Carl Nordblom

Fru talman! Fritidskortet går alltså till alla barn i Sverige. Det spelar ingen roll om man bor på landsbygd eller i storstad eller vilken samhällsklass man tillhör. Ledamoten vill lyfta fram att detta har betydelse för vilka som utnyttjar kortet. Barn ska enligt mig inte kategoriseras in i dessa ideologiska och politiska grupperingar. Alla barn i Sverige ska ha rätt till fritidskortet. Det är också vad som nu sker.

Sedan är det kanske som ledamoten säger, att det har blivit en ökad byråkrati. Han säger att pengarna hamnar i statlig byråkrati i stället för ute i verksamheten. Men i en så stor och dyr satsning som denna tycker jag att det finns ett värde i att vi har kontroll och noggrannhet i början. Vi ser hellre att det blir lite mer byråkrati och pappersarbete i början – det låter konstigt att säga detta för mig som moderat – så att man har kontroll på att pengarna kommer dit de ska än att de utnyttjas av kriminella extremister, vilket vi ju har sett andra exempel på i civilsamhället.

Ledamoten lyfter också fram att det behövs satsningar på idrotten och att vi måste stärka föreningslivet. Jag tyckte att jag i mitt anförande var ganska tydlig med att det är just detta som sker. Över 5 miljarder satsas på föreningsliv och på idrott. En halv miljard under mandatperioden satsas på fler idrottshallar, som jag tror att ledamoten lyfte. 100 miljoner årligen och 400 miljoner under hela mandatperioden satsas för att barn i utsatta områden som kanske inte har tradition av idrott och föreningsliv på samma sätt som man har i innerstäderna eller i andra delar av samhället ska kunna få tillgång till det här. Jag tycker att det är stora satsningar som regeringen gör. Det är över 5 miljarder.

Jag vet att ledamoten har nämnt att Miljöpartiet i sin reservation vill ha ett civilsamhälleslyft på, tror jag, 1 miljard. Det vi satsar är mer än det.

Det blir lite konstigt i debatten när man hittar små detaljer som man kritiserar. Man hittar minskade bidrag till just folkbildningen, som man sedan upphöjer till något slags standard för regeringens hela civilsamhällespolitik. Men man ser inte och man vill inte erkänna de stora satsningar som regeringen gör på andra områden – jag har talat om de 5 miljarderna – utan man vill av politiska skäl begränsa sig till de få neddragningar som sker.

Fru talman! Jag tror att man ska vara försiktig med att utvärdera en så stor satsning och reform som fritidskortet efter den korta tid det har varit i kraft.

Ledamoten Berglund och jag kan absolut ha en diskussion om effektivitet och byråkrati. Det är bra och viktigt, inte bara inom detta utan inom många politiska områden. Men när det gäller en satsning som fritidskortet, precis som när det gäller bidragsgivningen till civilsamhället i stort och till folkbildningen, är det också viktigt att vara ytterst noga vid utformningen så att pengarna inte försvinner i fickorna på aktörer som utnyttjar systemet. Det har vi sett i andra delar av civilsamhället, och därför tycker jag att det är bra och sunt att man så här i början har en tydlig kontroll – vilket kanske gör det lite mer byråkratiskt i början.

Ledamoten lyfte också exempel gällande fritidskortets effektivitet. Han nämnde själv att fritidskortet nu har varit i kraft i ett halvår eller så. Vi får absolut utvärdera detta när fritidskortet har varit i kraft under en längre tid.

Men det går inte att komma ifrån, fru talman, att 350 000 fritidskort beviljades 2025, varav 40 000 till ekonomiskt utsatta barn. I Stockholms stad har alltså 28 000 barn och unga kunnat hämta ut sitt fritidskort. Sedan kan det vara så att det inte har kunnat användas på alla ställen; det finns begränsningar tack vare att vi har en kontroll och en noggrannhet när det gäller var det kan användas. Men när 28 000 barn i Stockholms stad har hämtat ut sitt fritidskort och ett visst antal har kunnat använda det kan man inte säga att det inte går att använda.

Fru talman! Till att börja med: Jag kommer aldrig att be om ursäkt för regeringens skattesänkningar – att vi sänker skatten för hårt arbetande svenskar som i sin tur bidrar med tillväxt och jobbskapande. Men det är en annan debatt.

Jag håller i övrigt inte riktigt med om ledamotens beskrivning av verkligheten. Jag vill vara tydlig med att 4 miljarder årligen fortsatt riktas till folkbildningen. Det har även skett förstärkningar specifikt för folkhögskolorna.

Sedan har man från regeringens sida prioriterat barn och unga under den här mandatperioden – så är det. De satsningar på över 5 miljarder årligen som jag beskrev i mitt förra anförande är en effekt av de prioriteringarna.

