Mattias Bäckström Johansson

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Motion till riksdagen 2025/26:792 av Dennis Dioukarev m.fl. (SD) Alkoholservering i Svenska Hockeyligan (SHL) och hockeyallsvenskan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda huruvida starköl ska tillåtas säljas och konsumeras vid utvalda sektioner under vissa idrottsevent och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ishockey är idag en av Sveriges mest folkkära och utövade sporter. Svenska Hockeyligan (SHL) är den högsta nivån för seriespel och drog över två miljoner åskådare under grundserien 2024/2025 med besökare i alla åldrar. För att skapa en evenemangsupplevelse som passar hela familjen har SHL-klubbarna ett utbud av supporterprodukter, förtäring och alkoholfri dryck som besökarna kan köpa och ta med sig till läktarplats. Samtidigt erbjuds förtäring av alkohol enbart i form av folköl då all försäljning av vin och starköl är förbjuden förutom i privata bås, restauranger eller anvisade områden. Det är dock vanligt förekommande att även folköl enbart får förtäras på anvisade områden. En anledning till det är att klubbarna kan åka på dryga böter eller i värsta fall förlora sitt alkoholtillstånd om besökare medvetet förväxlar sin folköl med en starköl som är köpt på restaurang. Det är viktigt att hålla alkoholkonsumtionen till ett minimum på idrottsarenor där våldsamheter i eller kring eventet är vanligt förekommande, däremot bör onödiga begränsningar inte införas på lugna idrottsevenemang. SHL har en sund läktarkultur och våldsamheter i samband med matcher är nästintill obefintliga jämfört med andra professionella svenska idrottsligor. En annan aspekt är att de flesta SHL-besökare förtär alkohol i samband med periodpauserna eftersom det inte serveras någon alkohol vid läktarplats. Det bidrar till en hastig alkoholkonsumtion och mer fylla under matcherna och är därför kontraproduktivt. Alternativet vore istället att den ölsugne förtär sin dryck i lugn och ro på sin plats under matchens gång, vilket skulle minimera trängseln av alkoholpåverkade konsumenter vid barerna och maximera ishockeyupplevelsen. Exemplet ovan är också applicerbart på annan svensk proffsidrott, med få undantag. Vidare kan man ifrågasätta påståendet att alkohol och idrott alltid leder till våld i alla sammanhang, om man tittar på hur det faktiskt ser ut. De problem som omgärdar svensk fotboll finns inte i andra idrotter, därför är det snarare läktarkulturen i respektive idrott som är den avgörande faktorn. Detta kan exemplifieras med amerikansk proffsidrott i ligor som NHL (ishockey), NFL (am. fotboll) och NBA (basket) där starköl serveras vid läktarplats av legitimerade försäljare på alla idrottsevent, samtidigt som våldsamheterna i samband med eventen är betydligt lägre än vid exempelvis svensk och europeisk toppfotboll. För att undvika att dryck spills kan man avstå från försäljning vid ståplatsläktare. Med bakgrund av ovanstående bör regeringen utreda huruvida starköl ska tillåtas säljas och konsumeras vid utvalda sektioner under vissa idrottsevent. Dennis Dioukarev (SD) Mattias Bäckström Johansson (SD) Mattias Eriksson Falk (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:317 av Mattias Bäckström Johansson och Johnny Svedin (båda SD) Färjetrafik mellan Oskarshamn och Byxelkrok Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för färjetrafik mellan Byxelkrok och Oskarshamn i infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Under ett antal år så har färjetrafik mellan Oskarshamn och Byxelkrok bedrivits under sommaren med ekonomiskt stöd från Oskarshamn respektive Borgholms kommun. En årstid då trafiksituationen är extra ansträngd som en följd av att befolkningen ökar från ca 25 000 till över 300 000 tack vare en stark turism och sommargäster. Denna färje­trafik hjälper då till att avlasta Ölandsbron, vilken har en mycket pressad trafiksituation, för de som vill resa mellan norra Öland och fastlandet under sommaren om än i mindre omfattning. En utökad trafikering under andra årstider skulle även innebära helt andra förut-sättningar för boende på norra Öland då man skulle kunna pendla till Oskarshamn för arbete. Idag så är man utöver den lokala arbetsmarknaden utlämnad till förbindelsen mot Kalmar som utgör närmsta arbetsmarknadsregion. En situation som inte hittills har bidragit till att man lyckats växa som kommun sedan Ölandsbron byggdes, samtidigt som Mörbylånga kommun haft en tillväxt på över 40 % och har den direkta närheten till bron. Mot bakgrund av ovanstående bör förutsättningarna ses över för en framtida färjetrafik mellan Byxelkrok och Oskarshamn i infrastrukturplaneringen. Mattias Bäckström Johansson (SD) Johnny Svedin (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:316 av Mattias Bäckström Johansson och Eric Palmqvist (båda SD) Regelverket för användandet av metallsökare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla regelverket för användandet av metallsökare och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sveriges strikta regler för metallsökare hindrar hobbydetektorister från att bidra till att skydda vårt kulturarv. Föråldrade föremål i marken riskerar att förstöras av mark­försurning, medan nuvarande lagstiftning avskräcker engagerade detektorister från att utöva sin hobby. Genom att förenkla regelverket kan vi rädda fler historiska skatter och stärka kulturmiljölagens mål att vårda vårt gemensamma arv. För en växande hobby såväl i Sverige som i andra länder är letande med metall­detektorer. Men inställningen till och regelverket för hobbydetektorister är däremot allt annat än positiva i Sverige. Även om vissa lättnader har gjorts är det starkt reglerat i Sverige genom kulturmiljölagen och det är länsstyrelsen som prövar frågor om tillstånd att använda och medföra metallsökare. Vid en sådan ansökan om tillstånd behöver man ange var man tänker använda metallsökaren och varför man avser att använda den. Där man som privatperson kan få tillstånd inom väl avgränsade områden och under en begränsad period. Tillstånd ges av förståeliga skäl inte för att söka på eller i närheten av fornlämningar eller där det är risk för att träffa på fornlämningar eller fornfynd. Man får inte heller tillstånd för att söka efter fornfynd, dvs föremål som är äldre än från 1850, vilket man skulle kunna hitta även om det inte var intentionen. Denna restriktiva inställning i Sverige har sin grund i att vilja skydda vårt gemen­samma intresse kring vårt kulturarv och att det inte ska plundras av enskilda. Något som har varit förbjudet i Sverige sedan 1991 och som är angeläget då det tillhör oss alla. Men samtidigt går en stor del av detta kulturarv en sakta död till mötes då metallföremålen sakta bryts ned i marken. Något som även har accelererat till följd av markförsurningen och vilket troligen utgör ett avsevärt större hot än plundringen. Här borde istället hobbydetektoristerna ses som en tillgång för att kunna rädda en så stor del av kulturarvet från att sakta tyna bort i marken. För det man kunnat se i andra länder som har förenklat för dessa är en tydlig ökning av antalet fynd som tillgänglig­görs. I våra nordiska grannländer, där man uteslutande saknar tillståndskrav, finns många exempel på att dessa hobbysökare bidragit till att finna och därmed skydda nationella skatter av historiskt eller arkeologiskt värde. Mycket talar för att den nuvarande regleringen är kontraproduktiv i förhållande till dess syfte. Det är därför läge att reformera lagstiftningen för landets metalldetektorister till att bättre stämma överens med portalparagrafen i kulturmiljölagen, nämligen att skydda och vårda kulturmiljön som är en nationell angelägenhet. Med anledning av detta bör regelverket kring metallsökare förenklas för att underlätta för hobby­detektorister. Mattias Bäckström Johansson (SD) Eric Palmqvist (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:315 av Mattias Bäckström Johansson (SD) Öppen källkod Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en övergång till öppen källkod och öppna standarder inom den offentliga sektorn och tillkännager detta för regeringen. Motivering Öppen källkod och öppna standarder är avgörande för en modern, effektiv och medborgarcentrerad digital förvaltning. Genom att minska beroendet av enskilda leverantörer, sänka kostnader och möjliggöra innovation kan Sverige stärka sin konkurrenskraft. Trots framsteg, som Myndigheten för digital förvaltnings (Digg) arbete med interoperabla plattformar, ligger Sverige efter länder som Nederländerna och Spanien. Många svenska myndigheter använder däremot redan öppen källkod med framgång, exempelvis Försäkringskassan som driver krypterad kommunikation via Element, Arbetsförmedlingen som utvecklar verktyg under Apache 2.0-licensen, Gotlands kommun som sparar licenskostnader genom SUSE Linux och Rikspolisstyrelsen som minskar utgifterna med 200–300 miljoner kronor årligen via Linuxservrar. Myndig­heten för digital förvaltning främjar öppna standarder genom rekommendationer om Creative Commons-licenser och plattformar som E‑Delivery för ett säkert datautbyte. Dessa exempel visar hur öppen källkod stärker effektivitet och innovation, men användningen är fortfarande begränsad jämfört med proprietära lösningar. Ytterligare steg behöver tas för att driva på utvecklingen och maximera samhällsnyttan. En övergång till öppen källkod och öppna standarder erbjuder flera fördelar för offentlig sektor med potential till kostnadsbesparingar, men även kring innovation som drivs av återanvändbar kod. Öppna standarder som ODF och pdf/A eliminerar behovet av licenser för medborgare, till skillnad från proprietära format som Microsofts .docx, och minskar inlåsning till enskilda leverantörer, vilket Nederländernas fastighetsregister sparat 45 miljoner kronor på. Dessa fördelar gör öppen källkod till ett gott val för en medborgarvänlig förvaltning. Övergången till öppen källkod möter idag hinder som kräver strategiska insatser. Långa licenskontrakt med leverantörer som Microsoft och Oracle skapar inlåsning, vilket gör systembyten komplexa och kostsamma. Kompetensbrist är en flaskhals; 60 % av svenska kommuner saknar strategier för öppen källkod, och många anställda behöver utbildning för att hantera open source-lösningar. Juridiska risker, som copyleft-licenser i GPL som tvingar kod att förbli öppen, kan avskräcka samverkan med privata aktörer. Dessa utmaningar understryker behovet av en strukturerad övergång med tydliga riktlinjer och resurser. Med anledning av ovanstående bör riksdagen ställa sig bakom det som anförs i motionen om en övergång till öppen källkod och öppna standarder inom den offentliga sektorn och tillkännage detta för regeringen. Mattias Bäckström Johansson (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:314 av Mattias Bäckström Johansson och Johnny Svedin (båda SD) Viltets ökning i Kalmar län Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera uppförande av viltstängsel på de mest olycksdrabbade vägarna och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kalmar län har Sveriges högsta frekvens av viltolyckor, vilket orsakar skador, lidande och betydande samhällskostnader. Bristen på viltstängsel längs länets mest olycks­drabbade vägar förvärrar situationen. Genom att prioritera viltstängsel och komplet­terande åtgärder kan vi skydda både människor och djur, minska kostnader och öka trafiksäkerheten. Återkommande har Kalmar län varit det län som har flest viltolyckor med cirka 25 olyckor per 1 000 personbilar årligen, vilket är mer än dubbelt så högt som riks­genomsnittet. Denna trend har pågått i över ett decennium, drivet av en växande population av vildsvin, dovhjort och rådjur. De mest utsatta vägarna i Kalmar län är E22 norr om Oskarshamn till Västervik, länsväg 136 från Isgärde till Bödarondellen, riksväg 35, riksväg 25 runt Eriksmåla och riksväg 40. Sedan början av 2010-talet har antalet viltolyckor ökat med drygt 40 procent. Men exempelvis dovhjortsolyckorna har ökat från 140 olyckor 2014 till ca 650 under 2024, vilket innebär mer än en fördubbling under de tio senaste åren. En trolig förklaring till detta är det faktum att Kalmar län har färre vägsträckningar med viltstängsel än andra län, vilket har ett tydligt samband i förhållande till antalet viltolyckor. Samtidigt är den mest kostnadseffektiva lösningen för att förhindra viltolyckor just uppförande av viltstängsel, vilket skulle förhindra omfattande samhällskostnader. Med anledning av ovanstående