Herr talman! I dag kommer vi att behandla det 20:e militära stödpaketet från Sverige till Ukraina sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes för drygt tre och ett halvt år sedan, den 24 februari 2022. Stödpaket 20 är värt 9,2 miljarder kronor och är utformat för att möta Ukrainas mest akuta behov. 6,1 miljarder av detta finns i den extra ändringsbudget vi nu debatterar, och resterande del kommer huvudsakligen från vårändringsbudgeten.

Jag vill börja med att säga stort tack till riksdagens samtliga partier i finansutskottet och förhoppningsvis också här i kammaren för bra samarbete kring stödet till Ukraina, både i det här stödpaketet och i de tidigare. Det är en styrka att en enig riksdag gång på gång ställer sig bakom stödet till Ukraina och att vi har ett stort och brett folkligt stöd för stödet till Ukraina.

Sverige kommer att stå på Ukrainas sida så länge det behövs, och vi kommer att stötta så mycket som det krävs. Ukraina kämpar både för sitt lands överlevnad och för svensk och europeisk säkerhet. Hotet från Ryssland är på riktigt, herr talman. De testar väst alltmer aggressivt. Det kan vi se i nyhetsrapporteringen om drönare runt flygplatser i Europa och ständiga cyberangrepp och liknande. Det är bara genom beslutsamhet och egen militär styrka och förmåga som vi på riktigt kommer att kunna avskräcka Ryssland och dess imperieambitioner.

Jag är tacksam över att vi kan samla riksdagens åtta partier bakom en historisk upprustning av det svenska försvaret, både det militära och det civila. Strax före midsommar gick vi i mål med förhandlingarna. Några av er som var med i förhandlingarna ser jag här inne i dag. Stort tack för gott samarbete! Det är helt nödvändigt att vi stärker den svenska försvarsförmågan, men det är också viktigt att vi stärker den civila förmågan.

Herr talman! Lärdomarna från Ukraina är tydliga. Ska man orka att föra krig mot en invasionsarmé måste många saker i ett land fungera. Det måste fungera med alltifrån sjukvård och barnomsorg till vattenförsörjning, matproduktion och elektricitet. Vårt land kan, precis som Ukraina, ha kalla vintrar, och då måste uppvärmningen fungera.

Det vi gör är nödvändigt, och det är på riktigt. Jag påmindes särskilt om det i går när min moderata riksdagskollega Erik Ottoson, som är ordförande i EU-nämnden, kom hem från en delegationsresa till just Ukraina. Jag påmindes om den resa som vi i finansutskottet gjorde. Här i kammaren i dag ser jag några av er som var med på den. Min kollega visade bilder på sönderbombade hus från den natt då de var där. En tolvårig flickas liv slutade med en missil rakt in i det bostadshus där hon bodde.

Herr talman! Vi talar inte om militära mål, utan vi talar om terrorbombningar av en befolkning. Liv släcks varje dag och varje natt. Det är en urskillningslös terrorbombning. Det sker systematiska våldtäkter där Ryssland har dragit fram. Det sker vedervärdiga krigsbrott hela tiden, dag efter dag. Det är riktiga människoöden i varje enskilt fall.

Det går inte att förklara något som detta med annat än att Ryssland har blivit en skurkstat. Ryssland drar sig inte ens för de allra mest vedervärdiga sätten att plåga sitt grannland Ukraina. Den regelbaserade världsordning som skulle tjäna jordens och världens folk gäller inte, har Ryssland bestämt. Då finns det bara ett sätt att bemöta detta, och det är militär upprustning.

Tyvärr kommer vi att få lägga en stor del av våra gemensamma resurser i Sverige, i Europa och i en stor del av världen på att bygga upp militär försvarsförmåga, för det går inte att prata med någon som inte vill prata. Min kollega Erik berättade också om något som vi också såg i finansutskottet när vi var i Ukraina, nämligen mod och beslutsamhet i ögonen på de människor vi mötte – från olika delar av statsapparaten till dem som jobbar närmast och nere på golvet. Man försöker få sitt land att fungera trots anfallskriget.

