Robert Hannah

Asylsökande ska som huvudregel endast ha rätt till ekonomiskt bistånd om de uteslutande bor på det asylboende som de har tilldelats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna innebär att Migrationsverket får möjlighet att undersöka utrymmen på asylboendena i syfte att kontrollera att asylsökanden bor på den tilldelade boendeplatsen. Syftet är att säkerställa att de asylsökande inte lever i utanförskap eller ekonomisk och social utsatthet, och är en förutsättning för att asylprocessen och återvändandearbetet ska fungera effektivt.

Vidare ska en ansökan om uppehållstillstånd betraktas som återkallad för asylsökande som inte bor på ett asylboende och inte har underrättat Migrationsverket om sin bostadsadress. Dessutom införs en lagreglerad skyldighet för asylsökande att delta i samhällsintroduktion.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2025.

Asylsökande ska som huvudregel endast ha rätt till ekonomiskt bistånd om de uteslutande bor på det asylboende som de har tilldelats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna innebär att Migrationsverket får möjlighet att undersöka utrymmen på asylboendena i syfte att kontrollera att asylsökanden bor på den tilldelade boendeplatsen. Syftet är att säkerställa att de asylsökande inte lever i utanförskap eller ekonomisk och social utsatthet, och är en förutsättning för att asylprocessen och återvändandearbetet ska fungera effektivt.

Vidare ska en ansökan om uppehållstillstånd betraktas som återkallad för asylsökande som inte bor på ett asylboende och inte har underrättat Migrationsverket om sin bostadsadress. Dessutom införs en lagreglerad skyldighet för asylsökande att delta i samhällsintroduktion.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2025.

Asylsökande ska som huvudregel endast ha rätt till ekonomiskt bistånd om de uteslutande bor på det asylboende som de har tilldelats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna innebär att Migrationsverket får möjlighet att undersöka utrymmen på asylboendena i syfte att kontrollera att asylsökanden bor på den tilldelade boendeplatsen. Syftet är att säkerställa att de asylsökande inte lever i utanförskap eller ekonomisk och social utsatthet, och är en förutsättning för att asylprocessen och återvändandearbetet ska fungera effektivt.

Vidare ska en ansökan om uppehållstillstånd betraktas som återkallad för asylsökande som inte bor på ett asylboende och inte har underrättat Migrationsverket om sin bostadsadress. Dessutom införs en lagreglerad skyldighet för asylsökande att delta i samhällsintroduktion.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2025.

Fru talman! Jag tänker så här: Man kan inte kalla sig för Sveriges främsta antirasistiska parti om Judiska Centralrådet inte välkomnar partiet till sina verksamheter. De är rädda för hoten som kommer från samhället. Man tvingas ha polisskydd och andra typer av skydd.

Samtidigt väljer den största lokalföreningen i Vänsterpartiet att ta avstånd från partiledningen när de utesluter en antisemit. Det är ohållbart. Så kan vi inte ha det i det här landet. Det här är en nationell minoritet som är hotad och inte känner någon framtidstro. Många av mina judiska vänner är rädda för sin framtid och för hur det ska bli. Jag har judiska vänner som till och med har stått och vaktat utanför sina skolor för att de är rädda för att något ska ske och att någon ska ta sig in.

Så pass djupt går det här, och då kan inte ett antirasistiskt partis största lokalförening ta avstånd från uteslutning av antisemiter. Det funkar inte.

Jag har stort förtroende för riksdagsledamoten Vasiliki Tsouplaki och litar på vartenda ord hon säger om de här sakerna, när det gäller henne själv. Men det går inte att den största lokalföreningen öppet försvarar en antisemit när det gäller en av våra nationella minoriteter. Det hade aldrig någonsin accepterats gällande någon av våra andra nationella minoriteter.

Så länge Judiska Centralrådet inte är nöjda behöver Vänsterpartiet fundera över det här, och vi andra partier behöver fundera på vilken politik vi behöver ha för att stötta den judiska minoriteten. Den har en framtid i Sverige, men vi måste se till att det är så framöver också. Vi måste ha de politiska insatserna för att det ska bli så på riktigt.

Fru talman! Vad gäller frågan om samerna och språksatsningen med olika institut var det en tillfällig satsning som nu löper ut. Tanken med den var att de skulle bygga upp sin verksamhet, och verksamheten är nu uppbyggd.

