Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari, gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm, finansmarknadsminister Niklas Wykman och kulturminister Parisa Liljestrand (M).

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! Ja, friskolor har färre behöriga lärare, större klasstorlekar och stora problem med betygskorruption. Det är något som inte minst Liberalerna som parti under många år har påpekat och försökt få bukt med.

Det går nästan inte en dag utan att man får läsa om nya skandaler där skolpengar har gått till extremister i Somalia eller våffelstugor i fjällen, och från regeringens sida har vi varit extremt tydliga: Barnen behöver gå före börsbolagen. Regeringen har plockat fram en mängd olika åtgärder för att komma åt det här. Bland annat går vi vidare med förslag om vinstförbud vid kvalitetsbrister, något som inte gjordes under de gångna åtta åren trots att det fanns vetskap om problemen med friskolesystemet. Det skedde inga stora förändringar under åtta långa år.

Jag är väldigt glad och stolt över att Tidöregeringen inte slösar bort den här tiden utan kraftigt tar tag i …

Fru talman! Ja, det stämmer säkert att Socialdemokraterna under lång tid har drivit att friskolesystemet ska skärpas till. Däremot har man under lång tid inte vidtagit några ordentliga åtgärder som kommer åt frågan. Att driva frågor är säkert hedervärt, men det som räknas i verkligheten är ju vad som faktiskt händer.

Jag är väldigt stolt över att Tidöregeringen inte slösar bort den här tiden utan ägnar den åt att ta vidare de utredda förslag vi har plockat fram för att komma åt de busar som utnyttjar friskolesystemet, så att vi faktiskt kan få en välfungerande skola för alla elever i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Stort tack till Sara Gille för frågan!

Det är verkligen en glädje att få ta emot kulturkanonen för Sverige. Ett enkelt svar på frågan är: Nu finns kulturkanonen här. Den finns, den lever och den utvecklas redan. Det ser vi genom alla de medborgarinitiativ som har tagits runt om i hela Sverige. Det tas fram lokala kanoner, skolor plockar fram elevernas egen kanon och människor har på olika sätt engagerat sig i det som blev folkets kanon, dit det skickades in över 10 000 förslag.

Att kanonen nu finns och lever är alltså alldeles tydligt. Det är ett sätt att fortsätta bygga på den kulturkanon för Sverige som är framtagen. Hur vi sedan ska se till att förvalta kulturkanonen för Sverige fortsättningsvis kommer vi att arbeta vidare med från regeringens håll.

Fru talman! Vi kommer att ta del av de förslag som finns i utredningens betänkande. Där finns en rad förslag som kommittén har tittat på när det gäller hur vi ska se till att förvalta denna kulturkanon på bästa sätt och även se till att den lever och inte blir en hyllvärmare i framtiden. Vi kommer att remittera förslagen och arbeta vidare med dem, precis som man gör med ett vanligt betänkande, och sedan kommer regeringen att återkomma med ett förslag på hur vi ska arbeta vidare med frågan.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en väldigt viktig fråga.

Jag skulle säga att en stor del av de problem som ungdomar i gymnasieskolan har beror på att de inte har tillräckliga kunskaper med sig från grundskolan. 20–25 procent av ungdomarna lämnar grundskolan utan att kunna läsa tillräckligt bra, och det är klart att detta så småningom orsakar problem i gymnasieskolan.

Därför satsar den här regeringen nu väldigt hårt på läsning. Vi satsar en halv miljard varje år på riktiga läroböcker och skönlitteratur till skolan. Vi lägger om hela betygssystemet så att det bättre ska spegla de kunskaper elever har. Vi tar också bort Fbetyget, som har sett till att väldigt många elever inte ens har kommit till gymnasieskolans nationella program.

Jag skulle dock säga att det viktigaste är att stärka lärarkåren så att lärarna får rimliga arbetsvillkor.

Fru talman! Självklart är det otroligt viktigt med resurser i svensk skola. Det är därför vi gör stora statliga satsningar på både grundskolan och gymnasieskolan. Det är dock viktigt att komma ihåg att finansieringen av svensk skola i huvudsak ligger på kommunerna. Där skiljer det sig väldigt mycket, ibland på ett orimligt sätt.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Catarina Deremar, för en viktig och bra fråga!

