Robert Hannah

Asylsökande ska som huvudregel endast ha rätt till ekonomiskt bistånd om de uteslutande bor på det asylboende som de har tilldelats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna innebär att Migrationsverket får möjlighet att undersöka utrymmen på asylboendena i syfte att kontrollera att asylsökanden bor på den tilldelade boendeplatsen. Syftet är att säkerställa att de asylsökande inte lever i utanförskap eller ekonomisk och social utsatthet, och är en förutsättning för att asylprocessen och återvändandearbetet ska fungera effektivt.

Vidare ska en ansökan om uppehållstillstånd betraktas som återkallad för asylsökande som inte bor på ett asylboende och inte har underrättat Migrationsverket om sin bostadsadress. Dessutom införs en lagreglerad skyldighet för asylsökande att delta i samhällsintroduktion.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2025.

Asylsökande ska som huvudregel endast ha rätt till ekonomiskt bistånd om de uteslutande bor på det asylboende som de har tilldelats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna innebär att Migrationsverket får möjlighet att undersöka utrymmen på asylboendena i syfte att kontrollera att asylsökanden bor på den tilldelade boendeplatsen. Syftet är att säkerställa att de asylsökande inte lever i utanförskap eller ekonomisk och social utsatthet, och är en förutsättning för att asylprocessen och återvändandearbetet ska fungera effektivt.

Vidare ska en ansökan om uppehållstillstånd betraktas som återkallad för asylsökande som inte bor på ett asylboende och inte har underrättat Migrationsverket om sin bostadsadress. Dessutom införs en lagreglerad skyldighet för asylsökande att delta i samhällsintroduktion.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2025.

Asylsökande ska som huvudregel endast ha rätt till ekonomiskt bistånd om de uteslutande bor på det asylboende som de har tilldelats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna innebär att Migrationsverket får möjlighet att undersöka utrymmen på asylboendena i syfte att kontrollera att asylsökanden bor på den tilldelade boendeplatsen. Syftet är att säkerställa att de asylsökande inte lever i utanförskap eller ekonomisk och social utsatthet, och är en förutsättning för att asylprocessen och återvändandearbetet ska fungera effektivt.

Vidare ska en ansökan om uppehållstillstånd betraktas som återkallad för asylsökande som inte bor på ett asylboende och inte har underrättat Migrationsverket om sin bostadsadress. Dessutom införs en lagreglerad skyldighet för asylsökande att delta i samhällsintroduktion.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2025.

Fru talman! Jag tänker så här: Man kan inte kalla sig för Sveriges främsta antirasistiska parti om Judiska Centralrådet inte välkomnar partiet till sina verksamheter. De är rädda för hoten som kommer från samhället. Man tvingas ha polisskydd och andra typer av skydd.

Samtidigt väljer den största lokalföreningen i Vänsterpartiet att ta avstånd från partiledningen när de utesluter en antisemit. Det är ohållbart. Så kan vi inte ha det i det här landet. Det här är en nationell minoritet som är hotad och inte känner någon framtidstro. Många av mina judiska vänner är rädda för sin framtid och för hur det ska bli. Jag har judiska vänner som till och med har stått och vaktat utanför sina skolor för att de är rädda för att något ska ske och att någon ska ta sig in.

Så pass djupt går det här, och då kan inte ett antirasistiskt partis största lokalförening ta avstånd från uteslutning av antisemiter. Det funkar inte.

Jag har stort förtroende för riksdagsledamoten Vasiliki Tsouplaki och litar på vartenda ord hon säger om de här sakerna, när det gäller henne själv. Men det går inte att den största lokalföreningen öppet försvarar en antisemit när det gäller en av våra nationella minoriteter. Det hade aldrig någonsin accepterats gällande någon av våra andra nationella minoriteter.

Så länge Judiska Centralrådet inte är nöjda behöver Vänsterpartiet fundera över det här, och vi andra partier behöver fundera på vilken politik vi behöver ha för att stötta den judiska minoriteten. Den har en framtid i Sverige, men vi måste se till att det är så framöver också. Vi måste ha de politiska insatserna för att det ska bli så på riktigt.

Fru talman! Vad gäller frågan om samerna och språksatsningen med olika institut var det en tillfällig satsning som nu löper ut. Tanken med den var att de skulle bygga upp sin verksamhet, och verksamheten är nu uppbyggd.

Den bild jag fått är att den finansiering som nu kommer att finnas kommer att vara en trygghet för att de ska kunna fortsätta med verksamheten. Jag känner ingen större oro för att det inte kommer att kunna fortgå. Det är en bra satsning som den förra regeringen satte igång och som den här regeringen fortsätter med.

Sedan till frågan om judiskt liv. När jag talat med de olika företrädarna för den här gruppen är deras största oro inte olika typer av ekonomiska satsningar. Deras största oro är att spridningen av antisemitismen har fått fart.

Så kallade antirasister tycker att all rasism är viktig att bekämpa förutom den här rasismen. Antirasistiska partier har företrädare som sprider djupt antisemitiska budskap. Den största lokalföreningen i det ansvariga partiet tar avstånd från ett utträde av företrädare. Det finns enorma problem.

Den största oron som svenska judar känner i dag är att de hör till en utpekad grupp som inte får stöd från hela samhället. De känner inte att de har en framtid i det här landet, och de känner sig oroliga för sin säkerhet.

En stor satsning som vi gör i budgeten är just att öka stödet för religiösa församlingar och andra institut så att de få mer medel. Ärligt talat kommer de pengarna att gå direkt till olika judiska församlingar.

Jag har aldrig skämts så mycket som jag gjorde när utskottet besökte Malmö och jag såg att det var poliser och vakter utanför en judisk förskola. Vi borde alla i det här rummet inse att det är totalt oacceptabelt.

Vi behöver göra mycket mer för judiskt liv. Men vi behöver framför allt politiskt ställa oss bakom dem. Det saknar jag från Vänsterpartiet.

Fru talman! När jag såg årets julkalender Snödrömmar tillsammans med mina barn fylldes jag av både värme och stolthet. Genom berättelsen om samiska barn och deras vardag fick vi en inblick i en värld som är en del av Sverige men som kanske är okänd för många.

Julkalendern gör något fantastiskt. Den väcker nyfikenhet och skapar förståelse för en av våra nationella minoriteters unika kultur, unika historia och unika utmaningar. Samernas rika kultur är en ovärderlig del av vårt gemensamma kulturarv.

Genom public service når dessa berättelser ut till hela svenska folket, oavsett om du bor i Kiruna eller i Malmö. Detta är en påminnelse om varför vi behöver ett starkt och oberoende public service: för att spegla hela Sverige för alla svenska medborgare.

Om samisk kultur blir synligare och om fler barn får lära sig om våra urfolk bygger vi inte bara kunskap utan också respekt och sammanhållning. Det är just sådana insatser som skapar broar mellan olika delar av vårt samhälle och stärker vår demokrati.

Snödrömmar är inte bara en berättelse för barn utan en del av ett större arbete för att bevara och lyfta fram det som gör Sverige unikt. Det är därför, fru talman, som public service är en av de främsta garanterna för vårt öppna demokratiska samhälle. Vi i Liberalerna kommer alltid att stå fast vid en hög finansiering av public service.

Det är också ett av skälen till att vi nu gör en storsatsning på en annan nationell minoritet. Jag vill ta mig tiden att säga att av alla satsningar i vår budget är satsningen på den judiska minoriteten, som är en av våra nationella minoriteter, en av de viktigaste för mig och Liberalerna. Vi kommer att finansiera uppmärksammandet av 250 år av judiskt liv i Sverige nästa år.

Jag beklagar verkligen att vi har en situation i Sverige 2024 där många svenska judar - en av våra nationella minoriteter - inte känner sig trygga på svenska gator. Många av dem känner sig övergivna av så kallade antirasister. Den antirasistiska rörelsen verkar tycka att just denna befolkningsgrupp, just denna nationella minoritet, inte är viktig att försvara när omfattande antisemitism sprids i det svenska samhället baserat på en konflikt i ett helt annat land.

Det finns också så kallade antirasistiska partier som har viktiga företrädare som sprider antisemitiska budskap. När de har gjort detta och blivit uteslutna försvarar den största lokalföreningen i partiet den person som har spridit antisemitiska budskap.