anser vi att riksdagen ska tillkännage för regeringen att den bör ge Trafikverket i uppdrag att prioritera uppförande av viltstängsel på de mest olycksdrabbade vägarna. Mattias Bäckström Johansson (SD) Johnny Svedin (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:313 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) Tåginfrastruktur i sydöstra Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en upprustning av Stångådalsbanan och Tjustbanan bör införas i kommande infrastrukturplan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en sydostkustbana och tillkännager detta för regeringen. Upprustning av Stångådals- och Tjustbanan Stångådalsbanan är den järnvägssträckning som binder samman Linköping med Kalmar, och Tjustbanan är den järnvägssträckning som binder samman Linköping med Västervik. Från Linköpings tätort till Bjärka-Säby i Linköpings kommun går Stångådalsbanan gemensamt med Tjustbanan, innan den förgrenas i respektive riktning. Det är angeläget att hela Sverige ska leva, vilket innebär att det är angeläget att satsningar på infrastruktur på landsbygden inte kan tillåtas prioriteras bort som en följd av ett alltför stort fokus på dyra infrastrukturprojekt i storstadsområden. För det geografiska område som Stångådals- och Tjustbanan täcker är banan viktig bland annat med hänsyn till pendlingsmöjligheter och att öppna upp en större arbets­marknad för människor i området. En av de vanligaste kommentarerna som hörs av boende, företagare, organisationer och turister i kommunerna längs sträckningen är just de dåliga förbindelserna från och till samt inom länen. Många mindre orter i såväl Östergötlands län som Kalmar län trafikeras idag längs Stångådals- och Tjustbanan, vars invånare skulle kunna vinna mycket på att tågtrafiken längs dessa är välfungerande. Linköpings kommun är Sveriges femte största kommun med cirka 160 000 invånare inkluderat en stor och växande arbetsmarknad som mycket inpendling sker till, vilket är en anledning till att goda kommunikationer längs de aktuella järnvägarna är betydelsefullt. Även Kalmar i andra änden av järnvägssträck­ningen är exempel på en expansiv kommun som är viktig av samma skäl. I dagsläget är dessvärre underhållet av Stångådals- och Tjustbanan mycket eftersatt, vilket riskerar att drabba boende i det geografiska området negativt, inte minst sett till en krympande arbetsmarknad för många som bor på mindre orter och på ren landsbygd. Exempelvis har Kalmar län under mer än ett sekel mer och mer framstått som en avfolkningsbygd, trots sitt läge i södra Sverige. Befolkningsutvecklingen i Kalmar län har varit stagnerad under lång tid och länet har fortfarande en befolkning i nivå med senare delen av 1800-talet. Givetvis finns det många olika anledningar till den befolkningsutvecklingen, men en stor och bidragande orsak till denna utveckling kan härledas till den skillnad i infrastruktur som råder i de olika länen och i synnerhet landsbygdskommunerna i denna region. I Trafikverkets nationella plan för transportinfrastrukturen fram till 2033 saknas erforderliga medel till Stångådalsbanan sett till det behov av underhåll och upprustning som finns, vilket vi menar är orimligt. Samtidigt som även Trafikverket har för avsikt att avskaffa riksintresset för Stångådalsbanan norr om Hultsfred och för hela Tjust­banan, vilket väcker oro kring hur man ser på banorna långsiktigt. Region Kalmar län har ett färdigt förslag att rusta upp järnvägstrafiken på Stångådalsbanan och Tjustbanan till en modern standard. Det är ett av få projekt i Sverige som kan starta med mycket kort varsel och som inom tre år skulle ge en upprustad modern järnväg till en i sammanhanget marginell kostnad. Mot bakgrund av detta vill vi tillkännage för regeringen det som anförs kring att dessa behov måste prioriteras. Utred förutsättningarna för en sydostkustbana När det gäller satsningar på järnvägen saknas det i princip helt och hållet järnvägs­projekt i sydöstra Sverige, vilket är mycket förvånande med tanke på de fördelar järnvägen erbjuder, inte minst när det gäller den miljömässiga aspekten. På infra-strukturkartan över Sveriges järnvägar är sydöstra Sverige en vit fläck och så tycks det också förbli sett till de projekt som just nu planeras. Det behövs satsningar för att knyta samman och förstärka de arbetsmarknadsregioner som finns i denna region, där rimliga pendlingstider är en avgörande variabel. Det finns flera utredningar som just påvisat att förbättrade kommunikationer med tåg kan ge mycket goda konsekvenser för den regionala och interregionala arbetsmarknaden på lång sikt. En sydostkustbana skulle utan tvivel bli startskottet för en sådan mycket positiv utveckling av denna region i sydöstra Sverige. Mot bakgrund av det så anser vi att det är dags att utreda förutsättningarna för en ny kustjärnväg genom sydöstra Sverige. Mattias Bäckström Johansson (SD) Johnny Svedin (SD) Jonas Andersson (SD) Clara Aranda (SD) Göran Hargestam (SD) Chris Dahlqvist (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:312 av Mattias Bäckström Johansson och Johnny Svedin (båda SD) Trafiksäkerheten på Ölandsbron och behovet av en ny förbindelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur säkerheten på Ölandsbron kan förbättras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda förutsättningarna för en ny bro eller tunnel från fastlandet till Öland och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den 17 december 2009 fattade länsstyrelsen beslut om förbud mot att cykla eller gå på Ölandsbron då risken för olyckor blev markant högre när hastigheten höjdes. Samtidigt får alla motordrivna fordon framföras, även de fordon som framförs med lägre hastighet som exempelvis traktorer, epatraktorer och mopeder. Dessa fordon kan, i en trängd trafiksituation, utgöra en fara då de inte har ett eget körfält. När bron byggdes 1972 var den tvåfilig. Men för att möta den större trafikmängden togs vägrenarna bort 1995 och den blev fyrfilig. Enligt Trafikverket har framkomlig­heten ökat samtidigt som känsligheten för fordonshaverier och olyckor ökar. Bron konstruerades och dimensionerades ursprungligen för en årsmedeldygnstrafik om ca 6 000 fordon men hanterar idag kring 19 000 fordon per dygn i snitt och med toppar på en bra bit över 30 000 sommartid. Trafikverket bedömer att bron tekniskt klarar nuvarande trafikvolymer efter underhåll men erkänner att kapacitetsproblem och köer uppstår under högtrafikperioder. Trafikmängden de sista 20 åren har ökat med ca 20 procent och medeldygnstrafiken på sommaren ökar med 63 procent i förhållande till vintern. Det är framför allt den tunga trafiken som har ökat, med 22 procent från 2003. Detta samtidigt som även hastigheten har ökat. En personbil utan släp körde 2003 i snitt 79,7 km/tim medan hastigheten 2018 var 83,3 km/tim. I den gällande nationella transportplanen för 2018 till 2029 inryms inte Ölandsbron. En satsning på underhåll från 2017 till 2020 har genomförts och ytterligare en från 2025 till 2029 är planerad. Detta för att garantera fortsatt bärkraft och robusthet. Men inget sägs om hur trafiksäkerheten för trafikanter skall upprätthållas. Mer trafik, snabbare trafik och mindre chanser att byta fil samt ej tillfredsställande skyltning gör att överfartens olyckspotential ökar. Vi menar att regeringen skall utreda säkerheten på bron för samtliga trafikanter samt starta projekteringen av en ny bro eller tunnel. Mattias Bäckström Johansson (SD) Johnny Svedin (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:248 av Johnny Svedin och Mattias Bäckström Johansson (båda SD) Förbättrad infrastruktur i Kalmar län Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till ytterligare medel för en utbyggnad av E22 inom Kalmar län, med fokus på att göra vägen säkrare, mer framkomlig och förberedd för framtida trafikökning, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera en utredning kring förbättringar av tågförbindelserna till och från Kalmar län, med målet att minska restiderna och öka frekvensen av avgångar, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsammans med Trafikverket och regionens aktörer utarbeta en konkret handlingsplan för genomförandet av dessa infrastrukturprojekt och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kalmar län, beläget i Sveriges sydöstra hörn, spelar en viktig roll för landets ekono­miska och kulturella dynamik. En robust och modern infrastruktur i regionen kan underlätta dess fortsatta utveckling och bidra till nationell tillväxt. Kalmar län har ett varierat näringsliv, från skogsindustri till moderna teknikföretag. För att dessa sektorer ska kunna expandera och konkurrera effektivt på både nationella och internationella marknader krävs snabba och pålitliga transportlösningar. Kalmar län fungerar även som en bro mellan södra Sverige och de östra öarna, särskilt med Ölandsbron som förbinder Öland med fastlandet. Att säkerställa smidig trafik över denna bro samt inom hela länets vägnät är avgörande för regionens invånare och för turister. Med Öland som en populär turistdestination och andra historiska platser i regionen, kan en förbättrad infrastruktur locka fler besökare och öka upp den lokala turistnäringen. Regeringen har i andra sammanhang betonat vikten av innovation, tillväxt och regional konkurrenskraft i södra Sverige, däribland Småland och Kalmar län. I den forsknings- och innovationspolitiska propositionen Forskning och innovation för fram­tid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) presenterades en av de största satsningarna någonsin på forskning och utveckling med totalt 6,5 miljarder kronor fram till 2028. Detta inkluderar satsningar på strategisk teknik och program för samverkan mellan näringsliv och offentlig sektor. För att dessa investeringar ska få genomslag i regioner som Kalmar län, krävs dock också en infrastruktur som möjliggör företagsetableringar, transporter av varor och personal samt ett effektivt kunskapsutbyte mellan regioner. Infrastrukturinvesteringar och näringslivsutveckling måste därför ses som två sidor av samma mynt. En stärkt infrastruktur i Kalmar län utgör en nödvändig förutsättning för att dessa nationella satsningar ska ge full effekt på regional nivå. Det är positivt att vissa infrastrukturåtgärder redan är på gång i Kalmar län. Trafik­verket har exempelvis initierat ombyggnationer av E22-sträckor såsom Gladhammar–Verkebäck och Nygård–Gladhammar till mötesfria vägar. Inom tågtrafiken har det första nya Krösatåget anlänt till Småland och förväntas tas i bruk år 2026, och trafik­avtalet för Stångådalsbanan har nyligen förlängts för 2025. Dessa insatser är dock långt ifrån tillräckliga. Kalmar län har fortsatt stora behov av övergripande satsningar på både väg och järnväg för att möta framtidens krav. Den pågående trafikutvecklingen, det växande näringslivets behov och kraven på hållbar transportinfrastruktur kräver mer omfattande och långsiktiga insatser. För att hela regionen ska kunna utvecklas, förbättra sin konkurrenskraft och erbjuda säkra, miljö­vänliga och effektiva transportlösningar krävs en konkret och samlad strategi – något som denna motion efterfrågar. Europaväg 22 E22 är en av Sveriges viktigaste vägar, inte minst för godstransporten mellan nord och syd. Men sträckningen genom Kalmar län upplever trafikstockningar, säkerhetsproblem och är inte rustad för den växande trafikmängden. En utbyggnad av E22 skulle inte bara främja regionens ekonomiska utveckling utan också bidra till nationella intressen. Förbättrad tågförbindelse Tågtrafiken är avgörande för regionens koppling till resten av landet. Med snabbare och mer regelbundna förbindelser kan Kalmar län attrahera fler företag, turister och invå­nare. Dessutom bidrar förbättrade tågförbindelser till att minska koldioxidutsläppen, då allt fler kan välja tåg framför bil eller inrikesflyg. Inte minst kan skogsindustrin i länets inre delar dra nytta av effektivare järnvägstransport, vilket minskar beroendet av vägtransport och gynnar hållbarheten. Med den globala övergången mot mer hållbara transportsätt, särskilt när det gäller att minska biltrafik och öka användningen av kollektivtrafik och järnvägar, är det viktigt att Kalmar län är väl positionerat för att möta dessa förändringar. En del av vägnätet och järnvägsnätet i Kalmar län är föråldrat, vilket kan leda till säkerhetsproblem. Förbättrad infrastruktur kan minska risken för olyckor och säkerställa att resor genom länet är säkra för alla. Johnny Svedin (SD) Mattias Bäckström Johansson (SD)