Jag är väldigt glad över att Catarina Deremar poängterade att vi faktiskt var överens om mycket i arbetet i den parlamentariska utredningen. Där var alla partier representerade, och till största delen var partierna överens om att public service behöver långsiktiga villkor och bra förutsättningar för sitt arbete.

Medelstilldelningen var vi dock inte överens om. Från regeringens och Sverigedemokraternas håll har vi enats om en medelstilldelning som kommer att ge public service över 83 miljarder på åtta år.

Marknätsfrågan är en fråga som vi bevakar särskilt. Det är därför vi har tillsatt en särskild utredning som bland annat ska titta på distributionen av public service. Vi avser att återkomma i frågan.

Fru talman! Här är det viktigt för mig att poängtera att såväl regeringen som riksdagen har valt en konstruktion för public service som innebär att politiken ska hålla armlängds avstånd och inte diskutera innehållet eller vad bolagen väljer att lägga sina pengar på. Vi tilldelar medel och ger sändningstillstånd. Därefter är det upp till bolagen att prioritera inom ramen för detta. Det finns dock, som Catarina Deremar vet, möjlighet att komma överens om någonting annat vid särskilda behov.

(Applåder)

Fru talman! Jag har inte endast skrivit under Kunming-Montreal-ramverket, utan jag var även i Kanada och förhandlade fram avtalet. Av kollegorna i EU fick jag dessutom, tillsammans med Tyskland, det stora förtroendet att ansvara för EU:s del i en stor del – en femtedel – av de här förhandlingarna.

Det här avtalet är otroligt viktigt för Europa, för Sverige och för miljöfrågorna globalt. Självklart ska Sverige vara ett föredöme i att också genomföra innehållet i avtalet. Den främsta möjlighet jag ser, som blir lite processuell för Sveriges del, gäller 30 procents skydd av både hav och land. Det är någonting som vi ser som en tydlig och viktig målsättning. Det är också något som vi har skrivit in i exempelvis havsmiljöpropositionen och som vi även på andra sätt arbetar för att verkställa. Det handlar om att bredda skyddet generellt till 30 procent men också om de 10 procent som sk…

Fru talman! Låt mig ta ett av många exempel på hur regeringen arbetar med detta.

Sverige ska utöka och förstärka skyddet av sina marina områden. Vi arbetar numera aktivt för den internationella målsättningen om 30 procents skydd av marina områden till 2030. Av dessa ska 10 procent vara strikt skyddade. Förra fredagen invigde jag också Östersjöns första nationalpark. 97 procent av nationalparken består av havsyta, eller marin yta.

Det sker alltså väldigt mycket från regeringens sida när det gäller dessa frågor.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för en fantastiskt viktig fråga.

Precis om Marie-Louise Hänel säger har vi enormt mycket praktisk nytta av den rymdforskning som har skett och sker. Det handlar om att övervaka klimatförändringar – inte bara om det regnar i dag eller i morgon utan hur det påverkar jorden som helhet. Det är också viktigt för att transportsystem ska fungera, och tyvärr, skulle jag säga, har rymdforskningen också en enorm betydelse i krigföring och i försvaret av vårt land och andra europeiska länder. Exempelvis är positionsdata enormt viktiga.

Framgent kommer vi nog att se ytterligare genombrott på detta område.

Fru talman! Det har skett enorma förändringar sedan vi fick nu gällande rymdlag, så den behöver förnyas. Vi ser ju fler och fler användningsområden för rymdforskningen, och den får också allt större strategisk betydelse både för oss vanliga invånare när det gäller klimatforskning, väder och så vidare och för Sverige som nation.

Jag ser fram emot att jobba vidare med dessa frågor.

Fru talman! Man kan konstatera några olika saker. För det första har Riksbanken i och med den nya riksbankslagstiftningen fått ett förtydligat och utökat ansvar och mandat på detta område, precis som frågeställaren hänvisar till. Man kan också konstatera att frågan om kontanter, kontantanvändning och tillgång till kontanter handlar om mer än bara bankomater och möjlighet att ta ut pengar. Därför har det nyligen avslutats och remitterats en utredning som nu bereds på departementet angående hur vi ska säkra kontanttillgång runt om i landet.