Jag kan inte ställa någon fråga till ledamoten nu, men jag kan ställa en retorisk fråga till Socialdemokraterna och alla kritiker i den här debatten: Hur många av de 40 000 barn i socialt och ekonomiskt utsatta familjer som har fått ett förstärkt fritidskort under 2025 vill man ta fritidskortet från om man vinner valet?

Fru talman! Tack, ledamoten Manhammar, för frågan!

Ja, politik handlar om att prioritera, och regeringen prioriterar även fortsättningsvis 4 miljarder årligen på folkbildningen. Det har blivit nedskärningar och minskade bidrag, vilket jag var tydlig med i mitt anförande. Jag förklarade också anledningen till de minskade bidragen. Återigen handlar det om att prioritera i politiken.

Regeringen prioriterar även i fortsättningen folkbildning med 4 miljarder kronor per år. Det kan man inte säga någonting annat om. Men regeringen prioriterar utöver det här även 5 miljarder extra i andra satsningar som jag nämnde tidigare. Det blir 100 miljoner kronor årligen i permanent stöd till civilsamhället och 100 miljoner kronor årligen för att stärka idrott och föreningsliv för unga i utsatta områden. Vidare har det blivit en halv miljard under mandatperioden för fler idrottshallar så att fler kan få tillgång till rörelse och idrott. Det har även avsatts 800 miljoner årligen till fritidskortet så att barn och unga får ta del av kultur, idrott och föreningsliv i större utsträckning än vad de har kunnat göra tidigare.

Fru talman! Vi lever i en tid som prövar samhällets styrka, inte bara ekonomiskt utan också socialt och värderingsmässigt. I detta läge blir det tydligt hur avgörande civilsamhället, folkbildningen och trossamfunden är för att bygga ett tryggt, inkluderande och demokratiskt Sverige. Regeringen har under mandatperioden tagit viktiga steg för att stärka just detta.

Regeringen prioriterar ett levande och engagerat civilsamhälle. Genom ökade satsningar på idrott och föreningsliv skapas fler möjligheter för barn och unga att hitta gemenskap, utvecklas och känna tillhörighet. Föreningslivet är ofta den första plats där unga människor lär sig ta ansvar, samarbeta och utöva demokratiska värderingar i praktiken. De här investeringarna är därför inte bara fritidssatsningar eller civilsamhällesatsningar. De är också förebyggande insatser för ett starkare samhälle där de demokratiska och fria idealen erbjuder alternativ och fungerar som motkraft mot kriminalitet och extremism.

Regeringen satsar under mandatperioden 100 miljoner kronor årligen i en permanent satsning för att stärka civilsamhället. Regeringen satsar även under mandatperioden 100 miljoner årligen för att möjliggöra och stärka idrott och fritidsaktiviteter i utsatta områden. Regeringen satsar också nästan en halv miljard under mandatperioden på fler idrottshallar i Sverige. Genom fritidskortet satsas 800 miljoner kronor varje år för att möjliggöra föreningsliv, idrott och kultur för barn och unga.

Fru talman! Förra året beviljades nationellt nästan 350 000 fritidskort i Sverige. Av dessa var 40 000 fritidskort specifikt riktade till barn i ekonomiskt utsatta familjer, där fritidskortet också hade en högre beloppsgräns. I min valkrets, Stockholms stad, beviljades 28 000 fritidskort förra året. Jag tycker att det är fantastiskt. Fritidskortet kan bara användas till aktiviteter för barn och unga. Det är bara deras.

Totalt under mandatperioden satsar regeringen över 5 miljarder kronor brett på civilsamhället, föreningslivet och idrotten.

Regeringen har gjort svåra men nödvändiga prioriteringar när det gäller folkbildningen. Minskade bidrag innebär inte att man undervärderar dess betydelse. Man vill säkerställa kvalitet och transparens och att resurserna används på rätt sätt. Folkbildningen är fortsatt en central del av det svenska samhället, men reformer och effektiviseringar är också viktiga för att stärka dess långsiktiga legitimitet och förtroende. Regeringen satsar fortsatt 4 miljarder årligen på folkbildningen. Det tycker jag är det yttersta exemplet på att området är prioriterat och värdefullt.

Fru talman! En annan viktig dimension av regeringens arbete är kampen mot den ofrivilliga ensamheten. I vårt moderna och digitaliserade samhälle, där många lever alltmer individualiserade liv, riskerar människor att hamna utanför gemenskapen. Här spelar civilsamhället, folkbildningen, idrotten, föreningslivet och trossamfunden en avgörande roll. Genom att stödja mötesplatser, lokala initiativ och sociala verksamheter bidrar regeringen till att bryta isolering och skapa nya sammanhang där människor kan känna tillhörighet och mening. Detta arbete stärks också genom konkreta ekonomiska satsningar.

