Ulf Lindholm

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! De senaste rapporterna från Arbetsförmedlingen visar på betydande regionala skillnader i arbetslösheten mellan olika delar av Sverige. Kiruna kommun har landets lägsta arbetslöshetsnivå medan Perstorp i Skåne har den högsta. Samtidigt har Skåne den högsta arbetslösheten på länsnivå, medan Västerbotten ligger lägst.

Enligt Arbetsförmedlingens analys har arbetslösheten stigit i hela landet, men ökningen är större i regioner som redan tidigare har haft hög arbetslöshet, vilket förvärrar regionala skillnader.

Med anledning av detta vill jag fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Mats Persson: Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att minska de regionala skillnaderna i arbetslöshet och säkerställa att arbetsmarknadspolitiken är effektiv när det gäller de regioner som är hårdast drabbade av arbetslösheten?

Herr talman! I dag har vi över 360 000 inskrivna på Arbetsförmedlingen, och regeringen gick tidigt ut med att man kan tvingas flytta till de orter där jobben finns. För dem som är inskrivna i a-kassan finns en möjlighet till sanktioner, men majoriteten av de arbetslösa är inte med i någon a-kassa och omfattas inte av regelverket. Enligt Arbetsförmedlingen saknas sanktionsgrund om inte den sökande breddat sitt geografiska sökområde.

Min fråga går därför till arbetsmarknadsminister Mats Persson: Är man beredd att utreda frågan så att även Arbetsförmedlingen, likt a-kassan, kan införa sanktioner mot den som inte anstränger sig att söka de jobb som erbjuds, även utanför det egna området?

Fru talman! EU:s fria rörlighet och utstationerad arbetskraft har haft och har en stor inverkan på stora delar av svensk arbetsmarknad. Men det har inte bara varit i positiv bemärkelse, utan det har även bidragit till att skapa lönedumpning, undanträngandeeffekter och ökad arbetslivskriminalitet.

År 2017 fick den dåvarande regeringen med stöd av Sverigedemokraterna igenom hårdare regler gällande stödåtgärder kopplade till lex Laval. Det var en nödvändig åtgärd.

I dag kan vi se att den fria rörligheten fortsätter att skapa problem. Därför riktar jag min fråga till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson. Avser arbetsmarknadsministern och regeringen att se över ytterligare skärpningar och regelverk så att svenska jobb i första hand går till svenska löntagare?

Herr talman! Med den snabba utvecklingen av artificiell intelligens och robotik observerar vi en växande påverkan på jobb och arbetstillfällen globalt, inklusive i Sverige. Dessutom är teknologiska framsteg både spännande och potentiellt oroväckande, med tanke på att vissa yrkesgrupper riskerar att bli helt ersatta. Samtidigt som AI kan föra med sig positiva förändringar och skapa nya möjligheter finns det en växande oro för dess negativa effekter, särskilt för dem som står längst från arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Mot denna bakgrund skulle jag vilja fråga arbetsmarknadsminister Johan Pehrson om han ser någon speciell risk med för snabb digitalisering, särskilt när det gäller dess påverkan på de mest sårbara grupperna på den svenska arbetsmarknaden.

Herr talman! Min fråga går till jämställdhetsminister och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg.

Tidigare i november föreslogs det i en uppmärksammad debattartikel att Sverige, likt Norge och Island, skulle lagstadga om kvotering till bolagsstyrelser för att på så vis uppnå en jämn könsfördelning. Kvotering riskerar att skapa en vilseledande fasad och riskerar att leda till att ansträngningar för att uppnå likvärdiga förutsättningar förbises till förmån för ett påtvingat önskat utfall utan att grundorsakerna adresseras.

För att en styrelse ska fungera effektivt krävs erfarenhet och kreativitet. Kön bör rimligtvis vara en underordnad faktor. Kvotering placerar dock kön som överordnat och ser ökningen av kvinnors andel i bolagsstyrelser som ett mål i sig.