Motion till riksdagen 2025/26:246 av Johnny Svedin och Mattias Bäckström Johansson (båda SD) Kalmar län som bärande exempel på kulturhistorisk turistnäring i Sverige Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade resurser till Kalmar län för att utveckla de kulturhistoriska värden som finns och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kalmar län, som förenar Smålandskusten med Öland, är en region präglad av natursköna områden med sina böljande landskap, skärgårdar och gamla skogar. Vilka erbjuder en tillflyktsort för dem som söker lugn, men det är dess kulturhistoriska värden som gör det till en ovärderlig del av den svenska identiteten. För att lyfta några exempel från söder till norr på Kalmar läns rika kulturhistoriska arv så har Torsås bland annat Bergkvara slottsruin. Denna ruin från 1400-talet ger en inblick i regionens medeltida historia. Kalmar slott: Slottet, som ursprungligen byggdes under 1100-talet, har genomgått flera förändringar genom tiderna. Det är mest känt för Kalmarunionen 1397, där Danmark, Norge och Sverige enades under en gemensam monark. Kalmar domkyrka. Även om den relativt sett är ny i jämförelse med andra europeiska domkyrkor, byggdes den på 1600-talet och representerar barockarkitekturen. Öland, som är Sveriges näst största ö, har flera kulturhistoriska sevärdheter såsom södra Ölands odlingslandskap som är upptaget på Unescos världsarvslista och represen­terar det traditionella agrara landskapet med sina stenmurar, kvarnar och byar. Borg­holms slottsruin som en gång var en kunglig fästning och senare ett präktigt slott, står idag som en majestätisk ruin och är ett populärt besöksmål. Ölands Skördefest som är Ölands största evenemang och varje år lockar tusentals besökare. Den firar regionens agrara kulturarv genom mat, musik och hantverk. Glasriket, där bland annat Nybro och Orrefors ingår. Beläget mellan Kalmar och Växjö har detta område varit centrum för svensk glastillverkning sedan 1700-talet. Det inkluderar många glashyttor och butiker som erbjuder både historiska och moderna glasverk. Mönsterås kustväg: Denna natursköna rutt i mellanlänet passerar genom kustbyar och landskap rika på kulturhistoria, inklusive gamla kyrkor, stenålderslämningar och traditionella byggnader. Högsby Kulturhistoriska Förening arbetar för att bevara och lyfta fram regionens kulturarv genom utställningar, föreläsningar och evenemang. Emåns Ekomuseum, ett sträckande kulturlandskap längs Emån i mellersta länet som lyfter fram områdets industrihistoria, natur och gamla byggnadstraditioner. Ekomuseet inkluderar gamla vattenkvarnar, smedjor och andra historiska platser längs floden. Oskarshamn, beläget i norra delen av Kalmar län, erbjuder bland annat Döderhultar­museet med träskulpturer av Axel Petersson, samt Oskarshamns varv och dess betydelse för sjöfartsindustrin. Hultsfred är känt för sin tidigare musikfestival, Hultsfreds­festivalen, som arrangerades i flera decennier och lockade många nationella och interna­tionella artister. Festivalen började 1986 och slutade 2013 och har spelat en viktig roll i den svenska musikhistorien och kulturen. Vimmerby som är födelseplatsen för författaren Astrid Lindgren, skaparen av Pippi Långstrump, Karlsson på taket, Bröderna Lejonhjärta och många fler älskade karaktärer. I dag kan besökare utforska Astrid Lindgrens Värld, en temapark som återupplivar dessa historier. Astrid Lindgrens barndomshem kan också besökas, vilket ger insikt i författarens tidiga liv och inspiration. Visfestivalen i Västervik som är en av höjd­punkterna i länets kulturella kalender. Visfestivalen i Västervik är en av Sveriges äldsta och mest anrika musikfestivaler med inriktning på vismusik. Festivalen startades av Cornelis Vreeswijk, Fred Åkerström och Ann-Louise Hansson 1966 och pågår än idag. Dessa är bara några exempel på de kulturhistoriska skatter som Kalmar län har att erbjuda. Regionen har en rik historia och kulturarv som sträcker sig från forntida bosättningar till moderna evenemang, vilket gör den till en fascinerande destination för kulturintresserade besökare. Det är därför, i denna tid av snabb förändring och globalisering, som det är ännu viktigare att vi håller fast vid, värnar om och investerar i våra rötter. Kalmar län erbjuder en unik skärningspunkt av historia, kultur och natur, och att lyfta fram och stödja dessa skatter kommer att gagna inte bara regionen utan hela Sverige. Johnny Svedin (SD) Mattias Bäckström Johansson (SD)

Motion till riksdagen 2024/25:2260 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) Återinför utgivning av identitetsbricka vid födsel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att återinföra utgivningen av identitetsbrickor i samband med födsel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att utge identitetsbrickor för barn födda från 1 januari 2010 och tillkännager detta för regeringen. Motivering Mellan 1960 och 1 januari 2010 gav den svenska staten ut en identitetsbricka till alla nyfödda att förvara i hemmet. Brickan var tänkt att medföras i samband med militär­tjänstgöring samt användas i krigstid. På brickan präglades bland annat personuppgifter in. År 2010 slutade staten att utge brickan mot bakgrund av att hotbilden mot Sverige var låg. Idag ser läget annorlunda ut och hotbilden mot Sverige har ökat sedan beslutet om att sluta utge brickan togs. Regeringen bör därför överväga att återinföra utgivningen av identitetsbrickan till nyfödda och samtidigt överväga hur identitetsbrickor skulle kunna ges ut till barn födda under den period som varit sedan utgivningen stoppats. Identitetsbrickan blir en viktig del i att säkerställa vem en exempelvis skadad person är i krigstid då vi inte kan vara säkra på att digitala tjänster eller legitimationer i övrigt finns tillgängliga. Där och då kan korrekt identifikation vara direkt avgörande. Mattias Eriksson Falk (SD) Roger Hedlund (SD) Daniel Persson (SD) Runar Filper (SD) Mattias Bäckström Johansson (SD) Eric Palmqvist (SD) Göran Hargestam (SD) Victoria Tiblom (SD) Staffan Eklöf (SD) David Perez (SD) Josef Fransson (SD)

Motion till riksdagen 2024/25:1470 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Brott mot företagare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tydligare statistik över brott mot företag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om tillträdesförbud till butik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur tryggheten för Sveriges butiksägare ska stärkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka bolagsmålvakter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en myndighetsadministrerad varningslista gällande bluffakturor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge företag utökat stöd för att bestrida felaktiga fakturor och begära rättelse från Kronofogden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att belägga personer som deltar i, eller har samröre med, organiserad kriminalitet med näringsförbud och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att företrädare för verksamheter som medvetet befattar sig med stöldgods bör beläggas med näringsförbud och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverigedemokraterna är ett företagarvänligt parti som eftersträvar minskad byråkrati gällande sådant som ligger utanför företagarnas profession. Det är entreprenörer som skapar nya affärsmöjligheter och som lägger grunden för nya innovativa företag i Sverige. Det är viktigt med tydliga och långsiktiga spelregler för hela näringslivet, för såväl stora som små företag, och det är angeläget att företagen ges möjligheter att verka på en marknad med tydliga ramverk men utan onödigt regelkrångel. Det är så framtidens välstånd byggs. En grundläggande förutsättning för företagande är trygghet, och den är inte längre en självklarhet i Sverige. Gängbrottslighet, skjutningar och sprängningar har blivit det nya normala. Det är fråga om en växande otrygghet som steg för steg bryter ned Sverige. Samtidigt finns det andra typer av brottslighet som går under radarn men som skapar problem, exempelvis fakturabedrägerier och bolagsmålvakter. Allt som allt beräknas de direkta kostnaderna för kriminaliteten, tillsammans med de brottsföre­bygg­ande utgifterna, kosta näringslivet 100 miljarder årligen, enligt Svenskt Näringsliv, och enligt Företagarna är det uppemot var femte näringsidkare som övervägt att avsluta sin företagsamhet som en konsekvens av brottsligheten den utsätts för. All brottslighet som drabbar landets företagare måste bekämpas och ett stärkt rätts­väsende är en grundsten för ett tryggare samhälle. I regeringens budgetproposition ökade vi kraftigt resurserna till rättsväsendet, vilket även kommer näringslivet till del. Detta påbörjar resan mot återupprättad trygghet. Den kanske enskilt viktigaste åtgärden för att åstadkomma förändring är, tillsammans med budgetssatsningar på de brottsbekämpande myndigheterna, ett förändrat arbete med mängdbrottslighet. I dag upplever många näringsidkare att polisen inte tar deras anmäl­ningar på allvar då de sällan ens leder till utredningar, något som leder till en minskad anmälningsbenägenhet bland företagare. Det kan röra sig om alltifrån återkommande dieselstölder till snatterier. Regeringen har i Tidöavtalet aviserat en förändrad syn på mängdbrottslighet där ambitionen är att straffvärdet ökar. Genom lagstiftningsändringar och budgetsatsningar kommer polisens arbete att förändras och straffen att skärpas. Tydligare statistik över brott mot företag Som ett led i arbetet med att bekämpa brott mot företag behöver bättre statistik över den befintliga brottsligheten som drabbar näringslivet tas fram. Regeringen bör dels ge Brå uppdrag på området men även SCB:s generella statistik bör förbättras. En åtgärd som efterfrågats av näringslivet är att i befintlig statistik kunna urskilja när brott drabbat näringsidkare. I dag går det inte att bryta loss det ur befintliga brottskoder för exempelvis stöld, inbrott eller olaga hot. Genom en förändring av brottskoder torde detta problem gå att lösa. Kriminalitet riktad mot handeln Under 2023 fortsatte brottsutsattheten för svenska handlare att ligga på höga nivåer, med en ökande trend jämfört med tidigare år. Enligt Svensk Handels trygghets­barometer utsattes 44 % av butikerna för brott under året, vilket är en ökning från 43 % år 2022. Stölder, hot och våld är de vanligaste brotten som drabbar handlarna, där stölder är särskilt vanliga. Mest drabbade områden inkluderar Stockholms län, Skåne län och Örebro län. Senare siffror från Svensk Handel vittnar om stölder för 10 miljarder kronor per år. Säkerhetsindex för det fjärde kvartalet 2023 visar att 45 % av butikerna utsattes för brott eller hotfullt beteende, en ökning från 41 % under det tredje kvartalet. Dessutom rapporterade 37 % av handlarna att de utsattes för stöld under den senaste veckan. Ett stort problem är den låga anmälningsbenägenheten bland handlare. Endast 35 % av stölderna anmäldes under 2023, och många handlare känner en uppgivenhet över att polisanmälningar sällan leder till fällande domar. Trots detta uppmanar Svensk Handel handlare att fortsätta att anmäla brott för att säkerställa att problemet får den uppmärk­samhet det kräver från myndigheterna. Brottsutsattheten har inte bara ekonomiska konsekvenser utan påverkar även trygghetskänslan och rekryteringen inom handeln. Väpnade rån och hotfullt beteende mot affärsidkare och personal har på sina håll blivit vardag. Detta särskilt i eller i anslutning till Sveriges allt fler så kallade utanförskapsområden. Många gånger tycks rättssamhället ha kapitulerat då många kriminella fortsatt kan begå dessa brott trots att deras identitet och metoder är mer eller mindre kända. Det kan handla om stöldräder från organiserade ligor, men det kan också vara personer som stjäl för att finansiera ett missbruk. Det finns dock väloljade strukturer för handel med stöldgods där varor kan stjälas i en butik för att sedan säljas i en närliggande. En upplevd uppgivenhet har på vissa områden brett ut sig och resulterat i vad som i media beskrivits som en flykt av handlare. För att komma till rätta med denna allt mer utbredda problematik kommer ett batteri med förslag krävas, både specifika åtgärder för Sveriges fysiska butiker av olika slag och allmänna straff­skärpningar. Tillträdesförbud Ofta är det näringsidkare i utanförskapsområdena som är extra utsatta för kriminalitet och i de fallen tenderar det att röra sig om återkommande