Den bild jag fått är att den finansiering som nu kommer att finnas kommer att vara en trygghet för att de ska kunna fortsätta med verksamheten. Jag känner ingen större oro för att det inte kommer att kunna fortgå. Det är en bra satsning som den förra regeringen satte igång och som den här regeringen fortsätter med.

Sedan till frågan om judiskt liv. När jag talat med de olika företrädarna för den här gruppen är deras största oro inte olika typer av ekonomiska satsningar. Deras största oro är att spridningen av antisemitismen har fått fart.

Så kallade antirasister tycker att all rasism är viktig att bekämpa förutom den här rasismen. Antirasistiska partier har företrädare som sprider djupt antisemitiska budskap. Den största lokalföreningen i det ansvariga partiet tar avstånd från ett utträde av företrädare. Det finns enorma problem.

Den största oron som svenska judar känner i dag är att de hör till en utpekad grupp som inte får stöd från hela samhället. De känner inte att de har en framtid i det här landet, och de känner sig oroliga för sin säkerhet.

En stor satsning som vi gör i budgeten är just att öka stödet för religiösa församlingar och andra institut så att de få mer medel. Ärligt talat kommer de pengarna att gå direkt till olika judiska församlingar.

Jag har aldrig skämts så mycket som jag gjorde när utskottet besökte Malmö och jag såg att det var poliser och vakter utanför en judisk förskola. Vi borde alla i det här rummet inse att det är totalt oacceptabelt.

Vi behöver göra mycket mer för judiskt liv. Men vi behöver framför allt politiskt ställa oss bakom dem. Det saknar jag från Vänsterpartiet.

Fru talman! När jag såg årets julkalender Snödrömmar tillsammans med mina barn fylldes jag av både värme och stolthet. Genom berättelsen om samiska barn och deras vardag fick vi en inblick i en värld som är en del av Sverige men som kanske är okänd för många.

Julkalendern gör något fantastiskt. Den väcker nyfikenhet och skapar förståelse för en av våra nationella minoriteters unika kultur, unika historia och unika utmaningar. Samernas rika kultur är en ovärderlig del av vårt gemensamma kulturarv.

Genom public service når dessa berättelser ut till hela svenska folket, oavsett om du bor i Kiruna eller i Malmö. Detta är en påminnelse om varför vi behöver ett starkt och oberoende public service: för att spegla hela Sverige för alla svenska medborgare.

Om samisk kultur blir synligare och om fler barn får lära sig om våra urfolk bygger vi inte bara kunskap utan också respekt och sammanhållning. Det är just sådana insatser som skapar broar mellan olika delar av vårt samhälle och stärker vår demokrati.

Snödrömmar är inte bara en berättelse för barn utan en del av ett större arbete för att bevara och lyfta fram det som gör Sverige unikt. Det är därför, fru talman, som public service är en av de främsta garanterna för vårt öppna demokratiska samhälle. Vi i Liberalerna kommer alltid att stå fast vid en hög finansiering av public service.

Det är också ett av skälen till att vi nu gör en storsatsning på en annan nationell minoritet. Jag vill ta mig tiden att säga att av alla satsningar i vår budget är satsningen på den judiska minoriteten, som är en av våra nationella minoriteter, en av de viktigaste för mig och Liberalerna. Vi kommer att finansiera uppmärksammandet av 250 år av judiskt liv i Sverige nästa år.

Jag beklagar verkligen att vi har en situation i Sverige 2024 där många svenska judar - en av våra nationella minoriteter - inte känner sig trygga på svenska gator. Många av dem känner sig övergivna av så kallade antirasister. Den antirasistiska rörelsen verkar tycka att just denna befolkningsgrupp, just denna nationella minoritet, inte är viktig att försvara när omfattande antisemitism sprids i det svenska samhället baserat på en konflikt i ett helt annat land.

Det finns också så kallade antirasistiska partier som har viktiga företrädare som sprider antisemitiska budskap. När de har gjort detta och blivit uteslutna försvarar den största lokalföreningen i partiet den person som har spridit antisemitiska budskap.

Så kan vi inte ha det i Sverige. Det är därför regeringen gör stora satsningar för att stärka den judiska minoriteten i Sverige - en av våra nationella minoriteter. Vi hade aldrig accepterat att en annan nationell minoritet behandlas som den judiska minoriteten behandlas i dag.