Så kan vi inte ha det i Sverige. Det är därför regeringen gör stora satsningar för att stärka den judiska minoriteten i Sverige - en av våra nationella minoriteter. Vi hade aldrig accepterat att en annan nationell minoritet behandlas som den judiska minoriteten behandlas i dag.

Fru talman! Tidöpartiernas och Liberalernas kulturbudget är en budget för barn, bildning och beredskap. Den stärker kulturen som en bärande del av vårt samhälle och en frihetsskapande kraft för individen.

Kulturen är en nyckel till att känna tillhörighet och delaktighet i samhällsbygget. Låt mig lyfta fram några av Liberalernas prioriterade områden.

Det första, som alltid kommer att vara nummer ett, är barns läsande. Vi står inför en läskris i Sverige. Pisa- och Pirls-studier visar att svenska barns läsförmåga kraftigt har försämrats.

Det är oacceptabelt i en kunskapsnation som Sverige. Därför gör vi i regeringen flera satsningar. Vi säkerställer att alla elever får tillgång till bemannade skolbibliotek för att ge dem de resurser som krävs för att de ska utveckla sitt språk.

Läslistor, nyligen framtagna av Skolverket och Kulturrådet, ska stötta lärare i arbetet att erbjuda barn en mångfald av kvalitetslitteratur som är både utvecklande och inkluderande. I många av Sveriges skolor, framför allt i de utsatta områdena, har inte lärarna och pedagogerna läst litteraturvetenskap. De behöver det här stödet för att välja ut böcker.

Vi stärker arbetet med Bokstart för att ge de yngsta barnen en språklig grund att stå på. Vi satsar även på Svenska barnboksinstitutet och folkbiblioteken för att säkerställa att böcker når fler barn oavsett var i landet de bor. Läromedel är en stor satsning som Liberalerna är otroligt stolta över.

Det handlar för det andra om skydd och tillgängliggörande av kulturarvet. Vi stärker insatserna för att skydda vårt gemensamma kulturarv och göra det tillgänglig för fler. Stora uppdrag har till exempel getts till Riksantikvarieämbetet.

Genom digitalisering och riktade satsningar på bevarandet av historiska miljöer och föremål ser vi till att fler kan ta del av vårt gemensamma kulturarv. Kultur är en bro mellan generationer och ett fundament för gemensam förståelse.

För det tredje vill jag tala om stöd till kulturella och kreativa näringar. Jag kommer att tala lite mer om dataspel här. Den absolut största kulturyttringen bland barn och unga i Sverige i dag är dataspel.

Sverige är en stormakt inom dataspel, precis som vi är en stormakt inom musik. Men det har inte fått det erkännande som behövs. Nu jobbar hela kulturutskottet med att säkerställa att dataspelsbranschen får det erkännande som den behöver.

Våra svenska utvecklare skapar spel som inte bara är globala framgångar utan också kulturella uttryck för vår tid. Vi satsar på att stärka dataspelsbranschen med vår nya strategi för kreativa och kulturella näringar. Vi kommer att ge innovationsstöd och arbeta exportfrämjande för företagen.

Fru talman! Men med stor makt kommer också ett stort ansvar. Rapporter från till exempel barnrättsorganisationen Child X visar att gromning och mobbning på nätet är utbrett. Det sker dessutom i spelen. Två av tre barn i den här typen av miljöer utsätts för olämpligt beteende. Vi hade aldrig tillåtit att vuxna män skulle närma sig våra barn på gatan. Men i dataspel verkar det vara öppet forum.

Här måste vi ställa konkreta krav på ökad tillsyn och sanktioner. Vi vill ge myndigheter, såsom Post- och telestyrelsen, större befogenheter att granska hur plattformarna skyddar sina användare, och vi vill införa kännbara böter för dem som brister i detta arbete. Plattformarna måste ta ansvar för att blockera vuxna män som försöker utnyttja barn i dessa miljöer.

Vi behöver också en effektiv åldersverifiering. Sociala medier och spelplattformar ska ha skyldighet att införa system som förhindrar att barn exponeras för olämpligt innehåll eller kontakt med vuxna som inte hör hemma i de miljöerna.

Fru talman! Med denna kulturbudget lägger vi grunden för ett Sverige där barns läsande, bildning och beredskap går hand i hand. Vi stärker barns läsande, skyddar vårt kulturarv och öppnar möjligheter för fler kreativa näringar.

Samtidigt värnar vi public service som en samlande kraft för hela vårt land. Vi säkerställer att alla oavsett bakgrund - inkluderande våra nationella minoriteter, och framför allt vår judiska minoritet - har samma tillgång till det som bygger vårt gemensamma Sverige. Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Hur ska staten stötta kyrkorna som en del av det svenska kulturarvet? Det är den fråga som vi debatterar i dag i kammaren. Det är dock knappast fråga om att de politiska partierna tycker olika i frågan om huruvida staten ska stötta det kyrkliga kulturarvet eller inte, för där tror jag att vi alla är överens.

Sverige har en mer än tusenårig kristen historia. Kristendomen har historiskt haft en mer genomgripande inverkan på vår svenska kultur än någon annan institution i Sverige. På gott och ont har konst, filosofi, traditioner, arkitektur, hantverk och musik varit starkt färgade av vårt kyrkliga arv.

Svenska kyrkan har gjort mycket för att skapa den svenska identiteten. Det kyrkliga kulturarvet är därför en angelägenhet för hela samhället, för där finns spår från hela Sveriges historia. Det kyrkliga kulturarvet är allas angelägenhet, oavsett om man är medlem i Svenska kyrkan eller inte. Det fysiska kulturarvet är dessutom en unik skatt som är viktig för oss som nation att vårda och värna, framför allt eftersom Sverige till skillnad från många andra länder inte har varit i krig på många år.

Sedan 2010 har statens stöd till Svenska kyrkans kulturarv legat på omkring 460 miljoner kronor årligen - en summa som Svenska kyrkan menar i dag är otillräcklig för att uppfylla behovet. Diskrepansen mellan Svenska kyrkans upplevda behov och ersättningens faktiska storlek är påtaglig.

Kulturutskottet har under våren sett till att vi har träffat Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet, och vi har även träffat Länsstyrelsen Skåne. Samtliga har gett olika bilder av arbetet med att vårda de kulturhistoriska kyrkobyggnaderna.

När vi hade Riksantikvarieämbetet på besök hos oss i kulturutskottet under beredningen av ärendet menade de att stödet har haft avsedd effekt och att byggnaderna aldrig har varit så välskötta som de är i dag. Men situationen verkar skilja sig åt mellan olika delar av landet - det är uppenbart.

Kulturutskottet träffade Länsstyrelsen Skåne under ett besök där under våren, då det blev tydligt att det finns ett stort behov av medel att för att bevara kyrkorna där. Jag tror att en stor del av lösningen ligger i Svenska kyrkans eget arbete med fördelningsnycklarna, som pågår just nu, där man kanske behöver se över vilka delar av landet som bör ges mer medel efter behov.

Fru talman! Staten bör tillsammans med Svenska kyrkan fortsätta att ta ansvar för att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas. En fortsatt förtroendefull samverkan mellan staten och Svenska kyrkan blir då mycket betydelsefull, faktiskt helt avgörande. Men det är först när budgeten presenteras i höst som regeringen meddelar hur stödet kommer se ut framöver. Jag ser fram emot beskedet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla

Herr talman! Regeringens kulturpolitik syftar till att göra kulturen till en allemansrätt. Den som lyssnat på Parisa Liljestrand, vår kulturminister, vet att detta är någonting hon ständigt återkommer till. Men det är inte bara ord, utan det är också handling.

Den här regeringen håller på att ta fram en kulturkanon. Vi håller på att ta fram läslistor i skolorna och en Sverigekurs för nyanlända. Allt detta syftar till att göra kulturen till en allemansrätt och se till att alla människor i Sverige har en riktig möjlighet att ta till sig av det enorma kulturarv som finns i Sverige.

