Riksflödet

Anförande 44

Herr talman! "Den som anser att man ska tvinga medborgare att ange varandra till myndigheterna skapar obönhörligt ett samhälle byggt på misstänksamhet." Så uttryckte sig utrikesministern i maj 2018. Angiveri, menade Tobias Billström, var något som Sovjet, Nazityskland, Östtyskland och Francos Spanien sysslade med.

Hur bedömer utrikesministern att bilden av Sverige påverkas om vi inför den angiverilag som regeringen nu har gått vidare med? Utrikesministern själv har uttryckt att lagen för tankarna till Nazityskland, Sovjetunionen och Francos Spanien.

Utrikesministern Tobias BillströmM

Anförande 45

Herr talman! Det uttalande som Alexandra Völker hänvisar till rörde ett förslag som var uppe i debatten och som handlade om att enskilda medborgare skulle ha ett ansvar. Det vi pratar om nu är att offentliga myndigheter ska ha detta ansvar, och det är något helt annat.

Regeringen har gett en utredare i uppdrag att skärpa kraven för att hantera dessa frågor. Jag vill understryka att vi behöver veta hur man ska hantera frågan om personer som vistas olagligt i vårt land, för det är ingen lätt fråga. Det kommer alltid att handla om svåra överväganden, och det kommer alltid att handla om frågor som vi behöver hantera.

Den förra regeringen valde att stoppa huvudet i sanden. Tidöpartierna har däremot enats om att ta tag i problemen och ta fram en rad förslag för att bekämpa det skuggsamhälle som Alexandra Völkers fråga trots allt handlar om. Ett sådant förslag handlar om en skyld…

Visa hela anförandet

Herr talman! Det uttalande som Alexandra Völker hänvisar till rörde ett förslag som var uppe i debatten och som handlade om att enskilda medborgare skulle ha ett ansvar. Det vi pratar om nu är att offentliga myndigheter ska ha detta ansvar, och det är något helt annat.

Regeringen har gett en utredare i uppdrag att skärpa kraven för att hantera dessa frågor. Jag vill understryka att vi behöver veta hur man ska hantera frågan om personer som vistas olagligt i vårt land, för det är ingen lätt fråga. Det kommer alltid att handla om svåra överväganden, och det kommer alltid att handla om frågor som vi behöver hantera.

Den förra regeringen valde att stoppa huvudet i sanden. Tidöpartierna har däremot enats om att ta tag i problemen och ta fram en rad förslag för att bekämpa det skuggsamhälle som Alexandra Völkers fråga trots allt handlar om. Ett sådant förslag handlar om en skyldighet för myndigheter att informera när de kommer i kontakt med personer som uppehåller sig i Sverige utan tillstånd.

(Applåder)

Alexandra VölkerS

Anförande 46

Herr talman! Det handlar om lärare, sjuksköterskor och annan personal som omfattas av lagstiftningen. Utifrån de uttalanden som utrikesministern själv har gjort tidigare frågar jag därför på nytt: Hur bedömer utrikesministern att detta skulle påverka bilden av Sverige?

Utrikesministern Tobias BillströmM

Anförande 47

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Samtliga partier i riksdagen säger sig stå bakom principen om en reglerad invandring. Jag har stor respekt för att förslaget har rört upp känslor. Det är en genuint svår fråga.

För att regleringen ska vara rättssäker och inte leda till orimliga effekter för enskilda kan det dock i vissa situationer handla om att undanta människor från informationsplikten. Det kan vara situationer där informationsplikten skulle strida mot ömmande värden, till exempel inom sjukvården. Men utredaren får bedöma vilka situationer det får vara fråga om.

Runar FilperSD

Anförande 48

Herr talman och kulturministern! Under sommaren har det rapporterats om ett flertal problem kopplade till de statliga kulturinstitutionernas byggnader. Nationalmuseum har meddelat att man överväger att flytta sin verksamhet från Blasieholmen på grund av den höga hyresnivån, och nyligen tvingades även Naturhistoriska riksmuseet att stänga sin verksamhet på grund av rasrisk i byggnaden. Dessutom har frågor om renoveringsarbete för Kungliga Operan funnits på agendan i 20 år.

Dessa problem är inte något nytt och kan i huvudsak tillskrivas ett betydande eftersatt fastighetsunderhåll som den tidigare, socialdemokratiska regeringen lämnade efter sig.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till kulturministern: Vilka ytterligare åtgärder avser regeringen att vidta för att säkerställa att de statliga kulturinstitutionerna även i framtiden kan fortsätta sin verksamhet …

Visa hela anförandet

Herr talman och kulturministern! Under sommaren har det rapporterats om ett flertal problem kopplade till de statliga kulturinstitutionernas byggnader. Nationalmuseum har meddelat att man överväger att flytta sin verksamhet från Blasieholmen på grund av den höga hyresnivån, och nyligen tvingades även Naturhistoriska riksmuseet att stänga sin verksamhet på grund av rasrisk i byggnaden. Dessutom har frågor om renoveringsarbete för Kungliga Operan funnits på agendan i 20 år.

Dessa problem är inte något nytt och kan i huvudsak tillskrivas ett betydande eftersatt fastighetsunderhåll som den tidigare, socialdemokratiska regeringen lämnade efter sig.

Mot bakgrund av detta vill jag ställa följande fråga till kulturministern: Vilka ytterligare åtgärder avser regeringen att vidta för att säkerställa att de statliga kulturinstitutionerna även i framtiden kan fortsätta sin verksamhet i sina nuvarande byggnader?

Kulturministern Parisa LiljestrandM

Anförande 49

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Detta är en fråga som regeringen är smärtsamt medveten om och som vi också började jobba med redan första veckan på jobbet.

Precis som ledamoten beskriver finns det fem kulturfastigheter där fastigheten i sig liksom verksamheten däri är ett kulturarv för oss att bevara. Där har vi nationalscener och några av våra mest värdefulla föremål, både historiskt sett och i dag.

Detta är naturligtvis något som regeringen arbetar med. Jag är till exempel den femte kulturministern som har frågan om Operan och dess renovering på mitt bord. Denna fråga är viktig för mig och jag är helt säker på att den är viktig för regeringen. Vi prioriterar att ta tag i de fastighetsproblem som finns och hitta unika lösningar, för det är trots allt fem unika hus. Det kommer inte att finnas one size fits all, men man måste börja någonstans.

Runar FilperSD

Anförande 50

Herr talman! Jag har en följdfråga till kulturministern. Regeringen har lämnat besked om att Naturhistoriska riksmuseet får anstånd med hyran, vilket är en viktig åtgärd med tanke på museets ansträngda ekonomi. Men jag undrar: Kan kulturministern svara på ungefär när museet kan öppna upp sin verksamhet igen?

Kulturministern Parisa LiljestrandM

Anförande 51

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är naturligtvis bedrövligt att Naturhistoriska tvingas stänga på detta vis. Jag ska dock vara tydlig med att denna fråga inte ligger under mig, utan det är statsrådet Wykman som hanterar Statens fastighetsverk, där dessa frågor är inordnade. Dock har jag och statsrådet Wykman en mycket god dialog, och vi är bägge två måna om att så fort som möjligt se till att Naturhistoriska kan öppna sin verksamhet igen. Det är vårt absoluta mål.

Håkan SvennelingV

Anförande 52

Herr talman! På lördag är det ett år sedan Jina Mahsa Amini brutalt mördades av den iranska regimens moralpolis. Hennes brott, enligt moralpolisen, var att ha burit slöjan felaktigt så att för mycket av hennes hår syntes.

Mordet på Jina Mahsa Amini blev startskottet på landsomfattande protester i Iran för kvinnors rättigheter, för mänskliga rättigheter och för demokrati. Regimens svar har varit brutalt. Tusentals har mördats, massor har fängslats och avrättningar av fredliga demonstranter har tagit vid.

Samtidigt syns modet hos de iranska kvinnorna. På gator och torg går nu kvinnor utan slöja, och landets moralpolis och konservativa ideal är kraftigt demoraliserade. Den iranska regimen har förlorat folkets förtroende.

Samtidigt sitter regimen kvar vid makten. EU har lagt fram tio sanktionspaket, det senaste nu i veckan. Samtidigt har EU ännu inte beslutat att terrors…

Visa hela anförandet

Herr talman! På lördag är det ett år sedan Jina Mahsa Amini brutalt mördades av den iranska regimens moralpolis. Hennes brott, enligt moralpolisen, var att ha burit slöjan felaktigt så att för mycket av hennes hår syntes.

Mordet på Jina Mahsa Amini blev startskottet på landsomfattande protester i Iran för kvinnors rättigheter, för mänskliga rättigheter och för demokrati. Regimens svar har varit brutalt. Tusentals har mördats, massor har fängslats och avrättningar av fredliga demonstranter har tagit vid.

Samtidigt syns modet hos de iranska kvinnorna. På gator och torg går nu kvinnor utan slöja, och landets moralpolis och konservativa ideal är kraftigt demoraliserade. Den iranska regimen har förlorat folkets förtroende.

Samtidigt sitter regimen kvar vid makten. EU har lagt fram tio sanktionspaket, det senaste nu i veckan. Samtidigt har EU ännu inte beslutat att terrorstämpla det iranska revolutionsgardet, och jag undrar därför: Vad gör utrikesministern för att stödja de iranska kvinnornas, ja hela folkets, kamp för frihet?

Utrikesministern Tobias BillströmM

Anförande 53

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är oerhört angeläget att vi konsekvent står upp för de kvinnor och de tjejer som kämpar för sina rättigheter i Iran. Regeringen har lämnat ett fullständigt stöd för detta ända sedan vi tillträdde förra året, och det kommer vi att fortsätta göra. Vi gjorde det i vår roll som ordförande i EU med nya sanktionspaket riktade mot det iranska revolutionsgardet, mot enskilda individer och mot entiteter. Vi kommer att fortsätta i denna anda.

Jag vill i detta sammanhang också understryka att regeringens uppfattning hela tiden har varit att Sverige ska verka för en så kraftfull linje som möjligt mot den iranska regimens förtryck inom ramen för EU-enighet. För att uppnå denna målsättning avser vi att använda de verktyg som har bäst förutsättningar att nå avsedd effekt. Vi utesluter ingen framtida åtgärd, inklusive det som flera gånger också har anför…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är oerhört angeläget att vi konsekvent står upp för de kvinnor och de tjejer som kämpar för sina rättigheter i Iran. Regeringen har lämnat ett fullständigt stöd för detta ända sedan vi tillträdde förra året, och det kommer vi att fortsätta göra. Vi gjorde det i vår roll som ordförande i EU med nya sanktionspaket riktade mot det iranska revolutionsgardet, mot enskilda individer och mot entiteter. Vi kommer att fortsätta i denna anda.