Fru talman! Tidöpartiernas och Liberalernas kulturbudget är en budget för barn, bildning och beredskap. Den stärker kulturen som en bärande del av vårt samhälle och en frihetsskapande kraft för individen.

Kulturen är en nyckel till att känna tillhörighet och delaktighet i samhällsbygget. Låt mig lyfta fram några av Liberalernas prioriterade områden.

Det första, som alltid kommer att vara nummer ett, är barns läsande. Vi står inför en läskris i Sverige. Pisa- och Pirls-studier visar att svenska barns läsförmåga kraftigt har försämrats.

Det är oacceptabelt i en kunskapsnation som Sverige. Därför gör vi i regeringen flera satsningar. Vi säkerställer att alla elever får tillgång till bemannade skolbibliotek för att ge dem de resurser som krävs för att de ska utveckla sitt språk.

Läslistor, nyligen framtagna av Skolverket och Kulturrådet, ska stötta lärare i arbetet att erbjuda barn en mångfald av kvalitetslitteratur som är både utvecklande och inkluderande. I många av Sveriges skolor, framför allt i de utsatta områdena, har inte lärarna och pedagogerna läst litteraturvetenskap. De behöver det här stödet för att välja ut böcker.

Vi stärker arbetet med Bokstart för att ge de yngsta barnen en språklig grund att stå på. Vi satsar även på Svenska barnboksinstitutet och folkbiblioteken för att säkerställa att böcker når fler barn oavsett var i landet de bor. Läromedel är en stor satsning som Liberalerna är otroligt stolta över.

Det handlar för det andra om skydd och tillgängliggörande av kulturarvet. Vi stärker insatserna för att skydda vårt gemensamma kulturarv och göra det tillgänglig för fler. Stora uppdrag har till exempel getts till Riksantikvarieämbetet.

Genom digitalisering och riktade satsningar på bevarandet av historiska miljöer och föremål ser vi till att fler kan ta del av vårt gemensamma kulturarv. Kultur är en bro mellan generationer och ett fundament för gemensam förståelse.

För det tredje vill jag tala om stöd till kulturella och kreativa näringar. Jag kommer att tala lite mer om dataspel här. Den absolut största kulturyttringen bland barn och unga i Sverige i dag är dataspel.

Sverige är en stormakt inom dataspel, precis som vi är en stormakt inom musik. Men det har inte fått det erkännande som behövs. Nu jobbar hela kulturutskottet med att säkerställa att dataspelsbranschen får det erkännande som den behöver.

Våra svenska utvecklare skapar spel som inte bara är globala framgångar utan också kulturella uttryck för vår tid. Vi satsar på att stärka dataspelsbranschen med vår nya strategi för kreativa och kulturella näringar. Vi kommer att ge innovationsstöd och arbeta exportfrämjande för företagen.

Fru talman! Men med stor makt kommer också ett stort ansvar. Rapporter från till exempel barnrättsorganisationen Child X visar att gromning och mobbning på nätet är utbrett. Det sker dessutom i spelen. Två av tre barn i den här typen av miljöer utsätts för olämpligt beteende. Vi hade aldrig tillåtit att vuxna män skulle närma sig våra barn på gatan. Men i dataspel verkar det vara öppet forum.

Här måste vi ställa konkreta krav på ökad tillsyn och sanktioner. Vi vill ge myndigheter, såsom Post- och telestyrelsen, större befogenheter att granska hur plattformarna skyddar sina användare, och vi vill införa kännbara böter för dem som brister i detta arbete. Plattformarna måste ta ansvar för att blockera vuxna män som försöker utnyttja barn i dessa miljöer.

Vi behöver också en effektiv åldersverifiering. Sociala medier och spelplattformar ska ha skyldighet att införa system som förhindrar att barn exponeras för olämpligt innehåll eller kontakt med vuxna som inte hör hemma i de miljöerna.

Fru talman! Med denna kulturbudget lägger vi grunden för ett Sverige där barns läsande, bildning och beredskap går hand i hand. Vi stärker barns läsande, skyddar vårt kulturarv och öppnar möjligheter för fler kreativa näringar.

Samtidigt värnar vi public service som en samlande kraft för hela vårt land. Vi säkerställer att alla oavsett bakgrund - inkluderande våra nationella minoriteter, och framför allt vår judiska minoritet - har samma tillgång till det som bygger vårt gemensamma Sverige. Jag yrkar därmed bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Hur ska staten stötta kyrkorna som en del av det svenska kulturarvet? Det är den fråga som vi debatterar i dag i kammaren. Det är dock knappast fråga om att de politiska partierna tycker olika i frågan om huruvida staten ska stötta det kyrkliga kulturarvet eller inte, för där tror jag att vi alla är överens.