Läsande är hela grunden för att kunna ta till sig av kulturen, och där är det otroligt viktigt att satsa på barn och ungdomar. Det är därför vi gör en stor satsning på skolbibliotek, på läromedel och på läsande i stort. Vi satsar också på idrott i utsatta områden med över 100 miljoner varje år, och vi har också en tillfällig lösning med 100 miljoner under det här året inför införandet av fritidskortet. Vi satsar också i år 32 miljoner extra på kulturskolan innan fridskortet kommer till, och satsningen syftar till att få tag i de ungdomar som annars inte kommer till kulturskolan.

Men vi tar också hand om våra stora kulturarv i Sverige. Naturhistoriska riksmuseet får ett tillskott i den budget som vi om ett par månader kommer att besluta om för att kompensera för att museet har hållit stängt. Vi kommer att storsatsa på Kungliga Operan. Sedan över tio år finns ett beslut i kammaren om att renovera operan, och med den borgerliga regeringen görs nu en riktig renovering av operan. Det blir Statens fastighetsverks största och mest komplicerade renovering någonsin.

Den kulturella allmänhetsrätten som Parisa Liljestrand pratar om är alltså inte bara prat utan också action. Det händer en massa saker här.

Herr talman! Jag vill ägna sista delen av mitt anförande åt att vända mig till kulturutskottets ordförande Amanda Lind, som troligen gör sitt absolut sista inlägg här i kammaren i dag som ordförande för kulturutskottet innan hon går vidare och förmodligen blir språkrör.

Jag vill citera Astrid Lindgrens Pippi Långstrump: "Den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll." Jag tycker det citatet säger mycket om Amanda Lind. Hon kom in i utskottet som en före detta kulturminister. Hon kunde allt och kände alla och har varit otroligt givmild mot oss andra ledamöter när det gäller att dela med sig av sina erfarenheter och kontakter när vi har varit ute och pratat. Hon har också lett utskottet på ett föredömligt sätt.

Jag vill verkligen här i kammaren tacka Amanda Lind för ett fantastiskt genomförande av ordförandeskapet i kulturutskottet. Tack!

(Applåder)

Kultur för alla

Fru talman! Spel och betting är ett nöje för många men kan för en del leda till missbruk som innebär livslång skuldsättning. Olovlig spelverksamhet är dessutom en viktig inkomstkälla för kriminella nätverk och ett vanligt sätt för dem att sina tvätta sina smutsiga pengar från exempelvis stölder. Det är utifrån denna problembild som regleringen av den svenska spelmarknaden måste ske.

Under alltför lång tid har den svenska spelmarknaden varit för svagt reglerad. Det har funnits stora problem med matchfixning, och spelbolag och lotterier har alltför lätt kunnat tjäna pengar på tveksamma sätt. Liberalerna vill därför se ett förbud för kreditlån till spel.

Sedan den borgerliga regeringen tillträdde 2022 har mycket hänt på spelområdet. Tack vare den borgerliga regeringen har nya regler om matchfixning införts. Även nya regler har införts som hindrar spelutvecklare från att samarbeta med olicensierade spelbolag.

Fru talman! Att politik är ett maratonlopp som kräver tålamod brukade Barbro Westerholm ofta säga till mig, och tålamod har jag haft i denna fråga. Men i dag tas gräddfilen för Socialdemokraternas lotterier, A-lotterierna, bort.

Genom Liberalernas Birgitta Ohlsson tillsatte Alliansen en utredning som gick i hamn 2015 och som föreslog ett införande av ett skriftlighetskrav vid all telefonförsäljning. Men när Socialdemokraterna 2018 äntligen gick fram med Alliansens utredning valde de föga förvånande att undanta lotteriförsäljning från skriftlighetskravet.

Fru talman! Redan 2018 när jag var ledamot i civilutskottet riktade en majoritet av utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att det nya skriftlighetskravet vid telefonförsäljning även skulle gälla allmännyttiga lotterier. Det var en skam att Socialdemokraterna 2018 valde sitt egenintresse att tjäna pengar på lotterier framför att skydda äldre - detta trots att 96 procent av svenska folket ville ha ett heltäckande skriftlighetskrav vid telefonförsäljning. Vi borgerliga partier, inklusive Centerpartiet, röstade för detta i kammaren trots att vi vanligtvis är mot krav och förbud. Men detta var viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Spelfrågor

Morgan Johansson och Socialdemokraterna vägrade att tillgodose riksdagens tillkännagivande från 2018 under hela fyra års tid, fram tills de förlorade valet 2022. Då kom en ny regering, och i dag, tack vare den moderatledda regeringen, kommer riksdagen att rösta igenom en lag som betyder att alla företag som säljer via telefon i Sverige får ett skriftlighetskrav. Tutti.

Dessutom går regeringen i dag fram med lagändringar om behandling av personuppgifter, vilket förbättrar omsorgsplikten för spelföretag. Det handlar om att skydda spelarnas liv, hälsa och ekonomi. Fler åtgärder kan komma för att förbättra stödet till spelmissbrukare.

Regeringen riktar framför allt in sig på de olicensierade spelbolagen. Där ligger fokus eftersom vi vet att det är där människor med spelmissbruk spelar. Fler förslag riktade mot just dessa bolag kommer förmodligen.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Fru talman! Den systemhotande brottslighet som vårt land nu upplever har brutala konsekvenser för brottsoffren, för människors trygghet och integritet i utsatta områden och i förlängningen för hela vårt fria och öppna samhälle. Människor med våldskapital ska inte tillåtas skrämma hederliga medborgare till tystnad. Gängen med sin totala hänsynslöshet, bland annat har man mördat på idrottsplatser på sistone, kommer inte att sluta förrän vi har stoppat dem.

Idrott utgör många gånger den gemenskap som hindrar ungdomar från att lockas till kriminella gäng i våra utsatta områden. Det är skälet till att regeringen, utöver de cirka 2 miljarder som årligen går till idrottsrörelsen i Sverige, också satsar 100 miljoner årligen på idrott för barn och unga i utsatta områden. Det är en procentuell ökning som inte går att jämföra med den förra regeringens.

Förra veckan besökte kulturutskottet Skåne. Där fick vi bland annat träffa fotbollsklubben FC Rosengård, som är Sveriges mest framgångsrika fotbollsklubb för damer. FC Rosengårds tränare och volontärer är några av de tusentals vardagshjältar i Sverige som ger barn och unga en meningsfull vardag och en framtidstro.

I dag är i genomsnitt 40 procent av ungdomarna i Sverige aktiva i en idrottsförening. Det är nämligen fler än någonsin just nu. Det är fler än före pandemin, så vi har fått se en rebound. 42 procent av pojkarna och 37 procent av flickorna är aktiva i en idrottsförening. Men i våra utsatta områden är det markant färre, framför allt bland flickor. Det beror, fru talman, enligt min mening på att vi i Sverige i stället för att finansiera idrottsföreningar har finansierat spelkortsklubbar för vuxna män.

I min hemstad Göteborg är det bara 8 procent av flickorna i Bergsjön som idrottar, trots att 24 procent av pojkarna deltar i idrott. Det måste ändå sägas att skillnaden är väldigt stor. Man kan inte bortse från att det kan vara hedersnormer och andra normer kring flickors möjlighet att idrotta som har stark inverkan här.

Det påstås falskt av oppositionen att den borgerliga regeringen inte satsar på förebyggande åtgärder för att bekämpa utanförskap. Det är inte sant, och det var besöket hos FC Rosengård ett bevis på. Tack vare regeringens satsning på 100 miljoner varje år specifikt till idrott i utsatta områden kan FC Rosengård nu storsatsa och bygga ut sin verksamhet för ungdomarna i Rosengård. Och tack vare att den här regeringen kräver att det ska vara jämställda satsningar, att det ska gå lika mycket till flickor som till pojkar, gör man precis det just nu i satsningarna på FC Rosengård i Rosengård. Flickor som aldrig har idrottat lockas till idrotten. Man får in ungdomar som aldrig idrottat tidigare.