brottslighet. Ett specifikt förslag som kommer att underlätta för den enskilda näringsidkaren att agera mot de som gång på gång begår brott är det tillträdesförbud för de som beter sig hotfullt eller stjäl vid upprepade tillfällen som riksdagen beslutade om år 2021. Vi var pådrivande för denna lag men ansåg att det i propositionen saknades ett perspektiv: att risk för ordningsstörningar och skada på egendom i större utsträckning ska kunna leda till tillträdesförbud till butiker. Vidare är det problematiskt att Svensk Handel slagit larm om att tillträdesförbuden i praktiken inte genomförs. De ovan givna förslagen är steg i rätt riktning mot ett tryggare företagsklimat för Sveriges butiksägare. Samhället måste även gå till botten med vilka övriga åtgärder som krävs för att på riktigt förändra och förbättra dagens situation. Tillträdesförbudet får inte bli en papperstiger. Varje åtgärd som genomförs för att stävja brottsligheten måste användas effektivt. Därför behövs en utredning på området som berör samtliga relevanta aspekter gällande butiksägares trygghet och möjlighet att ostört bedriva sin verksamhet. Tillträdesförbudet behöver finnas i praktiken, inte endast i teorin. Unga lagöverträdare Det finns en problematik i att unga lagöverträdare inleder sin kriminella bana med enklare brott som snatteri och stöld från olika butiker, ibland på eget initiativ och ibland direkt uppbackade av djupt kriminella gäng. I de fall det rör sig om icke straffmyndiga ungdomar inkopplas endast socialtjänsten, vilket sällan är tillräckligt för att stävja den faktiska kriminaliteten. Vår politik rörande unga lagöverträdare kan på riktigt komma till rätta med denna problematik och stärka tryggheten för de näringsidkare som i dag upplever en uppgivenhet som en konsekvens av att deras förövare inte straffas. Fakturabedrägerier Ett av många olika problem som företagare kan råka ut för är fakturabedrägeri, och många gånger är området svårnavigerat även då det är helt uppenbart att det rör sig om en så kallad bluffaktura. Begreppen bluffaktura eller fakturabedrägeri rör krav på betalning för en vara eller tjänst som aldrig beställts eller blivit levererad. Det finns oseriösa aktörer som systematiskt ägnar sig åt detta och lever på att företagare räds betalningsanmärkningar och inkassokrav. Det är ett utbrett problem och det är anmärkningsvärt att den tidigare regeringen inte agerat på området, trots att utredningen Fakturabedrägerier (SOU 2015:77) presenterade sin slutrapport redan år 2015. Denna kriminalitet drabbar inte enbart större företag utan även kommuner och statliga myndigheter samt riktade målgrupper, exempelvis småföretagare. Särskilt mikro- och småföretag har begränsade resurser för att värja sig mot dessa fakturor som kan innefatta alltifrån försök till bedrägeri till utpressning och rena hot. Vidare kan bluffakturor skickas ut vid särskilt utstuderade tidpunkter likt högtider, ledigheter, löneutbetalningar och bokslut, då belastningarna på företagen är större än normalt och den ordinarie personalen kan vara ersatt av vikarier. Mörkertalet är stort för mängden bluffakturor som skickas ut eller som borde anmälas. Därmed framkommer inte rättvisande faktaunderlag i exempelvis en rättegång. De rättsliga påföljderna för förövarna blir därmed inte lika kännbara. Det finns i dag privata initiativ för att jobba mot icke-seriösa företag som skickar ut så kallade bluffakturor. Svensk Handel har något som de kallar för Varningslistan där företagare eller privatpersoner kan dela erfarenheter när man avgör att allt inte står rätt till. Polisen har även i samverkan med Bolagsverket och andra aktörer tagit fram en guide för hur tillvägagångssättet bör vara för att bestrida bluffakturor. Detta är positivt men det finns även ett behov av att Sveriges företagare i ett tidigare skede får tillgång till ”varningssignaler” ifrån exempelvis de statliga myndigheterna. Motverka bolagsmålvakter Det finns problem med så kallade bolagsmålvakter, vilka agerar ansiktet utåt i bolag på uppdrag av den verkliga företrädaren. Målvakterna tar i vissa fall, mot ersättning, juridiskt ansvar för företaget där kriminell verksamhet bedrivs. Vanligen används en målvakt i flera företag samtidigt. Från och med hösten 2019 arbetar Ekobrottsmyndig­heten och Kronofogdemyndigheten på ett nytt sätt för att förhindra förekomsten av bolagsmålvakter. Tidigare har bolagsmålvakter fått näringsförbud då de stått åtalade för brott. Den nya arbetsmetoden ska verka för att målvakterna får näringsförbud även då de inte står åtalade för brott, genom att myndigheterna visar att målvakten grovt åsidosatt sina skyldigheter som företagare, till exempel om de inte betalat rätt skatt och avgifter. Regeringen behöver omgående stödja myndigheterna i en handlingsplan för nolltolerans mot bolagsmålvakter. Metodiken som används för motverkande av bolags­målvakter behöver följas upp för att avgöra om önskade effekter uppnås. Utgångspunkt och mål ska vara att inga bolagsmålvakter kan agera. Myndighetsadministrerad varningslista och samverkan Flera myndigheter bedriver sedan en tid en organiserad samverkan inom ramen för projektet Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten. Detta är ett framgångsrikt samarbete som bör intensifieras och utvecklas på olika sätt. Lagstift­ningen behöver dock ses över ur olika perspektiv för att ytterligare öppna samverkans­vägar, inte minst genom att nyttja datoriserade hjälpmedel och samkörning av relevanta data som finns tillgängliga hos olika myndigheter i väsentligt mycket högre utsträckning än vad som är möjligt i dag. Nämnas bör även den utbetalningsmyndighet som regeringen har aviserat och som sannolikt kommer att upptäcka och stoppa en mängd felaktiga utbetalningar från berörda myndigheter. Med anledning av problemen kring bluffakturor föreslås en myndighetsadministrerad tjänst genom förslagsvis en särskild hemsida. Där skulle företagare eller privatpersoner kunna anmäla in fakturor som misstänks vara felaktiga. Där kan ett formulär tillhanda­hållas där företagsnamn, organisationsnummer, plus- eller bankgiro, bild på fakturan samt vad som anses vara felaktigt, fylls i. Om flera personer eller företag anmäler samma företag bör det rimligen snabbt kunna flaggas upp att det rör sig om misstänkt fakturabedrägeri, varpå frågeställaren omgående får möjlighet att bestrida fakturan. Utökat stöd för att bestrida felaktiga fakturor och begära rättelse Ett företag som är uppflaggat för fakturabedrägeri bör inte kunna använda sig av Kronofogden för att driva in en fordring. På så sätt kan företagare som drabbats känna sig trygga i att det inte kan leda till betalningsanmärkningar om ett uppflaggat företag driver en process. Företag bör även erbjudas ökat stöd och kunskap i fråga om att bestrida felaktiga fakturor och hur man begär rättelse ifrån Kronofogden. Belägg en person som deltar i organiserad kriminalitet med näringsförbud Polismyndigheten har kartlagt den organiserade brottsligheten i Sverige. Förutom direkt brottsliga gärningar, som behandlas inom ramen för Sverigedemokraternas kriminal­politik, noteras i kartläggningen att många av de identifierade gängkriminella även har betydande kopplingar till företag. De kriminella har kunnat kopplas till konkurser där företag dränerats på resurser innan konkursen och företagen lämnas med stora skulder och enkom så kallade målvakter lämnas med ansvar. Kartläggningen klargör vidare att gängkriminella alltjämt företräder aktiva bolag, varför åtgärder för att motverka detta fenomen är påkallade. Brå har i en rapport (Brå 2015:15) kartlagt vilka administrativa åtgärder som används och kan användas för att reglera företag som riskerar att användas inom ekonomisk och organiserad brottslighet. I rapporten anförs (s. 75 f.) att administrativa åtgärder torde kunna användas för att stävja utvecklingen, men ett alltför omfattande regelverk riskerar att påverka företag i allmänhet genom ökade kostnader. Brå noterar dock att närings­förbudet utgör en viktig brottsförebyggande komponent, en åsikt vi delar. Även om en övergripande översyn av åtgärder för att stävja organiserad kriminalitet, vare sig det rör sig om kriminella klaner, organisationer eller i övrigt, torde vara påkallad finns det skäl, med anledning av Polismyndighetens kartläggning, att initiera ett lagstiftningsärende om åtgärder som snarast kan vidtas. Riksdagen bör således ge regeringen till känna att en utredning ska tillsättas om att belägga personer som deltar i, eller har samröre med, organiserad kriminalitet med näringsförbud. Tobias Andersson (SD) Eric Palmqvist (SD) Jessica Stegrud (SD) Josef Fransson (SD) Johnny Svedin (SD) Mattias Bäckström Johansson (SD)

Motion till riksdagen 2024/25:1469 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Bättre villkor för småföretagare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda avkriminalisering av för sent inlämnade årsredovisningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att införa ett program för starta eget-bidrag för yrkesverksamma och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka tiden för tjänstledigt för att bedriva näringsverksamhet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av sänkta skatter och avgifter för småföretag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av marknadsknallarnas förutsättningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att offentlig upphandling ska utvecklas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda det sociala trygghetssystemet för egenföretagare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att låta egenföretagare efter 55 års ålder fritt ändra karenstid i sjukförsäkringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av lagkrav kring efterhandsbetalning av tillsynsavgifter och tillkännager detta för regeringen. Motivering Inom ramen för Tidöavtalet har samarbetspartierna en överenskommelse som innefattar ett reformarbete för att främja företagande och produktivitet. Sverigedemokraterna är i grunden ett marknadsliberalt och handelsinriktat parti. Det är entreprenörer som skapar nya affärsmöjligheter och som lägger grunden för nya innovativa företag i Sverige. Småföretagen har en nyckelroll för Sveriges väg mot ökad sysselsättning, minskad arbetslöshet och stärkt samhällsekonomi. Företagande kan också vara en väg in på arbetsmarknaden för personer som har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Näringspolitiken bör därför inriktas på att ta bort de hinder som finns för att få fler företag att starta och växa. Det gäller inte minst onödig byråkrati och regelkrångel men också att skatter och kostnader inte kväver företagandets drivkrafter. Det är vår ambition, inom ramen för samarbetspartiernas överenskommelse, att driva på för genomförandet av politiska reformer i denna riktning. I vår strävan att skapa bättre förutsättningar för fler att starta företag och att bli framgångsrika i sitt företagande, utöver det som omfattas av Tidöavtalet, återfinns här övriga förslag. Undanröj onödigt regelkrångel och administration Många företagare upplever att exempelvis regelverken om skatt för fåmansbolag och mervärdesbeskattning skulle behöva förenklas. Det är viktigt att vi har en enkel och rättssäker indrivning av skatter, avgifter och skulder. Företag ska inte på ett orimligt sätt bli drabbade av att rättsprocesserna inte fungerar tillfredsställande. Åtgärder av karaktären straffbeskattning, eller skattetillägg, ska inte hanteras så att de framstår som oskäliga. Det finns behov av att Skatteverket utarbetar konkreta förslag för tydligare skatterättslig gränsdragning mellan verkligt uppsåt och oavsiktliga felaktigheter. I vår regelförenklingsmotion driver vi en rad ytterligare skarpa förslag exempelvis om ett systematiserat regelförenklingsarbete där näringslivsorganisationerna årligen bjuds in för att lyfta vilka regler som är mest kostsamma i förhållande till nyttan. Regeringen ska sedan svara på varje enskilt förenklingsförslag i en skrivelse till riksdagen. Avkriminalisering av för sent inlämnade årsredovisningar Underlåtenhet att inom föreskriven tid upprätta årsredovisning i ett aktiebolag är i dag ett bokföringsbrott. Brottet anses vara av normalgraden och straffpåföljden motsvarar upp till två års fängelse. Detta innebär att brottet rent straffrättsligt likställs med misshandel och vållande till annans död som båda också har två år som maximal straffpåföljd. Denna ordning torde enligt mångas rättsmedvetande strida