Som jag sa har regeringen nu presenterat det 20:e stödpaketet till Ukraina. Det handlar bland annat om 18 nya Archerpjäser och förmåga till långräckviddig bekämpning. Det är mer ammunition, drönare och luftförsvarssatsningar – allt sådant som stärker Ukrainas försvarsförmåga. Vi förlänger också den långsiktiga ramen för det militära stödet med 40 miljarder kronor från 2026 och vidare.

Sverige står på Ukrainas sida så länge som det krävs. Vi kommer under de närmaste åren, om kriget fortsätter, att spendera väldigt mycket pengar på att stödja just Ukraina. Vi ökar också biståndet till Ukraina med minst 10 miljarder kronor per år för att Ukraina ska fungera inte bara vid fronten.

Sverige har ökat stödet till Ukraina betydligt under det innevarande året. Vi är ett av de länder i världen som stöder Ukraina mest i förhållande till bnp. Enligt Kielinstitutet är vi den femte största givaren till Ukraina. Det kan vi vara stolta över.

Herr talman! Det finns, som jag sa, ett stort stöd i kammaren. Samtliga riksdagens åtta partier och svenska folket står bakom stödet.

När vi investerar i Ukraina investerar vi också i svensk säkerhet. Vi ger också förutsättningar för ökad produktion och nya investeringar i Sverige. Vi donerar från Försvarsmakten, och vi investerar i ny materiel i Sverige. 75 procent av paketet kommer att levereras till Ukraina under innevarande år och under nästa år. Huvuddelen, tre fjärdedelar av paketet, kommer att köpas från svensk försvarsindustri. Det stärker också svensk förmåga.

Sverige har nu lagt 20 paket i fredens och frihetens tjänst. Vi har gått från leveranser av enklare materiel som pansarskott och skyddsutrustning till avancerad krigsmateriel som behövs vid fronten. Det handlar om Archer, Stridsfordon 90 och mycket annat.

Vi har anledning att vara stolta över det Sverige gör och det vi bidrar med. Vår svenska försvarsindustri levererar produkter som räddar liv och gör Europa säkrare. Paketet består bland annat av upphandling av nytillverkad materiel från industrin till ett värde av 7,8 miljarder kronor och ekonomiska donationer till ett värde av 750 miljoner kronor.

Herr talman! Jag vill med allt detta yrka bifall till förslaget i betänkandet och återigen rikta ett särskilt tack till riksdagens samtliga åtta partier, både för det stora stöd som finns när det gäller paketen till Ukraina och för att vi före sommaren kunde samlas och vara överens om den militära och civila upprustningen av svensk försvarsförmåga. Tack för gott samarbete! Slava Ukraini!

(Applåder)

Herr talman! I dag behandlar vi det 20:e militära stödpaketet till Ukraina. Värdet uppgår till drygt 9 miljarder kronor. Med detta paket är Sverige uppe i ett totalt militärt stöd om ungefär 90 miljarder kronor sedan krigsutbrottet.

När några av oss från finansutskottet var i Kiev förra året utrustades vi med en app som larmar när man behöver skynda sig till ett skyddsrum. Jag har fortfarande kvar den appen på min mobil. Larmet går dagligen. Det går när jag sover som bäst. Det går på helgerna, när jag umgås med familj och vänner. Det går när jag är här i riksdagen.

Larmen på vardagarna kanske är de värsta, i alla fall för alla ukrainare som har barn i förskola och skola. Tänk att rusa mot ett skyddsrum utan dina barn när du inte ens vet om de är i säkerhet! Det är fruktansvärt. Ännu värre: Tänk om ditt barn är i aktiv tjänst vid fronten och slåss mot de ryska soldaterna! Tänk att ständigt leva i ovisshet när det gäller om ditt barn kommer att skadas eller ens återvända från fronten!

Herr talman! När larmet dagligen går på min mobil påminns jag om varför vårt stöd till Ukraina är viktigare än mycket annat.

