Karin Enström (M) svarade Morgan Johansson i en replik om Verksamheten i Nato 2025 i debatten ”Protokoll 2025/26:129 Måndagen den 1 juni” den 1 juni 2026.
Morgan JohanssonS· i en replikHotet utgörs ju av risken att man inte klarar av att finansiera de utgifter man tar på sig. Det är då man binder upp sig till andra aktörer – lånar och lånar – och det får också en säkerhetspolitisk konsekvens. Det…Fru talman! Året som gick, 2025, blev ett avgörande år för Nato, för Europas säkerhet och för Sveriges nya roll som medlem i försvarsalliansen.
I en tid när Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina fortsätter att hota hela den europeiska säkerhetsordningen har Nato visat varför alliansen fortfarande är den viktigaste garantin för fred, stabilitet och kollektiv säkerhet i vårt närområde. Samtidigt har Sveriges medlemskap gjort det tydligt att vår säkerhetspolitik inte längre kan bygga på ensamhet eller neutralitet utan ska bygga på samarbete, avskräckning och solidaritet med andra demokratier.
Riksdagens utrikesutskott konstaterar i sin genomgång av verksamheten under 2025 att Nato nu är Sveriges viktigaste försvarspolitiska arena. Det är en historisk förändring, som redan har tagits upp här i dag. Under decennier – till och med mer än decennier – stod Sverige utanför militära allianser. Men med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina förändrades Europas säkerhetspolitiska verklighet i grunden. Det aggressiva Ryssland visade att folkrätten, nationers självbestämmande och fredlig samexistens inte längre kunde tas för givna.
Därför är det positivt att Nato under toppmötet i Haag sommaren 2025 enades om ett nytt försvarsåtagande, där medlemsländerna senast år 2035 ska avsätta minst 5 procent av bnp till sin samlade försvarsförmåga. Minst 3,5 procent ska gå direkt till försvarsutgifter och upp till 1,5 procent till säkerhetsrelaterade investeringar. Beslutet markerar att medlemsländerna nu tar hotbilden på största allvar och att Europas länder nu tar ett större ansvar för sin egen säkerhet.
Det handlar om att skapa trovärdig avskräckning mot regimer som hotar fred och demokrati. Historien har gång på gång visat att svaghet och splittring uppmuntrar aggressiva stater. Ett starkt Nato minskar risken för krig genom att göra det tydligt att ett angrepp mot ett medlemsland kommer att mötas av ett gemensamt svar enligt artikel 5.
Samtidigt måste Sveriges roll i Nato bygga på demokratisk förankring och parlamentarisk kontroll. Utrikesutskottet understryker därför med rätta att riksdagen måste ha insyn i och inflytande över regeringens agerande i Natofrågor. Det är avgörande för att medlemskapet ska ha folklig legitimitet.
Här spelar också vårt deltagande i Natos parlamentariska församling – Nato PA, som vi säger i kortform – en viktig roll. Riksdagen är fullvärdig medlem av Natos parlamentariska församling sedan mars 2024, då Sverige anslöt sig till Nato. Det innebär att förra året, 2025, var det första helår som riksdagens Natodelegation arbetade i församlingen.
Som sagts tidigare i dag består delegationen av sju ordinarie medlemmar och sju ersättare. Jag är ordförande i delegationen. Samtliga partier är representerade i delegationen; det tycker jag är väldigt bra. Just i dag avslutas vårsessionen för församlingen i Vilnius i Litauen.
Under förra året, 2025, fortsatte den här församlingen att kraftigt fördöma Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och bekräfta sitt starka stöd för Ukraina genom deklarationer och resolutioner. Församlingen har även både praktiskt och finansiellt stöttat den ukrainska delegationen, alltså den som motsvarar den svenska delegationen till församlingen, så att den har kunnat medverka aktivt vid alla större möten under året. Vi i Natodelegationen har vid varje session träffat den ukrainska delegationen för bilaterala möten.