Genom uppdrag och riktade medel till Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har regeringen möjliggjort insatser som kartlägger ensamhetens konsekvenser, sprider kunskap och stöttar lokala aktörer i deras arbete. De här myndigheterna fungerar som viktiga nav för att säkerställa att insatserna är kunskapsbaserade, träffsäkra och långsiktigt hållbara.

Nästan 1 miljard kronor satsas under mandatperioden på olika åtgärder för att bekämpa den ofrivilliga ensamheten. Det är bra och prioriterat, men det krävs att arbetet fortsätter under en längre tid. Det krävs också ett partiöverskridande samarbete för att vi tillsammans ska kunna tag i problemen.

Fru talman! När det gäller trossamfund och trygghet har regeringen visat handlingskraft under mandatperioden. Arbetet mot islamism och andra former av extremism är avgörande för att skydda våra demokratiska värderingar. Det handlar inte om att begränsa religionsfriheten utan om att tydligt stå upp mot krafter som vill utnyttja religion för att underminera demokratin eller sprida hat och våld.

Det är glädjande, fru talman, att vi nu har tydliga demokrativillkor på plats som sätter grundläggande ramar och krav för vilka värderingar ett trossamfund inte får överskrida för att ta del av våra gemensamma skattemedel.

I Sverige ska religionsfriheten och yttrandefriheten stå stark. I Sverige ska vi ha högt i tak, och vi måste också tolerera att människor har åsikter som vi själva inte delar. Men det ingår inte i religionsfriheten att extremister, separatister och islamister med sina åsikter automatiskt får ta del av våra gemensamma resurser.

Trossamfunden får i regeringens budget årligen uppemot 100 miljoner kronor i statligt stöd. Utöver detta har vi i Sverige den fördelaktiga möjligheten att samfunden själva via skattsedeln får samla in avgifter från sina medlemmar. Det här stärker de svenska trossamfundens möjlighet att verka, och det gör att Sverige sticker ut i jämförelse med andra länder.

Fru talman! Det här ska fortsätta, men precis som civilsamhället i stort måste de religiösa samfunden stå på egna ben. Den nivå av offentligt stöd vi i dag har är nog rimlig, men samfunden måste också inse att det är en förmån och inte en rättighet. Svenska skattebetalare som inte är medlemmar i ett religiöst samfund, som inte delar religiösa värderingar eller inte vill vara en del av dessa rörelser ska inte belastas för finansieringen av dem. Det huvudsakliga ansvaret för samfundens finansiering måste ligga på samfunden själva, deras medlemmar och frivilliga donationer.

Fru talman! I och med kriget i Iran och det iranska folkets modiga kamp mot den teokratiska och islamistiska regimen har ljuset återigen riktats mot frågan om den religiösa extremismen. Svenskar med iranskt påbrå som i många fall flytt eller flyttat till Sverige för ett tryggare liv tvingas här i många fall möta sina förtryckare på nytt. Det sker i form av dels den omfattande förföljelse som sker i och från den iranska regimens ambassad i Stockholm, dels islamistiska sympatisörer i Sverige som har kommit hit som en följd av den ansvarslösa och okontrollerade invandringen genom åren.

Det tydligaste exemplet på detta är Imam Ali Islamic Center i Järfälla, som samlar iranska regimsympatisörer och islamister. Som en effekt av regeringens politik stoppade myndigheten för stöd till trossamfund 2025 det ekonomiska bidraget till centret. De blev skyldiga att betala tillbaka över en halv miljon, och chefsimamen blev utvisad från Sverige. Den moderatledda regeringens demokrativillkor fick tydlig effekt, och det demokratiska samhället stod upp för sina värderingar.

Fru talman! Vi är många som lider med och stöttar det iranska folkets kamp för frihet och demokrati. Det är väldigt glädjande och ett styrkebesked för Sverige och det demokratiska samhället att vi har politiker från flera partier som tillsammans tydligt står upp mot det förtryck av det iranska folket och det religiösa förtryck som vi ser i både Iran och Sverige.

Kulturminister Parisa Liljestrand, klimatminister Romina Pourmokhtari, socialdemokraterna Ardalan Shekarabi och Azadeh Rojhan, sverigedemokraten Nima Gholam Ali Pour och moderaten Arin Karapet är några exempel på detta. Tack till er! Tack för er tydliga röst och ert starka ställningstagande i dessa tider! Vi är många som helhjärtat står bakom er.

Med anledning av detta är det glädjande att ett förbud mot utländsk finansiering av trossamfund nu utreds, något som är en del av Tidöavtalet.

