Karin Enström

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Jag tror att det här är ett exempel på hur det kommer att låta under hela denna valrörelse, och det är upp till svenska folket att välja vilken retorik man tror mest på.

När det gäller fakta kan jag bara konstatera att statsskulden som andel av bnp var högre när Magdalena Andersson var statsminister än den är nu. Vi har goda statsfinanser, och många tittar avundsjukt på Sverige och Sveriges låga statsskuld. Den kommer att bli lite högre – ja, den ökar – men vi är i ett väldigt speciellt läge.

Vi har också haft några riktigt tuffa år bakom oss, det vet Morgan Johansson, och vi vill inte att det heller ska drabba hushållen. Jag tycker att det är mer rättvist att göra på det här sättet. Ledamoten vill få detta till ett hot mot Sveriges framtid i ett läge där vi har haft tuffa år bakom oss och där hushållen till stor del har fått betala priset. Nu behöver de få det som vanliga hushåll har fått. Hushåll med två vuxna och två barn har fått 5 000 kr mer per månad i plånboken. Det tror jag kommer att ge tillväxt, och det kommer att ge framtidstro. Vi kommer att fortsätta på den linjen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 juni.)

Fru talman! Jag tycker att det är väldigt bra att vi har kunnat hitta en så bred samsyn kring både säkerhetspolitiken och försvarspolitiken. Det var ju inte helt uppenbart. Jag tänker på alla de år som Socialdemokraterna styvnackat höll emot och gärna ville ha samarbete men inte med Nato och inte som allierad. Däremot ville man söka samarbete med enskilda länder bilateralt. Det är bra att vi kunde enas om detta och att vi nu gör det bästa vi kan som allierad.

När det gäller pengarna säger jag återigen att vi har goda statsfinanser. Vi har en av de lägsta statsskulderna i EU. Det är i tuffa tider som man kan använda pengar. Man kan ha en lite högre statsskuld, för det är det som är konjunkturpolitik. Det enda svar ni har varje gång är höjda skatter på än det ena, än det andra. Är det inte bankskatt så är det någon annan form av skatt som ska höjas.

Vi kommer att lösa det här. Vi har goda statsfinanser. Vi har stora utgifter framför oss, men vi kan alltså låna pengar eftersom vi har statsfinanser i god ordning. Jag vet att många tidigare, socialdemokratiska regeringar lånade pengar under lång tid.

Jag rekommenderar alla att gå in på Riksgäldens hemsida där man kan följa hur den svenska statsskulden har sett ut. Jag skulle vilja säga att Sverige klarar det här, och vi kommer att klara det i framtiden också. Jag tror att många andra europeiska länder och länder i övriga världen tittar avundsjukt på våra statsfinanser. Att jämföra oss med USA och deras ekonomiska statsfinanser är ju ett skämt.

Jag skulle vilja att Morgan Johansson tar tillbaka att det största hotet förutom Ryssland är den här regeringen. Det vore klädsamt.

Fru talman! Året som gick, 2025, blev ett avgörande år för Nato, för Europas säkerhet och för Sveriges nya roll som medlem i försvarsalliansen.

I en tid när Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina fortsätter att hota hela den europeiska säkerhetsordningen har Nato visat varför alliansen fortfarande är den viktigaste garantin för fred, stabilitet och kollektiv säkerhet i vårt närområde. Samtidigt har Sveriges medlemskap gjort det tydligt att vår säkerhetspolitik inte längre kan bygga på ensamhet eller neutralitet utan ska bygga på samarbete, avskräckning och solidaritet med andra demokratier.

Riksdagens utrikesutskott konstaterar i sin genomgång av verksamheten under 2025 att Nato nu är Sveriges viktigaste försvarspolitiska arena. Det är en historisk förändring, som redan har tagits upp här i dag. Under decennier – till och med mer än decennier – stod Sverige utanför militära allianser. Men med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina förändrades Europas säkerhetspolitiska verklighet i grunden. Det aggressiva Ryssland visade att folkrätten, nationers självbestämmande och fredlig samexistens inte längre kunde tas för givna.

Därför är det positivt att Nato under toppmötet i Haag sommaren 2025 enades om ett nytt försvarsåtagande, där medlemsländerna senast år 2035 ska avsätta minst 5 procent av bnp till sin samlade försvarsförmåga. Minst 3,5 procent ska gå direkt till försvarsutgifter och upp till 1,5 procent till säkerhetsrelaterade investeringar. Beslutet markerar att medlemsländerna nu tar hotbilden på största allvar och att Europas länder nu tar ett större ansvar för sin egen säkerhet.