Natos parlamentariska församlings vårsession 2025 ägde rum i Dayton, USA, för precis ett år sedan. Natos då nyvalde generalsekreterare Mark Rutte medverkade för första gången och svarade på frågor från församlingen. Sessionen fokuserade till stor del på att uppmärksamma att det gått 30 år sedan Daytonavtalet skrevs under och därmed avslutade kriget på västra Balkan. Det gav en hel del reflektioner och tankar kring att det gått 30 år sedan den konflikten avslutades. Om den är löst kan man däremot fortsätta diskutera.
Också medlemsländernas försvarsutgifter och Natos budget diskuterades mycket under året, inte minst i ljuset av de uttalanden som gjorts när det gäller fördelning av försvarsutgifter mellan de europeiska länderna och USA.
Den parlamentariska församlingen lägger stor vikt vid att utveckla samarbeten med olika partnerländer och områden i Natos grannskap, såsom västra Balkan och länder söder om Medelhavet och i Svartahavsregionen, och även med länder i regionen Indiska oceanen-Stilla havet. Flera av de antagna rapporterna och resolutionerna belyser hur den geopolitiska utvecklingen i världen gör det alltmer strategiskt viktigt att utveckla partnerskap med länder också utanför medlemskretsen. En annan region som är av stor strategisk betydelse för Nato är Arktis.
Fru talman! Vid olika tillfällen under året uppmärksammades det att Natos parlamentariska församling firat 70 år som organisation. Vikten av parlamentarisk diplomati och parlamentariskt stöd för försvarsalliansen lyftes bland annat fram vid det parlamentariska toppmöte med talmän för Natoländernas parlament som föregick Natos toppmöte i Haag förra året.
Under året antog församlingen 2 deklarationer, 6 resolutioner och 16 rapporter, som sedan skickades vidare till Nato. Det kan man läsa vidare om i den redogörelse av verksamheten i Natos parlamentariska församling som finns tillgänglig.
Fru talman! Under 2025 bidrog Sverige substantiellt till Natos avskräckning och försvar. Svenska markförband deltog i den multinationella brigaden i Lettland. Svenska örlogsfartyg bidrog till marina operationer, och svenska stridsflygplan deltog i förstärkt luftrumsövervakning i Polen. Sverige visade därmed att vårt medlemskap inte bara handlar om att ta emot skydd utan också om att bidra till säkerheten i hela det nordatlantiska området. Det är och har varit viktigt för oss att bidra till alliansens samlade säkerhet.
Det är också strategiskt viktigt. Sveriges geografiska läge gör Östersjöområdet till ett av Europas mest känsliga säkerhetspolitiska områden. Genom ett fördjupat samarbete med Finland, de baltiska länderna och övriga Natoallierade stärks stabiliteten i norra Europa. Det skapar bättre möjligheter att försvara demokratiska samhällen mot militära hot, cyberattacker och hybridkrigföring.
Men Nato handlar inte enbart om militär styrka. Försvarsalliansens trovärdighet bygger ytterst på de demokratiska värderingar som medlemsländerna säger sig försvara. Därför är det välkommet att den parlamentariska Natoförsamlingen under året fortsatte betona vikten av demokrati, rättsstat och motståndskraft mot auktoritära krafter.
Fru talman! Den största säkerhetspolitiska frågan under 2025 var dock fortsatt Ukrainas kamp för frihet och överlevnad. För att säga det kort och tydligt: Ryssland ska ut ur Ukraina.
Här spelar Nato en avgörande roll. Stödet till Ukraina är inte välgörenhet; det är en investering i Europas egen säkerhet. Ju starkare Ukraina står emot, desto svårare blir det för Ryssland att fortsätta sin imperialistiska expansion.
Sverige bör därför fortsätta att driva på för ett långsiktigt militärt, ekonomiskt och humanitärt stöd till Ukraina. Det gör vi konkret genom vårt bistånd, militärt och civilt, till Ukraina. Så sent som i torsdags tecknades ett historiskt avtal i Uppsala. En del av detta är att vi ger 16 Jas Gripen-plan till Ukraina.
Vi måste också fortsätta att stärka vår egen försvarsförmåga och vår motståndskraft mot yttre hot.