Kriget är inne på sitt fjärde år. Det som länge var en attack på Ukraina har utvecklats till något som kommer allt närmare oss själva. Som respons på drönarattackerna har Danmark höjt beredskapen, och Sverige med flera länder bistår med antidrönarsystem. Samtidigt sa Tysklands förbundskansler i måndags att Europa inte är i krig med men inte längre har en fred med Ryssland. Det är ett starkt uttalande. Tysklands försvarsminister har gått ut och sagt att man är beredd att försvara baltländerna i händelse av en attack från rysk sida.

Sveriges och EU:s fokus ligger på Ukraina och förhoppningen att de ska lyckas med att mota ut Ryssland ur sitt territorium. Det handlar om att Ukraina ska ha kontroll över sina gränser och att ukrainarna ska få möjlighet att leva i ett demokratiskt land utan hot från sin granne. För att detta ska bli möjligt behöver Ukraina allt stöd de kan få – och mer därtill.

I den extra ändringsbudget som vi voterar om i eftermiddag är det bland annat en upphandling av 18 nya Archerpjäser med tillhörande ammunition. Totalt är vi uppe i hela 44 stycken pjäser, vilka är väldigt viktiga för Ukrainas artilleriförmåga. Vi köper in marin materiel för att stärka Ukrainas förmåga att bekämpa ryska positioner och fartyg i floderna och Svarta havet. Luftförsvaret stärks, bland annat genom inköp av ammunition, sensorer och ledningssystem till redan donerade svenska luftvärnssystem.

Under början av kriget kunde Sverige donera befintlig materiel. Men med den säkerhetspolitiska situation som råder plus vår egen återuppbyggnad av försvaret kan vi inte avvara mer materiel. Militärt stöd till Ukraina utgörs numera till största delen av nytillverkad materiel – ungefär 75 procent kommer från svenska leverantörer.

Herr talman! Även om det inte ingår i denna extra ändringsbudget vill jag med tanke på helheten nämna att Sverigedemokraterna och regeringen har kommit överens när det gäller budgetpropositionen om att öka det militära stödet till totalt 40 miljarder kronor för 2026 respektive 2027. Samtidigt föreslås det att det civila biståndet till Ukraina ska öka till minst 10 miljarder per år till och med 2028.

Ett krig innebär ofantliga förluster, inte bara mänskliga utan även materiella. Sverige har kapaciteten att bistå med både ekonomiskt och militärt stöd. Det får aldrig löna sig att angripa sin granne. Vi har tidigare mest sett det som hot, men numera är det ständigt reella attacker från illasinnade.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! När vi diskuterar de stora siffrorna och de miljardbelopp som åter ska tillföras i ett nytt stödpaket till Ukraina är det lätt att glömma det lilla. Flera av de föregående talarna lyfter fram den vardagsverklighet som vi då och då konfronteras med från kriget i Ukraina.

Själv drabbades jag när jag såg notisen om en familj – två föräldrar och två barn, fyra och sex år gamla – som dödades av en av Putins missiler för bara något dygn sedan. Det är också en verklighet. En lång tid har gått, och vi har sett så mycket lidande, så mycket kamp, så mycket heroism och så många offer. Därför är det kanske där vi måste börja ibland – i det som är en verklighet för så många familjer, till exempel några av de familjer som vi träffade när vi besökte Kiev för ett år.

Det finns en stor enighet bland riksdagens partier om vårt stöd till vårt broderland Ukraina, och som flera föregående talare har framfört är det här inte bara Ukrainas kamp. Det är Ukraina som offrar sina soldater. De offrar det sista av vad de har och utsätter sig för extrem fara, men i grund och botten är det här en gemensam kamp för frihet, för demokrati, för rättvisa, för civilisationen – mot diktaturen, mot den blodiga aggressionen, mot barbariet.

Ukraina är och förblir vår sköld i Europa; det ligger i vårt eget intresse.

Därför är det självklart att vi som ändå är trygga, även om det inte alltid är helt uppenbart nu när drönarna närmar sig även oss i Västeuropa, måste ge det vi kan. Vi måste skicka alla vapen vi kan, och därför välkomnar vi detta viktiga nya paket med vapen till Ukraina. Bakom detta finns en total enighet, och vi yrkar bifall till den extra ändringsbudgeten.