Jag vill i detta sammanhang också understryka att regeringens uppfattning hela tiden har varit att Sverige ska verka för en så kraftfull linje som möjligt mot den iranska regimens förtryck inom ramen för EU-enighet. För att uppnå denna målsättning avser vi att använda de verktyg som har bäst förutsättningar att nå avsedd effekt. Vi utesluter ingen framtida åtgärd, inklusive det som flera gånger också har anförts i betänkanden från riksdagen.

Vad gäller frågan om revolutionsgardet är regeringens uppfattning också att vi ska verka för enighet i denna fråga inom EU.

Håkan SvennelingV

Anförande 54

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det har gått ett år sedan mordet på Jina Mahsa Amini, och ännu har vi inte visat tillräcklig solidaritet med det iranska folket.

Jag tycker att det är dags att utrikesministern tar till sig riksdagens eniga tillkännagivande om att terrorstämpla revolutionsgardet, kroka arm med många av sina kollegor i många europeiska länder som vill samma sak och tillsammans sätta frågan på dagordningen för utrikesministrarnas möte och se till att komma till beslut om att terrorstämpla revolutionsgardet. Det vore verkligen att visa de iranska kvinnorna riktig solidaritet.

Utrikesministern Tobias BillströmM

Anförande 55

Herr talman! Som jag sa ska regeringen i enlighet med riksdagens betänkande verka för att skapa enighet inom EU för att lista Islamiska revolutionsgardet, IRGC, som terroristorganisation under sanktionsregimen för terrorism. I nuläget är dock de juridiska förutsättningarna för att EU ska kunna lista IRGC under EU:s terrorismsanktioner inte uppfyllda. Det saknas också ett brett stöd inom EU för detta. Och enligt rättsakten krävs enighet, vilket jag tror att Håkan Svenneling är medveten om.

Martina JohanssonC

Anförande 56

Herr talman! Min fråga går till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Larmrapport efter larmrapport fortsätter att komma när det gäller Statens institutionsstyrelse, även efter att regeringen nu har haft sitt uppdrag i snart ett år. Att det fortfarande sker många suicidförsök, övergrepp och avskiljningar är skrämmande, och utifrån ser det inte ut som att detta minskar.

Samtidigt sa ministern i Ekots lördagsintervju att fler barn och unga behöver omhändertas. Det finns även angivet i Tidöavtalet att antalet omhändertaganden ska öka och att åklagare ska ha rätt att göra just detta.

Därför undrar jag: Med de kvalitetsbrister som vi har, borde då inte fokus ligga på att minska antalet omhändertaganden och på att de som utreder har rätt kompetens och gör rätt tidiga insatser för de barn och unga som behöver det i stället för att fokusera på att fle…

Visa hela anförandet

Herr talman! Min fråga går till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

Larmrapport efter larmrapport fortsätter att komma när det gäller Statens institutionsstyrelse, även efter att regeringen nu har haft sitt uppdrag i snart ett år. Att det fortfarande sker många suicidförsök, övergrepp och avskiljningar är skrämmande, och utifrån ser det inte ut som att detta minskar.

Samtidigt sa ministern i Ekots lördagsintervju att fler barn och unga behöver omhändertas. Det finns även angivet i Tidöavtalet att antalet omhändertaganden ska öka och att åklagare ska ha rätt att göra just detta.

Därför undrar jag: Med de kvalitetsbrister som vi har, borde då inte fokus ligga på att minska antalet omhändertaganden och på att de som utreder har rätt kompetens och gör rätt tidiga insatser för de barn och unga som behöver det i stället för att fokusera på att fler ska omhändertas och att åklagare ska kunna göra just det?

Statsrådet Camilla Waltersson GrönvallM

Anförande 57

Herr talman! Jag tackar ledamoten för denna viktiga fråga.

Det är naturligtvis så att alla barn i Sverige har rätt till en ljus och fin framtid. Då är det oerhört viktigt att de får rätt förutsättningar. Det är därför som denna regering prioriterar barns rättigheter och nu kommer med ett omfattande batteri av åtgärder för att just ge förebyggande insatser.

Men situationen ute i vårt land är just nu väldigt allvarlig. Så unga barn som tioåringar rekryteras direkt in kriminella nätverk. Där är det omöjligt för samhället att titta bort när alla förebyggande insatser ännu inte är plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Statsministern brukar säga att det kommer att bli värre innan det blir bättre. Men i denna övergångssituation är naturligtvis den långsiktiga inställningen för regeringen att det ska bli färre omhändertaganden. I den situation som vi…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar ledamoten för denna viktiga fråga.

Det är naturligtvis så att alla barn i Sverige har rätt till en ljus och fin framtid. Då är det oerhört viktigt att de får rätt förutsättningar. Det är därför som denna regering prioriterar barns rättigheter och nu kommer med ett omfattande batteri av åtgärder för att just ge förebyggande insatser.

Men situationen ute i vårt land är just nu väldigt allvarlig. Så unga barn som tioåringar rekryteras direkt in kriminella nätverk. Där är det omöjligt för samhället att titta bort när alla förebyggande insatser ännu inte är plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Statsministern brukar säga att det kommer att bli värre innan det blir bättre. Men i denna övergångssituation är naturligtvis den långsiktiga inställningen för regeringen att det ska bli färre omhändertaganden. I den situation som vi nu befinner oss kan det dock tillfälligt vara så att vi behöver se fler omhändertaganden.

Martina JohanssonC

Anförande 58

Herr talman! Det är fruktansvärt när väldigt unga barn hamnar i kriminella situationer. Men då måste vi också säkerställa att det ges rätt insatser från första början till dessa barn och familjer både nu och framöver. Då behöver vi säkerställa att det finns kompetens och kvalitet.

Regeringen har sagt att man vill stärka det som handlar om det brottsförebyggande arbetet i socionomutbildningen. Det är bra, men inte tillräckligt.

Min undran är därför om ministern är beredd att se över hela socionomutbildningen så att vi får bra kvalitet och så att vi vet att den vård och omsorg som sker från samhället är bättre än den som sker i ursprungsfamiljen i dessa fall.

Statsrådet Camilla Waltersson GrönvallM

Anförande 59

Herr talman! Att se över socionomutbildningen är en viktig del. När jag träffar socialsekreterare belyser de gång på gång att de saknar delar av den kompetens som behövs för att möta detta nya samhälle.

I övrigt lägger vi omfattande resurser på att stärka bland annat kompetensen på Sis. 140 miljoner kronor läggs på ett stort kompetenslyft för att också säkerställa att barn och unga som befinner sig samhällets vård också får det stöd och den hjälp som de behöver.

Jacob RisbergMP

Anförande 60

Herr talman! Min fråga riktar sig till utrikesminister Tobias Billström.

I Sverige har vi en lång tradition av samstämmighet i utrikespolitiken. Mänskliga rättigheter och internationell rätt är styrande i vårt agerande och i våra ställningstaganden. Vi följer i mycket stor utsträckning FN:s olika resolutioner eftersom vi vet att de utgör grunden för internationella överenskommelser och i förlängningen fred.

Jerusalems status har länge varit omtvistad. År 1947 kom FN:s medlemsländer överens om att Jerusalem skulle vara en delad internationellt administrerad stad. Men annekteringen 1980 ledde till att världssamfundet valde att flytta sina ambassader till framför allt Tel Aviv. Jerusalems framtida status, där både Palestina och Israel gör anspråk på staden som sin huvudstad, ska avgöras i rättvisa fredsförhandlingar. Det har varit Sveriges officiella politik länge.

M…

Visa hela anförandet

Herr talman! Min fråga riktar sig till utrikesminister Tobias Billström.

I Sverige har vi en lång tradition av samstämmighet i utrikespolitiken. Mänskliga rättigheter och internationell rätt är styrande i vårt agerande och i våra ställningstaganden. Vi följer i mycket stor utsträckning FN:s olika resolutioner eftersom vi vet att de utgör grunden för internationella överenskommelser och i förlängningen fred.

Jerusalems status har länge varit omtvistad. År 1947 kom FN:s medlemsländer överens om att Jerusalem skulle vara en delad internationellt administrerad stad. Men annekteringen 1980 ledde till att världssamfundet valde att flytta sina ambassader till framför allt Tel Aviv. Jerusalems framtida status, där både Palestina och Israel gör anspråk på staden som sin huvudstad, ska avgöras i rättvisa fredsförhandlingar. Det har varit Sveriges officiella politik länge.

Men i somras gjorde Kristdemokraternas riksdagsgrupp en uppmärksammad resa till Israel och framförde att de önskade flytta den svenska ambassaden till Jerusalem.

Min fråga till utrikesministern är därför: Har Sveriges hållning i frågan om Jerusalem svängt?

Utrikesministern Tobias BillströmM

Anförande 61

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Nej, den svenska regeringens linje är som den alltid har varit - och då pratar jag inte bara om denna regering, utan jag pratar även om den föregående regeringens linje - nämligen att Jerusalems status i enlighet med EU:s samlade politik på detta område kommer att vara en fråga för ett slutgiltigt fredsavtal, det vill säga att när ett fredsavtal ingås mellan Israel och Palestina som är slutgiltigt kommer också frågan om Jerusalems status att avgöras. Inom ramen för denna fråga kommer självfallet också frågor som är kopplade till beskickningars närvaro i Tel Aviv och Jerusalem att avgöras. Regeringens politik ligger fast på detta område. Den har inte ändrats, och den kommer inte heller att ändras.

Jacob RisbergMP

Anförande 62

Herr talman! Öster om Jerusalem, i de ockuperade områdena, lever palestinier och israeler under helt olika förutsättningar vad gäller rörelsefrihet och andra saker. Om en palestinsk och en israelisk ung människa kastar sten på varandra döms de av helt olika domstolar, och de lever under helt olika lagar.

Enligt Romstadgan definieras apartheid som omänskliga gärningar vilka begås i förbindelse med en institutionaliserad ordning av systematiskt förtryck och dominans av en rasgrupp över en eller flera andra rasgrupper.

Frågan är om det sätt som Israel upprätthåller ordningen på ockuperade områden kan anses vara apartheid.