Fru talman! Under mandatperioden har regeringen tydligt och kraftfullt även tagit kampen mot den växande antisemitismen i Sverige. Man har intensifierat arbetet mot antisemitism och stärkt skyddet för svenska judar. Genom riktade insatser för säkerhet men också utbildning och minnesarbete visar regeringen att det judiska livet i Sverige även fortsättningsvis ska kunna blomstra i trygghet och frihet under många år framöver.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till handelsminister Benjamin Dousa.

I Sverige har vi ett av de lägsta antalen rökare i hela EU. Det är en direkt konsekvens av vår långa tradition av snusande. Snuset är inte bara en viktig del av Sveriges tradition och kultur; det är även en stor industri i Sverige bestående av företagare och entreprenörer som bidrar med jobbtillfällen och skatteintäkter. Exportmässigt är även snuset en mångmiljonindustri för Sverige, framför allt det vita snuset.

Vi ser nu ett flertal hot från EU när det gäller snuset i Sverige, speciellt mot det vita snusets framtid inom unionen. Jag undrar därför hur handelsminister Benjamin Dousa och regeringen arbetar för att försvara denna industri och näring i Europa.

Fru talman! Återkommande under hela mandatperioden har regeringen genomfört reformer för en bättre, tryggare och mer välfungerande spelmarknad. Det stora fokuset har legat på att motverka problemspelande, stärka omsorgsplikten och motarbeta olicensierat spelande.

Bland annat har regeringen gett Spelinspektionen möjlighet att genomföra testköp under dold identitet. Man har ändrat så att betaltjänster nu är skyldiga att lämna uppgifter kring transaktioner till olicensierat spel. Man har genomfört åtgärder mot matchfixning, bland annat förbud mot spel på matcher i lägre divisioner och gula kort. Man har gett ökade anslag till Spelinspektionen och nu senast även utrett riktningskriteriet.

Regeringens proposition är ett viktigt ytterligare steg i arbetet mot överskuldsättning och spelmissbruk och för ett stärkt konsumentskydd och en stärkt omsorgsplikt på den svenska licensierade spelmarknaden.

Regeringen föreslår ett nytt utökat förbud mot spel på kredit. I framtiden ska licenshavare fortsatt inte själva få ge möjlighet till kredit på spel. Man ska heller inte få möjliggöra för andra aktörer att erbjuda kredit på spel. Man ska även tvingas vidta åtgärder för att hindra att kreditkort används vid köp av spel, både online och i butik, inom rimliga ramar eller att spel på något annat sätt finansieras med lånade pengar eller uppskjuten finansiering.

Konkreta åtgärder för detta är exempelvis att ta bort möjligheten att använda kreditkort vid onlinespel eller att tydligt informera i butik om att kreditkort inte får användas.

Fru talman! Viktigt att påpeka är också att regeringen i lagförslaget tydligt signalerat att allmännyttiga lotterier ska kunna undantas från den nya lagstiftningen om rimliga skäl finns. Det finns ingenting i regeringens förslag som har som avsikt att försvåra de allmännyttiga lotteriernas verksamhet. Undantaget kan gälla så länge det sammanlagda kreditbeloppet vid försäljning inte överstiger en fyrtiondel av ett prisbasbelopp, och allmännyttiga lotteriers prenumerationsförsäljning och försäljning av lotter på telefonabonnemang ska fortsatt kunna ske.

Fru talman! Ett flertal tunga remissinstanser såsom Kronofogden och Konsumentverket instämmer i regeringens bedömning att dessa åtgärder kan minska skuldsättningen i samband med spel.

Också viktigt att poängtera är att det är på licenshavarna som de nya förbuden och kraven läggs. Det betyder inte att lagstiftningen i teorin inte kan kringgås av spelare. Lagstiftningen syftar mer till att försvåra skuldsättningen och problemspelandet samt att utöka den omsorgsplikt som licenshavarna redan lyder under.

Fru talman! Avslutningsvis är jag stolt och glad över att vi har en regering som återkommande under mandatperioden har stärkt omsorgsplikten och motarbetat skuldsättning och spelmissbruk. Detta förslag är en tydlig fortsättning på det arbetet.

Fru talman! Den 1 januari i år införde regeringen demokrativillkor i bidragsgivningen till civilsamhället och trossamfunden. Vill man nu som förening eller religiöst samfund ta del av skattebetalarnas pengar måste man skriva under på vissa grundläggande demokratiska värderingar.

Fru talman! Jag är en stor förespråkare av en långtgående och stark religions- och yttrandefrihet. Men de här friheterna är ingen garanti för att man automatiskt ska få ta del av våra gemensamma resurser.

Därför undrar jag hur socialminister Jakob Forssmed tycker att implementeringen av demokrativillkoren har fungerat och även hur regeringen under mandatperioden arbetar med att bekämpa religiös extremism och andra odemokratiska krafter som försöker infiltrera och utnyttja vårt fria och demokratiska samhälle.