Vi måste dock skicka ännu mer. Det ska inte finnas några ekonomiska hinder för att skicka Jas 39 Gripen, nu när den ukrainska försvarsmakten och regeringen välkomnar att den kan bli en del av deras försvar mot Putins angrepp.

Någon kanske undrar varför vi i finansutskottet debatterar detta. Det kan man diskutera. Men det här rör inte bara utrikespolitiska och försvarspolitiska talespersoner, utan det är också en fråga om pengar.

I förrgår hade jag den stora äran att dela ut examensbevis till nyexaminerade ukrainska undersköterskor. Jag kände stor stolthet över att få göra det tillsammans med den ukrainska ambassadören. På klingande svenska, som de lärt sig de senaste åren, talade de om sitt enorma engagemang för att hjälpa gamla och unga svenska patienter genom sina insatser. När vi sedan pratades vid framkom det också hur viktigt det är för dem att skicka hem pengar till Ukraina. De vill ge av den lilla lön de får till de sina i hemlandet.

Ukraina har ett enormt ekonomiskt behov just nu. De har skött sin ekonomi över all förväntan och egentligen orimligt framgångsrikt. De har ett fungerande betalningssystem, en välfungerande export och ett fungerande ekonomiskt system. Men trots att allting fungerar har de enorma behov. Det saknas någonstans mellan 80 och 120 miljarder euro, alltså mer än 800 miljarder svenska kronor – enligt vissa beräkningar mer än 1 200 miljarder kronor – i deras budget nästa år.

På grund av den situation vi har med Trumpadministrationen, som ibland behandlar våra värsta fiender som sina vänner och våra bästa vänner som något slags fiender, sinar nu stödet från USA. Ett mycket stort ansvar faller på oss i Europa att försvara Ukraina, som försvarar vår egen kontinent.

En del i detta är naturligtvis att vi i Sverige och Europa bör beslagta de ryska tillgångar vi har makt över. Det finns fortfarande ryskägda företag i Sverige som borde beslagtas och tvångsförvaltas och resurserna ges till Ukraina. Och det finns framför allt 194 miljarder euro på ett konto i Bryssel, som är den ryska centralbankens pengar. Den tyska förbundskanslern Friedrich Merz har föreslagit att 140 miljarder av dessa ska belånas gemensamt. Vi har redan gjort det med upp till 50 miljarder i världen, men vi ska belåna ytterligare 140 miljarder för att hjälpa Ukraina här och nu. Men då måste också stödet i Sverige öka.

Vi i Centerpartiet är oerhört tacksamma över att regeringen har ökat stödet till Ukraina både i denna extra ändringsbudget och totalt. Men det behövs mycket mer.

Vi behöver öka stödet till minst 1 procent av bnp per år – minst 70 miljarder per år de kommande åren – och i det här speciella läget helst ännu mer. Vi har råd. Det ligger i vårt intresse säkerhetspolitiskt och naturligtvis humanitärt och principiellt, men även snävt säkerhetspolitiskt. Och då, herr talman, är det inte läge för Sverige att vara någonstans i mitten, att vara på femte plats eller enligt vissa beräkningar ännu längre ned på listan, när det gäller hur mycket stöd vi ger som andel av bnp jämfört med våra baltiska och nordiska grannländer. Vi måste vara allra längst fram.

Vi måste ge så mycket som det över huvud taget är möjligt. Därför, herr talman, är det nu dags att ta nästa steg och nästa steg för våra vänner, systrar och bröder i Ukraina och göra vår lilla del när de gör sin stora del.

(Applåder)

Herr talman! Som sjunde talare i den här debatten skulle jag lika gärna ha kunnat låta bli att hålla mitt anförande eftersom det mesta redan har sagts och vi är rörande överens om det fortsatta stödet till Ukraina. Men det är viktigt att även både jag och Miljöpartiet håller våra anföranden och framför våra respektive partiers ståndpunkter. Det handlar inte om att jag skulle komma med något exceptionellt nytt i debatten, utan det handlar om att nå ett större syfte än så.