Utrikesministern Tobias BillströmM

Anförande 63

Herr talman! Sverige och EU ser med stor oro på det ökade våld som har inneburit stigande dödssiffror på bägge sidor, inte minst bland minderåriga. Vi står upp för Israels legitima säkerhetsbehov. Men dödligt våld får användas endast när det är absolut nödvändigt i linje med folkrätten. Vi fördömer de terroristattacker som ägt rum liksom återkommande och urskillningslösa raketbeskjutningar från terroristorganisationer i Gaza.

Vi gör bedömningen att bägge sidor bör deeskalera och att det är viktigt med ömsesidig dialog och att man undviker agerande som strider mot folkrätten.

Emma Ahlström KösterM

Anförande 64

Herr talman! I regeringsförklaringen valde statsministern att lyfta fram att Sveriges position som ledande forskningsnation fortsatt ska värnas och att regeringen kommer att tillsätta en AI-kommission som kommer att få i uppdrag att ge vägledning för att både ta vara på möjligheterna och hantera riskerna inom området.

Artificiell intelligens, AI, skapar en hel del positiva möjligheter också inom områden som kultur.

Samtidigt väcker den snabba utvecklingen en hel del frågor och även oro. Oron inom kulturområdet kan till exempel handla om möjligheten till upphovsrätt och arbete - kommer den att finnas kvar i framtiden? Det är inte så konstigt att man känner så eftersom generativ AI exempelvis kan användas till att skapa musik helt från grunden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är därför riktad till kulturministern och lyder som följer: …

Visa hela anförandet

Herr talman! I regeringsförklaringen valde statsministern att lyfta fram att Sveriges position som ledande forskningsnation fortsatt ska värnas och att regeringen kommer att tillsätta en AI-kommission som kommer att få i uppdrag att ge vägledning för att både ta vara på möjligheterna och hantera riskerna inom området.

Artificiell intelligens, AI, skapar en hel del positiva möjligheter också inom områden som kultur.

Samtidigt väcker den snabba utvecklingen en hel del frågor och även oro. Oron inom kulturområdet kan till exempel handla om möjligheten till upphovsrätt och arbete - kommer den att finnas kvar i framtiden? Det är inte så konstigt att man känner så eftersom generativ AI exempelvis kan användas till att skapa musik helt från grunden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är därför riktad till kulturministern och lyder som följer: Vad gör kulturministern med anledning av de frågor som väcks gällande AI inom kulturen?

Kulturministern Parisa LiljestrandM

Anförande 65

Herr talman! Det är onekligen en mycket spännande framtid vi går till mötes - både spännande och oroande. AI innebär enorma möjligheter, men det kommer också med en del konsekvenser som kommer att behöva hanteras på olika sätt. Så är det, och när det gäller kultursektorn kommer konsekvenserna faktiskt att vara genomgripande på i princip alla de områden som vi hanterar inom Kulturdepartementet.

Det är därför vi inom Kulturdepartementet har tillsatt en intern arbetsgrupp som ska jobba med AI-frågor. Tanken är att detta till en början ska vara ett forum för oss att öka kunskapen om och förståelsen för hur AI kommer att påverka och vad vi från politikens håll behöver göra eller inte göra. Vi ser alltså fram emot att jobba vidare; arbetsgruppen har precis inlett sitt arbete, och jag ser fram emot att återkomma med vad som kommer fram där.

Emma Ahlström KösterM

Anförande 66

Herr talman! Det låter betryggande. De kulturella och kreativa näringarna är dock fortsatt enormt viktiga för Sverige - både inom Sveriges murar och, såklart, för vår export. I en global ekonomi där många nationer just nu tar till sig AI som ett verktyg för att förfina och utveckla sina metoder undrar jag: Vad gör kulturministern för att AI:s inverkan ska ha en positiv effekt på de kreativa näringarna också inom Sverige så att vi fortsatt kan vara en världsledande nation inom musik och till exempel dataspel?

Kulturministern Parisa LiljestrandM

Anförande 67

Herr talman! Vi arbetar för närvarande med att ta fram en ny nationell strategi för kulturella och kreativa näringar. Det är självklart så att frågan och diskussionen om AI kommer att behöva både komma upp och hanteras - och kanske till viss del besvaras - i den. Vi kommer också att behöva titta på frågan om upphovsrätten, som kanske är en av de största frågeställningarna kopplat till AI inom de kulturella och kreativa näringarna. Jag ser alltså med tillförsikt på att vi arbetar fram strategin och att den kommer att kunna ge vägledning.

Joar ForssellL

Anförande 68

Herr talman! Jag har en fråga till utrikesminister Tobias Billström.

De tidigare S-ledda regeringarna fick ju ofta utstå kritik, och det i mycket starka ordalag, för sin obalanserade propalestinska politik - sin antiisraeliska politik. Väljarna gav denna regering och den borgerliga majoritet som finns i riksdagen ett tydligt mandat att ändra politiken på flera områden, däribland den politik som gäller just den enda demokratin i sin del av världen, nämligen Israel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är vilka konkreta åtgärder regeringen vidtar för att se till att vi får starka relationer med Israel och bryter med den mycket obalanserade propalestinska och antiisraeliska politik som tidigare har förts av socialdemokratiska regeringar.

Utrikesministern Tobias BillströmM

Anförande 69

Herr talman! Sverige har sedan lång tid tillbaka en väl upparbetad relation med Israel på många områden, inte minst när det gäller forskning och utveckling, men när det gäller politiken i stort har det precis som Joar Forssell säger varit högt och lågt genom åren. Vår uppfattning från regeringens sida är att vi bör ha en god relation med Israel. Jag har själv haft möjlighet att ta emot Israels utrikesminister, som i våras gjorde det första besöket på många år. Mitt intryck är att våra förutsättningar för samarbete har förbättrats.

Vi kommer alltid att vara en kritisk vän till Israel. Som jag sa i mitt frågesvar till Jacob Risberg nyss: När det gäller den konflikt som pågår mellan Israel och Palestina gör vi bedömningen att bägge parter naturligtvis bör deeskalera, avstå från dödligt våld och dessutom arbeta för försoning och samarbete för att kunna nå fram till en situation där…

Visa hela anförandet

Herr talman! Sverige har sedan lång tid tillbaka en väl upparbetad relation med Israel på många områden, inte minst när det gäller forskning och utveckling, men när det gäller politiken i stort har det precis som Joar Forssell säger varit högt och lågt genom åren. Vår uppfattning från regeringens sida är att vi bör ha en god relation med Israel. Jag har själv haft möjlighet att ta emot Israels utrikesminister, som i våras gjorde det första besöket på många år. Mitt intryck är att våra förutsättningar för samarbete har förbättrats.

Vi kommer alltid att vara en kritisk vän till Israel. Som jag sa i mitt frågesvar till Jacob Risberg nyss: När det gäller den konflikt som pågår mellan Israel och Palestina gör vi bedömningen att bägge parter naturligtvis bör deeskalera, avstå från dödligt våld och dessutom arbeta för försoning och samarbete för att kunna nå fram till en situation där fred kan etableras i området. Men som jag sa har vi goda relationer med Israel på många områden, och vi avser också att bygga ut dessa.

Joar ForssellL

Anförande 70

Herr talman! Jag har själv varit i Israel och deltagit i demonstrationer mot de kritiserade lagförslagen, vilket vi har kunnat följa även här i Sverige. Jag delar uppfattningen att man ska kunna vara en kritisk vän, men vilka konkreta åtgärder vidtar man? Det kan handla om vapenförsäljning , samarbete på säkerhetsområdet, flytten av ambassaden eller ett strypande av resterande bistånd till Palestina. På vilka konkreta sätt kommer vi att få se ett paradigmskifte i utrikespolitiken avseende Mellanösterns enda demokrati, Israel, och den tidigare propalestinska politiken?

Utrikesministern Tobias BillströmM

Anförande 71

Herr talman! Regeringen är som jag sa angelägen om att ha ett gott samarbete med Israel på områden där vi har gemensamma intressen, till exempel när det gäller handel och innovation. Sverige och Israel förenas också i ansträngningarna för att motarbeta antisemitism, och vi har ett mycket nära samarbete inom ramen för Sveriges ordförandeskap i International Holocaust Remembrance Alliance.

Som jag sa: När det gäller de konkreta åtgärder som Joar Forssell efterfrågar tror jag att de ligger på områden som forskning och utveckling. Jag tror att det är en bra utgångspunkt för mer samarbete mellan våra stater.

Marcus WennerströmS

Anförande 72

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall.

Socialtjänstens medarbetare är en ovärderlig yrkesgrupp i vårt samhälle. Det är en grupp som hjälper utsatta barn och utsatta - ibland våldsutsatta - män och kvinnor. De är det yttersta skyddsnätet i kommunala kläder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt präglas yrkesgruppen av hög personalomsättning. Rapporter visar att socialtjänstens personal får utstå hot, hat och i värsta fall våld. Nätkampanjen mot socialtjänsten spär på en redan jobbig situation. Det försämrar också förutsättningarna för det förtroendebyggande och den frivillighet som är så otroligt viktig för ett lyckat resultat.

Med tanke på denna oerhört tuffa verklighet undrar jag hur statsrådet ser att ett lagkrav om angiveri påverkar den redan tuffa arbetssituationen för socialtjänstmedarbetare, som då få…

Visa hela anförandet

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall.

Socialtjänstens medarbetare är en ovärderlig yrkesgrupp i vårt samhälle. Det är en grupp som hjälper utsatta barn och utsatta - ibland våldsutsatta - män och kvinnor. De är det yttersta skyddsnätet i kommunala kläder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt präglas yrkesgruppen av hög personalomsättning. Rapporter visar att socialtjänstens personal får utstå hot, hat och i värsta fall våld. Nätkampanjen mot socialtjänsten spär på en redan jobbig situation. Det försämrar också förutsättningarna för det förtroendebyggande och den frivillighet som är så otroligt viktig för ett lyckat resultat.

Med tanke på denna oerhört tuffa verklighet undrar jag hur statsrådet ser att ett lagkrav om angiveri påverkar den redan tuffa arbetssituationen för socialtjänstmedarbetare, som då får välja mellan det moraliskt rätta och det som lagen redan kräver. På vilket sätt kommer det att gagna de utsatta?