Fru talman! Ibland kan man nästan tro och känna att Socialdemokraterna bara drivs av en sak: att ta makten i Sverige och att behålla makten i Sverige. Det känns ibland som att politiken blir sekundär.

Möjligheten att slippa betala skatt och stärka sin egen partikassa verkar just nu vara fokuset för Socialdemokraterna som parti. Vi alla kan också notera hur stort fokus det är på att man nu ska behöva betala spelskatt på sina lotterivinster, som Socialdemokraterna lyfter i reservationer och särskilda yttranden. Man menar alltså att det kan skada ekonomin och verksamheten för det egna partiet. Jag tror att det är politiken, argumenten och debatten som ska gynna politiska partier, inte om man betalar skatt eller inte.

Fru talman! Tänk om Socialdemokraterna kunde ha lika stort medlidande med och lika stor sympati för de miljontals svenskar som man genom årtionden har belastat med världens högsta skattetryck. De personer som ni har belastat med världens högsta skattetryck har slitit, jobbat och kämpat för sina pengar.

Ni har sålt lotter på ett aggressivt sätt från spanska solkusten och från företag med kopplingar till gängkriminella. Det är skillnaden mellan hårt arbetande svenskar och det socialdemokratiska arbetarepartiet. Jag undrar därför: Varför ska just Socialdemokraterna inte behöva betala skatt? Ni vill ju att miljontals svenskar ska göra det.

(Applåder)

Fru talman! Socialdemokraterna slår nu på den stora trumman och säger att regeringens proposition är ett hot mot demokratins spelregler och arbetarrörelsens möjlighet att organisera sig. Jag blir chockad! Detta stämmer inte.

Anledningen till att Socialdemokraterna nu tar i som de gör och begår dessa övertramp i debatten är tecken på något annat. Det är tecken på att man skäms och att man tycker att denna debatt är pinsam att ta. Framför allt tror jag att man stressas av att man inte har väljarna eller opinionen med sig. Väljarna tycker att Socialdemokraternas hantering av de partipolitiska lotterierna är lika problematisk som jag tycker.

Det är faktiskt på tiden att Socialdemokraternas maktberoende och behov av att utnyttja alla möjliga delar av samhället till egen fördel nu också blir tydligt för väljarna. Därför undrar jag – och jag ställer frågan till ledamoten Rojhan: Varför ska Socialdemokraterna undantas från lagstiftningen?

Fru talman och ledamoten Nordin! Jag delar inte ledamotens beskrivning av verkligheten. Det här är två helt olika saker – två helt olika spelformer.

Jag tycker att konkurrens är bra. Det är bra att vi har flera aktörer på spelmarknaden. Jag tycker att det är bra att det finns både allmännyttiga lotterier, som fyller sin funktion, och licensierade spelbolag, som fyller sin funktion. Jag tycker i alla fall att konkurrens på en marknad är bra, och jag hoppas att också Centerpartiet fortsatt tycker att konkurrens på marknaden är bra.

(Applåder)

Fru talman! För att återgå lite grann till replikskiftet jag hade med ledamoten från Socialdemokraterna skulle jag nog vilja säga att det mer handlar om att värna de svenska spelarna. Vi har svenska spelare som kommer att fortsätta köpa lotter och spela på onlinekasinon i det här landet oavsett vilken lagstiftning vi har.

Jag vill att de här spelarna ska stanna kvar inom den licensierade marknaden så att de omfattas av omsorgsplikten och kan bli omhändertagna om de till exempel missbrukar sitt spelande. Det kan man göra bland annat via Svenska Spel och de andra licensierade spelbolagen. Det ska man också kunna göra genom de allmännyttiga bolagen.

Jag förstår inte den motsättning som ledamoten talar om – att det inte skulle gynna de allmännyttiga lotterierna om vi även får behålla fler spelare inom omsorgsplikten och den licensierade marknaden, till exempel via Svenska Spel.

Fru talman! Det är fullt rimligt att regeringen nu vill öka konsumentskyddet och transparensen när det gäller de partipolitiska lotterierna. Socialdemokraterna och ledamoten slår nu på stora trumman och säger att det är ett hot mot demokratin. Man tror inte att ni är seriösa när ni talar om ett hot mot demokratin.

Anledningen till att ni nu tar i från tårna och begår övertrampen i debatten är nog att ni är lite stressade. Ni tycker att det är en jobbig debatt att ta och att det är pinsamt. Ni vet själva att ni har klantat till det riktigt ordentligt.