Dessutom kommer regeringens omfattande satsning på ett fritidskort som ska ge en aktiv och meningsfull vardag och fritid för barn och unga mellan 8 och 16 år att ge särskild effekt i våra utsatta områden, eftersom den kommer att vara socioekonomiskt viktad och gå direkt till ungdomarna. 92 procent av flickorna i Bergsjön idrottar inte. De kommer alla att veta att de i framtiden har en säck pengar som de kan använda. Föreningar och andra som vill satsa i de här områdena kommer att kunna rekrytera de här flickorna till idrott. Mammorna och papporna kommer inte att tvingas välja mellan mat på bordet eller att barnet ska delta i idrotten. Det är den stora skillnaden med fritidskortet. Det går till varje individ och är socioekonomiskt inriktat. Och det kanske är skillnaden mellan vad en borgerlig regering väljer att satsa på och vad en vänsterregering väljer att satsa på.

Det är skillnaden mellan en vänsterregerings generella bidrag, som kan användas till villamattor för barn som liksom mina egna barn har akademikerföräldrar, och en borgerlig regering som satsar pengar som framför allt går till ungdomar som inte idrottar i dag och som bor i utsatta områden.

I dag beslutade regeringen även att idrottsrörelsen får 200 miljoner detta år tills systemet med fritidskort är i gång. Pengarna kommer bland annat att gå till anläggningar och, fru talman, jag tror faktiskt att det är första gången, i alla fall under min tid i riksdagen, som en regering satsar på anläggningar. Det verkar vara väldigt efterfrågat av alla partier i riksdagen, så jag hoppas att alla känner sig lite nöjda i dag.

Staten ska inte och kan inte göra allt på egen hand. Civilsamhället och näringslivet är jätteviktiga bidragsgivare och tar samhällsansvar tillsammans för att bekämpa utanförskapet i Sverige. Jag vill ge ett exempel. Det svenska miniorlandslaget i friidrott är ett samarbetsprojekt mellan Svensk Friidrott och it-företaget Atea. Tillsammans satsar de på fritidsaktiviteter riktade till barn i de första skolåren i idrottssvaga områden.

Satsningen innebär att lokala friidrottsföreningar, tillsammans med initiativtagaren Ateas lokala kontor, startar upp miniorlandslag som tränar ihop cirka tio veckor under våren och tio veckor under hösten. Samtlig träning är kostnadsfri för dem som vill delta. Dessutom ingår gratis medlemskap i föreningen. Det är den här typen av satsningar som ett fritidskort i framtiden kommer att kunna stötta, men det näringslivet gör är också jätteviktigt.

Fru talman! Med regeringens politik kommer vi på sikt att få fler unga att idrotta och färre unga som lockas in i systemhotande brottslighet.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! När det gäller folkbildningsutredningen tycker jag att den är jätteviktig. Den har fått nya direktiv av den nya borgerliga regeringen. Det skiljer sig vad regeringen och vad Socialdemokraterna tycker i fråga om budgetunderlaget, men jag vore väldigt förvånad om inte även Socialdemokraterna själva hade ändrat i exempelvis regleringsbrevet och krävt en bättre uppföljning. Jag tror att alla regeringar som är ansvarsfulla hade tvingats göra ändringar i regleringsbrevet.

Nu har vi tyckt olika i fråga om hur mycket vi ska göra. Vi har ändrat i förordningarna och delat dem i två olika. Det tyckte folkhögskolornas riksförbund - jag minns inte namnet; förlåt, herr talman - var helt okej att göra. Vänsterregeringen - din regering, Amanda Lind - hade ju tidigare gett särskilda stöd riktade till folkhögskolor. Jag ser inte riktigt ändringen här som någon form av superstor reformändring. Ni gjorde ju likadant, men ni gjorde det på ett annat sätt. Ni gav extra insatser till den ena eller den andra.

Sedan var det frågan om att använda begreppet kulturelit. Jag har inte kallat några för bortskämd kulturelit, men jag tycker att det är problematiskt när man inte ser de enorma utmaningar som så många ungdomar i dag har med att ta del av det svenska språket, det svenska samhället och kulturen i Sverige. Det finns inga kulturskolor i de flesta utsatta områden. Idrottsdeltagandet är enormt lågt, deltagandet i fritidsaktiviteter likaså. Deltagandet i teater och kultur är också väldigt lågt. Då tycker jag inte att det är så problematiskt att ta fram en kulturkanon där man beskriver: Detta är den kultur och de texter som andra i stor utsträckning deltar i och använder i det här landet. De är viktiga för vår gemenskap. Det är därför jag framför den typen av åsikter.

(Applåder)

Herr talman! När det gäller folkbildningsutredningen och folkbildningen är det närmast omöjligt för en regering att vänta i två eller tre år på att införa reformer när det kommer den typ av granskningar som Riksrevisionen kom med. Vi har genomfört ett antal förordningsförändringar. Vi har i regleringsbrevet krävt att de tydligare ska ta tag i de uppkomna saker som Riksrevisionen pekar på. Det är de åtgärder vi har vidtagit på grund av att det har saknats kostnadsunderlag i 40 procent av ärendena, så jag känner ändå att jag beskrev Riksrevisionens rapport korrekt. Det kanske var andra som inte gjorde det. Vi har vidtagit de åtgärder på grund av Riksrevisionens rapport som vi behövde vidta här och nu.

För vår del handlar ändringen i budgeten om en prioritering av läsande och av yrkeshögskolor, yrkesutbildningar och folkhögskolor. Det är egentligen en flytt från utbildning och folkbildning till utbildning och folkbildning som vi genomför i mina ögon - en annan prioritering, helt enkelt, från vår sida.

Sedan gällde det frågan om att använda begreppet kulturelit eller inte. Det är ett faktum att det finns många barn och ungdomar i Sverige som inte får tillgång till den svenska kulturen. De deltar inte i kulturskolan. Jag visste inte ens vad kulturskolan var när jag växte upp. I vuxen ålder, när jag kom in i riksdagen, lärde jag känna någonting som hette kulturskolan. Jag läste inte de mest klassiska böckerna när jag växte upp. Dem har jag läst som vuxen. Jag deltog i idrott men inte alls i samma omfattning och sammanhang som andra.

När man ser hur många debattörer - jag pratar inte om någon här i kammaren - är emot alla insatser som borgerligheten föreslår för att se till att dessa ungdomar får tillgång till den kultur de har rätt till tycker jag att de är någon form av kulturelit som inte vill öppna upp för att se det här problemet och göra något åt saken.

Herr talman! Jag tycker att de insatser som Lawen Redar föreslår är bra. Jag tror dock att vi måste adressera ett annat grundproblem, och det är den normförskjutning som sker i våra utsatta områden där andra människor än staten eller de laglydiga medborgarna sätter agendan.

Vi kan titta på några av Göteborgs utsatta områden. Det kom precis en undersökning därifrån som tittade på exempelvis oskuldsnormer. Det visade sig att en stor andel av de flickor som bor och växer upp i Göteborgs utsatta områden har en oskuldsnorm. De förväntas vara oskulder. De förväntas ha en annan typ av framtid när det gäller vad de får göra, hur de får leva och vad de får plugga. Det är klart att det blir befriande om de får läsa vissa gemensamma texter som resten av landet läser, som handlar om Pippi Långstrump som slår sig fri.

Det finns en makt i att känna till våra viktigaste texter. Sedan kommer det inte att räcka att ha en kulturkanon; det visar till exempel Danmark. Den måste följas upp bättre, man måste uppdatera den och man måste jobba mer aktivt med den. I grund och botten är det en av väldigt många komponenter. Jag säger inte att det är lösningen, men jag säger att det behövs som en del av en lösning.

Om vi får läslistor som fungerar så att alla barn läser ett antal av de mest klassiska böckerna, oavsett om de är från Sverige eller från något annat land, om vi har en satsning på bibliotekarier och skolbibliotek, om vi har en satsning på att man faktiskt har böcker hemma och inte skärmar, tror jag att vi i framtiden kommer att lyckas höja skolornas resultat och barnens läsförmåga.

Jag tror egentligen inte att vi tycker olika om vad som behöver göras. Jag tror att vi tycker olika om vad som därutöver behöver göras. Vi vill göra mer från Liberalernas sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Herr talman! Tack, Lawen Redar, för din fråga! Det stämmer att det har blivit 59 områden, och det innefattar tre kategorier: riskområden, utsatta områden och särskilt utsatta områden. Alla dessa tillsammans är alltså utsatta områden.