Sverige har en mer än tusenårig kristen historia. Kristendomen har historiskt haft en mer genomgripande inverkan på vår svenska kultur än någon annan institution i Sverige. På gott och ont har konst, filosofi, traditioner, arkitektur, hantverk och musik varit starkt färgade av vårt kyrkliga arv.

Svenska kyrkan har gjort mycket för att skapa den svenska identiteten. Det kyrkliga kulturarvet är därför en angelägenhet för hela samhället, för där finns spår från hela Sveriges historia. Det kyrkliga kulturarvet är allas angelägenhet, oavsett om man är medlem i Svenska kyrkan eller inte. Det fysiska kulturarvet är dessutom en unik skatt som är viktig för oss som nation att vårda och värna, framför allt eftersom Sverige till skillnad från många andra länder inte har varit i krig på många år.

Sedan 2010 har statens stöd till Svenska kyrkans kulturarv legat på omkring 460 miljoner kronor årligen - en summa som Svenska kyrkan menar i dag är otillräcklig för att uppfylla behovet. Diskrepansen mellan Svenska kyrkans upplevda behov och ersättningens faktiska storlek är påtaglig.

Kulturutskottet har under våren sett till att vi har träffat Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet, och vi har även träffat Länsstyrelsen Skåne. Samtliga har gett olika bilder av arbetet med att vårda de kulturhistoriska kyrkobyggnaderna.

När vi hade Riksantikvarieämbetet på besök hos oss i kulturutskottet under beredningen av ärendet menade de att stödet har haft avsedd effekt och att byggnaderna aldrig har varit så välskötta som de är i dag. Men situationen verkar skilja sig åt mellan olika delar av landet - det är uppenbart.

Kulturutskottet träffade Länsstyrelsen Skåne under ett besök där under våren, då det blev tydligt att det finns ett stort behov av medel att för att bevara kyrkorna där. Jag tror att en stor del av lösningen ligger i Svenska kyrkans eget arbete med fördelningsnycklarna, som pågår just nu, där man kanske behöver se över vilka delar av landet som bör ges mer medel efter behov.

Fru talman! Staten bör tillsammans med Svenska kyrkan fortsätta att ta ansvar för att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas. En fortsatt förtroendefull samverkan mellan staten och Svenska kyrkan blir då mycket betydelsefull, faktiskt helt avgörande. Men det är först när budgeten presenteras i höst som regeringen meddelar hur stödet kommer se ut framöver. Jag ser fram emot beskedet.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur för alla

Herr talman! Regeringens kulturpolitik syftar till att göra kulturen till en allemansrätt. Den som lyssnat på Parisa Liljestrand, vår kulturminister, vet att detta är någonting hon ständigt återkommer till. Men det är inte bara ord, utan det är också handling.

Den här regeringen håller på att ta fram en kulturkanon. Vi håller på att ta fram läslistor i skolorna och en Sverigekurs för nyanlända. Allt detta syftar till att göra kulturen till en allemansrätt och se till att alla människor i Sverige har en riktig möjlighet att ta till sig av det enorma kulturarv som finns i Sverige.

Läsande är hela grunden för att kunna ta till sig av kulturen, och där är det otroligt viktigt att satsa på barn och ungdomar. Det är därför vi gör en stor satsning på skolbibliotek, på läromedel och på läsande i stort. Vi satsar också på idrott i utsatta områden med över 100 miljoner varje år, och vi har också en tillfällig lösning med 100 miljoner under det här året inför införandet av fritidskortet. Vi satsar också i år 32 miljoner extra på kulturskolan innan fridskortet kommer till, och satsningen syftar till att få tag i de ungdomar som annars inte kommer till kulturskolan.

Men vi tar också hand om våra stora kulturarv i Sverige. Naturhistoriska riksmuseet får ett tillskott i den budget som vi om ett par månader kommer att besluta om för att kompensera för att museet har hållit stängt. Vi kommer att storsatsa på Kungliga Operan. Sedan över tio år finns ett beslut i kammaren om att renovera operan, och med den borgerliga regeringen görs nu en riktig renovering av operan. Det blir Statens fastighetsverks största och mest komplicerade renovering någonsin.