Statsrådet Camilla Waltersson GrönvallM

Anförande 73

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga som omfamnar en yrkesgrupp som alldeles för sällan får den kredd den förtjänar för allt det viktiga arbete den gör. Precis som ledamoten beskriver är socialsekreterarna navet i det förebyggande arbete och de insatser vi gör riktat mot samhällets mest utsatta grupper.

I den utredning som nyligen har presenterats har utredaren till uppgift att beakta bland annat de konventioner som Sverige har förbundit sig till. Där är det tydligt att detta kommer att bli en svår balansgång när det gäller vissa yrkesgrupper. Med det sagt kan jag inte föregå den utredning som nu ska återkomma med förslag, men i grunden är det så att det utanförskap och det skuggsamhälle vi ser allra ytterst drabbar våra barn. Så kan vi inte ha det.

Angelica LundbergSD

Anförande 74

Herr talman! Överskuldsättningen i det svenska samhället är fortsatt ett stort problem. Den utredning om överskuldsättning som sent omsider tillsattes av den förra regeringen har nu kommit med sina förslag. Många av dem är bra, och det är förslag som Sverigedemokraterna sedan tidigare driver. Men förslaget om ett nytt skuldregister är tyvärr ett urvattnat förslag som inte tar hänsyn till det system som redan finns utan i stället fokuserar på en helt ny modell - som dessutom inte är heltäckande. Modellen skulle ta lång tid att införa, och den skulle inte ha önskvärd effekt.

Jag vill därför fråga statsrådet Slottner om han har för avsikt att gå vidare med liggande förslag till skuldregister eller om han kan tänka sig att tillsammans utarbeta ett bättre förslag som snabbare kan vara på plats och på riktigt göra skillnad i arbetet med att minska överskuldsättningen.

Statsrådet Erik SlottnerKD

Anförande 75

Herr talman! Frågan är för tidigt väckt eftersom utredningen precis har lämnat sitt förslag. Utredningen lämnade sitt förslag i början av sommaren, eller rättare sagt i början av juli.

Förslaget är nu under beredning på Finansdepartementet, och det ska ut på remiss. Sedan ska vi sammanställa remissvaren och se vad de olika remissinstanserna har svarat gällande bland annat förslaget om skuldregister. Det är kanske ett av de mer uppmärksammade förslagen, men det finns många andra intressanta förslag i utredningen. De ska förhoppningsvis bidra till att minska den överskuldsättning vi ser och även minska antalet fall som går till både inkasso och kronofogden, vilket har ökat explosionsartat flera år i rad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Här och nu tänker jag alltså inte säga vare sig bu eller bä gällande ett nytt nationellt skuldregister. Jag kan dock k…

Visa hela anförandet

Herr talman! Frågan är för tidigt väckt eftersom utredningen precis har lämnat sitt förslag. Utredningen lämnade sitt förslag i början av sommaren, eller rättare sagt i början av juli.

Förslaget är nu under beredning på Finansdepartementet, och det ska ut på remiss. Sedan ska vi sammanställa remissvaren och se vad de olika remissinstanserna har svarat gällande bland annat förslaget om skuldregister. Det är kanske ett av de mer uppmärksammade förslagen, men det finns många andra intressanta förslag i utredningen. De ska förhoppningsvis bidra till att minska den överskuldsättning vi ser och även minska antalet fall som går till både inkasso och kronofogden, vilket har ökat explosionsartat flera år i rad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Här och nu tänker jag alltså inte säga vare sig bu eller bä gällande ett nytt nationellt skuldregister. Jag kan dock konstatera att det har funnits ett starkt stöd för ett skuldregister och att många gör bedömningen att det skulle vara ett bra verktyg för att minska kreditgivningen till de mest skuldsatta och ekonomiskt utsatta hushållen. Låt oss återkomma med ett slutgiltigt besked i frågan.

Lorena Delgado VarasV

Anförande 76

Herr talman! Min fråga går till minister Billström.

Associeringsavtalet med Chile har blivit väldigt kritiserat, speciellt angående otillräckliga miljöåtaganden och att processen har varit oerhört odemokratisk. Europa vill ju åt litiumet i Chile, något som kräver enorma mängder vatten. Vad har Sverige gjort för att skydda vattentäkterna i områden som redan är uttorkade på grund av att europeiska företag har köpt upp vattenrättigheter? Och hur säkerställer man transparensen och de demokratiska processerna inte bara i Europa utan även i Chile?

Utrikesministern Tobias BillströmM

Anförande 77

Herr talman! Sverige är mycket engagerat i internationella vattenfrågor. Detta är en fråga som är särskilt aktuell nu när vi står i begrepp att börja med FN:s högnivåvecka i New York nästa vecka, där jag själv kommer att delta.

Den här frågan har många bottnar. När det gäller Chile ska jag villigt erkänna att jag inte är insatt i de detaljfrågor som Lorena Delgado Varas tar upp, utan jag behöver återkomma till dem. Vad jag däremot kan säga är att vi hela tiden ser med stor oro på situationer där man inte kan bevara de rättigheter som bör finnas för att man ska kunna ha tillgång till rent vatten.

Dessa problem behöver lösas i samspel mellan de länder där det finns lokala företag som arbetar med dessa frågor och de stater där rättigheterna ännu inte är på den nivå som vi har i Sverige - vi har ett mycket starkare skydd för vatten än vad som finns i många andra delar av värld…

Visa hela anförandet

Herr talman! Sverige är mycket engagerat i internationella vattenfrågor. Detta är en fråga som är särskilt aktuell nu när vi står i begrepp att börja med FN:s högnivåvecka i New York nästa vecka, där jag själv kommer att delta.

Den här frågan har många bottnar. När det gäller Chile ska jag villigt erkänna att jag inte är insatt i de detaljfrågor som Lorena Delgado Varas tar upp, utan jag behöver återkomma till dem. Vad jag däremot kan säga är att vi hela tiden ser med stor oro på situationer där man inte kan bevara de rättigheter som bör finnas för att man ska kunna ha tillgång till rent vatten.

Dessa problem behöver lösas i samspel mellan de länder där det finns lokala företag som arbetar med dessa frågor och de stater där rättigheterna ännu inte är på den nivå som vi har i Sverige - vi har ett mycket starkare skydd för vatten än vad som finns i många andra delar av världen.

Kerstin LundgrenC

Anförande 78

Herr talman! Utrikesministern, jag och många andra här skulle ha önskat att Sverige varit medlem i Nato en bra tid före den 24 februari 2022. Men nu är det inte så, och tyvärr verkar det fortsätta att komma upp frågor.

Efter G20-mötet för fyra dagar sedan gjorde den turkiske presidenten nya uttalanden gällande den väntade ratificeringsprocessen i det turkiska parlamentet. Han markerade inte bara att det kan ta tid i det turkiska parlamentet - precis i andra parlament, till exempel kongressen - utan också att det finns förväntningar på åtgärder från svensk sida. Har det framförts nya krav från Turkiets sida på Sverige? Finns det en risk för att den tidsutdräkt som gäller ordningslagen kommer att påverka processen?

Utrikesministern Tobias BillströmM

Anförande 79

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är glädjande att Turkiet under Vilniustoppmötet åtog sig att ratificera Sveriges medlemskapsansökan så fort som möjligt och att färdigställa Sveriges anslutningsprocess utan dröjsmål. Det är av stor betydelse för säkerheten för både Sverige och Nato.

Vid mötet mellan statsministern och president Erdogan den 10 juli, där även generalsekreteraren Stoltenberg deltog, åtog sig Turkiet att ratificera Sveriges ansökan så snart som möjligt. Senare uttalade man att detta ska ske när det turkiska parlamentet öppnar i oktober. Vi förväntar oss att Turkiet kommer att stå fast vid vad man har lovat.

Vi har naturligtvis följt turkiska reaktioner, bland annat reaktioner kopplade till koranbränningarna, men vi har ingen anledning att tro att dessa kommer att stå i vägen för Sveriges medlemskapsansökan. Vi har också för…

Visa hela anförandet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är glädjande att Turkiet under Vilniustoppmötet åtog sig att ratificera Sveriges medlemskapsansökan så fort som möjligt och att färdigställa Sveriges anslutningsprocess utan dröjsmål. Det är av stor betydelse för säkerheten för både Sverige och Nato.

Vid mötet mellan statsministern och president Erdogan den 10 juli, där även generalsekreteraren Stoltenberg deltog, åtog sig Turkiet att ratificera Sveriges ansökan så snart som möjligt. Senare uttalade man att detta ska ske när det turkiska parlamentet öppnar i oktober. Vi förväntar oss att Turkiet kommer att stå fast vid vad man har lovat.

Vi har naturligtvis följt turkiska reaktioner, bland annat reaktioner kopplade till koranbränningarna, men vi har ingen anledning att tro att dessa kommer att stå i vägen för Sveriges medlemskapsansökan. Vi har också förklarat i bilaterala kontakter hur Sveriges grundlagar fungerar och uttryckt förståelse för de reaktioner som har kommit.

Sverige har uppfyllt alla åtaganden i den trilaterala överenskommelsen. Ungern har också låtit meddela att de inte kommer att vara de sista som ratificerar Sverige, så vi utgår från att de kommer att starta när Turkiet startar.

Elin SöderbergMP

Anförande 80

Herr talman! Min fråga går till Tobias Billström.

Robusta ekosystem och ett stabilt klimat är förutsättningar för fred, frihet, ekonomisk utveckling och välfärd. I dag överskrids sex av nio planetära gränser. I våras rapporterade IPCC att vi är på väg mot en tre grader varmare värld, vilket innebär enorma geopolitiska och säkerhetspolitiska risker.

Trots detta nämnde statsministern varken naturkrisen eller klimatkrisen i inledningen av sin regeringsförklaring, där han talade om de stora samhällsutmaningar vi står inför. Min fråga lyder: Framför utrikesministern på regeringssammanträden de enorma riskerna för det som utrikesministern har att arbeta med när det gäller klimatkrisen och naturkrisen?

Utrikesministern Tobias BillströmM

Anförande 81

Herr talman! Jag är mycket stolt över de kraftfulla klimatsatsningar som denna regering går fram med. Vi lägger fram en av de största budgetarna någonsin på klimat- och miljöområdet. Våra åtgärder minskar inte bara utsläppen för statens räkning utan skapar också förutsättningar för att andra samhällssektorer ska kunna minska sina utsläpp. Det innebär att Sverige drar sitt strå till stacken för att man på global nivå ska kunna uppnå de målsättningar som är fastlagda, bland annat i Agenda 2030.