mot proportionalitets­principen, varför den bör ses över. Det bästa vore ifall alla näringsidkare inkom med sin årsredovisning inom avsatt tid. Därför bör systemet vara utformat på ett sätt som skapar en incitamentsstruktur för att så sker. Dessvärre är det uppenbart att nuvarande system har misslyckats med detta, vilket tydliggörs av att 10 000 företagare lämnar in sin årsredovisning sent varje år. Enligt Ekobrottsmyndigheten har en markant ökning skett de senaste åren. En orsak till detta är att ”brottet” överlag upptäckts först två till tre år efter att det begåtts. Fram till dess har företagaren sannolikt inte ens varit medveten om att ett brott har begåtts, än mindre om de potentiella straffpåföljderna. Om målsättningen är att minska mängden för sent inlämnade årsredovisningar är därför dagens system ett misslyckande. Ett avsevärt mer effektivt sätt att nå detta mål skulle vara en mer omgående återkoppling kombinerad med en högre förseningsavgift. Avgiften kan lämpligtvis vara relaterad till bolagets omsättning samt stiga i takt med att förseningen blir längre. En sådan struktur skulle skapa starkare incitament till att inkomma med årsredovisningen inom avsatt tid samt påskynda dem som missat detta. Ett sådant alternativ bör ses över i samband med utredningen. Näringsidkare vill i grunden väl med sin verksamhet och bedriver den inte för att sko sig på andra eller utnyttja systemet. Därför finner vi det problematiskt att dagens system straffrättsligt drar ett likhetstecken mellan näringsidkare som av olika skäl brustit i att inkomma med sin årsredovisning och brottslingar som misshandlar eller orsakar vållande till annans död. Att utreda en avkriminalisering av för sent inlämnade års­redovisningar och ett nytt system för förseningsavgifter skulle därför vara positivt. Detta är även någonting som såväl Advokatsamfundet som FAR – branschorganisationen för redovisningskonsulter, revisorer och skatterådgivare – har belyst tidigare. Näringsfrämjande myndigheter Myndigheter bör generellt erbjuda användarvänliga och enkla, digitala verktyg till företag som är skyldiga att lämna uppgifter. Förvaltningsmyndigheter har en viktig kontrollfunktion men småföretagande och entreprenörskap får inte motverkas av statliga pekpinnar och fyrkantighet från myndigheter. Myndigheterna ska fokusera på att hjälpa företagare att göra rätt. Regeringen ska därför ge tydliga instruktioner till myndigheterna för att förenkla och verka för regelförenkling för småföretagen. Detta arbete har påbörjats genom ändringar i regleringsbrev såväl som rena uppdrag till en mängd myndigheter, däribland länsstyrelser. Sverigedemokraterna följer noga resultatet av detta arbetet. Starta eget-bidrag För att fler ska ta steget och starta sin dröm om ett eget företag föreslår vi att regeringen överväger att införa ett program för starta eget-bidrag för yrkesverksamma. Ersättningen bör motsvara den som råder för arbetslöshetsersättning men utan nedtrappning i ersättningsnivå utöver maxtiden. För att få ingå i programmet ska det ställas höga krav där affärsidén exempelvis kretsar kring en ny innovation och där potential bedöms finnas för tillväxt. Det kan diskuteras om ersättningen ska utgöras av ett rent bidrag eller om det ska omvandlas till ett förmånligt lån om företaget överlever en viss tid och får upp sin omsättning över en viss gräns. Redan i dag finns en lag om rätt till tjänstledighet för att bedriva näringsverksamhet (lagen [1997:1293] om rätt till ledighet för att bedriva näringsverksamhet) under vissa fastställda kriterier, exempelvis att verksamhet inte får konkurrera med arbetsgivarens verksamhet. Detta är givetvis bra men kan dock ske i högst sex månader, vilket bör förlängas till minst tolv månader. Sänkta kostnader för småföretag För att gynna företagen och därmed jobben och ekonomin är det viktigt att sänka arbetsgivaravgiften (specifikt den allmänna löneavgiften) och minska sjuklöne­kostnader. På detta sätt sänks företagens kostnader och deras utsikter att växa stärks. Vi förstår att det skulle röra sig om stora uteblivna skatteintäkter under en övergångsperiod men på längre sikt torde en sådan satsning betala sig själv genom att utrymmet för nya anställningar ökar. Sverigedemokraterna verkar därför långsiktigt i denna riktning. Kopplat till frågan återfinns SOU 2021:98, Ett förbättrat trygghetssystem för företagare – enklare och mer förutsägbart, som regeringen bör överväga att arbeta vidare med. Knallarna Marknadsknallarna är inte många men de reser runt mellan landets olika marknader. Vissa marknader får hela städer att blomma upp: Jokkmokks marknad, Skänninge marknad, Kiviks marknad, Vimmerby marknad med flera. Sedan 2014 är knallarna ålagda att ha kvittoskrivande kassasystem som måste fungera oavsett om de har tillgång till el eller inte eller om mobilnätet blir överbelastat. Dessutom ska kassasystemen tåla fukt och kyla, vilket de inte är konstruerade för. Ingen tillverkare kan i dag tillhanda­hålla system som lever upp till de svenska kraven. Regeringen måste se över detta. Turism och besöksnäring Turismen möjliggör för svenskar att se och lära sig mer om sitt land och den fungerar som ett skyltfönster för semestrande turister. En undersökning från Tillväxtverket från 2018 visar att sju procent, motsvarande omkring 25 000 av Sveriges små och medelstora företag, har en stor försäljning till tillresta besökare. Ett problem för företagens tillväxt i branschen är regler och tillämpningar av desamma som är obsoleta eller rent av hämmande. Detta behöver åtgärdas genom en bred översyn. I vår motion om besöks­näring redogör vi bland annat för våra förslag bland annat gällande personalliggare, Visit Sweden och cateringtillstånd. Offentlig upphandling Höga trösklar som stänger ute småföretag från upphandling ska motverkas. Mindre företag ska kunna vara delaktiga i upphandling, även när kollektivavtal saknas. Offentlig upphandling behöver utvecklas till att bli modern och kostnadseffektiv. Upphandling ska inte användas till föråldrad arbetsmarknadspolitik. För att möjliggöra att fler små företag ska kunna delta i upphandlingar vore det positivt ifall fler stora upphandlingar delas upp i mindre, alternativt att små företag tillåts gå samman om en stor upphandling. Direktupphandlingar, som kan förklaras som en upphandling som inte behöver annonseras och där anbuden inte behöver ges i viss form, är inte offentliga i dag. Det är viktigt att öka transparensen i direktupphandlingen för att motverka risken för korruption samtidigt som fler småföretag ska ta del av den offentliga affären. Vi vill därför höja gränsen för direktupphandlingar samtidigt som vi vill utreda hur transparensen i direktupphandlingen säkerställs. Ett steg i detta arbete skedde genom att regeringen fattade beslut om ändringar rörande uppgifter i upphandlingsannonser – inte minst för att ge en bättre bild av hur konkurrensen ser ut. Socialt skydd för småföretag Att företagare inte tar del av trygghetssystemet på samma villkor som alla andra är ett problem. Egenföretagares sociala trygghet har brister och dagens system behöver ses över genom en utredning. Småföretagare har med egenavgifterna en möjlighet att välja sjukförsäkringsavgift med tillhörande antal karensdagar. Näringsidkaren kan då antingen välja en högre avgift med kortare karenstid eller lägre avgift med längre karenstid. Företagaren gör därmed en bedömning som innefattar både kostnader och risker vid en eventuell sjukdom. Den grundläggande karenstiden i sjukförsäkringen för egenföretagare är sju dagar, men det finns även en möjlighet att fritt välja en karenstid på 1, 14, 30, 60 eller 90 dagar enligt vissa restriktioner. Men en egenföretagare som har fyllt 55 år kan dock inte byta till en kortare karenstid. Därför bör regeringen möjliggöra att 55-årsregeln tas bort, vilket även stöds av SOU 2020:65. Kommunala tillsynsavgifter Tillsyn och tillståndsavgifter kan bli en dyr affär för småföretag, särskilt när de startar och är på väg att etablera sig i en kommun. Avgifterna bestäms på kommunal nivå och skiljer sig åt från kommun till kommun. Rättviks kommun har valt en annan väg som inspirerat många andra kommuner. Där började man i stället med att bland annat fakturera tillsynsavgifterna i efterhand och ha en högre grad av rådgivande dialog. I slutrapporten ”Förenklingsresan – sammanställda, analyserade och konkretiserade förenklingsförslag” från Tillväxtverket har man tagit fasta på den modellen och lyfter fram förslag kring införandet av efterhandsdebitering på några tillsynsområden. Bedömningen i rapporten är att ett sådant förslag inte skulle få några betydande samhällsekonomiska effekter men däremot ger god effekt för företag i form av lägre avgifter och vad de avser. Tobias Andersson (SD) Eric Palmqvist (SD) Jessica Stegrud (SD) Josef Fransson (SD) Johnny Svedin (SD) Mattias Bäckström Johansson (SD)

Motion till riksdagen 2024/25:1468 av Tobias Andersson m.fl. (SD) Det svenska stålet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om större fokus på industrins villkor i infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i kommande budgetar överväga att stärka utbildningsinsatserna kopplat till stålindustrins kompetensbehov och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande budgetar borde överväga att stärka utbildning och forskning inom metallurgi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen borde verka för att stärka forskning inom stålindustrin och tillkännager detta för regeringen. Motivering Industrin är motorn i svensk ekonomi och det är tack vare framgångsrika industriföretag som Sverige under 1900-talet gick från att vara relativt fattigt till att bli ett av världens mest utvecklade och välmående länder. I detta sammanhang kan betydelsen av vår inhemska stålproduktion och de värdekedjor den ger upphov till inte nog betonas. Exporten av förädlade metaller är betydande för svensk ekonomi då det totala export­värdet för malm, stål och andra metaller uppgår till hundratals miljarder årligen. Den viktigaste varugruppen i detta sammanhang är stålprodukter där svensk industri nischat sig genom att specialisera sig på produktion av högpresterande stål. Sverige importerar och exporterar ungefär lika mycket stål mätt i vikt. Exportvärdet av de svenskproducerade högprestandastålen överstiger emellertid med god marginal värdet på de stålprodukter som importeras. Genom satsningar på mer högteknologiska produkter står sig Sverige därmed relativt väl i konkurrensen och kan fortsätta att generera såväl skatteintäkter som arbetstillfällen. För att även fortsatt vara konkurrenskraftiga gäller det dock att ligga i framkant vad gäller utbildning, forskning, marknadsföring och innovation, vilket i stor utsträckning måste ske i symbios mellan det offentliga och industrin. De mineralrelaterade näringarna är centrala för Sverige och genererar arbetstillfällen och välstånd i glesbygd där brytningen oftast sker. Dessa delar av basindustrin är konkurrensutsatta på en global marknad och starkt beroende av en robust energipolitik som garanterar billig, ren och leveranssäker el jämte en välfungerande infrastruktur. Det är också viktigt att sträva efter att den administrativa bördan och det samlade skatte­trycket hålls på en konkurrenskraftig nivå. Den svenska stålindustrin har historiskt sett hävdat sig väl i en internationell kontext tack vare forskning och framsteg. Vi ser att branschen som sådan har utvecklingspotential och välkomnar innovationer och en utveckling av industrin som stärker såväl näringens som industrilandet Sveriges konkurrenskraft. Energipolitiken Svensk basindustri i allmänhet och stålindustrin i synnerhet är starkt beroende av en stabil och säker tillgång till el. Tidigare regeringars beslut om att avveckla svensk kärnkraft till förmån för investeringar i kostnadsdrivande och opålitlig väderberoende elproduktion har därför utgjort ett orosmoln för stålföretagen. Givet att svensk stål­industris produkter till övervägande del går på export är den starkt beroende av goda villkor relativt konkurrerande företag på världsmarknaden och här spelar såväl priset som leveranssäkerheten för el en viktig roll. En verklighetsförankrad och välfärdsinriktad energipolitik bygger vidare på den energimix med huvudsakligen vatten- och kärnkraft som historiskt tjänat landet mycket väl. Vi menar därför att de satsningar som behöver göras för att stärka den svenska elproduktionen ska riktas mot dessa kraftslag snarare än mot subventioner