Den kulturella allmänhetsrätten som Parisa Liljestrand pratar om är alltså inte bara prat utan också action. Det händer en massa saker här.

Herr talman! Jag vill ägna sista delen av mitt anförande åt att vända mig till kulturutskottets ordförande Amanda Lind, som troligen gör sitt absolut sista inlägg här i kammaren i dag som ordförande för kulturutskottet innan hon går vidare och förmodligen blir språkrör.

Jag vill citera Astrid Lindgrens Pippi Långstrump: "Den som är väldigt stark måste också vara väldigt snäll." Jag tycker det citatet säger mycket om Amanda Lind. Hon kom in i utskottet som en före detta kulturminister. Hon kunde allt och kände alla och har varit otroligt givmild mot oss andra ledamöter när det gäller att dela med sig av sina erfarenheter och kontakter när vi har varit ute och pratat. Hon har också lett utskottet på ett föredömligt sätt.

Jag vill verkligen här i kammaren tacka Amanda Lind för ett fantastiskt genomförande av ordförandeskapet i kulturutskottet. Tack!

(Applåder)

Kultur för alla

Fru talman! Spel och betting är ett nöje för många men kan för en del leda till missbruk som innebär livslång skuldsättning. Olovlig spelverksamhet är dessutom en viktig inkomstkälla för kriminella nätverk och ett vanligt sätt för dem att sina tvätta sina smutsiga pengar från exempelvis stölder. Det är utifrån denna problembild som regleringen av den svenska spelmarknaden måste ske.

Under alltför lång tid har den svenska spelmarknaden varit för svagt reglerad. Det har funnits stora problem med matchfixning, och spelbolag och lotterier har alltför lätt kunnat tjäna pengar på tveksamma sätt. Liberalerna vill därför se ett förbud för kreditlån till spel.

Sedan den borgerliga regeringen tillträdde 2022 har mycket hänt på spelområdet. Tack vare den borgerliga regeringen har nya regler om matchfixning införts. Även nya regler har införts som hindrar spelutvecklare från att samarbeta med olicensierade spelbolag.

Fru talman! Att politik är ett maratonlopp som kräver tålamod brukade Barbro Westerholm ofta säga till mig, och tålamod har jag haft i denna fråga. Men i dag tas gräddfilen för Socialdemokraternas lotterier, A-lotterierna, bort.

Genom Liberalernas Birgitta Ohlsson tillsatte Alliansen en utredning som gick i hamn 2015 och som föreslog ett införande av ett skriftlighetskrav vid all telefonförsäljning. Men när Socialdemokraterna 2018 äntligen gick fram med Alliansens utredning valde de föga förvånande att undanta lotteriförsäljning från skriftlighetskravet.

Fru talman! Redan 2018 när jag var ledamot i civilutskottet riktade en majoritet av utskottet ett tillkännagivande till regeringen om att det nya skriftlighetskravet vid telefonförsäljning även skulle gälla allmännyttiga lotterier. Det var en skam att Socialdemokraterna 2018 valde sitt egenintresse att tjäna pengar på lotterier framför att skydda äldre - detta trots att 96 procent av svenska folket ville ha ett heltäckande skriftlighetskrav vid telefonförsäljning. Vi borgerliga partier, inklusive Centerpartiet, röstade för detta i kammaren trots att vi vanligtvis är mot krav och förbud. Men detta var viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Spelfrågor

Morgan Johansson och Socialdemokraterna vägrade att tillgodose riksdagens tillkännagivande från 2018 under hela fyra års tid, fram tills de förlorade valet 2022. Då kom en ny regering, och i dag, tack vare den moderatledda regeringen, kommer riksdagen att rösta igenom en lag som betyder att alla företag som säljer via telefon i Sverige får ett skriftlighetskrav. Tutti.

Dessutom går regeringen i dag fram med lagändringar om behandling av personuppgifter, vilket förbättrar omsorgsplikten för spelföretag. Det handlar om att skydda spelarnas liv, hälsa och ekonomi. Fler åtgärder kan komma för att förbättra stödet till spelmissbrukare.