Det handlar om att skapa trovärdig avskräckning mot regimer som hotar fred och demokrati. Historien har gång på gång visat att svaghet och splittring uppmuntrar aggressiva stater. Ett starkt Nato minskar risken för krig genom att göra det tydligt att ett angrepp mot ett medlemsland kommer att mötas av ett gemensamt svar enligt artikel 5.

Samtidigt måste Sveriges roll i Nato bygga på demokratisk förankring och parlamentarisk kontroll. Utrikesutskottet understryker därför med rätta att riksdagen måste ha insyn i och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor. Det är avgörande för att medlemskapet ska ha folklig legitimitet.

Här spelar också vårt deltagande i Natos parlamentariska församling – Nato PA, som vi säger i kortform – en viktig roll. Riksdagen är fullvärdig medlem av Natos parlamentariska församling sedan mars 2024, då Sverige anslöt sig till Nato. Det innebär att förra året, 2025, var det första helår som riksdagens Natodelegation arbetade i församlingen.

Som sagts tidigare i dag består delegationen av sju ordinarie medlemmar och sju ersättare. Jag är ordförande i delegationen. Samtliga partier är representerade i delegationen; det tycker jag är väldigt bra. Just i dag avslutas vårsessionen för församlingen i Vilnius i Litauen.

Under förra året, 2025, fortsatte den här församlingen att kraftigt fördöma Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och bekräfta sitt starka stöd för Ukraina genom deklarationer och resolutioner. Församlingen har även både praktiskt och finansiellt stöttat den ukrainska delegationen, alltså den som motsvarar den svenska delegationen till församlingen, så att den har kunnat medverka aktivt vid alla större möten under året. Vi i Natodelegationen har vid varje session träffat den ukrainska delegationen för bilaterala möten.

Natos parlamentariska församlings vårsession 2025 ägde rum i Dayton, USA, för precis ett år sedan. Natos då nyvalde generalsekreterare Mark Rutte medverkade för första gången och svarade på frågor från församlingen. Sessionen fokuserade till stor del på att uppmärksamma att det gått 30 år sedan Daytonavtalet skrevs under och därmed avslutade kriget på västra Balkan. Det gav en hel del reflektioner och tankar kring att det gått 30 år sedan den konflikten avslutades. Om den är löst kan man däremot fortsätta diskutera.

Också medlemsländernas försvarsutgifter och Natos budget diskuterades mycket under året, inte minst i ljuset av de uttalanden som gjorts när det gäller fördelning av försvarsutgifter mellan de europeiska länderna och USA.

Den parlamentariska församlingen lägger stor vikt vid att utveckla samarbeten med olika partnerländer och områden i Natos grannskap, såsom västra Balkan och länder söder om Medelhavet och i Svartahavsregionen, och även med länder i regionen Indiska oceanen-Stilla havet. Flera av de antagna rapporterna och resolutionerna belyser hur den geopolitiska utvecklingen i världen gör det alltmer strategiskt viktigt att utveckla partnerskap med länder också utanför medlemskretsen. En annan region som är av stor strategisk betydelse för Nato är Arktis.

Fru talman! Vid olika tillfällen under året uppmärksammades det att Natos parlamentariska församling firat 70 år som organisation. Vikten av parlamentarisk diplomati och parlamentariskt stöd för försvarsalliansen lyftes bland annat fram vid det parlamentariska toppmöte med talmän för Natoländernas parlament som föregick Natos toppmöte i Haag förra året.

Under året antog församlingen 2 deklarationer, 6 resolutioner och 16 rapporter, som sedan skickades vidare till Nato. Det kan man läsa vidare om i den redogörelse av verksamheten i Natos parlamentariska församling som finns tillgänglig.

Fru talman! Under 2025 bidrog Sverige substantiellt till Natos avskräckning och försvar. Svenska markförband deltog i den multinationella brigaden i Lettland. Svenska örlogsfartyg bidrog till marina operationer, och svenska stridsflygplan deltog i förstärkt luftrumsövervakning i Polen. Sverige visade därmed att vårt medlemskap inte bara handlar om att ta emot skydd utan också om att bidra till säkerheten i hela det nordatlantiska området. Det är och har varit viktigt för oss att bidra till alliansens samlade säkerhet.

Det är också strategiskt viktigt. Sveriges geografiska läge gör Östersjöområdet till ett av Europas mest känsliga säkerhetspolitiska områden. Genom ett fördjupat samarbete med Finland, de baltiska länderna och övriga Natoallierade stärks stabiliteten i norra Europa. Det skapar bättre möjligheter att försvara demokratiska samhällen mot militära hot, cyberattacker och hybridkrigföring.

Men Nato handlar inte enbart om militär styrka. Försvarsalliansens trovärdighet bygger ytterst på de demokratiska värderingar som medlemsländerna säger sig försvara. Därför är det välkommet att den parlamentariska Natoförsamlingen under året fortsatte betona vikten av demokrati, rättsstat och motståndskraft mot auktoritära krafter.