för väder­beroende energislag som snedvrider energimarknaden. Sveriges tunga industri, inte minst då stålindustrin, gynnas av en sund och genomtänkt energipolitik och vår uppfattning är att vår syn på energipolitiken var bidragande till att vi vann valet 2022. Infrastruktur Stålindustrin är i starkt behov av säkra och tillförlitliga vägtransporter för att behovet av exempelvis maskindelar, förbrukningsmateriel och kompetensförsörjning ska kunna säkerställas. Branschen är också i hög grad beroende av stabila och tillförlitliga så kallade ”just in time”-leveranser av råvara, järnmalm, för att kostsamma produktions­stopp ska undvikas. Detta samtidigt som behovet av ett robust och välfungerande transportsystem för de färdiga stålprodukterna ut till kund är lika fundamentalt för värdekedjornas upprätthållande. Stålindustrin förlitar sig även i stor utsträckning på järnvägstransporter, varför ett underhållet järnvägsnät är erforderligt. Järnvägsnäten har varit eftersatta under många decennier. Inte minst har de mycket omfattande och allvarliga incidenterna på Malmbanan mellan Luleå och Narvik påvisat detta. Vidare behöver flaskhalsar i systemet byggas bort för att underlätta för godstransporter och standarden behöver höjas i hela landet för att medge transporter med högre hastigheter än i dag. Ett större fokus behöver därför riktas mot industrins villkor i infrastruktur­planeringen. Utbildning Stålindustrin i Sverige är högteknologisk och i hög grad beroende av att utbildnings­väsendet förser industrin med personer med för näringen relevanta kompetenser. Utbildningssatsningar med relevans för stålindustrin är därför nödvändiga. För att detta ska bli möjligt måste skolväsendet förmå att förmedla kunskaper till våra barn och unga och rusta dem kunskapsmässigt för de krav som kommer att ställas på dem i ett modernt arbetsliv och eventuella fortsatta studier. Gällande högre studier ger utvecklingen inom informationsteknologin ökade möjligheter att bedriva utbildningar på distans. På så sätt skapas möjlighet att knyta samman akademi och produktion på ett sätt som tidigare inte varit möjligt. Vi menar att detta skapar förutsättningar för att utforma för näringen relevanta utbildningar och bedriva dem på ett sätt där studenterna kan bo och studera nära produktionsorterna. En sådan utveckling skulle dessutom kunna ge upphov till regionpolitiska fördelar. Metallurgi Svensk stålindustri befinner sig i ständig utveckling. Nya stålkvaliteter och produktions­metoder, exempelvis framställningen av så kallat fossilfritt stål, bygger på kunskaper och framsteg inom inte minst metallurgi. Branschen pekar särskilt ut metallurgi som ett kompetensområde inom vilket nationella satsningar behöver göras på såväl utbildnings­nivå som forskningsnivå för att möta framtidens behov. Vi menar att regeringen i kommande budgetar bör överväga en omfördelning av utbildnings- och forsknings­resurserna i syfte att möta dessa behov. Målsättningen ska vara att Sverige innehar en världsledande position inom området och att detta möjliggörs genom att man möter industrins kompetensbehov. Forskning och utveckling Svensk stålindustri har en hög innovationskraft. Vi välkomnar tekniska landvinningar och tekniska framsteg som gör svensk industri relevant och konkurrenskraftig. Konkurrenskraften bör primärt uppnås genom att de nya produkterna har ett ökat förädlingsvärde, är mer efterfrågade på marknaden och möter morgondagens krav och således garanterar tillverkaren ökade och långsiktiga intäkter utan att vara beroende av exempelvis skyddstullar och liknande. Vår uppfattning är också att staten bör iaktta en teknikneutral hållning där ingen produkt eller produktionsmetod åtnjuter oskäliga fördelar framför någon annan. Vi menar att forskning och utveckling, FoU, kopplat till stålindustrins behov, bör stärkas i syfte att stimulera till inhemska tekniska landvinningar som har potential att bli en viktig exportvara jämte stålet. Målet ska vara att Sverige innehar världsledande positioner inom såväl grundforskning som tillämpad forskning på området. Det gröna stålet Stålframställning sker traditionellt sett med metoder som ger upphov till stora utsläpp av koldioxid. Samtidigt som världen är beroende av stål finns det en politisk önskan om att kraftigt minska dessa utsläpp. En rad olika beslut om incitament för att stimulera industrin till att minska sitt CO2-avtryck har fattats såväl nationellt som internationellt. Detta har gett upphov till att världens stålproducenter har satsat på såväl utveckling av helt nya tekniker som anpassningar av äldre beprövade metoder med varierande potential att sänka koldioxidutsläppen. Minst två av varandra oberoende industriprojekt som syftar till framtida storskalig fossilfri ståltillverkning pågår nu i Sverige – varav båda på olika sätt drivs på, helt eller delvis, av offentliga medel. Projekten är intressanta och placerar Sverige på kartan som innovationsland. Samtidigt utgör de exempel på hur industriella landvinningar kan bli svåra att genomföra i industriell skala då industrins behov och samhällets tillgång till el inte harmonierar. Här är vår bestämda uppfattning att forskning och utveckling bör beakta samhällets behov och resurser i stort och inte bidra till en utveckling som gör svensk industri beroende av skyddstullar och liknande för att säkra sin långsiktiga lönsamhet. Om inte annat så är det statens uppgift att göra detta. Vi ser positivt på en industri med framtidstro med offensiva tidsplaner och produktionsmål men dessa visioner och mål får inte ske på bekostnad av annat företagande eller människors privatekonomi. Satsningarna måste, inte minst ur ett effekttilldelningsperspektiv, ske på ett sätt som inte ger upphov till oönskade undan­trängningseffekter på andra verksamheter. Vidare ska satsningarna vila på affärsmässig grund och inte vara politiskt drivna eller vara starkt beroende av offentligt kapital. De får heller inte vara beroende av eller ge upphov till handelshinder och annan sned­vridning av marknaden – utan reell förankring i verkligheten. Mot bakgrund av detta har Sverigedemokraterna i olika sammanhang ställt kritiska frågor rörande de pågående projektens finansiering, elförsörjning och förmåga att stå på egna ben utan införande av tullar och fortsatta statsstöd. Dessa frågor avser vi att fortsätta att ställa i akt och mening att undvika förslösade skattemedel och marknadsmisslyckanden. Den så kallade gröna omställningen, inom vilken det gröna stålet är en del, blir endast samhälleligt positiv om den sker i en takt så att hela samhället – utbildning, omsorg, bostäder med mera – hänger med. Tobias Andersson (SD) Eric Palmqvist (SD) Jessica Stegrud (SD) Josef Fransson (SD) Johnny Svedin (SD) Mattias Bäckström Johansson (SD)

Motion till riksdagen 2024/25:1467 av Tobias Andersson m.fl. (SD) En framtidsinriktad it-politik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa företagsklimat och arenor som främjar testning, utveckling och anpassning av tjänster och idéer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att styra utbildningssystemet mot att stärka humankapitalet till techsektorn och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera och eventuellt stärka arbetet genom Nationellt cybersäkerhetscenter och andra myndigheter för att förebygga, upptäcka och hantera cyberangrepp och it-incidenter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bedriva ett effektivt informationsarbete för att höja medvetenheten om hot, sårbarheter och risker och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nätinfrastrukturens resiliens ska stärkas genom samarbete i kris mellan olika företag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla former för samverkan och informationsdelning mellan myndigheter och privata företag och organisationer för att öka säkerheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka antalet personer med informationssäkerhetskompetens för att stödja företag, den offentliga sektorn och andra organisationer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa ändamålsenlig lagstiftning som kan hantera den snabba teknik- och brottsutvecklingen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla polisens, åklagarnas och domstolars kompetens och resurser för att bekämpa nätbrottslighet och cyberhot och tillkännager detta för regeringen. Främja Sverige som it-nation Sverige behöver en bra utvecklingsmiljö för att stödja entreprenörer och startupföretag och detta gäller inte minst inom många framtidsbranscher inom tech och it. Det måste vara gynnsamt att prova nya idéer och koncept och vi behöver en företagsvänlig atmosfär och platser där företag får experimentera och utveckla sina tjänster och idéer. Arenor där olika aktörer kan mötas kan samfinansieras för att accelerera utveckling och användning, skapa större samverkan mellan stora och små bolag samt få ett mer diversifierat och innovativt utbud av tjänster och produkter. Sveriges utbildningssystem har under decennium fallit jämfört med omvärlden, vilket gör att högteknologiska företag har allt svårare att rekrytera på den svenska arbetsmarknaden, detta parallellt med en stor arbetslöshet. Att svenska företag och universitet tar in spetskompetens från utlandet innebär också en förhöjd risk för spioneri. Studenter kan rekryteras av främmande underrättelsetjänster för att samla in information eller bedriva spionage. Det kan inkludera försök att få tillgång till forskningsresultat, teknisk information eller andra känsliga uppgifter. Det är viktigt att skapa en balans mellan att upprätthålla säkerheten och skydda landets intressen samtidigt som man främjar en öppen och inkluderande akademisk miljö. Det handlar om att vara medveten om riskerna och vidta åtgärder för att minimera dem utan att diskriminera utländska studenter. Just nu tas viktiga steg i politiken för att vända utvecklingen och det är viktigt att säkerställa att Sverige satsar på tekniska och naturvetenskapliga ämnen och att väcka barn och ungdomars teknikintresse tidigt. Ett mål bör vara att kraftigt öka antalet examinerade elever från naturvetenskaplig eller på motsvarande nivå teknisk utbildning. På högskole- och universitetsnivå behövs framåtriktade strategier för att öka antalet utbildade ingenjörer inom olika grenar inom it, såsom dataingenjörsvetenskap, system­utveckling, artificiell intelligens och cybersäkerhet. Cybersäkerhet Cyberhot och cyberbrottslighet är växande problem och kommer i olika former. Företag utsätts t.ex. för brott i form av ransomware med efterföljande utpressning, medborgare utsätts för bedrägerier och staten och myndigheter utsätts för diverse angrepp från främmande makt, och allt detta kan förväntas öka såväl i intensitet som sofistikerings­grad i och med introduktionen av nya verktyg med artificiell intelligens. Nationellt cybersäkerhetscenter, som är ett samarbete mellan Försvarsmakten, FRA, MSB och Säkerhetspolisen, har i uppdrag att stärka Sveriges samlade förmåga att förebygga, upptäcka och hantera cyberhot. Det är rimligt att dessa myndigheter såväl som centret har förmåga och vilja att ta sig an nya än mer sofistikerade hot som följer av utvecklingen inom AI. Utifrån den premissen bör man utvärdera och eventuellt stärka arbetet genom Nationellt cybersäkerhetscenter och andra myndigheter för att förebygga, upptäcka och hantera cyberangrepp och it-incidenter. Regeringen och dess myndigheter bör också tydligt verka för att höja medvetenheten om hot, sårbarheter och risker vad gäller cyberhot, inte minst vad gäller företag. Här bör staten vara på tårna och verka uppsökande. I en värld som alltmer blir beroende av en sömlös digital kommunikation och anslutning är det av yttersta vikt att säkerställa nätinfrastrukturens robusthet och förmåga att hantera kriser och angrepp. Detta kräver en ny grad av samarbete mellan olika företag, inte minst vad gäller nätinfrastrukturens resiliens. Genom att bilda en krisgemenskap kan vi dra nytta av varandras resurser för att effektivt hantera eventuella hot mot våra digitala nätverk. Detta skulle t.ex. kunna handla om att i händelse av att en av landets mobiloperatörer slås ut så ska dess kunder direkt och automatiserat kopplas upp mot en av konkurrenterna. En pålitlig och stabil kommunikationsinfrastruktur för våra medborgare blir en allt mer viktig samhällsfunktion i och med digitaliseringen. Utifrån det ovan angivna bör regeringen utreda frågan om krisgemenskap för nätinfra­strukturens resiliens. Det behövs utveckling