Den uppkomna situationen beror på att Bankomat tog tillbaka distributionen från ett privat företag och skulle göra det själva men hade vissa problem med det. Jag har därför träffat Bankomat och försäkrat mig om vilka åtgärder man avser att vidta för att detta problem ska lösas.

Fru talman! När matpriserna skenade var Mikael Damberg finansminister. Vi ärvde en mycket hög inflation, och den har vi sedan dess kommit till rätta med tack vare en ansvarsfull ekonomisk politik, ansvarstagande parter på arbetsmarknaden och en centralbank som utför sitt arbete.

Detta är en bred fråga, och vi har nyligen mottagit och remitterat en utredning om kontanter.

Det är Post- och telestyrelsen som har tillsynsansvar och som kan anmäla till Finansinspektionen, och jag känner inte till att det har inkommit någon anmälan om privatpersoners kontanttillgång.

(Applåder)

Fru talman! Frågan var så trevlig, så jag ställer mig i den andra talarstolen så att jag ser frågeställaren ordentligt.

Det är två led i att säkerställa finansiering av ny kärnkraft i Sverige. Det ena är de legala ramarna för projektet, och här kom det en proposition till riksdagen. Tyvärr röstade inte alla för, och det verkar som att en del tycker att vi kan leva kvar med väldigt volatila elpriser. Det verkar dock ha skett en förskjutning i debatten, och jag noterar att Magdalena Andersson har sagt att tidigare position var fel och att man är öppen för att stötta att vi ska få ny kärnkraft på plats, vilket är ett mycket välkommet och bra besked från Magdalena Andersson.

Det ges vissa ramar för hur stort detta kan bli, och när vi snart presenterar budgeten återkommer vi med de fullskaliga ekonomiska ramarna. De juridiska förutsättningarna finns på plats, och de är väsentli…

Fru talman! Att bygga ny kärnkraft är mycket kostsamt. Det är en betydande utmaning man tar på sig när man ska göra det. Det stödsystem vi ska använda för detta är inte utsträckt till hur mycket ny kärnkraft som helst, utan det är begränsat till ett mindre antal reaktorer. Jag har svårt att tro att man skulle få ett statsstödsgodkännande av EU för de många fler projekt ledamoten nämner. Stödet syftar ju till att få igång byggnationen av de första reaktorerna.

Fru talman! Jag tackar Lotta Johnsson Fornarve för att hon tar upp dessa frågor.

Det lidande som pågår i Gaza är fruktansvärt. Vi måste göra allt vi kan, men vi måste också kunna se att olika partier kan ha olika bild av vad som är mest verkningsfullt i det här läget. Vår regering är fast besluten: Det är genom EU som vi kan påverka ordentligt. Vi menar att EU måste sätta hårdare ekonomisk press på Israel och dess regering att leva upp till sina skyldigheter i det här läget.

Vi driver på i många led. Den svenska regeringen har bland annat agerat tillsammans med Nederländerna och tagit ett initiativ där vi uppmanar EU-kommissionen att skyndsamt lägga fram konkreta förslag som ökar pressen på Israel.

Fru talman! Regeringen har inte lyssnat på oppositionen, utan vi gör vår bedömning utifrån den verklighet vi ser. Det vi ser i dag är att EU behöver trycka på genom att frysa EU:s tullförmåner till Israel. Det är där vi kan komma framåt, och det är där vi trycker på tillsammans med Nederländerna.

Angående vapenexport måste jag lyfta fram att Sverige har en restriktiv syn på export av krigsmateriel till Israel. I praktiken har inga tillstånd lämnats sedan 1950-talet, med undantag av följdleveranser av sådan materiel som inte ansågs vara krigsmateriel när affären gjordes. ISP, som är behörig myndighet när det gäller detta, ger en annan bild.

Fru talman! Låt mig börja med att säga att den här regeringen har gjort mer för att hantera de surdegar som låg och jäste under föregående regeringar än vad som gjordes med deras kulturpolitik.

