Marcus Andersson

Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om effektivare sanktioner inom luftfarten. De nya reglerna innebär också att luftfartslagens straffbestämmelser även kommer att omfatta överträdelser av bestämmelser i EU-förordningar som handlar om luftfarten.

• Vårdslöshet i lufttrafik som inte är grov ska kunna ligga till grund för ansvar, och det förtydligas i lagen när ett brott ska bedömas som grovt.
• Personer som under berusning utför en uppgift av väsentlig betydelse för flygsäkerheten utanför ett luftfartyg ska enligt beslutet i större utsträckning än med det nuvarande regelverket kunna dömas för flygfylleri.
  

Lagändringarna innebär också att regeringen i ett enskilt fall ska kunna besluta om tillfälliga inskränkningar av eller förbud mot luftfart inom hela landet. Detta gäller under särskilda förhållanden eller när det i övrigt krävs av hänsyn till allmän säkerhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om uranbrytning i Sverige. Beslutet innebär att det blir tillåtet att bryta uran i Sverige och att uran klassas som koncessionsmineral, det vill säga mineral som är särskilt viktigt för samhället.

Beslutet innebär också att verksamheter som hanterar små mängder uran inte ska omfattas av krav på tillstånd och inte omfattas av det kommunala vetot. Det kommunala vetot innebär att kommuner genom ett lokalt politiskt beslut kan bestämma om verksamheten ska tillåtas eller inte i kommunen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om uranbrytning i Sverige. Beslutet innebär att det blir tillåtet att bryta uran i Sverige och att uran klassas som koncessionsmineral, det vill säga mineral som är särskilt viktigt för samhället.

Beslutet innebär också att verksamheter som hanterar små mängder uran inte ska omfattas av krav på tillstånd och inte omfattas av det kommunala vetot. Det kommunala vetot innebär att kommuner genom ett lokalt politiskt beslut kan bestämma om verksamheten ska tillåtas eller inte i kommunen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om uranbrytning i Sverige. Beslutet innebär att det blir tillåtet att bryta uran i Sverige och att uran klassas som koncessionsmineral, det vill säga mineral som är särskilt viktigt för samhället.

Beslutet innebär också att verksamheter som hanterar små mängder uran inte ska omfattas av krav på tillstånd och inte omfattas av det kommunala vetot. Det kommunala vetot innebär att kommuner genom ett lokalt politiskt beslut kan bestämma om verksamheten ska tillåtas eller inte i kommunen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om uranbrytning i Sverige. Beslutet innebär att det blir tillåtet att bryta uran i Sverige och att uran klassas som koncessionsmineral, det vill säga mineral som är särskilt viktigt för samhället.

Beslutet innebär också att verksamheter som hanterar små mängder uran inte ska omfattas av krav på tillstånd och inte omfattas av det kommunala vetot. Det kommunala vetot innebär att kommuner genom ett lokalt politiskt beslut kan bestämma om verksamheten ska tillåtas eller inte i kommunen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om uranbrytning i Sverige. Beslutet innebär att det blir tillåtet att bryta uran i Sverige och att uran klassas som koncessionsmineral, det vill säga mineral som är särskilt viktigt för samhället.

Beslutet innebär också att verksamheter som hanterar små mängder uran inte ska omfattas av krav på tillstånd och inte omfattas av det kommunala vetot. Det kommunala vetot innebär att kommuner genom ett lokalt politiskt beslut kan bestämma om verksamheten ska tillåtas eller inte i kommunen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om statens insatser gentemot kommunerna i fråga om deras ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster är effektiva. Med allmänna vattentjänster menas vattenförsörjning och avlopp.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens ansvar brister i flera avseenden. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bland annat ge berörda myndigheter i uppdrag att fördjupa sin samverkan.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning och anser att de åtgärder som Riksrevisionen föreslagit är väl motiverade. I skrivelsen hänvisar regeringen till att den genom Havs- och vattenmyndighetens uppdrag, länsstyrelsens återrapporteringskrav och den fortsatta hanteringen av Va-beredskapsutredningens betänkande vidtar nödvändiga åtgärder för att i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer effektivisera statens insatser för allmänna vattentjänster.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om statens insatser gentemot kommunerna i fråga om deras ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster är effektiva. Med allmänna vattentjänster menas vattenförsörjning och avlopp.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens ansvar brister i flera avseenden. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bland annat ge berörda myndigheter i uppdrag att fördjupa sin samverkan.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning och anser att de åtgärder som Riksrevisionen föreslagit är väl motiverade. I skrivelsen hänvisar regeringen till att den genom Havs- och vattenmyndighetens uppdrag, länsstyrelsens återrapporteringskrav och den fortsatta hanteringen av Va-beredskapsutredningens betänkande vidtar nödvändiga åtgärder för att i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer effektivisera statens insatser för allmänna vattentjänster.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att myndigheter ska kunna stänga av anställda.

Den möjligheten ska gälla om en arbetstagare befinner sig i en situation som har lett till uppsägning eller som kan antas leda till uppsägning eller avskedande.

Bland annat gäller dessa regler för förslaget:

• Avstängningen ska gälla omedelbart och under en viss tid som får uppgå till max två månader i taget.
• Om kollektivavtalet inte säger någonting annat ska arbetstagaren få behålla sin lön och andra anställningsförmåner under avstängningstiden.
• I det fall arbetstagaren är medlem i facket behöver arbetsgivaren informera arbetstagarorganisationen om avstängningen, om det inte görs kan arbetstagaren ha rätt till skadestånd. Det gäller också om arbetsgivaren bryter mot vissa handläggningsföreskrifter.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service.

Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033.

Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service.

Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033.

Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service.

Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033.

Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service.

Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033.

Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service.

Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033.

Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service.

Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033.

Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att uppgifter kan lämnas mellan myndigheter utan att sekretess till skydd för enskilda är ett hinder.

Det ska vara möjligt förutsatt att det behövs för följande syften:

• förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet
• utreda brott
• förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar
• förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och olika typer av överträdelser.

För att uppgifter ska kunna lämnas ut föreslår regeringen att en sekretessbrytande bestämmelse införs. En uppgift kan dock bara lämnas ut om sekretessen inte överväger det behov och syfte som myndigheten har av uppgiften. Lagändringen innebär att vissa sekretessområden undantas.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att uppgifter kan lämnas mellan myndigheter utan att sekretess till skydd för enskilda är ett hinder.

Det ska vara möjligt förutsatt att det behövs för följande syften:

• förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet
• utreda brott
• förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar
• förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och olika typer av överträdelser.

För att uppgifter ska kunna lämnas ut föreslår regeringen att en sekretessbrytande bestämmelse införs. En uppgift kan dock bara lämnas ut om sekretessen inte överväger det behov och syfte som myndigheten har av uppgiften. Lagändringen innebär att vissa sekretessområden undantas.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att uppgifter kan lämnas mellan myndigheter utan att sekretess till skydd för enskilda är ett hinder.

Det ska vara möjligt förutsatt att det behövs för följande syften:

• förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet
• utreda brott
• förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar
• förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och olika typer av överträdelser.

För att uppgifter ska kunna lämnas ut föreslår regeringen att en sekretessbrytande bestämmelse införs. En uppgift kan dock bara lämnas ut om sekretessen inte överväger det behov och syfte som myndigheten har av uppgiften. Lagändringen innebär att vissa sekretessområden undantas.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025.