Fru talman! Jag vill avsluta med att säga att Nato står inför stora utmaningar. Hoten mot Europa blir mer komplexa, och den globala maktkampen hårdnar, men 2025 visade också att demokratier kan stå enade när friheten hotas. Sverige har nu blivit en aktiv del av detta gemensamma försvar. Det innebär ansvar, men det innebär också trygghet.
Jag vill yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Jag vill också kommentera något som förvånar mig en hel del. Jag trodde att det här i första hand var en säkerhetspolitisk debatt, men det visade sig att Morgan Johansson inte kunde hålla sig från att utdela en riktig smocka mot sittande regering. Ja, han sa att Ryssland är det största hotet, men det var nästan i höjd med att den sittande regeringen skulle vara det största hotet mot Sveriges säkerhet och försvarsförmåga, vilket ju är helt absurt.
Jag tror att vi kommer att komma tillbaka till debatten om Sveriges statsfinanser och om hur vi finansierar vår säkerhet, men jag vill bara påminna om att statsskulden som andel av bnp är lägre i dag än när Magdalena Andersson fick lämna posten som statsminister. Sveriges statsskuld är en av de lägsta i EU. Jag tror att vi får återkomma till den debatten när det handlar mer om finansiering än om Natos verksamhet.
Fru talman! Jag tyckte nog inte att det var en smocka, utan jag bara petade till er lite i frågan om finansieringen.
Jag ska faktiskt börja med att korrigera mitt inlägg på en punkt, nämligen det jag redovisade om statsskuldsutvecklingen. Jag noterade nu att det har kommit en ny prognos från Riksgälden som är ännu värre än de siffror som jag drog. Nu är Riksgäldens prognos att underskottet för de två åren 2026 och 2027 ska uppgå till 404 miljarder kronor. Vi har alltså en statsskuld på ungefär 1 200 miljarder som ska växa till 1 600 miljarder. Det är en ökning av statsskulden med 30 procent på bara ett par år.
Vi är nu tillbaka i det som jag upplevde i min ungdom – höll jag på att säga – när jag jobbade med Göran Persson på 90talet och vi sanerade statsfinanserna efter Bildt. Vi är i precis samma situation nu. Ni ropar hela tiden på utgifter, men ni klarar aldrig av att finansiera det här.
Vi är överens om utgifterna, som totalt sett ska öka med 5 procent, och det inbegriper också det civila försvaret. De militära utgifterna ska uppgå till 3,5 procent av bnp, och vi är på väg dit. Det är vi överens om. Vi är också överens om stödet till Ukraina, men vi är inte överens om hur detta ska finansieras.
Det ni gör nu är att skjuta över hela notan på våra barn, och sedan låter ni dessa utgifter trycka ut andra delar av den offentliga sektorn: sjukvården, skolan, äldreomsorgen och barnomsorgen. Det är därför vi har sagt att vi som är yrkesverksamma nu faktiskt också måste vara beredda att betala lite mer i skatt när vi har så stora åtaganden som vi har nu. Det gäller särskilt dem som har de högsta inkomsterna; de måste vara beredda att betala lite mer i skatt för att vi ska klara det här.
Vi hade en beredskapsskatt när vi rustade upp inför första världskriget. Vi hade en värnskatt när vi rustade upp inför andra världskriget. Vi bör ha en beredskapsskatt nu också som delfinansierar detta.
Min fråga till Karin Enström är: Hur tror hon att det här ska kunna finansieras när underskotten redan nu är så enorma?
Fru talman! Jag tycker att det är väldigt bra att vi har kunnat hitta en så bred samsyn kring både säkerhetspolitiken och försvarspolitiken. Det var ju inte helt uppenbart. Jag tänker på alla de år som Socialdemokraterna styvnackat höll emot och gärna ville ha samarbete men inte med Nato och inte som allierad. Däremot ville man söka samarbete med enskilda länder bilateralt. Det är bra att vi kunde enas om detta och att vi nu gör det bästa vi kan som allierad.
När det gäller pengarna säger jag återigen att vi har goda statsfinanser. Vi har en av de lägsta statsskulderna i EU. Det är i tuffa tider som man kan använda pengar. Man kan ha en lite högre statsskuld, för det är det som är konjunkturpolitik. Det enda svar ni har varje gång är höjda skatter på än det ena, än det andra. Är det inte bankskatt så är det någon annan form av skatt som ska höjas.