Vi har tagit tag i frågan om Operan, som regering efter regering har låtit bli att hantera. Vi har kommit med förslag om hur vi ska hantera kulturinstitutionernas hyror – en fråga som Socialdemokraterna och Miljöpartiet helt har undvikit. Vi har tagit fram en kulturkanon för Sverige, som ska öka möjligheterna till gemenskap och en känsla av tillhörighet i vårt land. Frågan om vilka som ska vara bärare av den är en fråga för medborgarna i Sverige, och där har kommittén lämnat ett antal förslag som vänder sig till civilsamhället och folkbildningen.

Oppositionen verkar vilja måla upp en bild av att regeringen stryper alla resurser till folkbildningen. Det är helt fel. Regeringen lägger…

Fru talman! Hur studieförbunden väljer att prioritera när det gäller pengar till olika aktiviteter är faktiskt en fråga för dem.

När det kommer till regeringens prioriteringar är vi glasklara: Regeringen prioriterar barns och ungas rätt till kultur. Vi har Skapande skola, vi har stödet till kulturskolorna, vi har bemannade skolbibliotek, vi satsar på barns och ungas läsning och vi ger alla människor samma tillgång till kulturen – den kultur som många som har fått den via modersmjölken inte har delat med sig av tidigare.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för denna viktiga fråga.

Precis som jag tror att jag sa då tycker jag att det är otroligt viktigt att politiker, inte minst de politiska ungdomsförbunden, får komma in på gymnasieskolor och även grundskolor. Det är en viktig del av demokratin i Sverige att detta fungerar.

Jag är medveten om att det inte alltid fungerar bra, men det finns ibland skäl för skolchefer och rektorer att ha en restriktiv hållning. Det är dock viktigt att detta inte används som en ursäkt för att inte släppa in ungdomsförbund.

Som jag sa då har jag fört en dialog med Utbildningsdepartement om detta, och jag avser att se över det i den mån det går.

Jag påminner i all ödmjukhet om att vi inte duar varandra i kammaren.

Fru talman! Bedrägerier, framför allt telefonbedrägerier mot äldre, är en särskilt hänsynslös, systematisk och skamlös form av brottslighet. Det handlar inte bara om ekonomiska förluster utan också om en stigmatisering som skapar skam- och skuldkänslor. Det är därför viktigt att vi tar krafttag mot dessa bedrägerier.

I somras skärptes exempelvis lagstiftningen för att ha en strängare syn på bedrägerier. Regeringen har tillsammans med banker och brottsbekämpande myndigheter vidtagit åtgärder för att komma åt bedrägerierna som har gett stor effekt – brottsvinsterna har minskat med ungefär 40 procent.

I förra veckan träffade finansmarknadsminister Niklas Wykman tillsammans med justitieministern företrädare från bankerna och från brottsbekämpande myndigheter för att följa upp dessa åtgärder och vad mer som kan göras framåt för att bekämpa denna typ av brottslighet.

Min f…

Fru talman! För en vecka sedan hade jag en vid det här laget uppmärksammad debatt med kulturministern om kanon, den förda kulturpolitiken och tre år av kulturpolitiska nedskärningar eftersom regeringen inte har valt att täcka upp den kostnadsutveckling och inflation som har rått i sektorn. Debatten hamnade på villovägar. Det behöver vi inte ta upp nu, men jag skulle vilja lyfta fram just kulturpolitikens status när det handlar om budgetering.

Resultatet av de här tre åren är faktiskt att konst- och kulturarbetare i vårt land har blivit arbetslösa, att avgifterna till kulturskolan har höjts och att vi stänger ned replokaler och mötesplatser i nästan alla kommuner i vårt land. Vi har också en situation där särskilt studieförbunden har svårt att bedriva folkbildningsverksamhet, som även kulturkanonutredaren uttryckte är helt nödvändig för att exemplifiera och jobba vidare med kultu…

Fru talman! Svenska för invandrare har länge varit problematiskt. Många elever fullföljer aldrig sin utbildning.

Sverigedemokraterna och regeringen har därför, som en del av Tidöavtalet, beslutat om lagrådsremissen Skärpta krav i sfi. Det innebär bland annat att rätten att delta i sfi som huvudregel ska gälla i tre år från den tidpunkt då eleven för första gången antogs till utbildningen.