Regeringen riktar framför allt in sig på de olicensierade spelbolagen. Där ligger fokus eftersom vi vet att det är där människor med spelmissbruk spelar. Fler förslag riktade mot just dessa bolag kommer förmodligen.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Fru talman! Den systemhotande brottslighet som vårt land nu upplever har brutala konsekvenser för brottsoffren, för människors trygghet och integritet i utsatta områden och i förlängningen för hela vårt fria och öppna samhälle. Människor med våldskapital ska inte tillåtas skrämma hederliga medborgare till tystnad. Gängen med sin totala hänsynslöshet, bland annat har man mördat på idrottsplatser på sistone, kommer inte att sluta förrän vi har stoppat dem.

Idrott utgör många gånger den gemenskap som hindrar ungdomar från att lockas till kriminella gäng i våra utsatta områden. Det är skälet till att regeringen, utöver de cirka 2 miljarder som årligen går till idrottsrörelsen i Sverige, också satsar 100 miljoner årligen på idrott för barn och unga i utsatta områden. Det är en procentuell ökning som inte går att jämföra med den förra regeringens.

Förra veckan besökte kulturutskottet Skåne. Där fick vi bland annat träffa fotbollsklubben FC Rosengård, som är Sveriges mest framgångsrika fotbollsklubb för damer. FC Rosengårds tränare och volontärer är några av de tusentals vardagshjältar i Sverige som ger barn och unga en meningsfull vardag och en framtidstro.

I dag är i genomsnitt 40 procent av ungdomarna i Sverige aktiva i en idrottsförening. Det är nämligen fler än någonsin just nu. Det är fler än före pandemin, så vi har fått se en rebound. 42 procent av pojkarna och 37 procent av flickorna är aktiva i en idrottsförening. Men i våra utsatta områden är det markant färre, framför allt bland flickor. Det beror, fru talman, enligt min mening på att vi i Sverige i stället för att finansiera idrottsföreningar har finansierat spelkortsklubbar för vuxna män.

I min hemstad Göteborg är det bara 8 procent av flickorna i Bergsjön som idrottar, trots att 24 procent av pojkarna deltar i idrott. Det måste ändå sägas att skillnaden är väldigt stor. Man kan inte bortse från att det kan vara hedersnormer och andra normer kring flickors möjlighet att idrotta som har stark inverkan här.

Det påstås falskt av oppositionen att den borgerliga regeringen inte satsar på förebyggande åtgärder för att bekämpa utanförskap. Det är inte sant, och det var besöket hos FC Rosengård ett bevis på. Tack vare regeringens satsning på 100 miljoner varje år specifikt till idrott i utsatta områden kan FC Rosengård nu storsatsa och bygga ut sin verksamhet för ungdomarna i Rosengård. Och tack vare att den här regeringen kräver att det ska vara jämställda satsningar, att det ska gå lika mycket till flickor som till pojkar, gör man precis det just nu i satsningarna på FC Rosengård i Rosengård. Flickor som aldrig har idrottat lockas till idrotten. Man får in ungdomar som aldrig idrottat tidigare.

Dessutom kommer regeringens omfattande satsning på ett fritidskort som ska ge en aktiv och meningsfull vardag och fritid för barn och unga mellan 8 och 16 år att ge särskild effekt i våra utsatta områden, eftersom den kommer att vara socioekonomiskt viktad och gå direkt till ungdomarna. 92 procent av flickorna i Bergsjön idrottar inte. De kommer alla att veta att de i framtiden har en säck pengar som de kan använda. Föreningar och andra som vill satsa i de här områdena kommer att kunna rekrytera de här flickorna till idrott. Mammorna och papporna kommer inte att tvingas välja mellan mat på bordet eller att barnet ska delta i idrotten. Det är den stora skillnaden med fritidskortet. Det går till varje individ och är socioekonomiskt inriktat. Och det kanske är skillnaden mellan vad en borgerlig regering väljer att satsa på och vad en vänsterregering väljer att satsa på.

Det är skillnaden mellan en vänsterregerings generella bidrag, som kan användas till villamattor för barn som liksom mina egna barn har akademikerföräldrar, och en borgerlig regering som satsar pengar som framför allt går till ungdomar som inte idrottar i dag och som bor i utsatta områden.

I dag beslutade regeringen även att idrottsrörelsen får 200 miljoner detta år tills systemet med fritidskort är i gång. Pengarna kommer bland annat att gå till anläggningar och, fru talman, jag tror faktiskt att det är första gången, i alla fall under min tid i riksdagen, som en regering satsar på anläggningar. Det verkar vara väldigt efterfrågat av alla partier i riksdagen, så jag hoppas att alla känner sig lite nöjda i dag.

