Kent Kumpula

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag.

Det här är riktigt bra och genomtänkta förslag från Tidöpartierna, som kommer att stärka samarbetet mellan skola och arbetsliv. Därigenom kommer de elever som går yrkesutbildningar att få bättre ingångar till fortsatt lärande i form av en anställning efter sin examen.

När eleverna får med sig en kvittens i form av ett godkänt yrkesprov tror och hoppas jag att fler företag kommer att våga anställa nyutexaminerade. Tyvärr är det i dag ett faktum att många elever som har gått praktiska yrkesutbildningar, till och med till identifierade bristyrken, ändå har svårt att hitta en lärlingsanställning, till exempel som byggnadsarbetare.

Herr talman! Detta gör att många unga med en yrkesutbildning i dag hamnar mellan stolarna. Det blir ett glapp mellan arbetsmarknadens behov av kompetensförsörjning och påfyllningen av nya arbetare. Det här glappet måste vi mura igen. Lyckas vi inte med det kommer det bara att bli större och större.

Herr talman! Det finns två reservationer till betänkandet från oppositionen som jag inte riktigt kan förstå. Det känns lite som att man skrivit dem mest för att det ska göras, inte för att man har något sakligt att ta upp eller någon förbättring att föreslå.

Jag kan läsa lite sammanfattningsvis från reservation 1:

”Entreprenad kan fungera i vissa fall … Men om det används för brett och som ett självändamål finns en risk att utbildningen splittras och att kvaliteten blir ännu mer ojämn än vad den är i dag … Därför menar vi att det behövs striktare och tydligare ramar samt bättre uppföljning och kontroll. När entreprenad och nya system införs behöver det finnas författningsrättsliga möjligheter för staten att utkräva ansvar av dem som utför utbildning på entreprenad.”

Herr talman! Det här är ju redan omhändertaget. Jag blir fundersam över om oppositionen ens har läst betänkandet. Självklart är det ingen som har några som helst planer på att utbildningarna på entreprenad ska släppas vind för våg, helt utan kontroller och uppföljningar.

Herr talman! Det står till och med i fetstil, redan i första meningen efter rubriken ”Yrkesutbildning på entreprenad”: ”Huvudmannen behåller ansvaret även när uppgifter överlämnas på entreprenad.”

Lite längre ned står det:

”Regeringen understryker att de utökade möjligheterna att bedriva yrkesutbildning på entreprenad som föreslås i propositionen inte får öka risken för oseriösa aktörer inom utbildningen. Även om en huvudman överlämnar yrkesutbildning på entreprenad till en enskild fysisk eller juridisk person ansvarar huvudmannen enligt skollagen fortfarande för att utbildningen håller hög kvalitet och bedrivs på ett seriöst sätt. – – – Vid allvarliga brister i en upphandlad yrkesutbildning är det därför enligt regeringen rimligt att huvudmannen … säger upp sitt entreprenadavtal. – – – Regeringen anger vidare att den avser att följa tillämpningen av reformen noga och att den vid behov kommer att vidta ytterligare åtgärder.”

Det är alltså verkligen inget som lämnas vind för våg, herr talman. Uppföljning och kontroll är självklarheter, och det är som sagt redan omhändertaget.

Det står också i reservation 1 att man tycker att branschskolor skulle vara ett bättre namn än yrkesutbildning. Dels håller jag inte med om det, dels är det petitesser att bråka om vad utbildningen ska kallas. Det är inte namnet på en utbildning som är avgörande, utan det är vad eleverna får med sig i form av kunskaper och anställbarbarhet som är det viktiga och det intressanta.

Herr talman! I reservation 2 oroar sig oppositionen helt i onödan för införandet av yrkesprov. Jag läser innantill från reservationen:

”Vi menar att yrkesproven måste utformas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter i respektive bransch och införas stegvis. Förutsättningarna ser olika ut i olika yrken, och det måste få ta tid att göra rätt.”