Jag kan ändå inte undgå att tänka på hur det vore om Socialdemokraterna hade haft lika stor sympati och känt lika stort medlidande med alla de miljontals svenska löntagare och företagare som man genom åren beskattat med världens högsta skattetryck. De har slitit, kämpat och arbetat hårt för sina pengar, som sedan beskattats. I stället tar ni nu fajten för att ni själva ska slippa betala skatt på lotter ni har sålt på ett aggressivt sätt till äldre och förvirrade från telemarketingbolag på den spanska solkusten med kopplingar till gängkriminella. Tänk om ni hade gjort den prioriteringen!

(Applåder)

Fru talman! Ledamoten hävdar att de partipolitiska lotterierna inte har varit skadliga. Det är nog inte många som håller med om ledamotens beskrivning av det. Det gäller kanske framför allt de äldre förvirrade dementa som har drabbats av de aggressiva försäljningsmetoderna. Jag delar inte bilden att det har varit en ofarlig verksamhet.

Jag går tillbaka till frågan om det utökade konsumentskyddet. Regeringen har gjort jättemycket, och den kommer att fortsätta att göra jättemycket för att stärka konsumentskyddet och omsorgsplikten på den licensierade spelmarknaden.

Ledamoten vet också att det i februari tillsattes en utredning om hur vi bland annat ännu mer kan stänga ute de olicensierade spelbolagen från Sverige. I går var finansmarknadsminister Niklas Wykman tydlig med att spel på kredit med lånade pengar inte ska tillåtas längre i Sverige för att minska skuldsättningen. Det är två jättebra exempel på att regeringen tar frågan på stort allvar.

Jag måste också ställa en fråga till ledamoten. Du talar om de stora spelbolagen. Vilka spelbolag syftar du på? Syftar du på de licensierade spelbolagen i Sverige som omfattas av konsumentskydd, som följer svenska lagar och regler och som är en del av omsorgsplikten? Eller syftar du på de olicensierade bolagen som riktar sig mot Sverige och kan utnyttja att de inte behöver följa våra lagar? Det är precis det vi försöker komma åt med de två exemplen jag nämnde.

För mig är det de olicensierade bolagen som vi måste ge oss på och inte de licensierade. Om vi ger oss på och reglerar de licensierade bolagen, som i dag följer lagen och omfattas av omsorgsplikten, gör vi det svårare för dem att verka och konkurrera med de olicensierade bolagen och behålla sina kunder inom den svenska omsorgsplikten.

(Applåder)

(ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill bara påminna om att vi tilltalar varandra med ”ledamoten” eller namn och inte med ”du”.)

Fru talman! Det var många frågor samtidigt. Jag ska försöka att i varje fall svara på den första frågan från ledamoten Berglund om huruvida det är ett problem att partierna finansierar sig själva genom lotteriförsäljning. Nej, det är inte ett problem.

Det som är ett problem är att partierna är undantagna från att betala skatt på sin vinst. Att partierna inte behöver informera tydligt om att intäkterna från lotterna går till politiska partier är också ett problem. Det är inte ett problem i sig att partierna säljer lotter för att stärka sin verksamhet.

Varför då särskilja de partipolitiska lotterierna från de allmännyttiga lotterierna? Det är precis som jag sa i mitt anförande: Det är för att värna de övriga allmännyttiga lotterierna. Det är för att vara tydlig med att vissa lotterier säljs av politiska partier som är stora makthavare i det här landet och lagstiftar och bestämmer över medborgarnas vardag. De ska separeras och ha en lagstiftning som förtydligar hur de får agera.

De allmännyttiga lotterierna ska vi värna på så sätt att de kan fortsätta att verka såsom de gör i dag.

Fru talman! Till att börja med är inte lotterna problemet. Det är en avsaknad av lagstiftning om hur lotterna har hanterats och sålts som är problemet.

Jag noterar även att Miljöpartiet bland annat i sin reservation och sitt särskilda yttrande är väldigt måna om att vara tydliga med att det, precis som ledamoten Berglund nu lyfter fram, kan påverka partiernas egen ekonomi och verksamhet.

Jag håller nog inte riktigt med om det. Det är väl ändå politiken och argumenten som ska avgöra hur populära Sveriges politiska partier är och hur starka deras verksamheter är, inte hur många lotter de säljer eller för den delen att de behöver betala skatt på lotterna de säljer.

Fru talman! Vi är här i dag för att debattera regeringens proposition om de partipolitiska lotterierna. De partipolitiska lotterierna har genom åren kantats av kritik, skandaler och många debatter. Regeringen vill med den här propositionen öka konsumentskyddet genom att det vid försäljning och marknadsföring av lotterna tydligt måste framgå att intäkterna går till ett politiskt parti.