Ett argument som lyfts fram är att det skulle ligga i bolagens intresse att bli reglerade på detta sätt. Detta låter osannolikt med tanke på att företag strävar efter oberoende från politisk inblandning och inte vill bli styrda.

Fru talman! Trots en historiskt hög arbetslöshet jämfört med övriga europeiska länder är fortfarande kompetensbristen stor i Sverige inom många yrken. Det är ett problem som delas av många andra länder, men även här sticker Sverige ut i negativ bemärkelse.

Ett exempel är undersökningen Talent Shortage från Manpower Group, där man frågar 45 000 arbetsgivare i 43 länder. 69 procent av de tillfrågade anser att de har svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens. Även i denna undersökning sticker Sverige ut. Här uppger 76 procent av arbetsgivarna att de har svårt att hitta medarbetare med rätt kompetens, detta trots att den så kallade sysselsättningsgraden är en av Europas högsta. Man kan här se att den tidigare regeringen misslyckades med sin politik för att tillgodose behoven på svensk arbetsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson är: Vilka åtgärder kommer regeringen att vidta för att hantera kompetensbristen på den svenska arbetsmarknaden?

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson.

Med fortfarande hög arbetslöshet i Sverige bör det vara upp till var regering att ta vara på alla möjligheter att få arbetslösa i sysselsättning och att ta vara på deras kompetens i kommande industrisatsningar i Sverige. I den storskaliga omställningen i norra Sverige har företag svårt att få tag på kompetent arbetskraft till olika industriella projekt. Nu senast har även Timrå kommun bidragit med en stor etablering till Västernorrland.

Fru talman! Man kan konstatera att kompetensbristen är ett stort problem i denna region. Min fråga till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson är: Kommer regeringen att vidta några åtgärder för att komma till rätta med norra Sveriges behov av arbetskraft med rätt kompetens?

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Arbetsrätt

Vi har under en längre tid framhållit behovet av att se över vissa delar av ledighetslagstiftningen. Det gäller dels frågan om utökad rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet, dels behovet av att båda föräldrarna ska ha lagstadgad rätt att närvara vid besök hos mödravården under hela graviditeten.

Vi ser fortfarande att det finns behov på dessa områden när det gäller att få fler företag att växa fram i Sverige och att ge båda föräldrarna möjlighet att förbereda sig inför det stundande föräldraskapet.

Detta är frågor vi lyfter i våra kommittémotioner. Det är skarpa förslag om att regeringen ska se över de aktuella delarna av ledighetslagstiftningen. Vi står naturligtvis bakom vad som anförs i motionerna om behovet av förändringar på dessa områden. Vi konstaterar dock samtidigt att det nyligen har genomförts en stor reformering av det arbetsrättsliga regelverket i linje med vad som har efterfrågats av parterna på den svenska arbetsmarknaden. Det finns skäl att låta denna reformering fullt ut få genomslag på arbetsmarknaden innan initiativ tas till några nya reformer. Men, herr talman, vi kommer givetvis att driva på för att även i framtiden få genomslag för vår politik i samarbete med partier inom området arbetsrätt.

Sverigedemokraterna vill även slå fast att Sverige har en stark och välfungerande arbetsmarknadsmodell. Det viktiga är att de politiska avvägningar som görs på arbetsmarknadsområdet görs med denna framgångsrika modell i fokus. Det omställningspaket som nu håller på att genomföras på den svenska arbetsmarknaden med reformer för ökad flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden är ett bra exempel på att man har den svenska arbetsmarknadsmodellen för ögonen.

Herr talman! Vi vill också framhålla Tidöavtalet, där samarbetspartierna Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna anger att partierna är överens om att ta ansvar för Sverige i ett gemensamt samarbete under mandatperioden 2022-2026. Vi välkomnar den väg som våra partier tillsammans med övriga samarbetspartier har stakat ut för utvecklingen av Sverige under de kommande åren.