av samarbetsformer och informationsdelning mellan det offentliga och näringslivet. I dag kräver myndigheterna information och ställer krav på säkerhet från företag men ger inte tillbaka information eller resultat av sitt arbete inom informations- och cybersäkerhet. Genom att man skapar trygga former för att dela relevant information kan säkerheten för fler aktörer förbättras. Det är viktigt att stärka samarbetet och möjliggöra dubbelriktad information för att stödja företag och organisationer i deras arbete med informations- och cybersäkerhet. För att minska sårbarheten gentemot cyberangrepp behövs kompetensförstärkning på alla nivåer. Efterfrågan på kunskap om informations- och cybersäkerhet måste få större genomslag i utbildningssystemet. Försvarsmakten och andra myndigheter som jobbar med cybersäkerhet måste kunna hitta rätt kompetens för att försvara svenska intressen. Förutom att förebygga och försvara oss mot cyberattacker och bedrägerier behöver vi skapa ändamålsenlig lagstiftning som kan hantera den snabba teknik- och brotts­utvecklingen. Kriminella element måste effektivt kunna lagföras i de fall de ertappas och i sammanhanget gäller därför också att polisens, åklagarnas och domstolars kompetens och resurser för att bekämpa nätbrottslighet och cyberhot förstärks. Här krävs också fördjupat internationellt samarbete. Artificiell intelligens Artificiell intelligens står nu inför sitt stora genombrott och kommer att totalt revolutionera vårt samhälle. Det vore djupt olyckligt om vi om några år ser tillbaka på en tid med passivitet inför dessa tekniksprång och medföljande samhällsförändringar och där vi inte gjorde vad vi kunde för att såväl ta vara på möjligheterna som hantera riskerna. Vi har i en separat riksdagsmotion utvecklat vår syn på AI. Tobias Andersson (SD) Josef Fransson (SD) Eric Palmqvist (SD) Jessica Stegrud (SD) Johnny Svedin (SD) Mattias Bäckström Johansson (SD)

Motion till riksdagen 2024/25:1466 av Tobias Andersson m.fl. (SD) En handelspolitik för tillväxt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behöver göras en konkurrensöversyn och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för icke snedvridande konkurrens nationellt och globalt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den inre marknaden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utvärdering bör göras gällande svenska sektorers långsiktiga importbehov och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka svenska exportmöjligheter gällande produkter högt upp i värdekedjan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera ett industri- och exportfrämjande program för techsektorn och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att handelsavtal i första hand ska prioritera en real tillväxt för den svenska ekonomin och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att motverka icke-tariffära handelshinder i handelsavtal och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inkorporera återtagsklausuler i handelsavtalen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om handelsavtal mellan EU och USA och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för ratificering av Mercosuravtalet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom ramen för EU-samarbetet verka för frihandelsavtal med Taiwan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom ramarna för multilaterala samarbeten ska stå upp mot den kinesiska regimen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda konsekvensen av kinesiska, iranska och ryska direktinvesteringar i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om EU:s investeringsavtal med Kina och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige även fortsatt måste verka för goda handelsrelationer med Storbritannien, oaktat dess relation till EU, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att Kina inte ska ha orättvisa fördelar inom WTO-systemet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att WTO:s relation till näringslivet stärks och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bistå svenska företag i deras medverkan i upphandlingar inom FN och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur framtida regional exportrådgivning ska kunna upphandlas av fristående aktörer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nationell samordning av medel avsedda för exportfrämjande med andra statliga insatser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur Business Swedens verksamhet kan stärkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur Sverige kan identifiera och undanröja gränshinderproblem i Norden och tillkännager detta för regeringen. Handel Vi har en positiv syn på en fri och öppen handel med varor och tjänster. Handeln minskar protektionism samt förmedlar kontakter och kompetens mellan länder och världsdelar. Den globala handeln är därmed en stor bidragande faktor till både ökat välstånd och minskad fattigdom. Vi menar att goda handelsrelationer och konkurrensneutrala multilaterala handels­avtal är av största vikt. Detta gynnar bland annat den svenska industrin och deras handelspartners som tillsammans står för ungefär en femtedel av vår BNP och tre fjärdedelar av exporten samt sysselsätter direkt eller indirekt omkring en miljon personer och är därmed ryggraden i den svenska ekonomin. Konkurrensöversyn Svensk konkurrenskraft ska stärkas genom en ökad handel. Målet är att öka marknads­andelarna, tillväxten och vinstmarginalerna för svenska bolag och att detta sker i reella termer med jämförbara länder. Det finns dock ett behov av ytterligare faktorer gällande konkurrens. En total konkurrensöversyn behövs och därmed en genomgång av dessa så kallade konkurrensfaktorer. Det är marknadens uppgift att se över de egna sektorernas konkurrenskraft; politiken ska inte detaljstyra på minsta möjliga nivå. Vi ser dock behovet av ytterligare faktorer och en övergripande konkurrensöversyn gällande större mätområden i sin helhet, inte minst i de fall svenska företag drabbas av onödiga konkurrensnackdelar till följd av politiska beslut. Den globala konkurrensen Sverige som nation måste hela tiden utveckla rätt förutsättningar för att vara ett attraktivt land för företagande. Vi vill verka för sund handel och därmed motsätter vi oss snedvridande konkurrensregler, både nationellt och globalt. Sett i ett nationellt perspektiv kan det handla om att säkerställa att det inte återfinns onödiga straffskatter, regler eller avgifter som i en omotiverad utsträckning, sett till de faktiska positiva effekterna, hämmar svensk konkurrenskraft globalt. Då handlar det om en utförlig konsekvensutredning vid ny lagstiftning, ett effektivt regelförenklingsarbete, en grundprincip om att eftersträva miniminivå vid implementering av EU-direktiv och i allmänhet en översyn av övriga skatter, avgifter och byråkrati. Ur ett globalt perspektiv ska exempelvis inte stora exportnationer och ekonomiskt tunga nationer agera protektionistiskt och ge marknadsstöd och snedvridande subventioner till sin egen industri. I de fall det uppmärksammas bör regeringen påtala problemen med det för att alltid eftersträva en rättvis global handel. Mot denna bakgrund beklagar vi den utveckling som skett i närtid med såväl amerikanska Inflation Reduction Act som EU:s försök till matchning. Frihandel Vi är i grunden positiva till frihandel samt bilaterala och multilaterala handelsavtal i sin helhet. Vi anser att Sverige inom såväl EU som internationella forum, såsom WTO, ska verka för en öppen och fri handel och för att motverka protektionism. Få saker skulle skada vår ekonomi mer än om vi och våra handelspartners skulle börja begränsa eller på andra sätt förhindra eller fördyra internationell handel. Sverige bör föra en frihandels­vänlig linje både som enskild nation och inom Europeiska unionen. Sveriges EU-medlemskap innebär att EU har exklusiv befogenhet att stifta handelsavtal som Sverige är bundet till, vilket i sin tur godkänns av respektive medlemsland. Genom medlemskapet i EU har Sverige tillgång till den inre marknaden, vilket gagnar Sverige som exportnation. Sverigedemokraterna ser värdet i en välfungerande inre marknad med förutsägbara och rättvisa regler. Synergieffekterna av en strömlinje­formad marknad ska dock alltid vägas mot riskerna med en alltför byråkratiserad inre marknad då det riskerar att innebära onödigt kostnadsdrivande regelkrångel för svenska företag. Vi motsätter oss också de marknads- och handelsfientliga tendenser som på senare tid blossat upp inom EU med förslag likt The Green Deal Industrial Plan. Import Vi ser positivt på import och dess betydelse för den svenska konkurrenskraften givet Sveriges roll högt upp i de globala värdekedjorna. Allt fler produkter innehåller delar som produceras någon annanstans i världen och de värdekedjor detta genererar är naturliga och i viss mån positiva, även om geografisk närhet till sina handelspartners kan innebära ett mervärde i sig. Svenska företag får ta del av en global marknad med en ökad variation av produkter, genom detta ökar konkurrenskraften på inhemsk produktion och därmed gynnas även exporten. Dock anser vi att importbehovet behöver utvärderas på lång sikt. Politisk instabilitet eller påtryckningar i exporterande nationer, länders monopolställningar på vissa produkter eller naturliga orsaker kan förändra den globala handelsmarknaden. En långsiktig utvärdering bör göras gällande svenska sektorers långsiktiga importbehov och stärka den svenska produktionen av produkter med betydelse högt upp i de globala värdekedjorna. Export Utsikterna för svensk konkurrenskraft ser positiva ut och avsikten är att fortsatt stärka de svenska exportmöjligheterna genom goda handelsrelationer och världsledande produkter och tjänster, högt upp i värdekedjan. Vår vision är att fortsätta utvecklingen genom att förädla de redan befintliga nationella konkurrensfördelarna och därmed stärka Sveriges marknadsandelar samt att ta del av nya och växande tillväxtregioner världen över. Vi ser att detta gynnar hela den nationella företagskedjan i form av små enskilda underleverantörer till större kluster av bolagssamarbeten, så kallad dual companionship. Export inom techbranschen Vi välkomnar att regeringen gett Digitaliseringsrådet nytt mandat och att densamma ska bidra till utvecklingen av regeringens strategiska arbete på digitaliseringsområdet. Att sälja varor och tjänster till andra länder är centralt för Sveriges ekonomi och för att vara konkurrenskraftiga är vi starkt beroende av att finnas i framkanten av den teknologiska utvecklingen. Regeringen bör med anledning av detta arbeta med ett program för att främja export inom techbranschen. Programmet bör fokusera på att skapa samarbeten och plattformar för innovation och utveckling av nya tjänster. Handelsavtal Även om frihandel gagnar Sverige på det stora hela bör vi alltid verka för att svenska intressen värnas i högsta möjliga utsträckning. Detta kan göras genom att till exempel försöka inkorporera sådant som stärker svenska komparativa fördelar i avtalen. Det finns även ett flertal sektorer inom vilka vi är mer eller mindre världsledande, varpå Sverige under förhandlingarna aktivt måste ta ställning för dessa. För att ytterligare värde ska skapas som en följd av framtida frihandelsavtal bör tillväxtländer och större ekonomier prioriteras. Sverige ska vara en tydlig röst inom EU för det fortsatta arbetet med ytterligare bilaterala, och multilaterala, frihandelsavtal. Utöver frihandelsavtalens konventionella ekonomiska fördelar innebär det även en försäkring i händelse av ett fullskaligt handelskrig. Vidare bör Sverige förtydliga vikten av att fokus vid framtida förhandlingar bör ligga vid att motverka icke-tariffära handelshinder, detta eftersom det är mer än tullavgifter och skatter som avgör de potentiella fördelarna med ett frihandels­avtal. Extra viktigt blir det vid frihandelsavtal med avancerade länder då tullarna ofta redan är låga genom WTO. Sociala krav i handelsavtal I samband med att EU knyter fler frihandelsavtal bör vi också verka för att bidra till ländernas arbete med miljö, demokrati och jämställdhet. På det sättet kan unionen stärka både handel och demokratisering – samtidigt som biståndsarbetet i motsvarande grad kan begränsas. Handel har dock ett eget värde och bidrar inte sällan till detta i sig självt då tillväxt ofta bidrar till välstånd och i förlängningen demokratisering varför sociala krav snarare bör ses som eventuella bonusar än ultimata