Fru talman! För Sverigedemokraterna är det en självklarhet att ställa krav på att människor som kommer till Sverige också lär sig det svenska språket inom rimlig tid och fullt ut anpassar sig till vårt svenska samhälle. Vilka positiva effekter ser minister Edholm att de skärpta kraven på sfi kommer att leda till för den svenska integrationen?

Fru talman! I sin regeringsförklaring meddelade statsministern häromdagen att regeringen ska ta fram en nationell plan för att förhindra att evighetskemikalierna PFAS sprids i våra vatten och i vår natur. Det är något som Vänsterpartiet redan tidigare har föreslagit, och jag välkomnar att regeringen också har insett att det behövs.

I veckan kom alarmerande uppgifter om att försäljningen av bekämpningsmedel med PFAS har ökat med över 60 procent de senaste fem åren. Många människor blir nog chockade när de får veta att ämnen som aldrig bryts ned och som kan påverka deras möjligheter att få barn medvetet sprutas ut direkt på vår mat.

Danmark har redan beslutat om förbud mot en rad bekämpningsmedel som innehåller PFAS. Min fråga till klimat- och miljöministern är: När kommer ett förbud i Sverige?

Fru talman! Återigen har vi haft en sommar med hetta, översvämningar och katastrofer. Vädret är mer oförutsägbart än någonsin, och värre kommer det att bli om världen inte sätter fart med att minska klimatutsläppen.

I november ska ledare från världens länder mötas i Brasilien och visa hur var och en kan bidra till att minska klimatutsläppen. Samtidigt är det som att Sveriges regering har ställt sig i bakgrunden och tycker att det är dags för andra att agera. Men så får man inga följare. Ett mer effektivt sätt att påverka andra är att föregå med gott exempel.

Kommer regeringen att resa sig, ta lead och höja ambitionen för klimatmålen innanför den svenska gränsen, utan att räkna in viktiga bidrag till andra länder, eller kommer man att peka på de andra och säga att ”nu är ansvaret ert”?

Fru talman! Jag vill gratulera Lotta Edholm till den nya titeln gymnasie-, högskole- och forskningsminister. Det är ett väldigt viktigt uppdrag för svensk forskning, bildning och konkurrenskraft.

Det är dock så att svenska studenter har näst lägst undervisningstid i Europa. Genomsnittet ligger på tio timmar per vecka. Inom ämnet pedagogik ligger det så lågt som fyra timmar per vecka. Det här visar en rapport från Sveriges förenade studentkårer.

Så kan vi inte ha det. Det är helt orimligt för en kunskapsnation som Sverige. Det lägger definitivt inte en grund för fler svenska Nobelpris – vilket jag vet är något som Liberalerna gärna vill se i framtiden.

Min fråga är om Lotta Edholm är beredd att öka resurserna till lärosätena så att Sveriges studenter får mer tid med skickliga lärare och forskare. Är Lotta Edholm beredd att kanske avskaffa produktivitetsavdraget, som e…

Fru talman! Vi svenskar älskar kultur. Jag tror att nästan hundra procent lyssnar på musik dagligen. Vi ser på film, och vi följer tv-serier. De allra flesta läser också böcker – även om antalet tyvärr sjunker och allt fler övergår till ljudböcker.

Tre fjärdedelar av oss svenskar spelar också brädspel eller sällskapsspel. Nog använder vi verkligen kultur i Sverige och tycker om och uppskattar kultur.

Jag vill därför fråga kulturministern: Varför behöver vi egentligen en kulturkanon? Vad är syftet med en kulturkanon?

Fru talman! Jag vill passa på att välkomna Lotta Edholm som högskoleminister med en fråga.

Vi befinner oss i en utdragen lågkonjunktur. Arbetslösheten i vårt land är hög och stigande. I tider av hög arbetslöshet och lågkonjunktur är det rationellt både för den enskilda och för samhället om antalet människor i utbildning ökar. Att använda tiden i arbetslöshet till att stärka sin ställning på arbetsmarknaden är både för samhället och den enskilda ett bra beteende.