Regeringen anser att de undantag och villkorslättnader i lagstiftningen som politiska partier i Sverige gett sig själva inte längre är försvarbara. Politiska partier som i princip driver kommersiella mångmiljonlotterier bör inte undantas från att betala skatt eller från kreditförbud och bonusbegränsningar. Det är heller inte rimligt att klumpa ihop de partipolitiska lotterierna med de allmännyttiga lotterierna, som oftast i mindre skala vill främja till exempel den lokala hembygdsföreningen eller det lokala fotbollslaget.

Fru talman! I ett demokratiskt och fritt samhälle som Sverige ska inte partier och politiker tillskansa sig egna förmåner och fördelar när de samtidigt sitter och tar de politiska besluten. Det är vad som har skett i det här fallet. Det känns både lite smutsigt och omoraliskt.

Jag vill också vara tydlig med att ingenting som regeringen föreslår i den här propositionen riktar sig till eller på något sätt är tänkt att drabba eller omfatta civilsamhällets allmännyttiga lotterier. Regeringen vill tvärtom värna de allmännyttiga lotterierna genom att lyfta ut de partipolitiska lotterierna ur deras lagstiftning och inte längre göra det möjligt för partier att dölja sina lotterier bland de allmännyttiga lotterierna.

Fru talman! Det här är viktigt av flera skäl. För det första är det viktigt för ökad transparens. Människor ska veta att intäkterna från lotterna de köper går till ett politiskt parti. För det andra är det viktigt för ökat konsumentskydd. Kunder ska inte skuldsättas eller hamna i missbruk på grund av kreditförsäljning eller avsaknad av bonusbegränsningar. För det tredje är det viktigt för ökad demokrati och ökad rättvisa. Även de politiska partierna, som i sin tur sitter och beslutar om löntagares och företagares skatter, ska vara med och betala skatt och bidra till samhället. Man ska inte smita undan och tvinga alla andra att betala.

Fru talman! Jag är glad över att vi i dag har en regering som ser över och tar tag i alla brister och fel i samhället. Det inkluderar även problematiken inom de partipolitiska lotterierna. Problem med de partipolitiska lotterierna har det nämligen inte rått någon brist på.

I september 2024 avslöjade Dagens Nyheter att Kombispels externa telemarketingföretag använt sig av aggressiva försäljningsmetoder riktade mot äldre och förvirrade personer. Tidigare anställda vittnade om att de blivit instruerade att vara påträngande och sälja lotter till personer som sannolikt inte förstod köpevillkoren. Dagens Nyheter har även rapporterat om att personer i Socialdemokraternas partiledning ett år före avslöjandet varnats för dessa försäljningsmetoder men trots detta fortsatt på samma sätt med samma telemarketingbolag.

År 2017 kritiserade Spelinspektionen att lotter från Socialdemokraternas lotteri sålts på kredit till redan skuldsatta personer. I mars i år riktade Spelinspektionen på nytt kritik mot det socialdemokratiska lotteriet Kombispel för att man brustit i att bedriva verksamheten på ett sunt och säkert sätt med ett starkt konsumentskydd samt för att lotterna inte sålts under kontrollerade och säkerhetsmässigt betryggande former. I maj i år dömdes Socialdemokraterna till 3 miljoner kronor i böter för att man brutit mot spellagen. Det här är bara några exempel.

Fru talman! Så här kan vi inte ha det. Så här ska partier och politiker i Sverige inte bete sig. Någon form av ordning och reda måste det ändå finnas. Annars riskerar väljarnas förtroende för oss politiker och våra partier att skadas.

Fru talman! Vilken tur att vi har en regering som nu tar tag i detta, en regering som vill öka transparensen och stärka konsumentskyddet kring de partipolitiska lotterierna! Ingen väljare som jag träffat har tyckt att regeringens eller propositionens åtgärder är orimliga. Men förmodligen har alla väljare som jag träffat uttryckt avsky och frustration över hur det har fungerat med de partipolitiska lotterierna genom åren. Skäms, alla ni kritiker som har mage att hävda att regeringens proposition är odemokratisk! Jag yrkar bifall till regeringens proposition.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till EU-minister Jessica Rosencrantz.

Den demokratiska och frihetliga utvecklingen i Ungern är minst sagt oroande. Vi ser exempel på hur individuella rättigheter begränsas, hur pressfriheten hotas och hur rättssäkerheten och domstolarnas oberoende minskar. Detta är djupt problematiskt. Det är inte bara problematiskt och oroande för Ungern som land och för det ungerska folket utan även för Europeiska unionen, för unionens sammanhållning och för våra grundläggande europeiska värderingar.

Jag undrar därför hur regeringen nu arbetar för att påverka den oroväckande utvecklingen i Ungern.

Herr talman! Samhället är större än staten. Samhället är större än vår offentliga byråkrati, våra myndigheter och våra skattefinansierade politiska satsningar.