Det vi säger och gör i den här kammaren i denna svåra tid, herr talman, är en dokumentation för framtiden, för framtida generationer. De kommer att kunna gå tillbaka till riksdagens arkiv och titta på hur vi som är valda att företräda och skydda demokratin i dag agerade och vad vi sa – hur vi agerade för att skydda vår egen demokrati, skapa trygghet för vårt eget folk och skapa säkerhet för vårt lands gränser samtidigt som vi stod upp för Ukraina. Jag vill att de ska veta att Sverige den här gången inte förblev passivt utan att vi, mitt under ett brinnande krig i hjärtat av Europa, gemensamt som parlament och gemensamt som nation ställde oss på rätt sida i historien, herr talman.

Därför måste vi ständigt påminna oss om vilka värden som faktiskt står på spel och om att det är ett existentiellt krig som pågår i vårt eget närområde. Det handlar om huruvida ett europeiskt land ska få existera i frihet eller ska krossas av en imperialistisk stormaktsdiktatur. Om vi tillåter att Ukraina offras öppnar vi dörren för fler angrepp, mer instabilitet och en värld där den starkes rätt går före den svages. Därför måste vi fortsätta att stå enade i stödet till Ukraina tills kriget tar slut på Ukrainas villkor.

Herr talman! I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen en förstärkt ram för det militära stödet till Ukraina som innebär 31,5 miljarder, men också ytterligare 40 miljarder kronor för 2027. Vårt stöd fokuserar på Ukrainas mest prioriterade behov. Det är därför vi tidigare har kunnat donera stridsvagnar, stridsfordon, stridsbåtar, luftvärn, artilleri samt radarspanings- och ledningsflyg. Listan kan göras mycket lång. Sverige levererar det som gör skillnad på riktigt på marken i Ukraina.

I dag fattar vi ytterligare ett beslut om att bistå Ukraina med stöd. Som kollegor före mig har sagt är detta det 20:e stödpaketet. Jag kan inte nog understryka hur stolt jag är över att företräda ett parlament i Europa som trots att det snart har gått fyra år sedan Rysslands fullskaliga invasion har stått sida vid sida och lagt våra meningsskiljaktigheter bakom oss för att fokusera på det enda rätta, att fortsätta att stödja Ukraina. Den här gången handlar stödet om allt från materiel för att stärka Ukrainas luftförsvar till utrustning för att skydda kritisk infrastruktur, stöd för sjukvård och rehabilitering, utbildning om minhantering, resurser för civilbefolkningens skydd och mycket mer därtill.

Herr talman! Liberalerna var det första partiet i Sveriges riksdag som förespråkade ett medlemskap i Nato. Det fanns en stor skepsis mot detta, men i dag vet vi att det var rätt. Vårt medlemskap har gjort oss mycket säkrare trots att vi lever i en allt farligare värld.

På samma sätt vill vi liberaler att Ukraina, när tiden är mogen givetvis, ska kunna ta plats som medlem i både EU och Nato. Den vägen går via ett uthålligt stöd – militärt, ekonomiskt, humanitärt och politiskt – just för att försäkra oss om att ett Europavänligt Ukraina fortsatt existerar i framtiden.

På sikt måste vi också ändra spelplanen i vår riktning. Jag håller med kollegan Martin Ådahl. En viktig del av detta är att se till att de ryska frysta tillgångar som finns på europeiska banker används för att finansiera Ukrainas återuppbyggnad och försvar. Det är helt orimligt att Putins krigskassa ska ligga på is medan Ukraina får betala det yttersta priset med blod. Kriget i Ukraina är en ständig påminnelse om att friheten aldrig kan tas för given.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis gå tillbaka till det jag började med. När våra barn och barnbarn går tillbaka och läser protokollen i riksdagens arkiv från de år då kriget pågick ska de kunna se att vi tog ansvar – att vi stod upp för friheten, att vi inte vek undan när demokratin var under attack i Europa och att vi var ett parlament som ställde oss på rätt sida i historien. Ukrainas sak är vår. Dessa ord har redan blivit en moralisk kompass för vår tid. Därför står vi helhjärtat bakom Ukraina och den här budgeten.

Med de orden, herr talman, vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet. Slava Ukraini!

(Applåder)