Lotta Johnsson Fornarve (V) om Fördjupad resultatredovisning av internationellt bistånd

Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 förändrade i ett enda slag den europeiska säkerhetsordningen. I augusti 2023 var jag tillsammans med två andra ledamöter i Sveriges riksdag inbjuden av Ukrainas talman att besöka landet. Det är ett besök och en resa som jag kommer att bära med mig när jag lämnar riksdagen.

Ukrainas folk har sedan dess kämpat inte bara för sin egen frihet och självständighet utan också för Europas säkerhet, för demokratin och för den internationella rättsordningen. Sverige har stått vid Ukrainas sida från dag ett, och Sverige kommer att fortsätta att stå vid Ukrainas sida.

Det är därför mycket viktigt att vi i dag debatterar utrikesutskottets betänkande 2025/26:97 om det svenska stödet till Ukraina, som totalt 2022–2025 uppgick till cirka 100 miljarder kronor, varav det civila och humanitära biståndet utgjorde 25 miljarder kronor.

Herr talman! I regeringens skrivelse redogör man för Sveriges stöd till Ukraina. Det är en viktig del i transparensen och viktig information till riksdagen och de svenska skattebetalarna.

Redovisningen visar att det svenska stödet i huvudsak har varit väl genomfört, relevant och effektivt. Sverige har kunnat agera snabbt, flexibelt och långsiktigt i en situation där behoven är enorma och har förändrats över tid. Det handlar om humanitärt stöd till människor som förlorat sina hem. Det handlar om stöd till Ukrainas statsbudget så att lärare, sjukvårdspersonal och samhällsviktiga funktioner kunnat fortsätta fungera mitt under brinnande krig. Det handlar om återuppbyggnaden av energisystem, vattenförsörjning och infrastruktur efter ryska attacker. Det handlar om reformstöd som för Ukraina närmare EU och stärker kampen mot korruption och för rättsstatens principer.

Insatser riktade till kvinnor och barn är särskilt utmärkande i biståndsbudgeten med stöd till organisationer som UN Women, International Rescue Committee och UNFPA och till barnen genom Rädda Barnen, Röda Korset och andra civilsamhällesorganisationer.

Herr talman! Regeringen har varit tydlig: Ukraina är den främsta utrikespolitiska prioriteringen. Det märks också i politiken. Ukraina har blivit Sveriges största mottagare av bistånd samtidigt som vi har stärkt samarbetet mellan våra länder. Ukraina är också en god samarbetspartner som Sverige har lärt känna bättre under dessa svåra tider för landet.

När ett europeiskt land attackeras av en aggressiv diktatur måste Europa svara. Passivitet hade varit betydligt dyrare – både mänskligt, säkerhetspolitiskt och ekonomiskt.

Det svenska stödet har dessutom inte bara handlat om att möta akuta behov här och nu. Det har också handlat om Ukrainas framtid och, i förlängningen, Europas framtida säkerhetsordning. Det har handlat om återuppbyggnad, om demokratiska reformer och om vägen till EU-medlemskap. Det är avgörande. Ett starkt och demokratiskt Ukraina är det bästa svaret på Putins imperialism.

Herr talman! I skrivelsen redovisas resultaten inom fem centrala områden: uppbyggnad av det ukrainska samhället, samhällsreformer, säkerhet och stabilisering, budgetstöd samt humanitärt bistånd.

Det är tydligt att Sverige har bidragit konkret och påtagligt, och det är bra att det finns en bred uppslutning för detta i Sveriges riksdag. Svenskt stöd har exempelvis bidragit till att hålla skolor öppna, stärka energiförsörjningen efter ryska attacker och ge människor tillgång till sjukvård, mat och skydd. Samtidigt har Sverige stöttat reformer för ökad transparens, minskad korruption och starkare institutioner.

Det är viktigt att förstå att detta hänger ihop. Ett land som försvarar sig mot ett anfallskrig måste samtidigt kunna fungera som stat. Det måste finnas el och vatten och fungerande myndigheter. Det måste finnas hopp om framtiden.

Herr talman! I skrivelsen pekar regeringen på vikten av fortsatt utveckling av uppföljning och resultatredovisning för biståndet i stort men också speciellt till Ukraina. Skattebetalarnas pengar ska användas ansvarsfullt. Det gäller alltid och kanske särskilt i tider av kriser och krig och stora internationella åtaganden.

Därför är det positivt att regeringen har utvecklat den fördjupade resultatredovisningen till riksdagen. Det stärker transparensen, förbättrar möjligheten till uppföljning och ger bättre möjligheter att dra lärdomar inför framtiden.

Herr talman! Det finns också en större säkerhetspolitisk dimension här. Ukraina slåss inte bara för sitt eget territorium. Ukraina försvarar också vår och Europas säkerhet. Varje framgång för Ukraina är ett bakslag för rysk aggression och auktoritär expansion.