Staten ska inte och kan inte göra allt på egen hand. Civilsamhället och näringslivet är jätteviktiga bidragsgivare och tar samhällsansvar tillsammans för att bekämpa utanförskapet i Sverige. Jag vill ge ett exempel. Det svenska miniorlandslaget i friidrott är ett samarbetsprojekt mellan Svensk Friidrott och it-företaget Atea. Tillsammans satsar de på fritidsaktiviteter riktade till barn i de första skolåren i idrottssvaga områden.

Satsningen innebär att lokala friidrottsföreningar, tillsammans med initiativtagaren Ateas lokala kontor, startar upp miniorlandslag som tränar ihop cirka tio veckor under våren och tio veckor under hösten. Samtlig träning är kostnadsfri för dem som vill delta. Dessutom ingår gratis medlemskap i föreningen. Det är den här typen av satsningar som ett fritidskort i framtiden kommer att kunna stötta, men det näringslivet gör är också jätteviktigt.

Fru talman! Med regeringens politik kommer vi på sikt att få fler unga att idrotta och färre unga som lockas in i systemhotande brottslighet.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! När det gäller folkbildningsutredningen tycker jag att den är jätteviktig. Den har fått nya direktiv av den nya borgerliga regeringen. Det skiljer sig vad regeringen och vad Socialdemokraterna tycker i fråga om budgetunderlaget, men jag vore väldigt förvånad om inte även Socialdemokraterna själva hade ändrat i exempelvis regleringsbrevet och krävt en bättre uppföljning. Jag tror att alla regeringar som är ansvarsfulla hade tvingats göra ändringar i regleringsbrevet.

Nu har vi tyckt olika i fråga om hur mycket vi ska göra. Vi har ändrat i förordningarna och delat dem i två olika. Det tyckte folkhögskolornas riksförbund - jag minns inte namnet; förlåt, herr talman - var helt okej att göra. Vänsterregeringen - din regering, Amanda Lind - hade ju tidigare gett särskilda stöd riktade till folkhögskolor. Jag ser inte riktigt ändringen här som någon form av superstor reformändring. Ni gjorde ju likadant, men ni gjorde det på ett annat sätt. Ni gav extra insatser till den ena eller den andra.

Sedan var det frågan om att använda begreppet kulturelit. Jag har inte kallat några för bortskämd kulturelit, men jag tycker att det är problematiskt när man inte ser de enorma utmaningar som så många ungdomar i dag har med att ta del av det svenska språket, det svenska samhället och kulturen i Sverige. Det finns inga kulturskolor i de flesta utsatta områden. Idrottsdeltagandet är enormt lågt, deltagandet i fritidsaktiviteter likaså. Deltagandet i teater och kultur är också väldigt lågt. Då tycker jag inte att det är så problematiskt att ta fram en kulturkanon där man beskriver: Detta är den kultur och de texter som andra i stor utsträckning deltar i och använder i det här landet. De är viktiga för vår gemenskap. Det är därför jag framför den typen av åsikter.

(Applåder)

Herr talman! När det gäller folkbildningsutredningen och folkbildningen är det närmast omöjligt för en regering att vänta i två eller tre år på att införa reformer när det kommer den typ av granskningar som Riksrevisionen kom med. Vi har genomfört ett antal förordningsförändringar. Vi har i regleringsbrevet krävt att de tydligare ska ta tag i de uppkomna saker som Riksrevisionen pekar på. Det är de åtgärder vi har vidtagit på grund av att det har saknats kostnadsunderlag i 40 procent av ärendena, så jag känner ändå att jag beskrev Riksrevisionens rapport korrekt. Det kanske var andra som inte gjorde det. Vi har vidtagit de åtgärder på grund av Riksrevisionens rapport som vi behövde vidta här och nu.

För vår del handlar ändringen i budgeten om en prioritering av läsande och av yrkeshögskolor, yrkesutbildningar och folkhögskolor. Det är egentligen en flytt från utbildning och folkbildning till utbildning och folkbildning som vi genomför i mina ögon - en annan prioritering, helt enkelt, från vår sida.

Sedan gällde det frågan om att använda begreppet kulturelit eller inte. Det är ett faktum att det finns många barn och ungdomar i Sverige som inte får tillgång till den svenska kulturen. De deltar inte i kulturskolan. Jag visste inte ens vad kulturskolan var när jag växte upp. I vuxen ålder, när jag kom in i riksdagen, lärde jag känna någonting som hette kulturskolan. Jag läste inte de mest klassiska böckerna när jag växte upp. Dem har jag läst som vuxen. Jag deltog i idrott men inte alls i samma omfattning och sammanhang som andra.

