förvandlas till en plats för våld och förtryck. Men alltför många kvinnor i vårt land vittnar om hur en snabb…

Fru talman! Jag vill börja med att säga att jag instämmer i mycket av det som Christian Carlsson nämnde i talarstolen. Jag har en specifik fråga. Med den åtgärd som vi nu vidtar kommer skyddade boenden att behöva upphandlas enligt LOU. De erfarenheter vi har av HVB-hemsmarknaden och andra marknadslösningar i landet är att de är kostnadsdrivande och öppnar upp möjligheter till fusk. Oroar sig socialutskottets ordförande över en sådan utveckling? Hur ser ledamoten på behovet av att i närtid utvärdera både kostnadsutvecklingen och kvalitetsutvecklingen av skyddade boenden, så att det inte blir en fördyring och försämring för kommunerna och dem som har behov?

Ställde en interpellation till Statsminister Ulf Kristersson · 12 feb 2024

Regeringens plan för att rädda vården

Interpellation 479
Den 10 februari redogjorde statsministern i TV4 klart och tydligt att ”det är regeringen och samarbetspartierna som kommer lägga fram den budget som också kommer se till att vi inte säger upp människor i den svenska sjukvården”. Det är helt ny information då såväl finansministern som hälso- och sjukvårdsministern i återkommande debatter i riksdagen återkommit till att det är regioner med egen beskattningsrätt som nu också ska ansvara för att effektivisera sina verksamheter så att de håller budget. Mot bakgrund av det uttalandet väcks självklart många funderingar och frågor. Många är nog de varslade vårdarbetare som ser ett litet hopp om en ljusare framtid återvända. Med anledning av uttalandet ställer jag följande fråga till statsminister Ulf Kristersson: Hur avser statsministern att, inom sitt ansvarsområde, verka för att regionerna inte ska behöva säga upp personal?

Allmän tjänsteplikt och Arbetsförmedlingen

Interpellation 475
Arbetsförmedlingens roll i samhället har över tid skiftat. De neddragningar som skett under de senaste decennierna har lett till att myndigheten inte längre närvarar i stora delar av landet. Lokalanknytningen blir på det sättet minst sagt begränsad. Samtidigt spelar Arbetsförmedlingen en avgörande roll i Sveriges totalförsvar. Vid höjd beredskap, då regeringen beslutat om allmän tjänsteplikt, är det Arbetsförmedlingen som beslutar vilka som ska omfattas av den allmänna tjänsteplikten. Eftersom kommuner och regioner inte kan krigsplacera är det bland annat upp till Arbetsförmedlingen att anvisa personer som behövs i höjd beredskap till dessa verksamheter. Även andra privata men samhällsviktiga arbetsgivare kan vid höjd beredskap ha behov av resursförstärkning i form av personal – något som då bygger på att Arbetsförmedlingen anvisar personer dit. Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson: Hur avser ministern, inom ramen för sitt ansvarsområde, att arbeta för att Arbetsförmedlingen ska bidra till kommuners och regioners personalbehov vid höjd beredskap?
Ställde en interpellation till Statsrådet Camilla Waltersson Grönvall · 12 feb 2024

Anmälningsplikt och socialtjänst

Interpellation 474
Socialtjänstens medarbetare är en ovärderlig yrkesgrupp i vårt samhälle. Den senaste tiden har oron i denna grupp ökat och ökat. Oron har dessvärre lite med utmaningarna som socialtjänsten står inför. Den har inte att göra med hur de ska hjälpa utsatta, ibland våldsutsatta, kvinnor, män och barn. Oron handlar i stället om en plikt att behöva anmäla behövande, utsatta, sårbara människor till Polismyndigheten och Migrationsverket vid de fall då de saknar uppehållstillstånd. Reaktionerna har varit tydliga från flera arbetsgrupper i det offentliga. Även SKR och många av Sveriges regioner har riktat stark kritik mot förslaget. Grunden är att förslaget skapar en etisk konflikt för individen, där viljan att hjälpa medmänniskor möter viljan att göra rätt inför lagen. Mot bakgrund av den pågående LVU-kampanjen blir det också tydligt att gruppen som riskerar att känna sig hotad av en sådan här lagstiftning knappast begränsas till dem som olovligt befinner sig i landet. På ett mer övergripande plan riskerar förslaget att leda till ökat utanförskap, en högre sårbarhet och en än större utsatthet för några av samhällets redan mest sårbara. Där socialtjänsten ska vara tillitsbyggande, uppsökande och nära uppstår i stället rädsla och distans. Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Camilla Waltersson Grönvall: På vilket sätt bedömer statsrådet att ett lagkrav om angiveri påverkar socialtjänstens förutsättningar för att möta dem i behov av hjälp, och avser statsrådet att vidta några åtgärder utifrån sin bedömning? Avser statsrådet att vidta åtgärder för att undanta socialtjänstens medarbetare från anmälningsplikt av papperslösa?
Talade i kammaren · · Uppsala län

Svar på interpellation 2023/24:316 om extra stöd till barn i samhällsvård

Herr talman! Det var inte min mening att vara oförskämd, utan jag kan här i talarstolen nu publikt och dokumenterat bjuda in statsrådet. Jag ska försöka arrangera en resa till Uppsala där vi tillsammans kan träffa dem som har startat detta fantastiska projekt och se vad vi kan lära för att få en bättre och välfungerande skolgång för samhällsplacerade barn framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Statsrådet tog upp eftervården. Jag vet att jag tjatar om mitt exempel, men barnen i Uppsala kanske inte har sin sluthållplats där utan placeras av olika skäl om gång på gång. En viktig del i arbetet är då att när ett barn placeras om eller när socialtjänstinsatsen upphör finns teamet med vid överlämningen till den som ska ta över. Här tar Uppsala alltså ett ansvar för det som kommer efteråt.

Jag vill tro att vi går mot en reform. Utredningen som ligger till grund för regeringens arbete initierades under förra mandatperioden, och det är jättebra att arbetet tas vidare och fortsätter. Det kommer säkert att finnas politiska skiljelinjer som vi vill fokusera på, men eftersom det handlar om barn och unga måste vi se bortom politiken. Jag har försökt att fokusera på det positiva och lyfta upp positiva exempel, för jag tror att genom att fokusera på det positiva kan vi som beslutsfattare och makthavare skapa en ljusare framtid.

Uppdrag
  • Kammaren - Ersättare
    28 aug 2023 - 30 april 2024 · Gustaf Lantz
  • Justitieutskottet - Extra suppleant
    28 aug 2023 - 30 april 2024 · Justitieutskottet
  • Socialutskottet - Extra suppleant
    28 aug 2023 - 30 april 2024 · Socialutskottet
  • Justitieutskottet - Ledamot
    4 okt 2022 - 18 okt 2022 · Justitieutskottet
  • Kammaren - Statsrådsersättare
    26 sep 2022 - 18 okt 2022 · Ardalan Shekarabi