Återigen, herr talman, undrar jag helt seriöst om oppositionen ens har läst betänkandet. Antagligen inte, så jag läser innantill vad det står om införandet av yrkesprov.

”Regeringen konstaterar att en kontinuerlig återkoppling och samverkan mellan skolor och arbetslivet är avgörande för kvaliteten i yrkesutbildningen och att det leder till gott yrkeskunnande och anställningsbarhet för eleverna. Det behövs åtgärder för att förstärka samverkan mellan skola och arbetsliv, för att undervisningen i yrkesämnen ska bli så relevant för det framtida yrkeslivet som möjligt. Ett yrkesprov kan enligt regeringen skapa tydligare kopplingar mellan skola och arbetsliv, säkerställa att eleverna har de yrkeskunskaper som krävs för ett visst yrke och underlätta elevernas övergång till arbete.”

Vidare framgår följande i betänkandet:

”Samtidigt konstaterar regeringen att arbetet med att ta fram yrkesprov för alla yrkesutbildningar i gymnasieskolan kan vara tidskrävande, och det kan därför i vissa fall eller under en viss tid saknas ett sådant prov.”

Herr talman! Det här med att det måste få ta tid att göra rätt, att man ska införa yrkesproven i samverkan med arbetslivet, är också redan omhändertaget i betänkandet. Det är inget som kommer att stressas igenom eller införas utan täta kontakter med arbetsmarknadens parter för att säkerställa att yrkesproven blir både bra och relevanta och att de trimmas in till att hamna på rätt nivå.

Herr talman! Jag känner mig trygg i att det här kommer att bli bra, och det tror jag egentligen att oppositionen också är. De skriver följdmotioner och har reservationer som ren formalia, för att det ska göras liksom, inte för att de har hittat något som faktiskt behöver tas upp.

(Applåder)

Fru talman! Jag förstår den princip som ledamoten försöker belysa, men jag förstår fortfarande inte riktigt hur han får ihop matematiken. Om det är en eller två – det må vara fler än en – kristen skola som har problem ska de två skolorna stängas. Men om det rör sig om två av hundra skolor är det inte proportionellt att stänga hundra skolor.

En enorm majoritet av alla muslimska friskolor som över huvud taget finns har fått stänga. Nästan alla har fått stänga på grund av radikalisering, olika behandling av pojkar och flickor och så vidare. Skolsystemet har slagit larm, och Säkerhetspolisen slår larm. Till och med förskolor har fått stänga på grund av att barnen riskerar radikalisering. Vi hade ett flertal förskolor i Uppsala som fick stänga på grund av radikalisering av barnen. Ingen är förvånad över att det var muslimska förskolor – tyvärr, ska jag säga. Det vore jättebra om det inte var ett problem, men det är ett problem.

Vi måste lösa det som är ett problem. Vi kan inte lösa fiktiva problem som inte finns. Att blunda för att en enorm majoritet av problemen finns i de muslimska friskolorna är inte ärligt och inte sjyst. Jag har inte räknat på siffrorna, men överrepresentationen måste vara hundratals procent. Det är en helt enorm överrepresentation, om i princip alla muslimska förskolor och skolor har fått stänga på grund av radikalisering men väldigt få kristna. Det pekar på att samma problem inte riktigt finns på de två typerna av skolor.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 11 mars.)

Fru talman! Problemet är att det är en sådan enorm majoritet av de muslimska förskolorna och grundskolorna som har fått stänga på grund av radikalisering och så vidare. Det är inte de kristna skolorna.

Ledamoten tog upp ett specifikt fall – det är givetvis beklagligt. Oavsett vilken religiös inriktning man har ska vi inte ha sekter som driver skolor. En kristen skola som är radikaliserad, om det finns, ska givetvis stänga. Men om det finns en kristen skola som är radikaliserad och drivs av en sekt betyder inte det att 99 skolor som sköter sig också ska stänga – för att en skola är dålig. Men om det däremot är 99 av 100 muslimska skolor som är radikaliserade och gör skillnad på pojkar och flickor är det ju det som är problemet. Man måste kunna se problemet och erkänna att det är ett problem.