Fru talman! Den största säkerhetspolitiska frågan under 2025 var dock fortsatt Ukrainas kamp för frihet och överlevnad. För att säga det kort och tydligt: Ryssland ska ut ur Ukraina.

Här spelar Nato en avgörande roll. Stödet till Ukraina är inte välgörenhet; det är en investering i Europas egen säkerhet. Ju starkare Ukraina står emot, desto svårare blir det för Ryssland att fortsätta sin imperialistiska expansion.

Sverige bör därför fortsätta att driva på för ett långsiktigt militärt, ekonomiskt och humanitärt stöd till Ukraina. Det gör vi konkret genom vårt bistånd, militärt och civilt, till Ukraina. Så sent som i torsdags tecknades ett historiskt avtal i Uppsala. En del av detta är att vi ger 16 Jas Gripen-plan till Ukraina.

Vi måste också fortsätta att stärka vår egen försvarsförmåga och vår motståndskraft mot yttre hot.

Fru talman! Jag vill avsluta med att säga att Nato står inför stora utmaningar. Hoten mot Europa blir mer komplexa, och den globala maktkampen hårdnar, men 2025 visade också att demokratier kan stå enade när friheten hotas. Sverige har nu blivit en aktiv del av detta gemensamma försvar. Det innebär ansvar, men det innebär också trygghet.

Jag vill yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Jag vill också kommentera något som förvånar mig en hel del. Jag trodde att det här i första hand var en säkerhetspolitisk debatt, men det visade sig att Morgan Johansson inte kunde hålla sig från att utdela en riktig smocka mot sittande regering. Ja, han sa att Ryssland är det största hotet, men det var nästan i höjd med att den sittande regeringen skulle vara det största hotet mot Sveriges säkerhet och försvarsförmåga, vilket ju är helt absurt.

Jag tror att vi kommer att komma tillbaka till debatten om Sveriges statsfinanser och om hur vi finansierar vår säkerhet, men jag vill bara påminna om att statsskulden som andel av bnp är lägre i dag än när Magdalena Andersson fick lämna posten som statsminister. Sveriges statsskuld är en av de lägsta i EU. Jag tror att vi får återkomma till den debatten när det handlar mer om finansiering än om Natos verksamhet.

Fru talman! Som den som redan har lyssnat ett tag vet handlar dagens debatt om två redogörelser, eller berättelser. Den ena är regeringens skrivelse om verksamheten i den Nordatlantiska fördragsorganisationen – mer känd som Nato – under år 2024. Den andra är redogörelsen för den svenska delegationen till Natos parlamentariska församlings verksamhet under samma år. I delegationen är jag ordförande.

Den skrivelse som regeringen lämnat till riksdagen behandlar som sagt Sveriges första år som Natomedlem. Det är lätt att bli lite fartblind. Det är ingen liten sak – vilket flera talare har understrukit. Det är en historisk händelse att Sverige, efter många år med andra lösningar vad gäller säkerhetspolitiken, nu har blivit fullvärdig medlem av Nato.

Vi kan konstatera att Sverige har tagit sig an denna nya roll på ett mycket ambitiöst sätt. Vårt mål – att inom alliansen vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad – har bevisats redan under detta första år som medlem. När samtliga länder kring Östersjön, förutom Ryssland, nu är medlemmar i Nato finns bättre förutsättningar än någonsin tidigare för en djupare dialog, en djupare samverkan och en gemensam planering. Sverige står starkare med sina allierade i Nato.

Fru talman! Under detta första år som Natomedlem har Sverige på många områden och på många nivåer arbetat intensivt för att göra de förändringar som krävs. Detta är tydligast inom Försvarsmakten, men vi ska komma ihåg att det inte bara är Försvarsmakten som har gått med i Nato – det är hela Sverige.

Försvarsmakten påbörjade under år 2024 ett intensivt arbete för Sveriges deltagande i Natos multinationella brigad i Lettland. Syftet med denna är avskräckning samt försvar av den östra flanken. Den 18 januari i år gick de första svenska soldaterna från Södra skånska regementet i land, och de befinner sig i någon vecka till utanför staden Ādaži i Lettland. Detta kommer att roteras. Danmark tar över i ett halvår, och därefter kommer Sverige och de svenska soldaterna tillbaka.

Inte nog med detta. De återkommande sabotagen mot kritisk undervattensinfrastruktur i Östersjön fick Nato att etablera operationen Baltic Sentry med syfte att förstärka sjöövervakningen. Sverige deltog med korvetter, stödfartyg och radarspaningsflygplan. Sverige och Finland meddelade i september att det blir Sverige som ska leda Natos kommande framskjutna närvaro i Finland.