Det är nu precis detta som händer. Efterfrågan på platser vid högre utbildning ökar. Tusentals fler har sökt högre utbildning i år än i fjol. Samtidigt leder regeringens politik till att tusentals färre har antagits till högre utbildning.

Jag tänkte därför fråga ministern om det enligt hennes mening är en önskvärd utveckling i tider av lågkonjunktur och stigande arbetslöshet att allt färre kan gå högre utbild…

Fru talman! Min fråga går till gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm. Ministern har ansvaret för att utbildning och arbetsmarknad matchar varandra väl.

Tillsammans med regeringen arbetar Sverigedemokraterna för att stärka svensk skola och utbildning. Det vi ser är att Sverige många gånger är sent med att ställa om när arbetsmarknaden ändrar form. Vi ligger alltför ofta inte i fas med hur arbetsmarknaden ser ut.

Detta, fru talman, är på många sätt ett arv efter åtta år av socialdemokratisk passivitet. Ett resultat av Tidösamarbetet är att Sverige numera är på rätt väg.

Det är för Sverigedemokraterna viktigt att intensifiera arbetet för att säkerställa att vi i framtiden inte hamnar i samma situation – med brist på arbetskraft inom olika branscher trots att vi egentligen har ett stort överskott på arbetskraft.

Hur arbetar ministern för att stär…

Fru talman! Äganderätten är en hörnsten i det svenska skogsbruket. Åratal av statligt ingripande har dock naggat den i kanten och riskerar att förstöra balansen mellan de skogspolitiska målen.

Vi moderater menar att vårdandet av vår natur – inte minst genom skogsbruket – är avgörande både för att stärka landsbygden och för att bidra till den gröna omställningen.

Arbetet med att värna biologisk mångfald måste dock fokusera på resultat. I stället riskerar till exempel knäroten att slå hårt mot bruket utan att faktiskt gynna mångfalden.

Nu när skogsutredningen har landat vill jag fråga klimat- och miljöministern hur regeringen kommer att arbeta för att hitta en god balans och hur regeringen önskar förbättra förhållningssättet kring artskyddsförordningen för att möjliggöra ett levande skogsbruk.

Fru talman! Min fråga vänder sig till klimatministern.

Den 1 januari 2027, om mindre än 16 månader, öppnar EU:s nya utsläppshandelssystem – det som på politikspråk kallas ETS 2.

Det är viktigt för klimatet att få ett enhetligt system och minska utsläppen. Men det väntas leda till att priset på fossila drivmedel i ett slag stiger med flera kronor litern. För allmänhet och för företag, och därmed hela samhället, är det viktigt att det finns information och möjlighet att anpassa sig till det nya läget. Det krävs att man i god tid innan 2027 också får en ökad medvetenhet om vad som är på väg. Hittills har den offentliga informationen och förberedelsen inför ETS 2 varit närmast obefintlig.

Vilka åtgärder förbereder regeringen i form av till exempel uppdrag till Naturvårdsverket eller Konsumentverket för att i god tid förbereda samhälle, företag och människor?

Fru talman! Sverigedemokraternas och regeringens arbete med att strypa den kriminella ekonomin samt minska bedrägerier och penningtvätt har redan givit stor effekt, bland annat genom att vinsterna från telefonbedrägerier särskilt mot äldre har minskat med 40 procent under förra året och fortsätter att minska i år. Vi ser även att den nya lagen som innebär att staten kan beslagta kriminellas tillgångar är effektiv.

Bankerna har också ett stort ansvar i arbetet med att motverka bedrägerier och penningtvätt. Finansmarknadsministern och justitieministern träffade nyligen Sveriges största banker för att få en lägesbild av deras arbete på området. Hur avser finansmarknadsministern att arbeta vidare med bankerna för att strypa de kriminellas ekonomi och säkerställa att vi ror i hamn med Tidöavtalets mål på området?

Fru talman! Hundratusentals studenter har precis påbörjat sina studier vid högskolor och universitet. För att alla dessa ska få en bra start på sina studier, och för att de ska få företrädare som granskar, samverkar och utvecklar studietiden med studenternas perspektiv i fokus, är studentkårer och studerandeföreningar otroligt viktiga.