Jag tror att vi har all anledning att sträcka på ryggen. Vi är ett land som står för mycket av de innovationer som leder till grön omställning. Vi samarbetar med andra länder för att göra det möjligt att föra in och föra över den teknik som gör det möjligt för jordklotet att gå från utsläpp och smuts till en bättre och renare värld för alla. Jag tror att vi har anledning att prata mer om de…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag är mycket stolt över de kraftfulla klimatsatsningar som denna regering går fram med. Vi lägger fram en av de största budgetarna någonsin på klimat- och miljöområdet. Våra åtgärder minskar inte bara utsläppen för statens räkning utan skapar också förutsättningar för att andra samhällssektorer ska kunna minska sina utsläpp. Det innebär att Sverige drar sitt strå till stacken för att man på global nivå ska kunna uppnå de målsättningar som är fastlagda, bland annat i Agenda 2030.

Jag tror att vi har all anledning att sträcka på ryggen. Vi är ett land som står för mycket av de innovationer som leder till grön omställning. Vi samarbetar med andra länder för att göra det möjligt att föra in och föra över den teknik som gör det möjligt för jordklotet att gå från utsläpp och smuts till en bättre och renare värld för alla. Jag tror att vi har anledning att prata mer om det vi gör och inte bara prata om det som är dåligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Peter OllénM

Anförande 82

Herr talman! Min fråga riktar sig till kulturminister Parisa Liljestrand.

Vi vet hur viktigt det är med mångfalden i medierna. Samtidigt ska ett nytt mediestöd vara på plats den 1 januari, och många medieföretag frågar sig om det kommer att bli klart. Kan kulturministern berätta hur det går med planeringen av detta arbete?

Kulturministern Parisa LiljestrandM

Anförande 83

Herr talman! Så är det - vi jobbar på i hög takt med det nya mediestödet. Tanken är att det ska vara på plats den 1 januari 2024. Än så länge håller vi tidsplanen, precis som det är tänkt, och regeringens absoluta ambition är att detta stöd ska vara på plats då.

Det är flera processer som löper parallellt. Vi lämnade ifrån oss propositionen till riksdagen före sommaren. Det sker en notifieringsprocess inom EU som också ska jacka i detta. Myndigheten arbetar också med att ta fram föreskrifter baserat på den förordning som ska jobbas fram.

Det är alltså många saker som ska jacka i varandra, men jag känner tillförsikt. Jag tror att det här kommer att gå bra, givet att vi lyckas följa tidsplanen - precis som vi gör just nu.

Gunilla SvantorpS

Anförande 84

Herr talman! Jag har en fråga till statsrådet Erik Slottner.

Trafikutskottet har precis kommit hem från en resa till Estland med fokus på digitalisering. I Estland är man väldigt långt framme. Man har ett tydligt fokus på medborgarna, och målet är att man ska ge en sömlös service baserad på händelser i medborgarnas liv. Det ska också vara enkelt att använda de digitala tjänsterna.

Man har haft fokus på digitala klyftor. En lösning för att överbrygga dem har varit ett nationellt elektroniskt id-kort. I Estland är 99 procent av samhällstjänsterna digitala.

I Sverige har vi ett högt innovationsindex och många innovativa företag, men vi har inte lyckats få in det digitala i våra samhällstjänster. Min fråga till statsrådet är: Vill statsrådet arbeta för en ökning av de digitala samhällstjänsterna, och i så fall hur?

Statsrådet Erik SlottnerKD

Anförande 85

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan. Jag tror att vi kan enas över samtliga partigränser om att detta är en viktig fråga där vi har mycket kvar att göra. Sverige som land har dock väldigt goda förutsättningar eftersom befolkningen är digitaliserad. Det är en befolkning som är digitalt inkluderad och har ett stort digitalt kunnande. Här ligger Sverige långt före väldigt många andra länder, vilket skapar bra förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi håller nu på att utreda frågan i syfte att ta fram ett statligt elektroniskt id-kort så att vi kan identifiera oss på högsta tillitsnivå. Det är en väldigt viktig fråga. Jag har ännu inte hunnit besöka Estland. Jag har varit på Estlands ambassad här i Stockholm och talat om digitalisering, och jag avser också att besöka Estland.

Estland ligger långt framme bland annat när det gäller digital…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan. Jag tror att vi kan enas över samtliga partigränser om att detta är en viktig fråga där vi har mycket kvar att göra. Sverige som land har dock väldigt goda förutsättningar eftersom befolkningen är digitaliserad. Det är en befolkning som är digitalt inkluderad och har ett stort digitalt kunnande. Här ligger Sverige långt före väldigt många andra länder, vilket skapar bra förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi håller nu på att utreda frågan i syfte att ta fram ett statligt elektroniskt id-kort så att vi kan identifiera oss på högsta tillitsnivå. Det är en väldigt viktig fråga. Jag har ännu inte hunnit besöka Estland. Jag har varit på Estlands ambassad här i Stockholm och talat om digitalisering, och jag avser också att besöka Estland.

Estland ligger långt framme bland annat när det gäller digitalisering av offentlig förvaltning och i mötet med medborgarna. Där kan Estland verkligen inspirera. Jag avser att under den här mandatperioden ta mycket inspiration därifrån och också nå framgång i vårt land.

Martin WestmontSD

Anförande 86

Herr talman! Också min fråga går till civilminister Erik Slottner.

En ny leksaksförordning med nya mer omfattande regler som skyddar barn mot potentiellt farliga leksaker utarbetas just nu inom Europeiska unionen. Tanken är att potentiellt farliga leksaker ska stoppas vid EU:s yttre gräns.

För den import som sker utanför EU direkt till Sverige finns ett nationellt ansvar för att leksaker som till exempel innehåller skadliga kemikalier inte når ut på den svenska marknaden.

Min fråga till civilministern är hur han kommer att arbeta för att minska mängden av potentiellt farliga leksaker som importeras direkt till Sverige från länder utanför EU.

Statsrådet Erik SlottnerKD

Anförande 87

Herr talman! Om vi får en gemensam produktförordning vad gäller farliga kemikalier i leksaker inom EU gäller det på hela den inre marknaden och också i Sverige. Då blir det ingen import av farliga leksaker till Sverige liksom till övriga EU.

Jag tycker att det är väldigt bra att leksaksdirektivet nu uppdateras. Det vi har är 14 år gammalt. 25 procent av alla anmälningar om produktsäkerhet rör just leksaker.

Leksaker kan skapa mycket glädje för barn men kan uppenbart vara en hälsofara och till och med en livsfara för barn. Det är viktigt att vi skyddar barn mot farliga leksaker och i det här fallet riktat just mot kemikalier.

Jag välkomnar direktivet. Om vi nu kan baxa igenom det inom EU kommer förordningen att gälla i Sverige för svenska barn och barnfamiljer.

Malin BjörkC

Anförande 88

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till civilminister Erik Slottner. Den berör några av landets kommuner, närmare bestämt de som ligger i nedre Dalälvsområdet. Efter en väldigt regnig sommar är dessa kommuner hårt myggdrabbade, och det finns risk för en närmast outhärdlig mygginvasion under hösten.

Problemet i det här området är att det finns extrema mängder stickmyggor i form av en särskild översvämningsmygga. Den gångna sommaren med stora mängder regn har varit oerhört gynnsam för myggen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För att bekämpa myggorna används det biologiska medlet Vectobac G. Men det är slut, och man kommer inte att bekämpa någon mer gång trots att det skulle behövas. Här behöver staten agera för att försäkra att det blir en dräglig tillvaro för människorna som bor här.

Jag undrar därför vilka kontakter som ministern har haft med d…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till civilminister Erik Slottner. Den berör några av landets kommuner, närmare bestämt de som ligger i nedre Dalälvsområdet. Efter en väldigt regnig sommar är dessa kommuner hårt myggdrabbade, och det finns risk för en närmast outhärdlig mygginvasion under hösten.

Problemet i det här området är att det finns extrema mängder stickmyggor i form av en särskild översvämningsmygga. Den gångna sommaren med stora mängder regn har varit oerhört gynnsam för myggen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För att bekämpa myggorna används det biologiska medlet Vectobac G. Men det är slut, och man kommer inte att bekämpa någon mer gång trots att det skulle behövas. Här behöver staten agera för att försäkra att det blir en dräglig tillvaro för människorna som bor här.

Jag undrar därför vilka kontakter som ministern har haft med de drabbade kommunerna angående deras situation och vilka åtgärder som ministern avser att vidta för att hjälpa kommunerna.

Statsrådet Erik SlottnerKD

Anförande 89

Herr talman! Jag tycker att vi politiker ska vara ärliga när vi får raka frågor. Jag har inte haft kontakt i just den här frågan med kommunerna. Jag har haft kontakt med många kommunföreträdare i många andra frågor, men just mygg har vi faktiskt aldrig talat om.

Jag får ändå säga att ledamoten hade ett stort kunnande i den här frågan som jag kanske kan ta lärdom av. Länsstyrelserna i en del utpekade län och drabbade kommuner har medel avsatta för just myggbekämpning, och de medlen ligger kvar.

Jag har också blivit uppmärksammad av en partikollega att det nu är ännu mer aggressiva mygg som man verkar ha drabbats av den här sommaren. Det är inte mycket att le åt, för det är en fruktansvärd situation för de invånare som drabbas i dessa kommuner.

Staten har engagerat sig och gett medel till länsstyrelserna i det här fallet som ett anslag. De ligger kvar. Sedan välkomnar …

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tycker att vi politiker ska vara ärliga när vi får raka frågor. Jag har inte haft kontakt i just den här frågan med kommunerna. Jag har haft kontakt med många kommunföreträdare i många andra frågor, men just mygg har vi faktiskt aldrig talat om.

Jag får ändå säga att ledamoten hade ett stort kunnande i den här frågan som jag kanske kan ta lärdom av. Länsstyrelserna i en del utpekade län och drabbade kommuner har medel avsatta för just myggbekämpning, och de medlen ligger kvar.

Jag har också blivit uppmärksammad av en partikollega att det nu är ännu mer aggressiva mygg som man verkar ha drabbats av den här sommaren. Det är inte mycket att le åt, för det är en fruktansvärd situation för de invånare som drabbas i dessa kommuner.

Staten har engagerat sig och gett medel till länsstyrelserna i det här fallet som ett anslag. De ligger kvar. Sedan välkomnar jag kommunföreträdare som vill lyfta den här frågan direkt med mig. De är hemskt välkomnar att göra detta. Hittills är det ingen kommun som har gjort det, men de är välkomna till mig.