Det är därför stödet till Ukraina inte ska ses som välgörenhet. Det är en investering i vår egen säkerhet och i ett friare Europa. Vi vet att om Ryssland skulle vinna detta krig skulle konsekvenserna bli mycket allvarliga. Det skulle signalera att angreppskrig lönar sig. Det skulle göra Europa farligare och få långtgående konsekvenser för internationell rätt och global stabilitet. Därför måste stödet fortsätta.

Herr talman! Sverige har under dessa år också visat något om Sverige – om den solidaritet och den styrka vi som land kan uppbåda när vi ser att kris och krig drabbar inte bara våra egna utan även vår närmaste omgivning.

Det svenska engagemanget har gjort skillnad. Om detta får vi direkt feedback från Ukraina på olika sätt, vid de olika möten och dialoger vi har på olika nivåer. Senast häromdagen träffade vi i det svensk-ukrainska nätverket i riksdagen Ukrainas ambassadör Svitlana Zalisjtjuk. Hon liksom hennes företrädare och även parlamentariker, soldater, civilsamhällesarbetare, kvinnor, män och andra ukrainska företrädare som jag och mina kollegor haft möjlighet att träffa visar också Ukrainas tacksamhet och att man ser Sveriges engagemang som en del i ett långsiktigt samarbete.

Mitt i allt mörker finns också något hoppfullt, herr talman: Ukrainas motståndskraft. Trots krig, terrorbombningar och enorma uppoffringar fortsätter människor att arbeta, studera, driva företag och kämpa för sitt land och för sin och Europas framtid. Det förtjänar vår respekt och vårt fortsatta stöd.

Herr talman! Jag aviserar redan nu att jag i mitt sista debattinlägg i Sveriges riksdag kan komma att dra över tiden något.

Redovisningen visar att Sveriges stöd till Ukraina i huvudsak har fungerat väl och att vi också har viktiga lärdomar att dra. Men framför allt handlar detta om något större än siffror och redovisningar. Stödet till Ukraina handlar om vilken sida i historien Sverige ska stå på. Moderaterna och regeringen är tydliga. Sverige står på frihetens, demokratins och Ukrainas sida. Så länge Ukraina kämpar för sin frihet ska Sverige fortsätta att stå vid deras sida. Slava Ukraini!

Herr talman! Avslutningsvis vill jag tacka talmanspresidiet och även riksdagskollegorna från samtliga partier i utrikesutskottet för många och långa debatter om bistånd, utrikespolitik och mycket annat. Jag tror att vi kan påstå oss vara ganska ökända i Sveriges riksdag som ett utskott som gillar att debattera och diskutera.

Det har varit ett privilegium att få verka i detta utskott under mandatperioden, under en tid som på alla sätt och vis har varit onödigt spännande. Vi lever i en orolig omvärld, där Sverige spelar en roll. Så tack också till väljarna och svenska folket som står bakom det starka stödet till Ukraina!

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten Johnsson Fornarve, för frågan! Och tack för alla goda debatter och för ressällskap på de olika studieresor vi har varit på!

När det gäller biståndet generellt, som det här betänkandet egentligen inte handlar om, kan jag vara ärlig och säga, vilket jag har gjort många gånger i den här talarstolen, att vi genomför en reform av det svenska biståndet, där vi lägger mer vikt på det humanitära biståndet och ser över utvecklingsbiståndet. Det är ansvarsfullt att göra det i dessa tider. Vi måste göra prioriteringar.

Att USA och andra länder inte ökar sitt bistånd och i USA:s fall tvärtom drastiskt minskar det är beklagligt, men det är inte något som Sverige kan kompensera för. När det gäller bistånd är det precis som när det gäller säkerhet i Europa: Europa måste kliva fram. Fler länder i Europa måste ge mer.

Jag noterar dessutom, vilket jag också har påpekat många gånger i den här kammaren, att den skuggbudget som Socialdemokraterna lägger fram, som jag utgår från att Vänsterpartiet skulle stödja vid ett regeringsskifte, inte heller når upp till enprocentsmålet.

Den här regeringen ser till att vi har en budgetram. Det är förutsägbart för alla. Vi ser till att man ökar kvaliteten, att man tar bort olika nivåer och att mer pengar går till de behövande, till humanitära och akuta insatser men också till utvecklingsinsatser där vi ser att det faktiskt gör nytta och genererar ekonomisk utveckling och ett hållbart stöd i form av utvecklingsbistånd.

Herr talman! Nu blir detta nästan en allmänpolitisk debatt. Men om jag ska besvara frågan om att sänka skatten kan jag berätta att socialdemokratiskt styrda Region Örebro län i går – eller det var kanske i dag – gick ut och meddelade att man ska sänka skatten i regionen. Det är mitt hemlän. Man gör detta av en anledning, och man tror att detta att sänka skatten också genererar tillväxt, möjligheter till investeringar och annat som sedan kommer välfärden till del.