Dock sitter studentkårer runt om i landet och oroar sig rejält eftersom det enligt prognos kommer att ges 20 miljoner mindre i anslag till studentkårerna efter årsskiftet. Statsrådet Lotta Edholm kommer säkert att säga att det är tillfälliga pengar som inte kommer att ges fortlöpande, men det gäller endast för 5 miljoner av neddragningen på 20 miljoner.

Därför har jag följande fråga till statsrådet Edholm. Hur anser statsrådet att studentkårerna ska kunna fortsätta sitt gedigna arbete för studenternas bästa med dessa nedskärningar?

Fru talman! Kulturen engagerar oss, bildar oss och talar på ett sätt som inget annat kan bryta igenom. Det är därför viktigt att kulturen får förutsättningar att finnas och frodas, alltid med armlängds avstånd från politiken men nära människor som en självklar och viktig del av våra liv.

Kulturministern har vid upprepade tillfällen lyft fram att en breddad finansiering av kultursektorn kan göra den starkare och tillgänglig för fler. Men jag undrar på vilket sätt regeringen har verkat för att påbörja detta viktiga arbete.

Fru talman! Jag riktar mig till kulturminister Parisa Liljestrand.

På senare år har nedläggning av tidningsredaktioner i olika delar av landet inneburit att delar av landet hamnat i medieskugga. Trots mediestödets nya utformning, där teknikneutralitet och den digitala omställningen betonas, har en rad tidningar, bland andra Norra Halland, som jag själv för en tid sedan besökte, och Haparandabladet, tvingats gå ned från flerdagars- till endagsutgivning per vecka. Några tidningar har också lagts ned.

Nu visar det sig att mer än 100 miljoner av det som riksdagen anvisat för mediestöd ännu inte har använts. Det handlar om åtskilliga jobb – journalister såväl som annan personal på tidningar – och kanske framför allt om människors delaktighet i demokratin.

Vi socialdemokrater har drivit på för en uppföljning av stödet. Är kulturministern tillfreds, eller avser hon att ag…

Fru talman! Allt fler elever i invandratärta områden lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet. De som ändå börjar på gymnasiet har ofta bristande språkkunskaper och svaga förkunskaper, vilket leder till avhopp, undermåliga resultat och en lägre andel som tar examen. Detta riskerar att förvandla gymnasieskolan från en plats för utbildning och kunskap till en förvaringsplats för ungdomar som saknar de nödvändiga förkunskaperna för att klara sig i gymnasiet.

Min fråga till gymnasieministern är följande: Hur avser gymnasieministern att säkerställa att gymnasieskolan inte tvingas bära huvudansvaret för integrationsproblemen, och vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att höja kunskapskraven och komma till rätta med det omfattande skolmisslyckandet i invandrartäta områden?

Fru talman! Jag hoppas om några timmar kunna flyga hem till Kramfors, men det har väl inte undgått någon att både Kramfors och andra orter i Ångermanland drabbades av ett väldigt omfattande skyfall den gångna helgen. Ovädret har lett till omfattande skador på fastigheter, på vägar och på järnväg. Tragiskt nog har också en person mist livet. Tyvärr väntas nu ännu mer nederbörd i de drabbade områdena.

Jag lyssnade på en pressträff med Trafikverkets generaldirektör. Han betonade att den här situationen är extraordinär. Mot bakgrund av detta vill jag fråga klimatministern om regeringen är beredd att vidta åtgärder och på olika sätt stötta de drabbade i Ångermanland och Västernorrland.

Fru talman! Min fråga går till gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm och gäller regeringens så kallade satsning på regionalt yrkesvux i höstbudgeten.

Kompetensförsörjningen är en av vår tids största utmaningar, och arbetslösheten i vårt land är skyhög. Näringslivet skriker efter arbetskraft, och regionalt yrkesvux har varit ett av de viktigaste verktyg vi har för att matcha näringslivets behov.

Regeringen föreslår 100 miljoner till regionalt yrkesvux i höstbudgeten. Men sanningen är väl egentligen att det är en neddragning på i runda slängar 900 miljoner jämfört med i år. Min fråga till ministern är därför följande: Hur många färre kommer att kunna studera på regionalt yrkesvux efter den neddragningen?