Boriana ÅbergM

Anförande 90

Herr talman och utrikesministern! Rysslands krig mot Ukraina har orsakat ofattbart mänskligt lidande och enorm materiell förstörelse av skolor, sjukhus, bostäder och annan infrastruktur. Sverige har hittills bidragit med stöd värt mer än 25 miljarder kronor. Vi kommer att fortsätta att bidra med allt vi kan för att hjälpa Ukraina.

Det behövs också ett omfattande stöd från omvärlden för att bygga upp det krigshärjade Ukraina. Vad gör regeringen för att främja Ukrainas sak i omvärlden utanför Europa?

Utrikesministern Tobias BillströmM

Anförande 91

Herr talman! Tack, Boriana Åberg, för frågan.

Sverige har hittills bidragit med mer än 760 miljoner kronor i stöd till Ukrainas uppbyggnad. Den 13 juli antog regeringen en ny strategi för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina om totalt 6 miljarder kronor för perioden den 13 juli 2023 till den 31 december 2027. Det är en del av vår samlade bistånds- och utrikespolitik.

Boriana Åberg har naturligtvis helt rätt. Det handlar också om att söka stöd bland andra stater. Det är en fråga som nu kommer att diskuteras under FN:s högnivåvecka som inleds i nästa vecka i New York där jag och statsministern kommer att representera Sverige tillsammans med andra statsråd inklusive bistånds- och handelsministern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag ser fram emot många samtal så att vi kan bygga ut stödinsatserna för Ukraina i hela FN-familjen och s…

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack, Boriana Åberg, för frågan.

Sverige har hittills bidragit med mer än 760 miljoner kronor i stöd till Ukrainas uppbyggnad. Den 13 juli antog regeringen en ny strategi för Sveriges uppbyggnads- och reformsamarbete med Ukraina om totalt 6 miljarder kronor för perioden den 13 juli 2023 till den 31 december 2027. Det är en del av vår samlade bistånds- och utrikespolitik.

Boriana Åberg har naturligtvis helt rätt. Det handlar också om att söka stöd bland andra stater. Det är en fråga som nu kommer att diskuteras under FN:s högnivåvecka som inleds i nästa vecka i New York där jag och statsministern kommer att representera Sverige tillsammans med andra statsråd inklusive bistånds- och handelsministern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag ser fram emot många samtal så att vi kan bygga ut stödinsatserna för Ukraina i hela FN-familjen och se till att Ukrainas folk kan få den hjälp som behövs för att just återuppbygga skolor, sjukvård och också infrastruktur och näringsverksamhet.

Fredrik StenbergS

Anförande 92

Herr talman! Det pågår extremt stora privata industrietableringar i Sverige, bland annat i min hemkommun Skellefteå. Det är etableringar som är positiva för riket och regionerna där dessa sker. Men det innebär också stora påfrestningar. Kommunen står ganska ensam i uppdraget att klara av den snabba etableringen och utbyggnaden av bostäder och välfärd som krävs, och vi bär i hög grad själva risken. Min fråga till civilministern är: Har regeringen förstått vad som pågår i norra Sverige just nu?

Vi anser att det finns ett statligt intresse i att den gröna industrins etableringar blir hållbara sådana där samhällen byggs för att människor ska trivas och välfärden fungera. Det behövs ett paket för ett slags Kod grön när samhällen ska växa på så extremt kort tid så snabbt. Vad gör statsrådet för att kommunerna ska få stöd i de här frågorna just nu?

Statsrådet Erik SlottnerKD

Anförande 93

Herr talman! Svaret är ja. Regeringen har givetvis förstått vad som pågår i de här delarna av Sverige med den stora industriella omvandlingen och utvecklingen och också hur mycket det bidrar till den gröna omställningen. Vi förstår det och välkomnar den omställningen.

Det har bland annat funnits en nationell samordnare som ska facilitera den utveckling vi ser av norra delarna av landet. Tillväxtverket är en viktig myndighet för att stötta de berörda regionerna. Länsstyrelserna spelar naturligtvis en väldigt viktig roll i sitt uppdrag att främja regional utveckling och tillväxt i våra regioner.

Sedan är det kommunerna som ansvarar för bostadsbyggande, bostadsförsörjning och industrietableringar. Ansvaret måste ligga på kommunerna. Kommunerna vinner också väldigt mycket på utvecklingen. Många gånger händer det här i kommuner som förut har varit nästan ödesbestämda till befol…

Visa hela anförandet

Herr talman! Svaret är ja. Regeringen har givetvis förstått vad som pågår i de här delarna av Sverige med den stora industriella omvandlingen och utvecklingen och också hur mycket det bidrar till den gröna omställningen. Vi förstår det och välkomnar den omställningen.

Det har bland annat funnits en nationell samordnare som ska facilitera den utveckling vi ser av norra delarna av landet. Tillväxtverket är en viktig myndighet för att stötta de berörda regionerna. Länsstyrelserna spelar naturligtvis en väldigt viktig roll i sitt uppdrag att främja regional utveckling och tillväxt i våra regioner.

Sedan är det kommunerna som ansvarar för bostadsbyggande, bostadsförsörjning och industrietableringar. Ansvaret måste ligga på kommunerna. Kommunerna vinner också väldigt mycket på utvecklingen. Många gånger händer det här i kommuner som förut har varit nästan ödesbestämda till befolkningsminskningar, och nu ser de en enorm utveckling. Men staten ska naturligtvis stödja på olika sätt.

Carita BoulwénSD

Anförande 94

Herr talman! Hot och våld är tyvärr en stor del av vardagen för personal inom Sis. Enligt Akademikerförbundet SSR har nästan varannan anställd på Sis-hem utsatts för hot och våld på arbetsplatsen. Detta visar en undersökning av Novus från 2022.

Trots att Sis-personal som regel inte arbetar ensamma kan det uppstå tillfällen där den placerade unga och en anställd hamnar i en situation som är våldsam eller hotfull.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I väntan på utredning av ett ärende kan en anställd bli avstängd i flera veckor, och det kan vara svårt att bena ut vad som faktiskt har hänt när ord står mot ord.

För att öka personalens trygghet och säkerhet skulle kroppskameror kunna vara ett alternativ för personal i vissa situationer - självfallet med respekt för den placerades integritet. Detta är något som ökar exempelvis tågvärdars trygghet markant.…

Visa hela anförandet

Herr talman! Hot och våld är tyvärr en stor del av vardagen för personal inom Sis. Enligt Akademikerförbundet SSR har nästan varannan anställd på Sis-hem utsatts för hot och våld på arbetsplatsen. Detta visar en undersökning av Novus från 2022.

Trots att Sis-personal som regel inte arbetar ensamma kan det uppstå tillfällen där den placerade unga och en anställd hamnar i en situation som är våldsam eller hotfull.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I väntan på utredning av ett ärende kan en anställd bli avstängd i flera veckor, och det kan vara svårt att bena ut vad som faktiskt har hänt när ord står mot ord.

För att öka personalens trygghet och säkerhet skulle kroppskameror kunna vara ett alternativ för personal i vissa situationer - självfallet med respekt för den placerades integritet. Detta är något som ökar exempelvis tågvärdars trygghet markant. Det visar en pilotstudie som Arriva gjort där man testade just detta.

Mina frågor till socialtjänstministern är: Avser ministern att se över hur Sis-personalens trygghet och säkerhet kan förbättras och stärkas i det dagliga arbetet med placerade unga? Och kan kroppskameror vara ett alternativ att se över?

Statsrådet Camilla Waltersson GrönvallM

Anförande 95

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för en viktig fråga! När det gäller myndigheten Sis är det många regeringar som har vänt myndigheten, och framför allt de barn och unga som finns där, ryggen.

Men den här regeringen har Sis som en prioriterad fråga, och då gäller det att säkerställa den rätt man har som placerat barn eller ung människa på Sis att få den hjälp och det stöd som man förtjänar. Men det gäller också att säkerställa att vi har rätt metoder och rätt befogenheter för vår personal.

Därför lägger vi bland annat 140 miljoner i ett kompetenslyft som ska ge personalen rätt möjligheter. Men vi ger också ett stöd genom att skriva fram möjligheter där personalen får andra befogenheter att till exempel kunna använda sig av kommunikationsutrustning eller att ta sådan från de placerade. Det handlar också om att utveckla andra möjligheter till rumsvisitation, kroppsvisi…

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten, för en viktig fråga! När det gäller myndigheten Sis är det många regeringar som har vänt myndigheten, och framför allt de barn och unga som finns där, ryggen.

Men den här regeringen har Sis som en prioriterad fråga, och då gäller det att säkerställa den rätt man har som placerat barn eller ung människa på Sis att få den hjälp och det stöd som man förtjänar. Men det gäller också att säkerställa att vi har rätt metoder och rätt befogenheter för vår personal.

Därför lägger vi bland annat 140 miljoner i ett kompetenslyft som ska ge personalen rätt möjligheter. Men vi ger också ett stöd genom att skriva fram möjligheter där personalen får andra befogenheter att till exempel kunna använda sig av kommunikationsutrustning eller att ta sådan från de placerade. Det handlar också om att utveckla andra möjligheter till rumsvisitation, kroppsvisitation och mycket annat. Vi återkommer i frågan.

Gustaf GöthbergM

Anförande 96

Herr talman! Min fråga riktar sig till utrikesminister Tobias Billström.

Kontrollen över ny teknologi har blivit en avgörande komponent i utrikespolitiken och en del som kanske kan sägas definiera framtida internationella maktförhållanden.

Cyberhot i dag medför nya säkerhetsrisker också för Sverige. Detta inbegriper statliga, statsanknutna och även enskilda aktörer som gör sitt bästa för att ta sig in i våra digitala system i syfte att stjäla eller förstöra data och manipulera information. Det kan handla om myndigheters databaser, företags affärshemligheter, patent, ritningar eller enskilda människors korrespondens.

I detta och i denna stora omvälvning - vad gör regeringen för att hålla i och värna våra viktiga svenska intressen?

Utrikesministern Tobias BillströmM

Anförande 97

Herr talman! Det är precis som Gustaf Göthberg säger: Kontrollen över ny teknologi har blivit en avgörande komponent i utrikespolitiken. Den definierar också definitivt framtida maktförhållanden. Cyberhot är reella säkerhetsrisker för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Så vad tänker vi då göra? När jag presenterade regeringens första utrikesdeklaration i början av året var en av nyheterna att utrikesförvaltningen kommer att prioritera cyberfrågorna. För att möjliggöra detta tillsatte vi i slutet av augusti Sveriges första sändebud för internationella cyberfrågor. Detta sändebud ska företräda Sverige inom EU, Nato och FN, i våra samarbeten med andra länder samt i dialogen med den privata sektorn.