När man ser hur många debattörer - jag pratar inte om någon här i kammaren - är emot alla insatser som borgerligheten föreslår för att se till att dessa ungdomar får tillgång till den kultur de har rätt till tycker jag att de är någon form av kulturelit som inte vill öppna upp för att se det här problemet och göra något åt saken.

Herr talman! Jag tycker att de insatser som Lawen Redar föreslår är bra. Jag tror dock att vi måste adressera ett annat grundproblem, och det är den normförskjutning som sker i våra utsatta områden där andra människor än staten eller de laglydiga medborgarna sätter agendan.

Vi kan titta på några av Göteborgs utsatta områden. Det kom precis en undersökning därifrån som tittade på exempelvis oskuldsnormer. Det visade sig att en stor andel av de flickor som bor och växer upp i Göteborgs utsatta områden har en oskuldsnorm. De förväntas vara oskulder. De förväntas ha en annan typ av framtid när det gäller vad de får göra, hur de får leva och vad de får plugga. Det är klart att det blir befriande om de får läsa vissa gemensamma texter som resten av landet läser, som handlar om Pippi Långstrump som slår sig fri.

Det finns en makt i att känna till våra viktigaste texter. Sedan kommer det inte att räcka att ha en kulturkanon; det visar till exempel Danmark. Den måste följas upp bättre, man måste uppdatera den och man måste jobba mer aktivt med den. I grund och botten är det en av väldigt många komponenter. Jag säger inte att det är lösningen, men jag säger att det behövs som en del av en lösning.

Om vi får läslistor som fungerar så att alla barn läser ett antal av de mest klassiska böckerna, oavsett om de är från Sverige eller från något annat land, om vi har en satsning på bibliotekarier och skolbibliotek, om vi har en satsning på att man faktiskt har böcker hemma och inte skärmar, tror jag att vi i framtiden kommer att lyckas höja skolornas resultat och barnens läsförmåga.

Jag tror egentligen inte att vi tycker olika om vad som behöver göras. Jag tror att vi tycker olika om vad som därutöver behöver göras. Vi vill göra mer från Liberalernas sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kultur, medier, trossamfund och fritid

Herr talman! Tack, Lawen Redar, för din fråga! Det stämmer att det har blivit 59 områden, och det innefattar tre kategorier: riskområden, utsatta områden och särskilt utsatta områden. Alla dessa tillsammans är alltså utsatta områden.

Den satsning som vi nu gör med pengar till idrott i utsatta områden gäller alla områden som är utsatta och har varit utsatta de senaste åren. Den gäller alltså fler än 61, om man ska vara uppriktig. Ett antal som har tagits bort får stanna kvar i satsningen. Dessutom gäller den angränsande områden om polisen och länsstyrelsen - tror jag att det är - tycker att det är befogat. Oftast är det ju dessa områden som riskerar att sedan bli utsatta.

Vad gäller kulturkanonen är det en del av ett väldigt stort paket; jag nämnde sju olika saker där vi satsar på läsande. Men jag tror de facto att det är en stor kulturell skillnad om man får växa upp med Alfons Åberg och Pippi Långstrump eller inte. Genom att ha läslistor, genom att ha en kulturkanon, genom att satsa på bättre och tidigare insatser i förskolan när det gäller läsande och genom att satsa på specialister i läsande i förskolan kommer vi att få se en mycket större skillnad.

Jag delar Lawen Redars åsikt att det inte räcker med en kulturkanon. Det handlar om vad man gör med den, och det handlar om vilka övriga insatser man gör. Vi kommer att göra stora insatser. Det handlar om allting från att använda Socialdemokraternas gamla insats Bokstart till att använda fler pedagoger tidigt.

Vad gäller skolsegregationen kan jag säga att jag kommer från Tynnered i Göteborg. 70 procent av svensk segregation beror på var man bor. Oavsett om det skulle finnas friskolor eller inte är det de facto så att i skolan i Tynnered är nästan alla andra generationens svenskar. Oavsett vad man tycker om friskolorna - som vi ska reformera - behövs andra insatser i de här skolorna specifikt för att lyfta skolresultaten och läsförmågan. Det behöver göras i vilket fall som helst.