Den satsning som vi nu gör med pengar till idrott i utsatta områden gäller alla områden som är utsatta och har varit utsatta de senaste åren. Den gäller alltså fler än 61, om man ska vara uppriktig. Ett antal som har tagits bort får stanna kvar i satsningen. Dessutom gäller den angränsande områden om polisen och länsstyrelsen - tror jag att det är - tycker att det är befogat. Oftast är det ju dessa områden som riskerar att sedan bli utsatta.

Vad gäller kulturkanonen är det en del av ett väldigt stort paket; jag nämnde sju olika saker där vi satsar på läsande. Men jag tror de facto att det är en stor kulturell skillnad om man får växa upp med Alfons Åberg och Pippi Långstrump eller inte. Genom att ha läslistor, genom att ha en kulturkanon, genom att satsa på bättre och tidigare insatser i förskolan när det gäller läsande och genom att satsa på specialister i läsande i förskolan kommer vi att få se en mycket större skillnad.

Jag delar Lawen Redars åsikt att det inte räcker med en kulturkanon. Det handlar om vad man gör med den, och det handlar om vilka övriga insatser man gör. Vi kommer att göra stora insatser. Det handlar om allting från att använda Socialdemokraternas gamla insats Bokstart till att använda fler pedagoger tidigt.

Vad gäller skolsegregationen kan jag säga att jag kommer från Tynnered i Göteborg. 70 procent av svensk segregation beror på var man bor. Oavsett om det skulle finnas friskolor eller inte är det de facto så att i skolan i Tynnered är nästan alla andra generationens svenskar. Oavsett vad man tycker om friskolorna - som vi ska reformera - behövs andra insatser i de här skolorna specifikt för att lyfta skolresultaten och läsförmågan. Det behöver göras i vilket fall som helst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Herr talman! Vi har en läskris i Sverige. Det framgår tydligt i den internationella studie om läsförmåga som heter Pirls. Även Pisastudien som kom i veckan pekar på en kunskapskollaps i svensk skola. Så här kan vi inte ha det. Sverige är en kunskapsnation. Vår rikedom som nation bygger på att vi har haft en skola där alla barn, oavsett bakgrund, har lärt sig läsa, skriva och räkna.

Det har framför allt skett en markant ökning av unga som ligger på en mycket låg nivå i läsningen. Antalet elever på denna låga nivå har ökat med 60 procent i Sverige sedan 2016. Om trenden skulle fortsätta kommer vi att ha en ganska stor andel unga svenskar som är funktionella analfabeter. Väldigt många i den här gruppen är som jag andra generationens svenskar.

Utanförskapet i Sverige handlar inte bara om socioekonomi. Det handlar framför allt om ett känslomässigt och kulturellt utanförskap som vi måste adressera som politiker. Alltför många ungdomar med utländsk bakgrund känner sig inte som svenskar. De upplever sig inte vara delaktiga i samhällsbygget här.

De deltar inte i idrottsföreningar i någon stor utsträckning. De går inte heller i stor utsträckning i kulturskolor - sådana finns oftast inte i utsatta områden. De går inte på teater och konstliv om inte skolan tar dem dit. De badas inte i våra klassiska böcker från barnsben. De är sällan medlemmar i Scouterna, Friluftsfrämjandet eller någon av våra andra fantastiska civilsamhällesorganisationer.

Herr talman! Alla barn som växer upp i Sverige måste få tillgång till den svenska kulturen och det svenska språket. Många inom kulturvärlden har uttryckt sig kraftigt negativt till en kulturkanon sedan förslaget presenterades i Tidöavtalet. Det är lätt att raljera över en kulturkanon när man själv tillhör kultureliten. Men i stället menar jag, herr talman, att det avslöjar en form av snålhet.

Kultureliten besitter ett massivt kulturkapital som den med självklarhet förmedlar till sina egna barn, som därigenom får ett försprång i att framgångsrikt kunna navigera i det svenska samhället. Varför missunna förortens ungdomar kulturens makt, herr talman? Det är min fråga.

Den borgerliga regeringen lägger nu fram förslag om insatser för att få bukt med läskrisen. Det behövs både insatser för att öka läsandet för barn och insatser för att integrera vuxna som i dag inte har lyckats komma in i samhället.

Sammanlagt 1,8 miljarder kronor läggs under mandatperioden för att få barn att börja läsa och att gå från skärm till pärm. Jag vill ge några exempel på Liberalernas satsningar för ett ökat läsande och för att minska läsgapet mellan utsatta områden och Sveriges villamattor.

Det har varit för mycket skärmar och för lite böcker för små barn. Den här regeringen med Liberalerna lägger om den förra regeringens helt okritiska digitalisering. Vi lägger en halv miljard kronor varje år på läroböcker, riktiga läroböcker. Jag ser fram emot att se barn bära läroböckerna hem från skolan.

Vi har gett ett uppdrag till Skolverket att ta fram läslistor som ska vara ett stöd till lärare, och vi kommer att ta fram en kulturkanon under mandatperioden oavsett vad kultureliten säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Alla elever ska ha tillgång till bemannade skolbibliotek. Väl fungerande skolbibliotek kan ha en enorm effekt för läsningen i skolan. Satsningen rullas fram under mandatperioden.

Det görs en ökad satsning på folkbibliotekens arbete med läsfrämjande för barn. 40 miljoner läggs de kommande åren.

Vi ger ett förstärkt bidrag till Svenska barnboksinstitutet.

Vi fortsätter den nationella satsningen med bokstart för mindre barn.

Vi förlänger satsningen på resursbiblioteken för våra nationella minoriteter. Det är viktigt att få dem med.

Dessutom är vi liberaler stolta över satsningen på idrott i utsatta områden. Nu rullas de 100 miljonerna ut. I vartenda ett av våra 61 utsatta områden finns det i dag idrottsföreningar som får ta del av de pengarna. De är på riktigt, och de kommer att göra skillnad. Dessutom kommer fritidskortet för unga att bli verklighet under nästa år.

Vartenda barn och varje ung människa i Sverige kommer själva att kunna välja ett fritidsintresse att delta i, och föräldrarna kommer inte att kunna använda pengarna till någonting annat. Vi minskar med de här satsningarna gapet mellan de barn som har råd och de barn som avstår för att deras föräldrar inte kan betala för fritidsaktiviteter.

Herr talman! Svensk kultur finansieras faktiskt inte främst av skattebetalarna utan genom ideella krafter, genom företagare som sponsrar och genom privatpersoner som betalar för kultur, idrott eller fritidsaktiviteter. Vuxna behöver ha inkomster för att kunna betala för sitt eget och för sina barns deltagande. Regeringen gör därför ett antal satsningar för vuxna för att minska utanförskapet och få fler att bli en del av samhället.

Först och främst har folkhögskolan fått ett generellt ökat stöd med 100 miljoner kronor. Den spelar en viktig roll i det svenska utbildningssystemet, framför allt för att ge möjligheter för dem som inte riktigt kom till sin rätt i den vanliga svenska skolan. På ett innovativt och annorlunda sätt får de i folkhögskolan en starkare självkänsla och motivation till utbildning. Det handlar inte minst om möjligheten att läsa upp allmän kurs, som gör att de sedan kan få behörighet att läsa vidare i någon form av eftergymnasial utbildning, högskola och så vidare.

I budgeten föreslås också att mer än 1,3 miljarder kronor ska tillföras för att förstärka regionalt yrkesvux och att närmare 400 miljoner kronor ska tillföras för yrkeshögskoleutbildningar.

Herr talman! När man gör satsningar på ungas läsande, ungas idrottande och ungas fritidsaktiviteter och på folkhögskolor, yrkesvux och yrkeshögskolor måste man som politiker även välja att minska stödet till annat.