Målet inom EU-samarbetet, som vi är fast beslutna om, är att få till stånd en öppen, fri, stabil och säker cybermiljö där mänskliga rättigheter, grundläg…

Visa hela anförandet

Herr talman! Det är precis som Gustaf Göthberg säger: Kontrollen över ny teknologi har blivit en avgörande komponent i utrikespolitiken. Den definierar också definitivt framtida maktförhållanden. Cyberhot är reella säkerhetsrisker för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Så vad tänker vi då göra? När jag presenterade regeringens första utrikesdeklaration i början av året var en av nyheterna att utrikesförvaltningen kommer att prioritera cyberfrågorna. För att möjliggöra detta tillsatte vi i slutet av augusti Sveriges första sändebud för internationella cyberfrågor. Detta sändebud ska företräda Sverige inom EU, Nato och FN, i våra samarbeten med andra länder samt i dialogen med den privata sektorn.

Målet inom EU-samarbetet, som vi är fast beslutna om, är att få till stånd en öppen, fri, stabil och säker cybermiljö där mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och rättsstatsprinciper respekteras. För att kunna uppnå en situation där vi har stabilitet i samhällen, ekonomisk tillväxt, välstånd och integritet är detta en nödvändighet.

Louise ThunströmS

Anförande 98

Herr talman! Svenska Samernas Riksförbund begärde i april ett enskilt möte med kulturminister Parisa Liljestrand. Efter tre månader kom svaret: Kulturministern har inte tid under detta år.

För närvarande pågår ett flertal viktiga processer som påverkar samerna. Detta kombinerat med upplevelsen av ökad polarisering gör att engagemang från ansvarig minister är av stor vikt.

Min fråga är om kulturministern kan tänka sig att prioritera om i sin kalender. Om inte - när planerar hon att träffa samernas största organisation?

Kulturministern Parisa LiljestrandM

Anförande 99

Herr talman! Jag träffade SSR i våras i ett möte i samband med Jokkmokks marknad. Det var ett väldigt bra möte. Då bjöd jag också in dem till det samråd som vi höll lite senare under våren med flera av de samiska organisationerna. SSR hade inte möjlighet att delta vid detta samråd, vilket var olyckligt.

Men jag ser verkligen fram emot att ha en fortsatt dialog både med SSR och med övriga samiska organisationer. Jag vet att SSR har haft kontakt med tjänstemän inom Kulturdepartementet under perioden. Vi kommer naturligtvis att hålla ett samråd även denna termin, dit också SSR kommer att bjudas in.

Rashid FarivarSD

Anförande 100

Herr talman! I sin regeringsförklaring meddelade statsminister Ulf Kristersson att regeringen kommer att tillsätta en AI-kommission med uppdraget att ge riktlinjer kring AI:s möjligheter och risker.

Detta besked välkomnas varmt av Sverigedemokraterna med tanke på den centrala roll som AI-frågan har för Sveriges framtida teknikutveckling som en ledande industrination.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi ser dock fram emot ytterligare klarhet kring kommissionens uppdrag i detalj när det gäller dess centrala funktion inom AI-området, sammansättningen av kommissionen, kommissionens ledarskap och inte minst tidpunkten när kommissionen kommer att påbörja sitt arbete.

Därför skulle jag vilja fråga civilminister Erik Slottner om han kan ge ytterligare klarhet kring de funderingar jag just nämnde.

Statsrådet Erik SlottnerKD

Anförande 101

Herr talman! Det korta och raka svaret på frågan är: Nej, egentligen inte här och nu. Men inom ganska kort tid hoppas jag kunna återkomma med fler förslag.

Jag tror att väldigt många välkomnar en AI-kommission, och det gläder mig att också Sverigedemokraterna gör det. Precis som ledamoten säger annonserades detta i regeringsförklaringen av statsministern. Det ska vara en kommission som främjar AI-utvecklingen men som också kommer med förslag på hur vi kan hantera de risker som ändå finns, inte minst vad gäller etisk hållbarhet.

Detta bereds nu på Finansdepartementet. Det är jag som civilminister som ansvarar för digitaliseringsfrågor, och därmed är det också jag som bereder frågan. Vi kommer att återkomma med både sammansättning och exakt uppdrag när ett sådant besked går att ge. Men en AI-kommission kommer att komma; det har nu statsministern sagt. Det gläder också mig vä…

Visa hela anförandet

Herr talman! Det korta och raka svaret på frågan är: Nej, egentligen inte här och nu. Men inom ganska kort tid hoppas jag kunna återkomma med fler förslag.

Jag tror att väldigt många välkomnar en AI-kommission, och det gläder mig att också Sverigedemokraterna gör det. Precis som ledamoten säger annonserades detta i regeringsförklaringen av statsministern. Det ska vara en kommission som främjar AI-utvecklingen men som också kommer med förslag på hur vi kan hantera de risker som ändå finns, inte minst vad gäller etisk hållbarhet.

Detta bereds nu på Finansdepartementet. Det är jag som civilminister som ansvarar för digitaliseringsfrågor, och därmed är det också jag som bereder frågan. Vi kommer att återkomma med både sammansättning och exakt uppdrag när ett sådant besked går att ge. Men en AI-kommission kommer att komma; det har nu statsministern sagt. Det gläder också mig väldigt mycket.

Johan HultbergM

Anförande 102

Herr talman! Under regeringarna Löfven och Andersson växte den organiserade brottsligheten sig starkare. Den är nu på riktigt systemhotande, och den utmanar vårt fria och öppna samhälle.

Nu ser vi en våldsvåg i Stockholm och i Uppsala med ett stort antal skjutningar. Det är skjutningar som inte bara drabbar gängkriminella utan som också riktas mot deras oskyldiga anhöriga. De kriminella skyr inga medel. De är verkligen på riktigt inhemska terrorister, som måste knäckas.

För att knäcka de kriminella gängen krävs en mobilisering av såväl socialstaten som rättsväsendet, och det är precis vad den moderatledda regeringen nu gör. I går fattade den här kammaren beslut om förbättrade möjligheter till hemlig avlyssning, och i dag presenterade regeringen en historiskt stor satsning på rättsväsendet.

Hur mobiliseras socialtjänsten i arbetet med att återupprätta tryggheten? Vilk…

Visa hela anförandet

Herr talman! Under regeringarna Löfven och Andersson växte den organiserade brottsligheten sig starkare. Den är nu på riktigt systemhotande, och den utmanar vårt fria och öppna samhälle.

Nu ser vi en våldsvåg i Stockholm och i Uppsala med ett stort antal skjutningar. Det är skjutningar som inte bara drabbar gängkriminella utan som också riktas mot deras oskyldiga anhöriga. De kriminella skyr inga medel. De är verkligen på riktigt inhemska terrorister, som måste knäckas.

För att knäcka de kriminella gängen krävs en mobilisering av såväl socialstaten som rättsväsendet, och det är precis vad den moderatledda regeringen nu gör. I går fattade den här kammaren beslut om förbättrade möjligheter till hemlig avlyssning, och i dag presenterade regeringen en historiskt stor satsning på rättsväsendet.

Hur mobiliseras socialtjänsten i arbetet med att återupprätta tryggheten? Vilka insatser gör socialtjänstministern för att förebygga kriminalitet och se till att inte fler unga och barn dras in i kriminalitet?

Statsrådet Camilla Waltersson GrönvallM

Anförande 103

Herr talman! Tack, Johan Hultberg, för frågan! Svaret kräver egentligen en hel halvtimme för att kunna berätta om det batteri av åtgärder som regeringen just nu arbetar med för att säkerställa att vi täpper till rekryteringsmöjligheten och säkerställer att alla barn i Sverige får den uppväxt som de har rätt till, nämligen en uppväxt i trygghet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Svensk socialtjänst är helt avgörande här. En av de viktigaste åtgärderna just nu är att säkerställa att vi får den nya socialtjänstlagen på plats. Den innebär att vi går från den reaktiva lagstiftning vi har, som är från 80talet, till att nu ge socialsekreterarna möjlighet att arbeta förebyggande.

I detta ligger en rad olika saker. Det är också viktigt att vi arbetar med de sekretessfrågor som i dag hindrar bland andra socialtjänsten från att få relevant information som behövs fö…

Visa hela anförandet

Herr talman! Tack, Johan Hultberg, för frågan! Svaret kräver egentligen en hel halvtimme för att kunna berätta om det batteri av åtgärder som regeringen just nu arbetar med för att säkerställa att vi täpper till rekryteringsmöjligheten och säkerställer att alla barn i Sverige får den uppväxt som de har rätt till, nämligen en uppväxt i trygghet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Svensk socialtjänst är helt avgörande här. En av de viktigaste åtgärderna just nu är att säkerställa att vi får den nya socialtjänstlagen på plats. Den innebär att vi går från den reaktiva lagstiftning vi har, som är från 80talet, till att nu ge socialsekreterarna möjlighet att arbeta förebyggande.

I detta ligger en rad olika saker. Det är också viktigt att vi arbetar med de sekretessfrågor som i dag hindrar bland andra socialtjänsten från att få relevant information som behövs för att i tid kunna göra insatser för att bryta utvecklingen och kunna hjälpa barn och unga i riktigt god tid.

Linnéa WickmanS

Anförande 104

Herr talman! År 2015 lanserade S-regeringen ett kvinnligt medlingsnätverk som en viktig del av den framgångsrika feministiska utrikespolitiken. Nätverket består av kvinnor som har expertkunskap inom diplomati och fredsbyggande och har bidragit till att stärka kvinnors roll i fredsprocesser runt om i världen. Det var också ett tydligt bidrag i genomförandet av FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.

Kvinnor är kraftigt underrepresenterade i fredsförhandlingar, och det finns inget tvivel om att nätverket behövs. Trots detta har SD-regeringen valt att lägga nätverkets arbete vilande i väntan på en utvärdering som skulle ha varit klar den 30 juni i år men som inte går att hitta. Dessutom har regeringen valt att skära ned på resurserna till Folke Bernadotteakademin, där nätverket är placerat.