Men nu handlar debatten i dag om Sveriges stöd till Ukraina. Från oppositionen har jag hört att man vill se alternativa finansieringsmodeller. Jag har dock under hela mandatperioden, så länge frågan varit aktuell, inte sett något som helst konkret förslag från er sida på hur en sådan finansiering ska se ut.

Att Sverige har en finansiering av biståndet till Ukraina bygger en trovärdighet och en möjlighet att kontrollera. Det är demokratiskt förankrat, och det visar att Sverige som nation också stöder Ukraina och på ett långsiktigt sätt vill utveckla samarbete.

Detta är något som jag tycker är ganska självklart. Ni har ju själva röstat igenom alla stödpaket i Sveriges riksdag. Vill man se en annan finansieringsmodell skulle jag jättegärna vilja ta del av en konkret plan för detta. Det har jag hittills inte sett under de här åren.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag tackar också för gott samarbete under de här åren och för vassa men goda debatter.

Ledamoten talar om säkerhet och stabilitet. Det är såklart därför vi ger bistånd. Biståndet är ett verktyg för att bidra till stabiliteten. För att den ska vara hållbar måste man också ställa motkrav på länderna. Man måste också se till att ge bistånd på ett sätt som är hållbart.

Vi kan se många exempel genom åren där Sverige har bidragit med bistånd men där man inte kan se de resultat som man skulle önska när vi med svenska skattepengar bidrar för att försöka hjälpa och stödja och bekämpa fattigdom.

I er skuggbudget kan vi inte se att Socialdemokraterna har särskilt mycket större anslag för biståndet. Ni når inte upp till enprocentsmålet.

När det handlar om prioriteringar har Moderaterna tydligt kommunicerat att det är just prioriteringar som politik handlar om. Det är svåra prioriteringar, där man givetvis många gånger önskar att man hade haft möjlighet att, som ni, lova allt till allt och alla. Men det gör vi inte, för vi tar ansvar för statsbudgeten. Vi tar ansvar för biståndspengarna, och vi ser till att rikta dem dit där de har bäst möjlighet att växa och få en hållbar effekt.

Vi ställer också krav på att länder som får svenskt bistånd, många gånger miljardbelopp, också agerar så att vi ser att detta faktiskt leder till demokratisering och till att man stöder mänskliga rättigheter och att man stöder kvinnor och barn och så vidare. Det är rimligt.

Vi tar ansvar, och vi prioriterar i tuffa tider.

Herr talman! Nu var det ju ledamoten själv som förde in frågor som gällde statsbudgeten i övrigt och hur vi prioriterar. Det var det jag svarade på.

Skattesänkningar kan vi nu se också i S-styrda regioner. De gör likadant och sänker skatten nu. Vi skulle kunna ha en annan debatt om det.

När det gäller prioriteringar i biståndet är det ganska glasklart. Sverige är en av de största bidragsgivarna i EU när det gäller Gaza och Sudan. Vi är där och ser vad man måste prioritera. Det görs också utifrån behoven i landet. Det handlar inte bara om siffror och om dividerande om vilka prioriteringar vi vill göra, utan vi lyssnar på vad behovet är.

I Ukraina för man en väldigt nära dialog. Det vi riktar vårt bistånd i Ukraina till – det är detta som det här betänkandet handlar om – utgår från de behov som vi ser att Ukraina har. Detsamma gäller Gaza och Sudan. Där ligger Sverige i täten bland alla länder i EU när det gäller stöd till behövande och för att den akuta situationen i de här områdena ska kunna förbättras något.

Jag tycker att den här regeringen tydligt visar att man kan prioritera och gör det där det är mest akut och där det också är hållbart och på lång sikt kan ge en utväxling för de skattepengar som Sverige bistår med för att bekämpa fattigdom, för att rädda liv och för att andra länder ska kunna ta sig från fattigdom till ett bättre samhälle med demokrati och mänskliga rättigheter, där rättsstatens principer gäller. Detta sägs mycket tydligt både i utrikesdeklarationen och i biståndsagendan.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten Lasses!

Vi sitter i ett utskott som jag tror är lite annorlunda än andra utskott. Vi strävar faktiskt ofta efter att hitta någon typ av gemensam linje och position. Det är ganska orimligt att Sverige har fem olika positioner när det gäller utrikespolitiken i de stora och viktiga frågorna.

Jag uppskattar att ledamoten Lasses alltid är påläst och hennes genuina engagemang för de här frågorna. Jag uppskattar också den stämning som vi kan ha i utrikesutskottet trots att vi har haft en del tuffa debatter under den här mandatperioden i vissa frågor. Vi kan faktiskt också diskutera oss fram till en samsyn och en linje där det är viktigt att vi i Sverige står starka tillsammans.

Tack så mycket!