Studieförbunden, som fick 2,5 miljarder av staten, regioner och kommuner 2023, får ett minskat stöd med 250 miljoner det kommande året. Men studieförbunden tar också del av andra bidrag och har egna intäkter. Totalt cirka 3,5 miljarder fick studieförbunden 2021, när man senast räknade på det. Det är alltså en besparing som sker men knappast någon slakt, som har påståtts i medierna. Och då har jag inte ens räknat in Sisu, som är idrottarnas bildningsförbund, i dessa pengar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Folkbildningen ligger väldigt nära Liberalernas dna. Den kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad, som drevs av liberala kvinnorättskämpar, var ett av skälen till att vi gjorde enorma framsteg för jämställdhet och demokrati i Sverige. Tyvärr har dock folkbildningen varit en källa till skandaler på senare år. Riksrevisionens rapporter visar att nära hälften av de stöd som de har granskat har saknat kostnadsunderlag. Detta är helt oacceptabelt. Det är fusk med skattemedel, som ingen i den här kammaren borde kunna ställa sig bakom.

Sverige ska fortsättningsvis ha en stark folkbildning. Men demokratins infrastruktur ska inte i framtiden kunna utnyttjas av icke-demokrater eller kriminella element. Vi ska stoppa det bidragsfusk som har funnits inom folkbildningen. Med det sagt: Detta är inte skälet till att Liberalerna har varit med om att göra denna besparing. Det är satsningarna på allt annat som är skälet till att Liberalerna är med och gör besparingen på folkbildningen.

Avslutningsvis vill jag även betona vikten av judiskt liv i Sverige. Den antisemitism som finns i Sverige har förvärrats efter Hamas terrorattack mot Israel. Det är avskyvärt att svenska judar ska behöva vara rädda för att bära sin davidsstjärna eller behöva gömma sin identitet för andra. För att bekämpa antisemitismen behöver åtgärder vidtas på många olika fronter. Regeringen har avsatt medel för folkhögskoleinsatser som stärker kunskaperna om judiskt liv och judisk kultur i Sverige, och vi har ökat medlen för att skydda judiska församlingar och skolor. Vi kommer att göra mer om det krävs.

Herr talman! Liberalerna yrkar bifall till den borgerliga regeringens och Sverigedemokraternas budgetförslag inom utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi det nya mediestödet, en reform som efterfrågats både av branschen och av Liberalerna under en längre tid.

Det stöd som finns i dag är dåligt anpassat till nutidens medielandskap. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag om ett nytt, modernt mediestöd.

Vi som befinner oss här i kammaren hör nog till den del av befolkningen som konsumerar nyheter i en omfattning som kanske är ganska osund för oss själva. Jag tror mig också tala för de flesta svenskar när jag säger att papperstidningen i dag är mer av ett undantag medan de digitala nyheterna är dit vi vänder oss för att bli uppdaterade. Det är tydligt att ett stöd som det vi har i dag, som bygger på tanken att nyheter bäst förmedlas på papper, har blivit omodernt. När jag öppnar tidningen morgonen efter har ju allt redan förändrats.

Jag vill börja med att påminna om att det förslag vi i dag debatterar är en produkt av ett samarbete. Det var den tidigare S-MP-regeringen som tillsatte utredningen som fick i uppdrag att föreslå förändringar av press- och mediestödet för att anpassa det till ett modernt medielandskap. Utredaren Mats Svegfors fick i uppdrag att förankra utredningens förslag hos riksdagens partier och branschen. Det gjorde han också, och nu lägger den sittande borgerliga och liberala regeringen fram ett förslag som ligger väldigt nära utredningen som S-MP-regeringen beställde.

Herr talman! Den digitala utvecklingen har revolutionerat nyhetsmedierna och den svenska tidningsbranschen. Att vi i dag nås av nyheter i realtid och att fler perspektiv än någonsin får plats i debatten är givetvis något som jag och Liberalerna gläds åt.

Men som med mycket annat finns det också en baksida. Konkurrensen mellan medie- och informationsplattformarna har hårdnat, annonsintäkterna har minskat och de yngre generationerna tycks inte vara lockade av de traditionella medierna i samma utsträckning som tidigare generationer. De får sin information från Tiktok, ett Kinaägt företag.

Många tidningar befinner sig i kris. Ett fortsatt stöd behövs för att vi ska kunna säkra mediemångfalden. Men det nya stödet måste vara anpassat till sin tid. Ett modernt mediestöd ska vara teknikneutralt, och det är det vi får med oss efter omröstningen i dag.

Regeringens förslag handlar om så mycket mer än bara ett branschstöd. De tidigaste tidningarna i Sverige var med och lade grunden för vår demokrati. Sedan dess har den oberoende pressen varit en grundpelare i den svenska demokratin. Vi lever i dag i en tid där desinformation ofta färdas snabbare än seriösa nyheter, där främmande förtryckarstater som Kina, Ryssland och Qatar vill oss illa och där inhemska intressen som lever på splittring och separatism använder desinformation för att nå sina syften. Ett exempel är kampanjen mot den svenska socialtjänsten.

I denna tid har den seriösa journalistiken och public service en enormt viktig uppgift och plats att fylla. Vårt gemensamma motstånd kräver nämligen en livskraftig mediebransch som rymmer olika röster och perspektiv, där den gemensamma nämnaren är journalistik av hög kvalitet. Med det mediestöd som snart är på plats kommer det att kunna säkras.

Dagens nyhetsförmedlare måste fortsätta att bygga demokratin stark. Att använda sin rösträtt är den yttersta demokratiska handlingen, men att kunna bilda sig en uppfattning i samhällsfrågor och kritiskt värdera nyheter och samhällsinformation är avgörande för att kunna nyttja den demokratiska rättigheten.

Vi politiker har därför en skyldighet att skapa tidsenliga förutsättningar för att säkra den mångfald av medier som en demokrati behöver. Som liberal är jag därför stolt över att vara med och få ett modernt mediestöd på plats.

Herr talman! Man brukar säga att kyrkan står mitt i byn. Men i dag är det kanske mer korrekt att säga att tidningen står i centrum för ett starkt samhälle. Finns det en stark tidning, finns det en stark lokal debatt, finns det en stärkt kommun.

Studier i USA visar betydelsen av en livskraftig lokal press. När tidningar lagts ned har det lokala engagemanget och lokalsamhället påverkats negativt.

Det stöd som regeringen föreslår har därför stort fokus på den lokala och regionala nyhetsjournalistiken. Många lokaltidningar har drabbats hårt när annonsintäkterna minskat och prenumeranterna försvunnit. Vissa har tvingats lägga ned. Andra kämpar för sin existens. Det nya stödet kommer att säkra den lokala nyhetsförmedlingen. Den är viktig. Lokal och regional nyhetsförmedling har fundamental betydelse för demokratin, men den är också viktig för att stärka lokalsamhället. Den lokala politiken behöver bevakas och granskas av lokala medier som förstår frågorna, känner läsarna och vet vilka konsekvenser både enskilda beslut och större trender kan få.

Herr talman! Jag vill också särskilt betona betydelsen av mediemångfald. Många av de frågetecken som oppositionen rest i debatten kommer att rätas ut när förordningen och myndigheternas föreskrifter presenteras. Vilka enskilda medier som kommer att få stöd är inte upp till oss politiker att avgöra - det är upp till mediestödsnämnden att avgöra. Vi liberaler är stolta över den nya konstruktionen med ledamöter främst från juridiken och regeln om att man inte får vara aktiv i partipolitik, vare sig på lokal eller regional nivå eller på riksnivå. Detta säkrar armslängds avstånd, som andra många gånger har efterfrågat.

Jag vill också passa på att lyfta fram Sveriges stolta tradition av en mångfald av tidningar. Genom tidigare mediestöd har tidningar som inte har kunnat konkurrera helt av egen kraft kunnat bidra med perspektiv och mångfald. Allmänna nyhetsmedier med hög kvalitet är helt avgörande. Mindre, rikstäckande, samhällspolitiska tidningar är också av stor vikt. Dessa har tidigare fått stöd, och det måste säkras att de får det även framöver.

Slutligen vill jag också säga att jag välkomnar den utredning som regeringen nu har tillsatt, som handlar om att se över tidskrifternas situation - en utredning som fått i uppdrag att bedöma behovet av ett tidsbegränsat stöd till tidskrifter som bedriver fördjupande samhälls- och nyhetsjournalistik för att underlätta deras anpassning till de nya digitala marknadsförutsättningarna.