Sverige deltog också i övningen Steadfast Defender – den största övningen sedan kalla kriget. Alla Natos medlemsländer deltog. Det var 90 000 soldater och sjömän som deltog. Detta gav en tydlig signal om Natos styrka och enighet.

Till alldeles nyligen var svenskt stridsflyg baserat i Polen. Där ingick man i Natos förstärkta incidentberedskap för att säkra det fria luftrummet. I detta fall var det ett riksdagsbeslut som möjliggjorde att regeringen kunde ställa olika svenska väpnade styrkor till förfogande.

Sverige har i stor omfattning och på olika sätt naturligtvis också bemannat staber och arbetsgrupper med diplomater, experter och officerare för att till fullo få den insyn och de påverkansmöjligheter som medlemskapet i alliansen innebär.

Fru talman! Sverige anslöt sig till Nato den 7 mars 2024. Denna anslutning innebar också att vi fick ett fullvärdigt medlemskap i Natos parlamentariska församling. Det är den organisation där de 32 medlemsländernas parlamentariker träffas regelbundet.

Innan dess var riksdagen associerad medlem i den parlamentariska församlingen i drygt 20 år. I dag är det dock första gången som det hålls en kammardebatt om verksamheten i denna parlamentariska församling.

En ny delegation till den parlamentariska församlingen utsågs i april 2024. Den har medlemmar från riksdagens samtliga partier. I och med att Sverige blev fullvärdig medlem har delegationen också utökats från fem ordinarie ledamöter och fem suppleanter till sju ordinarie ledamöter och sju suppleanter. Medlemskap i delegationen innebär rösträtt i församlingen och möjlighet att kandidera till olika poster, till exempel rapportörer eller andra funktioner i församlingens utskott.

I församlingen bedrivs arbetet i fem utskott och en plenarförsamling med 281 ledamöter. Man kan ju fundera på vad verksamheten syftar till. Jo, den syftar till att kunna diskutera och påverka beslut om den gemensamma säkerheten, skapa förståelse för de säkerhetspolitiska utmaningar som det transatlantiska samarbetet står inför och stödja de nationella parlamentens insyn i frågor om försvar och säkerhet.

Samarbetet mellan Nato och den parlamentariska församlingen befästs bland annat genom att Natos generalsekreterare deltar i församlingens sessioner, redogör för alliansens verksamhet och svarar på frågor från parlamentarikerna.

Nato firade under förra året 75 år som organisation. Detta uppmärksammades särskilt under Natos toppmöte i Washington, USA, i juli förra året och har även uppmärksammats här i riksdagen. Under förra året fortsatte Natos parlamentariska församling naturligtvis att förbereda sig inför toppmötena, och det har man gjort även i år.

De viktigaste frågorna, för att sammanfatta, är att församlingen fortsätter att kraftigt fördöma Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och bekräfta sitt starka stöd för Ukraina genom deklarationer och resolutioner. Församlingen har också fortsatt att understryka vikten av att de demokratiska värderingar som utgör grunden för försvarsalliansen ska vara vägledande vid Natos transformering och har upprepat uppmaningen att inrätta ett centrum för demokratisk resiliens vid Natos högkvarter.

Församlingen håller två sessioner per år, en på våren och en på hösten. Vi har redan hunnit ha en vårsession i år, som vi får prata om nästa år, när nästa redogörelse kommer. Men bara för att säga någonting om vad som har stått högst upp på dagordningen är det som sagt fortsatt starkt stöd till Ukraina och vikten av att medlemsländerna spenderar minst 2 procent av bnp på sitt försvar. Vi vet också att den siffran högst troligt kommer att höjas vid det kommande toppmötet. Det är en fråga som diskuteras livligt. Det handlar om att ta ansvar för säkerheten och att alla medlemsländer måste ta det ansvaret.

Det är också diskussioner och resolutioner med anledning av oron för det växande Kina, vad gäller både teknisk utveckling och det faktum att Kina motarbetar den regelbaserade världsordningen. Det är också stort fokus på att fortsätta utveckla partnerskap med länder utanför medlemskretsen. Det handlar om att utveckla samarbeten inte minst i Natos grannskap, såsom på västra Balkan, och med länder söder om Medelhavet.

Fru talman! Slutligen vill jag vad gäller delegationen säga att vi kommer att fortsätta vara en aktiv part i den parlamentariska församlingen. Verksamheten i församlingen är en viktig del i det som utskottet också framhåller i betänkandet – det gör även försvarsutskottet i sitt yttrande – nämligen behovet av att riksdagen har insyn i och inflytande över Natofrågor.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)