Min fråga går till utrikesministern: Ska vi tolka detta som att regeringen…

Visa hela anförandet

Herr talman! År 2015 lanserade S-regeringen ett kvinnligt medlingsnätverk som en viktig del av den framgångsrika feministiska utrikespolitiken. Nätverket består av kvinnor som har expertkunskap inom diplomati och fredsbyggande och har bidragit till att stärka kvinnors roll i fredsprocesser runt om i världen. Det var också ett tydligt bidrag i genomförandet av FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.

Kvinnor är kraftigt underrepresenterade i fredsförhandlingar, och det finns inget tvivel om att nätverket behövs. Trots detta har SD-regeringen valt att lägga nätverkets arbete vilande i väntan på en utvärdering som skulle ha varit klar den 30 juni i år men som inte går att hitta. Dessutom har regeringen valt att skära ned på resurserna till Folke Bernadotteakademin, där nätverket är placerat.

Min fråga går till utrikesministern: Ska vi tolka detta som att regeringen kommer att lägga ned det kvinnliga medlingsnätverket?

Utrikesministern Tobias BillströmM

Anförande 105

Herr talman! Vi vet att kopplingen mellan jämlikhet, jämställdhet och demokrati är stark. Jämställdhet handlar inte bara om kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter utan är också en effektiv åtgärd för positiv förändring. Kvinnligt deltagande i fredsprocesser har också visat sig leda till mer hållbar fred.

Det är dock viktigt att komma ihåg att Sverige därför också jobbar med flera olika globala jämställdhetsinsatser, däribland till kvinnorättsorganisationer. Sverige arbetar också för att öka kvinnors politiska representation och deltagande samt för att stärka kvinnors inflytande på olika nivåer i samhället. Det sker genom samarbete med både FN-organ och civilsamhällesorganisationer.

Sverige spelar också en ledande roll i det av USA initierade demokratitoppmötet, där vi ansvarar för arbetet med jämställdhet och demokrati.

Jag kan försäkra att Sveriges engagemang …

Visa hela anförandet

Herr talman! Vi vet att kopplingen mellan jämlikhet, jämställdhet och demokrati är stark. Jämställdhet handlar inte bara om kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter utan är också en effektiv åtgärd för positiv förändring. Kvinnligt deltagande i fredsprocesser har också visat sig leda till mer hållbar fred.

Det är dock viktigt att komma ihåg att Sverige därför också jobbar med flera olika globala jämställdhetsinsatser, däribland till kvinnorättsorganisationer. Sverige arbetar också för att öka kvinnors politiska representation och deltagande samt för att stärka kvinnors inflytande på olika nivåer i samhället. Det sker genom samarbete med både FN-organ och civilsamhällesorganisationer.

Sverige spelar också en ledande roll i det av USA initierade demokratitoppmötet, där vi ansvarar för arbetet med jämställdhet och demokrati.

Jag kan försäkra att Sveriges engagemang i de här frågorna kommer att förbli stort. Vi tycker att det är viktigt och angeläget.

Malin HöglundM

Anförande 106

Herr talman! Min fråga går till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Under mina tidigare åtta år som socialnämndens ordförande har jag tillsammans med kollegor omhändertagit ganska många barn. Det är ett svårt arbete med många känslor. Ett barn rycks upp från sin familj, sin förskola eller skola och sina vänner med en intention om en bättre uppväxt på ett annat ställe.

Inga barn ska behöva växa upp i otrygghet. Familjehem är så nära man kan komma en bra uppväxtplacering. Satsning på familjehem görs i många kommuner, däribland min egen kommun Mora i Dalarna. Andra insatser där barn kan placeras är HVB-hem eller Sis.

Det sistnämnda, Sis, har varit i fokus under senare år. Kompetensen bland anställda och säkerheten på flera av hemmen är för låg. Vad gör socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall för…

Visa hela anförandet

Herr talman! Min fråga går till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Under mina tidigare åtta år som socialnämndens ordförande har jag tillsammans med kollegor omhändertagit ganska många barn. Det är ett svårt arbete med många känslor. Ett barn rycks upp från sin familj, sin förskola eller skola och sina vänner med en intention om en bättre uppväxt på ett annat ställe.

Inga barn ska behöva växa upp i otrygghet. Familjehem är så nära man kan komma en bra uppväxtplacering. Satsning på familjehem görs i många kommuner, däribland min egen kommun Mora i Dalarna. Andra insatser där barn kan placeras är HVB-hem eller Sis.

Det sistnämnda, Sis, har varit i fokus under senare år. Kompetensen bland anställda och säkerheten på flera av hemmen är för låg. Vad gör socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall för att de som arbetar på Sis ska ha rätt kompetens och för att det ska vara en säker miljö för såväl anställda som barn och unga som är placerade där?

Statsrådet Camilla Waltersson GrönvallM

Anförande 107

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Vad regeringen just nu fokuserar starkt på är att lägga om hela politiken för att få ett paradigmskifte som syftar till att vi ska få ett förebyggande arbete som ska leda till att färre barn i det här landet institutionsplaceras. Det betyder att vi behöver se över hela ungdomsvårdskedjan, där HVB och Sis är viktiga delar.

Under tiden, här och nu, måste man också få bättre förutsättningar. Det innebär att vi bland annat har satsat 140 miljoner i ett kompetenslyft. Vi har gått från en vecka till nio veckor när det gäller Sis-personalens utbildning. Vi har också tittat på möjligheten att höja säkerheten genom att skynda på en utredning som ska göra att det inte längre blir möjligt för barn och unga att beställa droger, beställa vapen och iscensätta sina egna fritagningar. Det kan de nämligen i dag, och det är häpnadsväckande.

<…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Vad regeringen just nu fokuserar starkt på är att lägga om hela politiken för att få ett paradigmskifte som syftar till att vi ska få ett förebyggande arbete som ska leda till att färre barn i det här landet institutionsplaceras. Det betyder att vi behöver se över hela ungdomsvårdskedjan, där HVB och Sis är viktiga delar.

Under tiden, här och nu, måste man också få bättre förutsättningar. Det innebär att vi bland annat har satsat 140 miljoner i ett kompetenslyft. Vi har gått från en vecka till nio veckor när det gäller Sis-personalens utbildning. Vi har också tittat på möjligheten att höja säkerheten genom att skynda på en utredning som ska göra att det inte längre blir möjligt för barn och unga att beställa droger, beställa vapen och iscensätta sina egna fritagningar. Det kan de nämligen i dag, och det är häpnadsväckande.

Till detta har regeringen lagt ut en rad utredningsuppdrag för att kunna förstärka möjligheten till visitationer och undersökningar för att säkerställa att vi inte har vapen och droger på våra Sis-hem och därmed göra det tryggt och säkert för våra barn.

Anna-Belle StrömbergS

Anförande 108

Herr talman! Utredningen om överskuldsättning föreslår en hel del bra åtgärder. Men på en punkt tycker vi att man kunde gå längre, nämligen att föreslå skärpta regler för marknadsföringen av krediter.

Bara för en vecka sedan, den 7 september, gick Konsumentverket ut med ett pressmeddelande. Man hade granskat sex välkända stora kreditförmedlare och riktade nu skarp kritik mot dessa bolag. Säljarna är otydliga med varför de ringer och stressar konsumenterna. Man hade hittat flera exempel där konsumenten varit tydlig med att hon eller han önskade bli skuldfri så snart som möjligt men där kreditförmedlaren pressat på och argumenterat för att konsumenten skulle välja en längre löptid än vad han eller hon önskade.

Frågestund

Min fråga till statsrådet Erik Slottner är: Hur tänker statsrådet komma till rätta med den vilseledande marknadsföring av krediter som just nu pågår?<…

Visa hela anförandet

Herr talman! Utredningen om överskuldsättning föreslår en hel del bra åtgärder. Men på en punkt tycker vi att man kunde gå längre, nämligen att föreslå skärpta regler för marknadsföringen av krediter.

Bara för en vecka sedan, den 7 september, gick Konsumentverket ut med ett pressmeddelande. Man hade granskat sex välkända stora kreditförmedlare och riktade nu skarp kritik mot dessa bolag. Säljarna är otydliga med varför de ringer och stressar konsumenterna. Man hade hittat flera exempel där konsumenten varit tydlig med att hon eller han önskade bli skuldfri så snart som möjligt men där kreditförmedlaren pressat på och argumenterat för att konsumenten skulle välja en längre löptid än vad han eller hon önskade.

Frågestund

Min fråga till statsrådet Erik Slottner är: Hur tänker statsrådet komma till rätta med den vilseledande marknadsföring av krediter som just nu pågår?

Statsrådet Erik SlottnerKD

Anförande 109

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Jag har tidigare svarat på en fråga om just denna utredning. Den är nu under beredning. Den ska ut på remiss, och vi ska både samla in synpunkter på de förslag som har lämnats och höra om någonting saknas som vi bör ta med oss framöver.

Marknadsföring av krediter och så kallad aggressiv marknadsföring är ett problem. En del av orsaken till överskuldsättning är att man ger sig på hushåll som av olika skäl är sårbara för att dessa ska dra på sig stora överskulder. Detta är ett jätteproblem.

Just marknadsföring av krediter är det inte jag som civilminister som ansvarar för, även om jag som minister med ansvar för konsumentfrågor tog emot själva utredningen. Det ska också sägas att många av de förslag som utredningen kommer med ligger inom andra ministrars ansvarsområden. Just marknadsföring av krediter är ett sådant exempel, och därfö…

Visa hela anförandet

Herr talman! Jag tackar för frågan.

Jag har tidigare svarat på en fråga om just denna utredning. Den är nu under beredning. Den ska ut på remiss, och vi ska både samla in synpunkter på de förslag som har lämnats och höra om någonting saknas som vi bör ta med oss framöver.

Marknadsföring av krediter och så kallad aggressiv marknadsföring är ett problem. En del av orsaken till överskuldsättning är att man ger sig på hushåll som av olika skäl är sårbara för att dessa ska dra på sig stora överskulder. Detta är ett jätteproblem.

Just marknadsföring av krediter är det inte jag som civilminister som ansvarar för, även om jag som minister med ansvar för konsumentfrågor tog emot själva utredningen. Det ska också sägas att många av de förslag som utredningen kommer med ligger inom andra ministrars ansvarsområden. Just marknadsföring av krediter är ett sådant exempel, och därför måste den frågan ställas till ett annat statsråd.

Frågestunden var härmed avslutad.

Debatt i kammaren

Frågestund