Vi kommer att lösa det här. Vi har goda statsfinanser. Vi har stora utgifter framför oss, men vi kan alltså låna pengar eftersom vi har statsfinanser i god ordning. Jag vet att många tidigare, socialdemokratiska regeringar lånade pengar under lång tid.
Jag rekommenderar alla att gå in på Riksgäldens hemsida där man kan följa hur den svenska statsskulden har sett ut. Jag skulle vilja säga att Sverige klarar det här, och vi kommer att klara det i framtiden också. Jag tror att många andra europeiska länder och länder i övriga världen tittar avundsjukt på våra statsfinanser. Att jämföra oss med USA och deras ekonomiska statsfinanser är ju ett skämt.
Jag skulle vilja att Morgan Johansson tar tillbaka att det största hotet förutom Ryssland är den här regeringen. Det vore klädsamt.
Fru talman! Hotet utgörs ju av risken att man inte klarar av att finansiera de utgifter man tar på sig. Det är då man binder upp sig till andra aktörer – lånar och lånar – och det får också en säkerhetspolitisk konsekvens. Det upptäcker för övrigt en del länder nu när man till exempel lånar i Kina. Då får ett annat land plötsligt en hållhake på en. Det är därför man måste sköta sin ekonomi och sina statsfinanser.
Nej, vi har inte goda statsfinanser längre. Det kan man inte säga när vi lånar och när underskottet är 400 miljarder kronor på två år, för då rasar ju statsfinanserna – de kollapsar. När statsskulden ökar med 30 procent på två år har man inte längre så goda statsfinanser. Vi hade det tidigare, till följd av att vi varje gång det har varit socialdemokratiska regeringar har överlämnat ett överskott till er. Det gjorde vi 2006, och det förvandlades sedan till ett underskott 2014. Sedan överlämnade vi ett överskott till er igen 2022, och det har nu förvandlats till ett underskott 2026.
Ni tömmer alltid ladorna och gör av med överskotten under era mandatperioder, och sedan hoppas ni på något magiskt sätt att de här skattesänkningarna som ni har genomfört ska finansiera sig själva, men de gör ju aldrig det. Det enda detta leder till är ökade orättvisor och hål i statskassan.
Vi är som sagt överens om utgifterna, och vi är överens om stöd till Ukraina. Det vore bra om vi också kunde komma överens om finansieringen på lång sikt och om ni kunde erkänna att detta måste finansieras rättvist om det ska fungera på lång sikt. Det kan ju inte vara så att de med de högsta inkomsterna ska ta en springnota och smita från notan som de nu gör.
De skattesänkningar som ni har genomfört innebär ju störst påslag för de allra rikaste. Varför ska inte de vara med och nu delfinansiera försvarsutgifterna? Det klädsamma på lång sikt vore att ta ett gemensamt ansvar för både utgifterna och finansieringen. Det skulle jag vilja se.
Fru talman! Jag tror att det här är ett exempel på hur det kommer att låta under hela denna valrörelse, och det är upp till svenska folket att välja vilken retorik man tror mest på.
När det gäller fakta kan jag bara konstatera att statsskulden som andel av bnp var högre när Magdalena Andersson var statsminister än den är nu. Vi har goda statsfinanser, och många tittar avundsjukt på Sverige och Sveriges låga statsskuld. Den kommer att bli lite högre – ja, den ökar – men vi är i ett väldigt speciellt läge.
Vi har också haft några riktigt tuffa år bakom oss, det vet Morgan Johansson, och vi vill inte att det heller ska drabba hushållen. Jag tycker att det är mer rättvist att göra på det här sättet. Ledamoten vill få detta till ett hot mot Sveriges framtid i ett läge där vi har haft tuffa år bakom oss och där hushållen till stor del har fått betala priset. Nu behöver de få det som vanliga hushåll har fått. Hushåll med två vuxna och två barn har fått 5 000 kr mer per månad i plånboken. Det tror jag kommer att ge tillväxt, och det kommer att ge framtidstro. Vi kommer att fortsätta på den linjen.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 3 juni.)