Voluntary cooperation is the basis of a free society – så skrev Milton Friedman i boken Kapitalism och frihet 1962. Jag håller med. Vårt civila samhälle grundar sig på fria individers samverkan med varandra i fria sammanslutningar. Det är A och O i ett demokratiskt och fritt samhälle.

Alla våra föreningar, idrottslag, trossamfund, välgörenhetsorganisationer, spelklubbar, studieförbund, föräldrakooperativ, intresseföreningar med mera bidrar med valfrihet och till ett mer levande samhälle. Ett starkt och levande civilsamhälle är därför mycket viktigt i ett land som Sverige.

Civila samhället, trossamfund och folkbildning

Den politiska debatten här i riksdagen har under mandatperioden präglats av ett stort fokus på ökad kontroll och en uppstramning av regelverket kring hur skattebetalarnas pengar som går till vårt civilsamhälle ska hanteras och redovisas. Det har varit bra och nödvändigt. Under lång tid har bidragsgivningen till det svenska civilsamhället och folkbildningen grundat sig på tillit. Det har kanske fungerat en gång i tiden, men tyvärr inte i det samhälle vi i dag lever i.

Detta har inte minst blivit tydligt i Riksrevisionens kritik av bidragsgivningen, där man tydligt signalerar att skattepengar har missbrukats och utnyttjats av bland annat kriminella och extremistiska krafter eller riskerar detsamma. Detta, herr talman, tycker ingen är bra.

Varje morgon går miljontals människor i Sverige till jobbet. De arbetar långa dagar för att sedan komma hem och ta hand om familjen och försöka få ihop vardagspusslet. Alla dessa hårt arbetande skattebetalare ska känna sig trygga med att deras hårt hoparbetade pengar går till rätt saker och rätt ändamål. Det är därför bra och glädjande att regeringen under mandatperioden infört demokrativillkor för att hindra att skattepengar går till föreningar, individer och organisationer vars verksamheter strider mot samhällets grundläggande värderingar.

Herr talman! En viktig del av det svenska civilsamhället är vår folkbildning, inte minst alla folkhögskolor runt om i landet som bidrar med bildning och en möjlighet att förbättra sina studieresultat. Många folkhögskolor är även en viktig utbildningsplats för jobb och kompetensutveckling. Regeringen satsar under mandatperioden 100 miljoner extra per år på just folkhögskolorna för att återuppta en satsning på dessa efter fler tuffa år av ökade kostnader och avslutade pandemistöd.

Herr talman! Även studieförbunden är en viktig del av det svenska civilsamhället. För att återupprätta förtroende och tillit och värna skattebetalarnas pengar som finansierar studieförbunden har regeringen infört skärpta återrapporteringskrav för Folkbildningsrådet, stärkt Folkbildningsrådets roll och gett dem möjlighet att dra tillbaka statsbidrag från mottagare som inte uppfyller villkoren för statsbidragen. Regeringen har även infört att rådet ska kunna begära in ekonomisk redovisning från mottagaren gjord av en auktoriserad revisor.

Att inte minst barn och unga ska ha meningsfulla fritidssysselsättningar är av största vikt för folkhälsan, integrationen, tryggheten och sammanhållningen i samhället.

En välfungerande folkbildning bidrar till att fler människor från alla delar av samhället får möjlighet att påverka sin livssituation och delta i samhällsutvecklingen. Den höjer den allmänna bildningsnivån och ökar även intresset för kulturlivet.

Herr talman! Under mandatperioden har den moderatledda regeringen tagit ansvar för Sverige och Sveriges ekonomi. Man har bekämpat en skyhög inflation och genomfört historiska satsningar på försvaret, rättsväsendet och Sveriges trygghet.

Man har under denna mandatperiod tvingats att prioritera. Trots tuffa prioriteringar och stora nödvändiga satsningar på andra håll har man fortsatt att prioritera det svenska civilsamhället och folkbildningen. Folkbildningen prioriteras fortfarande med 4 miljarder per år. 800 miljoner per år satsas på fritidskortet för barn och unga. Nästan 1 miljard per år satsas på bibliotek och fysiska böcker.

Under 2023–2025 har man via civilsamhället satsat 300 miljoner mot ofrivillig ensamhet. 150 miljoner per år har gått till satsningar för människor i social utsatthet via civilsamhället och 200 miljoner till att motarbeta psykisk ohälsa, även det via civilsamhällets organisationer.

Herr talman! Listan fortsätter. Jag skulle kunna fortsätta flera minuter till.

Jag kan bara åter konstatera: Trots en global lågkonjunktur, trots krig i Europa och trots kampen mot den organiserade brottsligheten orkar och vill vår moderatledda regering fortsätta att prioritera civilsamhället, föreningslivet, folkbildningen och våra barn och unga.