krav. Krav bör också alltid ställas på att stater ska ta emot sina egna medborgare i förekommande fall, detta genom att inkorporera återtagsklausuler i handelsavtalen. Handelsavtalet mellan EU och USA Handelsrelationerna mellan EU och USA utgör en ständigt aktuell fråga. TTIP-diskussionerna är glömda och fokus ligger snarare på det statsstödsrace som nu pågår. Vår generella ingång är att det är någonting dåligt och hade hellre sett utökad handel och i förlängningen ett handelsavtal mellan EU och USA. Det skulle stärka den svenska ekonomin genom borttagandet av både tariffära och befintliga icke-tariffära handels­hinder men även genom att förebygga tillkomsten av nya handelshinder och minska statsstöden. I första hand bör de områden som har störst möjlighet till regelsamarbete ses över, framför att försöka hitta gemensamma nämnare för alla sektorer. Dessutom behövs en förståelse för att vissa regelverk är svåra att samköra på grund av olika myndighetsstrukturer samt olika produktregelverk. Ett initialt grundläggande handels­avtal innehållandes de lägst hängande frukterna på området vore önskvärt för att allt eftersom bygga vidare på det och inkludera fler områden och detaljer. Handelsavtalet med Mercosur Mercosur, sydliga gemensamma marknaden, utgör genom sin tullunion och dess associerade medlemmar ett av världens största handelsblock. Trots att denna marknad idag är förknippad med diverse tariffära och icke-tariffära handelshinder är det likväl en viktig handelspartner för Sverige och EU. Genom det så kallade Mercosuravtalet kan förutsättningar skapas för att den gemensamma handeln ska nå nya nivåer, och bidra till skapandet av utökat välstånd inom båda regionerna. Rundorna kring avtalet har dock varit kantade av kritik och det är ännu inte ratificerat. Regeringen bör fortsätta verka för en ratificering, eller omtagning, av avtalet trots Frankrikes kapitulation. Handelsavtal med Taiwan Republiken Kina (Taiwan) är som bekant en välmående demokrati med nästan 24 miljoner invånare och delar en lång rad centrala värderingar med Sverige och väst­världen. Trots detta åsidosätts Taiwan återkommande inom det internationella samfundet, inte sällan som en konsekvens av Kinas agerande. EU utgör redan idag en viktig handelspartner för Taiwan men ett frihandelsavtal skulle möjliggöra ytterligare tillväxt i båda regionerna. Regeringen bör därför verka för att EU upprättar ett frihandelsavtal med Taiwan. Kina Sverigedemokraterna har genomgående motsatt sig Kinas inrikespolitik, aggressiva diplomati och generella agerande inom multilaterala organisationer. I en separat motion redogör partiet i detalj för synen på Kina, men även rent handelsrelaterat återfinns behov av åtgärder. Kina och kinesiska bolag har med sina stora ekonomiska muskler tillskansat sig stort inflytande och goda utpressningsmöjligheter runt om i världen, inte minst i övriga Asien och Afrika men även i Europa och Sverige. Detta har i Sverige synliggjorts genom hot om, och faktiska ekonomiska, repressalier för Sverige och svenska bolag som en konsekvens av legitim och korrekt kritik av regimen och dess agerande. Kinas ekonomiska hållhake på omvärlden växer i takt med landets tillväxt och utspridning, inte minst genom ”Belt and Road”-initiativet – samtidigt som de gynnas på felaktiga grunder inom Världshandelsorganisationen. Sverige har inte klarat sig undan detta, Totalförsvarets forskningsinstitut har identifierat 65 svenska känsliga bolag med kinesiska ägare. Samtidigt bedriver Kina cyberspionage för att främja sina ekonomiska och militära intressen, något Säpo menar på har ökat i Sverige de senaste åren. För att kunna stävja denna utveckling och värna svenska intressen har vi pekat på vikten av att ett system för granskning av utländska direktinvesteringar införs. Riksdagen har också sagt ja till ett lagförslag för att säkra granskningen av utländska direktinvesteringar och Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har fått uppdraget som kontaktpunkt för detta arbete av regeringen. EU:s tilltänkta investeringsavtal med Kina (Comprehensive Agreement on Investment, CAI) bör ses i ljuset av den kritik mot regimen som ovan framförts. Det är inte oproblematiskt att under naiva omständigheter sluta avtal med en part som återkommande bryter mot tidigare avtal de ingått. Tajmingen av avtalet kan inte annat än ses som dålig givet de rapporter som i närtid kommit om hur regimens förtryck av den egna befolkningen, inte minst minoriteter, har tilltagit. Mot bakgrund av detta krävs att regeringen verkar för att Kina, efter en potentiell ratificering, upprätthåller sin del av avtalet och att europeiska intressen värnas. Ryssland Under 2021 inledde Ryssland en militär uppbyggnad vid gränsen mot östra Ukraina och den 24 februari 2022 inledde Ryssland en förnyad och storskalig invasion av Ukraina. Sverige och EU-länderna har vid upprepade tillfällen krävt att Ryssland omedelbart upphör med den militära aggressionen, villkorslöst drar tillbaka samtliga militära styrkor från Ukraina och fullt ut respekterar Ukrainas territoriella integritet, suveränitet och oberoende. Trots detta har Ryssland trappat upp kriget, begått folkrättsbrott och olagligt ytterligare annekterat betydande delar av Ukraina. Som svar på invasionen, utvecklingen och inte minst angreppen mot civilbefolkningen i Ukraina har EU-länderna stegvis utökat sanktionerna mot enskilda personer i Ryssland, infört ekonomiska sanktioner mot vissa sektorer och infört en rad andra åtgärder. Vi står bakom detta och uppmanar regeringen att gemensamt med EU och andra aktörer införa ytterligare sanktioner mot Ryssland. Sverige har på många olika sätt verkat för att stötta Ukraina i detta svåra läge. Bland det viktigaste stödet Ukraina kan få både nu, men framförallt under uppbyggnadsfasen efter kriget, är handel med omvärlden. Det finns många svenska bolag som har den erfarenhet och kompetens som krävs för att bistå med allt från insatsvaror till storskalig infrastrukturbyggnation. Iran Iran har en lång dokumenterad historia av allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter, inklusive undertryckande av yttrandefrihet, förtryck av minoriteter och utbredd användning av dödsstraff, ofta för politiska brott. Som ett land som värnar om mänskliga rättigheter och demokrati bör Sverige inte på något sätt stödja en regim som systematiskt bryter mot dessa grundläggande principer. Iran är dessutom starkt förknippat med hotfullt agerande i form av bland annat väpnad aggression och utvecklande av massförstörelsevapen samt stöd till terrorism, vilket skapar instabilitet i Mellanöstern och utgör ett direkt hot mot internationell säkerhet. Svensk handel med Iran kan indirekt bidra till att finansiera och stödja den iranska statens uppbyggnad av militär förmåga inklusive massförstörelsevapen samt stöd till terroristgrupper, något som är oförenligt med Sveriges åtaganden att bekämpa terrorism och främja global stabilitet. Vidare har FN, EU och andra internationella aktörer infört sanktioner mot Iran som svar på dess kränkningar av mänskliga rättigheter, stöd till terrorism och massförstörelsevapenprogram. Handel med Iran skulle riskera att underminera dessa sanktioner och därmed försvaga internationella ansträngningar för att tvinga Iran att förändra sin politik. Brexit och dess konsekvenser I juni 2016 förändrades synsättet på det europeiska samarbetet i sin helhet då Storbritannien med klar demokratisk majoritet röstade för ett utträde ur EU. Storbritanniens utträde ur EU kommer att få mer långtgående effekter för unionens medlemsstater än man hittills velat diskutera. Frågan gäller inte bara ekonomi, den fria rörligheten och handel, utan den kommer också handla om folkrättsliga relationer med andra stater utanför dagens samarbete. Storbritanniens suveräna beslut att gå ur EU ska respekteras och vi stöttar det brittiska folkets val att lämna unionen. Det är positivt att EU och Storbritannien slutligen kom fram till ett handels- och samarbetsavtal innan årsskiftet 2020/2021. Viss osäkerhet kring de framtida handelsrelationerna kvarstår dock och exakt vilka konsekvenser det kommer att få för det svenska näringslivet är inte helt säkert. Vi vill därför vara tydliga med behovet av en välfungerande handelsrelation till Storbritannien inom överskådlig framtid oaktat övriga faktorer. Reformera WTO Sverigedemokraterna inser vikten av det globala multilaterala handelssystemet och anser att Sverige måste verka för att få tillbaka Kina och USA till förhandlingsbordet. WTO har länge ansetts vara satt ur spel och måste både utvecklas och effektiviseras för att åter fylla sin roll för trygghet och enkelhet på den globala marknaden – inte minst genom en fungerande tvistlösningsmekanism. I arbetet med att modernisera WTO återfinns bland annat behov av att frånta Kinas status som u-land och de fördelar det medbringar. Överlag bör motsvarande fördelar avskaffas till förmån för längre implementeringsperioder av WTO:s krav och regelverk för stater som verkligen behöver det. Därutöver är WTO i behov av en närmare relation till näringslivet genom att exempelvis näringslivsorganisationer i högre utsträckning ges utrymme att agera remissinstans och bollplank rörande WTO:s arbete. Det bör även betonas att WTO särskilt bör blidka små och medelstora företagsintressen (SME), därför borde WTO:s arbetsgrupp Micro, Small och Medium Enterprises (MSME) kvarstå och deras arbete resultera i faktiska initiativ. Upphandlingar inom FN Trots att Sverige tillhör världstoppen inom en rad, för FN intressanta, områden såsom utvecklingen av medicinteknik och klimatinnovationer är det endast en bråkdel av FN:s upphandlingar som tillfaller svenska bolag. År 2018 uppgick den samlade svenska exporten till FN-systemet till 47,61 miljoner US-dollar, motsvarande 0,25 procent av FN:s totala upphandling. Därmed hamnade Sverige på plats 70 bland FN:s medlems­länder och innebär en stor potentiell vinst för svenska bolag om den svenska andelen ökar. Vilket vore rimligt både sett till de högkvalitativa produkter och tjänster svenska bolag kan erbjuda och sett till att 0,25 procent kraftigt understiger vår andel av FN:s budget. Sverige kan göra mer för att öka vår andel av FN-upphandlingarna genom att exempelvis stärka kunskapen på området inom svenska handelskamrar, Business Sweden med mera. Regionala exportcentra Initiativet med de regionala exportcentrumen är i grund och botten något positivt för att stärka exportmöjligheterna. Men vi menar även att det krävs noggrann uppföljning samt att det behöver drivas på för att exportcentrumen drivs i en mer entreprenörsmässig anda. Det finns regionala och nationella organisationer såväl som företag som har goda kunskaper om export och handel. Ett sätt att ta vara på denna kompetens är att regeringen utreder hur framtida regionala exportrådgivare även ska kunna upphandlas av fristående aktörer. Det är även angeläget att insatserna inom ramen för export­främjande samordnas med andra statliga insatser så att insatser inom exportfrämjande och t.ex. insatser för näringslivet eller arbetstagarna inte drar åt olika håll. Därför bör ett införande av en nationell samordning av dessa medel övervägas. Business Sweden Business Sweden fyller en viktig funktion för svenska bolags export och utländska bolags investeringar i Sverige. Genom sin närvaro i Sverige såväl som runt om i världen utgör de för många, inte minst små och medelstora, bolag en möjliggörare av interna­tionella affärer. Samtidigt återfinns förbättringspotential, någonting som inte minst påpekats av Riksrevisionen och som regeringen tagit på allvar. Sverige­demokraterna fortsätter oaktat sitt arbete med att möjliggöra att Business Sweden når sin fulla potential. Nordisk integrering Sverigedemokraterna är ett Nordenvänligt parti som återkommande påtalat behovet av en fortsatt integrering av regionen, utökat samarbete och förbättrade handels­förutsätt­ningar. Detta tål att påminnas om i tider när såväl gränsöverskridande handel som arbetspendlare drabbats hårt av pandemin. I efterdyningarna av pandemin är det extra viktigt att verka för att överbrygga gränshinder mellan de nordiska länderna för att möjliggöra en utökad handel länderna emellan. Ett steg i detta vore att utreda, identifiera och undanröja gränshindersproblem för att stärka utvecklingskraften i gränsregionerna. Tobias Andersson (SD) Eric Palmqvist (SD) Jessica Stegrud (SD) Josef Fransson (SD) Johnny Svedin (SD) Mattias Bäckström Johansson (SD)