Att blunda för det, dra alla över en kam och säga ”nej, då förbjuder vi allt” funkar inte. Det blir inte rättvist. Det är inte det som är problemet. Vi ska lösa de problem som finns, och om det finns sekter som driver kristna skolor ska dessa givetvis stängas. Men det är inte normen för kristna konfessionella skolor. Tyvärr verkar det vara normen för muslimska konfessionella skolor.

Fru talman! För att spara tid har vi slagit ihop två debatter till en. Jag tänkte fokusera på betänkande UbU7 Övergripande skolfrågor.

I betänkandet behandlar utbildningsutskottet inte mindre än 150 motionsyrkanden, vilket visar hur viktigt det här området är. Många av motionerna är av övergripande karaktär, vilket väl nästan hörs på betänkandets titel – Övergripande skolfrågor. Jag tänkte trots den övergripande karaktären vara så fräck att jag riktar in mig på en specifik motion.

Jag tror att det är en motion som många av våra politiska motståndare medvetet försöker ducka för, helt enkelt för att det är en fråga som är obekväm för vänstersidan att diskutera och debattera. Det är ju ett välkänt faktum att många försöker låtsas som att obekväma frågor inte finns. I stället sticker Socialdemokraterna och partierna på vänstersidan gång på gång huvudet i sanden och hoppas att det jobbiga på något magiskt sätt ska lösas av sig självt.

Det är lite som med den flyktingkris som Sverige drabbades av under tiotals år – långt innan det hela kulminerade 2015. År ut och år in, under lång tid före 2015, tog Sverige varje år emot enormt många fler migranter än vi över huvud taget klarade av att integrera och få in i samhället. Detta var ingenting som plötsligt ”hände” år 2015, utan det pågick som sagt år efter år långt innan dess.

Det ansvarslösa flödet av migranter till Sverige under tiotals år är en bakgrund till varför den motion jag vill lyfta här i dag tyvärr behövs. Sverige betraktas i dag som ett av världens mest sekulariserade länder, men ingen kan förneka att det Sverige vi har i dag vilar på en kristen grund och på kristna värderingar. Den motion jag yrkar bifall till har titeln Förbud mot muslimska friskolor, fru talman, och är skriven av Richard Jomshof.

Jag yrkar därför bifall till reservation 34 i betänkande UbU7. Riksdagen borde självklart ställa sig bakom ett omedelbart stopp för nyetablering av friskolor med muslimsk profil och nedstängning av de friskolor med muslimsk profil som redan existerar.

Det finns i dag snudd på oändligt många exempel på just muslimska friskolor i Sverige som har tvingats stänga, av en massa olika anledningar, efter larm från Skolinspektionen eller Säkerhetspolisen. Det har handlat om allt från att barnen riskerar radikalisering och att utsättas för våldsbejakande extremism till en kraftigt ojämlik behandling av pojkar och flickor. Exempelvis har pojkar och flickor inte fått använda samma dörringång, och flickor med menstruation har inte varit välkomna till delar av utbildningen – med mera, med mera.

Man har till och med fått stänga friskolor med muslimsk profil eftersom skattepengar har skickats utomlands, till föreningar med oklara kopplingar till terrorism. År ut och år in har friskolor med muslimsk profil i Sverige gång på gång avslöjats som rena islamistiska radikaliseringsnästen.

Av alla friskolor som har fått stänga i Sverige mellan 2019 och slutet av 2024 har mer än 90 procent haft en muslimsk profil. Då måste man också ha i bakhuvudet att de muslimska friskolorna var en väldigt liten minoritet av alla konfessionella friskolor som fanns i Sverige under den tiden. Ändå stod de alltså för 90 procent av de skolor som tvingades stänga. Bara det säger en hel del.