Herr talman! I Sverige ska kulturen vara fri. Armlängds avstånd ska gälla för politiker. Public service ska vara oberoende, och mediernas frihet ska värnas.

Men det är det svenska föreningslivet som är demokratins infrastruktur. Det finns inget viktigare för sammanhållning, social fostran och förståelse för den svenska demokratin än svenskt föreningsliv. Om det sedan är i en idrottsförening, i Studieförbundet Vuxenskolan eller på en folkhögskola är mindre viktigt.

Folkbildning ligger väldigt nära Liberalernas dna. Låt mig ge ett exempel: För lite mer än 100 år sedan, i mars 1922, träffades fem liberala kvinnor på godset Fogelstad i Södermanland. Två av dem, Kerstin Hesselgren - vars riksdagsmandat jag sitter på; hon valdes in för Liberalerna i Göteborg - och Elisabeth Tamm, hade nyligen valts in i riksdagen som två av de fem första riksdagskvinnorna. Syftet med mötet var att skapa en medborgarskola för kvinnor på Fogelstad. Tillsammans skulle de fem kvinnorna komma att kallas för Fogelstadgruppen eller Konstellationen.

Den kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad arrangerade sommarkurser mellan 1925 och 1954. Medborgarskolan samlade deltagare från olika samhällsgrupper och åsiktsriktningar. Totalt hade skolan omkring 2 000 deltagare. Kvinnorna utbildades i vad man kallade för medborgarkunskap. De fick träning i att debattera och i att tala offentligt. På den tiden var nämligen argumentet mot kvinnor att de inte kunde delta i demokratin eftersom de inte hade egenskaperna för det. Ett viktigt syfte var att ge deltagarna självförtroende och inspiration till framtida samhällsinsatser. Många av dem kom att bli politiker. Dessa kvinnor folkbildade och gjorde en otrolig insats för vår demokrati och för svensk jämställdhet.

Herr talman! Vi liberaler förstår att bildning skapar förutsättningar för individer att forma sitt eget liv, inte minst genom deltagande i det demokratiska samtalet. Samtidigt har det de senaste åren rapporterats om fusk och bedrägeri inom studieförbundens verksamheter. Riksrevisionens granskning, som kom förra året, är starkt kritisk mot bristen på kontroll och uppföljning av hur pengarna används.

Det är viktigt att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Dels ska vi stå upp för föreningslivet, som är demokratins infrastruktur, dels ska vi se till att skattepengar som satsas på föreningslivet inte hamnar i fel händer. Därför har regeringen på sin agenda att se till att hitta ett system som på ett bättre sätt lever upp till skattebetalarnas legitima krav och förväntan på att skattepengar används på ett korrekt sätt till korrekta saker. Även den tidigare socialdemokratiska regeringen såg problemen med fusk, och därför tillsattes den utredning som nu ser över detta under Christer Nylanders ledning. Vi har redan vidtagit ett antal åtgärder med anledning av Riksrevisionens rapport. Vi måste göra det när en rapport kommer med sådan kritik. Det finns till exempel med i den förordning som reglerar Folkbildningsrådet att man ska följa upp och återkomma med bättre och tydligare redovisning. Det måste vi göra även om utredningen fortfarande pågår.

Sverige ska även fortsättningsvis ha folkbildning och ett starkt föreningsliv. Men ett löfte vill jag ge här och nu: Demokratins infrastruktur ska inte i framtiden kunna utnyttjas av icke-demokrater eller kriminella element. Tidöavtalet är tydligt när det gäller att inte en enda skattekrona ska gå till extremism, kriminella gäng eller radikal islamism.

Att skattepengar till föreningsliv har hamnat i fel händer är uppenbart. Det är exempelvis tydligt med fallet i Botkyrka, där studieförbundet ABF:s fritidsgårdar har använts av kriminella element. I en granskningsrapport som Botkyrka kommun lät säkerhetsföretaget 2Secure genomföra under första kvartalet 2022 av ABF:s verksamheter i kommunen vittnar polisen om att personer har burit skyddsvästar inne i fritidsgårdarna, att det har slängts narkotika och knivar på marken när polisen har anlänt till fritidsgårdarna och att personer som är totalt olämpliga att arbeta med ungdomar har anställts i verksamheten. En stor andel av dem som var anställda för att jobba med dessa ungdomar i utsatta områden hade relativt nya domar mot sig.

Ännu mer problematiskt är studieförbundet Ibn Rushd och dess kopplingar till Muslimska brödraskapet och Grå vargarna. Medier har flera gånger uppmärksammat studieförbundets radikala samrören, däribland samarbetet med den turkiska statens Diyanetmoskéer i Göteborg. Enligt flera granskningar spionerar Diyanetmoskéer på exilkritiker i Europa. Ibn Rushd har även finansierat en lokalavdelning i Skåne tillhörande den turkiska islamiströrelsen Millî Görüs, Grå vargarna alltså, vilket Kvällsposten avslöjade 2018.

Senast i höstas framkom det att Ibn Rushd i Göteborg hade samarbetat med en kvinnoförening, Lale, som i sociala medier uppvisat en uppenbar koppling till Millî Görüs och Grå vargarna-sfären. Det är helt oacceptabelt att svenska skattepengar går till den typen av föreningar.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet och avslag på reservationerna.

Liberalerna är stolta över att regeringen under den här mandatperioden kommer att reformera de pengar som går till folkbildning och stärka demokratikraven för bidrag. Även i framtiden ska idrott, föreningar och folkbildning få del av skattepengar, men inte en enda skattekrona ska gå till fuskare, skojare eller extremister.

(Applåder)

Fru talman! Jag har egentligen inget att tillägga mer än att det är en definitionsfråga om partipolitiska lotterier är allmännyttiga eller inte. Jag tycker inte att man kan jämföra partier med den lokala fotbollsföreningen som ska finansiera sina fotbollar och matchtröjor och att man genom att ha särregler för sig själva ska kunna finansiera en valrörelse för en viss politisk inriktning.

Det handlar verkligen om särregler för Soialdemokraterna själva. Fallet från 2018 med telefonförsäljning är ett uppenbart lagstiftningsskrivande och framförande för att gynna det egna partiet och den egna verksamheten. Om jag ringer till Gun, 65, på telefon och försöker sälja någonting gäller i dag krav på skriftlighet för alla, förutom för det partiets eget lotteri.

Det är klart att det inte blir tydligt för pensionärer i Sverige som riskerar att bli utnyttjade att det finns ett undantag som de inte känner till för lotterier som gäller för alla andra i samhället. Om man verkligen hade brytt sig om att människor blir utnyttjade hade man inte infört ett litet undantag bara för sig själva som gör att man får sälja saker till äldre personer på det här sättet. Det är klart att det är problematiskt.

Det är ännu mer problematiskt när en majoritet i riksdagen har sagt att vi inte ska ha det på det här sättet. Socialdemokraterna valde att skriva ihop sig med de andra partierna men gjorde ingenting på fyra år när man hade makten. Det är det stora problemet vi har i Sverige med de här lotterierna. Problemet är inte att regeringspartierna försöker ta bort en socialdemokratisk finansieringskälla, utan att Socialdemokraterna har skapat en egen lagstiftning där de har satt sig själva före pensionärers rättigheter och möjligheter i livet. Det är tydligt i fallet med telefonförsäljning.

(Applåder)

Fru talman! Jag välkomnar att Vänsterpartiet nu anser att Sverigedemokraterna är ett allmännyttigt parti och att de är samhällsbärare och positiva för demokratin. Det är nog första gången någonsin jag har hört det i kammaren. Jag tycker att det är jättekul.

Låt oss prata om ärendet. Det är lite farligt att ge sig in i en diskussion om det med någon som varit i rummet och att påstå att det som personen säger inte stämmer. Om riksdagsledamoten vill veta vad som hände när det gäller telefonförsäljning kan jag säga att vi i oppositionen var kraftigt negativa till att det skulle finnas en särlagstiftning för Socialdemokraterna. Socialdemokraterna utredde inget annat än sin egen särlagstiftning, den lagstiftning de kom till riksdagen med.

Sverigedemokraterna hade en reservation. Allianspartierna hade en egen. Det fanns alltså majoritet. När dessutom Vänsterpartiet anslöt till allianspartiernas motion i riksdagen bildades en majoritet.