Fru talman! Så här kan vi inte ha det i världens mest sekulariserade land. När det gång på gång visar sig att det är just de muslimska friskolorna som inte sköter sig måste vi ta vårt ansvar och stänga de skolorna.

Ur en integrationssynpunkt finns det dessutom bara fördelar med att helt och hållet förbjuda friskolor med muslimsk profil. Som vi alla känner till är Sverige ett land med kristen historia, och Sverige vilar på kristna värderingar. Det kan bara vara till nackdel för integrationen och för barnen om de hålls segregerade i muslimska friskolor. En anpassning till Sverige och till svenska värderingar blir självklart svårare för de barn som hålls isolerade från den svenska gemenskapen, från kristna värderingar och från den jämställdhet som trots allt är normen i Sverige i dag.

Det är inte kristna eller judiska konfessionella skolor som är problemet. Man kan ju inte dra alla över en kam, men när det är en så enorm majoritet muslimska friskolor bland de skolor som tvingas stänga på grund av radikalisering eller av andra orsaker är det de skolorna man ska stänga – inte alla konfessionella friskolor.

Fru talman! Jag tror att Linus inte riktigt lyssnade. Jag får upprepa mig: Man ska göra rätt sak i rätt ordning. Först ska man besluta att någonting ska göras, och sedan tar man fram kursplaner och så vidare. Sedan tar man fram valideringssätt. Att redan nu i detalj säga hur det ska göras, vilka utbildningsvägar det ska vara, vilka krav det ska vara och hur detta i detalj ska styras upp utan att veta hur kursplanerna och styrdokumenten kommer att se ut är jättekonstigt. Det är ett bakvänt sätt att göra det på.

Det finns ingen som har sagt att sexåringar ska sitta i skolbänken åtta timmar per dag och hårdplugga matematik, och jag tror ärligt talat inte heller att Linus tror det. Jag tror inte heller det. Vi behöver inte göra oss dumma här i talarstolen.

(Applåder)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i propositionen.

Vi tror att det här är ett riktigt bra och genomtänkt förslag av Tidöpartierna och en reform som kommer att göra skolan mer jämlik över landet, men det är såklart ingenting som per automatik förbättrar den introduktion till skolan som många barn får redan i dag i den nuvarande formen av förskoleklass. I vissa fall kommer det i praktiken nästan bara att fungera som ett namnbyte.

Det gäller dock de barn som i dag har turen att hamna på en bra skola och i en bra förskoleklass med ett väl anpassat fokus på kunskapsinlärning. Med ett väl anpassat fokus menar jag att det varken ska vara för starkt eller för svagt fokus på kunskapsinlärning, eftersom det är väldigt unga barn vi pratar om. Lek och rörelse ska vara en stor del av dagen för så pass unga barn.

Men, fru talman, det ska ju inte vara slumpen eller tur som avgör om ett barn får rätt förutsättningar. Det är något alla barn har rätt till, i alla fall i den målbild vi Sverigedemokrater har för Sverige och för svensk skola.

Har då verkligen inte alla barn redan i dag likvärdiga förutsättningar i sina respektive förskoleklasser oavsett vilken skola de går på? Svaret är tyvärr nej. Det finns jättemånga bra skolor där denna reform kanske inte kommer att göra någon större skillnad över huvud taget. Men så ser det inte ut överallt. Reformen kommer att göra vissa skolor bättre, och det är positivt. Personalen kommer att vidareutbildas, och vissa skolor får kanske byta ut den personal som inte klarar vidareutbildningen. Det kommer att visa sig. Vissa skolor behöver kanske tänka om och kalibrera om fördelningen mellan lek och rörelse å ena sidan och kunskapsinlärning å andra sidan.

Genom att inkludera förskoleklassen i den ordinarie grundskolan, sameskolan med flera som ett extra skolår kan vi på ett helt annat sätt säkerställa större likvärdighet över hela landet.