Eftersom Vänsterpartiet aldrig har suttit i regeringen kan jag meddela att kutym när man har en riksdagsmajoritet emot sig är att man väljer att gå med oppositionen, för att skriva ned motståndet mot sig själv. När Vänsterpartiet vände valde alltså S och MP att gå med på allianspartiernas yrkande.

Sedan hände ingenting. Eller hur? Det var 2018. Under Socialdemokraternas ytterligare fyra år vid makten kom det ingen annan ändring av det undantag som Socialdemokraterna hade infört för sig själva. Det är klart att det är problematiskt att ha särregler för sig själva.

I er motivreservation kräver ni att det ska vara bred enighet, men det gjorde ni inte 2018, när ni anslöt till allianspartierna. Hur kommer det sig att ni plötsligt har det nya kravet, Vasiliki Tsouplaki?

Fru talman! Jag har själv varit i opposition i åtta års tid, och nu sitter jag i regeringsställning. Jag förstår att man vill att andra partier ska rösta på ens motioner i riksdagen, men det är inte så maktutövning fungerar.

Vi kommer tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna i samarbete med Sverigedemokraterna att komma tillbaka med regleringar i en ordnad process för att säkerställa att dessa kulturutövare ska få alla de möjligheter som andra kulturutövare har. Men vi vill inte att de ska bli bidragsberoende.

Jag kan ge riksdagsledamoten Nordin rätt i att jag inte preciserade detta absolut rätt i talarstolen. Men ni skriver i er reservation att de allmännyttiga, alltså de riktiga allmännyttiga, lotterierna - som IOGT-NTO, era egna som är nära kopplade till Centerpartiet, Bygdegårdarnas Riksförbunds lotterier, och liknande - ska regleras på samma sätt som partilotterierna. Det tycker inte jag är en rimlig ståndpunkt.

När ni ändå ställer det kravet ställer ni er på Socialdemokraternas sida och menar att Socialdemokraternas lotterier är likvärdiga med IOGT-NTO:s lotterier och den lokala fotbollsföreningens lotterier. Varför gör ni det? Varför är de likvärdiga? Det är det ni skriver i er reservation.

Men jag ber om ursäkt; riksdagsledamoten har rätt i att jag inte porträtterade det hela på ett riktigt sätt.

Fru talman! E-spel, gaming, är kultur. Det är väldigt bra kultur av det viktiga skälet att det oftast inte är statligt finansierat. Det är självfinansierat. Det är företagare som skapar spel och driver spel, och det är ungdomar som deltar i denna kultur. Det är hundra procent kultur.

Om Liberalerna förhoppningsvis får som vi vill - och jag tror att det finns en enighet bland Tidöpartierna - kommer det att skrivas in i de olika direktiven att detta är kultur. Däremot vill jag inte att verksamheten ska bli bidragsberoende, för de fixar det själva. De är självgående. Jag tror att vi behöver hitta en balans där vi inte drar ifrån det unika i att de är självgående, för detta är en enorm fördel för den svenska näringen och den svenska industrin. Det kommer alltså förhoppningsvis att skrivas in, och kulturministern har också sagt detta. Det behöver man inte oroa sig för.

Däremot vill jag veta om Centerpartiet anser att det behövs en bred enighet för att reglera de partipolitiska lotterierna. Måste de tre andra partierna och Centerpartiet vara med? Krävs det en majoritet av ledamöterna i riksdagens kammare, eller är det någon typ av 75-procentsregel? Var går gränsen?

Fru talman! Spel och betting är ett nöje för många, men också ett missbruk som innebär en livslång skuldsättning för många andra. Olovlig spelverksamhet är dessutom en enormt viktig inkomstkälla för kriminella nätverk och gäng och ett vanligt sätt för dem att sina tvätta sina smutsiga pengar från sådant som stölder till vita pengar.

Det är utifrån denna problembild som regleringen av den svenska spelmarknaden måste ske. Under för en alltför lång tid har spelmarknaden varit för svagt reglerad. Den har haft ett otillräckligt konsumentskydd. Man har haft ett stort problem med matchfixning och för stora möjligheter för spelbolag och lotterier att tjäna pengar på tveksamma sätt.

På senare år har förändringar gjorts, och nu införs även tack vare regeringen nya regler om matchfixning med bred enighet i riksdagen. Nya regler införs som hindrar spelprogramutvecklare från att samarbeta med olicensierade spelbolag.

Spelinspektionen ges bättre möjligheter att blockera betalningar till och från olovlig spelverksamhet, oftast i andra länder. Spelinspektionen ska också kunna göra dolda tester av olika speltjänster. Allt detta är nödvändigt och väldigt bra för att komma åt den svarta marknaden, den olicensierade marknaden och de gängkriminella.

Fru talman! Det finns starka skäl att göra mycket mer. Den borgerliga regeringen har nyligen gett Spelinspektionen och Finansinspektionen i uppdrag att stärka sitt samarbete för att motverka olaglig spelverksamhet och för att förebygga och förhindra penningtvätt. Det tror jag kommer att leda till mycket större problem för de kriminella gängen som tvättar sina pengar.

Dessutom har den borgerliga regeringen och Sverigedemokraterna nyligen kommit överens om att genom en utredning se över regleringen för de partipolitiska lotterierna. Det verkar ha rått lite tveksamheter om vad som gäller. Läser man Tidöpartiernas majoritetstext står det väldigt tydligt att de har kommit överens om att genom en utredning se över regleringen för de partipolitiska lotterierna.

Jag vill verkligen framföra det för alla som tittar och för civilsamhällesorganisationer som har lotterier. De är inte hotade på något sätt över huvud taget. Utredningen gäller bara de partipolitiska lotterierna. Jag tänker upprepa det en sista gång så att det blir väldigt tydligt. Den utredning som vi tillsätter kommer enbart att handla om de partipolitiska lotterierna. De allmännyttiga lotterierna är inte hotade på något sätt av Tidöpartierna och regeringen.

Fru talman! Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet hävdar i sin motivreservation gällande de partipolitiska lotterierna att regleringen måste tas med en bred enighet i riksdagen. Även Centerpartiet har en liknande skrivning i sin motivreservation.

Jag tycker att det är jätteunderhållande att det ställs ett krav på en extremt bred enighet. Jag satt i det ansvariga utskottet för telefonförsäljning, civilutskottet, under väldigt många år. När skriftlighetskrav för telefonförsäljning reglerades av Sveriges riksdag 2018 valde Socialdemokraterna och Miljöpartiet att gå fram med lagförslag som undantog enbart deras egna lotterier från skriftlighetskravet.

Alla företag som säljer saker via telefon i Sverige i dag måste ha ett skriftlighetskrav förutom de allmännyttiga lotterierna. Det ville inte Socialdemokraterna och Miljöpartiet gå fram med.

Låt oss säga vilka partier som var emot. Det var Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Det var samtliga dessa fem partier, fem av åtta riksdagspartier. En majoritet i den riksdagen ville inte ha ett undantag för skriftlighet för de allmännyttiga lotterierna. Det var ingen bred enighet över huvud taget.

Jag förstår inte resonemanget från Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och helt plötsligt även Centerpartiet i dag. Det har en helt annan åsikt än vad det hade 2018.

Regeringen kom undan med lagstiftningen, för det var det enda alternativet som fanns vid bordet. Det fanns inget lagförslag som var berett som inkluderade de allmännyttiga lotterierna. Vad hände då, fru talman?

Det som hände var att riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att tillsätta en utredning för att inkludera telefonförsäljningskravet även för de allmännyttiga lotterierna.

Man kan fråga sig vad som hände sedan. Det hände ingenting. Trots att en bred majoritet i Sveriges riksdag ville att även de allmännyttiga lotterierna och Socialdemokraternas lotteri skulle inkluderas i kravet vad gäller telefonförsäljning kom det aldrig något förslag till Sveriges riksdag.

Fru talman! Det är därför som jag tycker att det är väldigt viktigt att vi nu ser över de partipolitiska lotteriernas regler och system. Men det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet och avslag på reservationerna.

I detta anförande instämde Leonid Yurkovskiy (SD).