Fru talman! Genom denna reform kommer de barn som annars hade haft oturen att hamna i en förskoleklass som kanske inte var optimalt kalibrerad att få en bättre start på sin skolgång, och det är positivt. Jag ser egentligen ingen risk för att något blir sämre för barnen i och med reformen, och det är ju det viktigaste. Det blir helt enkelt en större likvärdighet och en större förutsägbarhet när det gäller hur det allra första skolåret för alla barn kommer att vara och fungera.

Jag tror att alla partier är ganska överens om att reformen för en tioårig grundskola är bra och ska genomföras. De motioner och reservationer som finns till propositionen känns nämligen lite konstlade och onödiga. Det framförs bland annat att man ska värna förskolans pedagogik och titta på behörigheter, kompetensutveckling och validering av befintlig personal. Men allt det är redan både uppmärksammat och omhändertaget i propositionen.

Jag läser innantill: ”Skolverket ska vidare ges i uppdrag att utarbeta förslag till ändring i grundskolans, grundsärskolans, specialskolans och sameskolans läroplaner på så sätt att det bör framgå att det första året ska innehålla betydande inslag av fysisk aktivitet och utevistelse, lek, samspel och social träning samt skapande. Undervisningen ska ha en rik variation av uttrycksformer och arbetssätt – men även ge en god introduktion till skolmiljön och en förberedelse för den fortsatta skolgången.”

Detta låter i mina öron som att man gör just det som efterfrågas. Man tar till vara och säkerställer förskolans pedagogik med utevistelse, lek, skapande och social träning. Allt det är alltså redan omhändertaget.

Vidare kan man läsa om de planerade möjligheterna till vidareutbildning och validering av befintlig personal: ”Utredningen föreslår att en behörig förskollärare som vid tidpunkten för de nya bestämmelsernas genomförande har anställning i förskoleklassen och som dessutom har undervisat i förskoleklassen eller nya årskurs 1 under minst fem läsår ska vara behörig att som lärare undervisa i alla ämnen årskurs 1 och 2 i grundskolan och sameskolan om han eller hon har kompletterat sin examen med fullgjord behörighetsgivande fortbildning.”

Vidare: ”Förskollärare som har undervisat i mindre än fem år ska enligt utredningens förslag kunna bli behöriga att undervisa i lågstadiet genom att läsa kompletterande behörighetsgivande högskoleutbildning.”

Detta med fortbildning och validering av befintlig och erfaren personal är alltså också omhändertaget i propositionen.

Jag känner mig trygg med att detta kommer att bli bra.

(Applåder)

Fru talman! Vi är absolut öppna för att skjuta till mer ekonomiska medel om det behövs. En jättestor pengapåse att gräva i är exempelvis modersmålsundervisningen, som jag tog upp tidigare. Det är flera miljarder varje år som spenderas på att lära ut somaliska och arabiska till barn som bor i Sverige och ska komma ut på en svensk arbetsmarknad. Det kanske vore bättre spenderade pengar att ta av dem för att förbättra elevhälsan så att köerna kapas.

Om vi kan hjälpa barn med psykisk ohälsa i skolan avlastas bupköerna. Jag ser bara vinster med att hjälpa barn med psykisk ohälsa.

Fru talman! Den psykiska hälsan går lika mycket käpprätt åt helsike som mycket annat i samhället. Det finns ett enormt behov av bättre psykisk hälsa.

Köerna för att komma till en psykolog är alldeles för långa i många delar av landet. Om vi på något sätt kan avhjälpa detta och ge barnen hjälp tidigare är vi absolut öppna för det. Genom skolan kan vara ett sätt. Genom kraftigt kapade köer i den vanliga vården kan vara ett annat sätt. Båda möjligheterna kan vara ett ännu effektivare sätt att kapa köerna.

Ju tidigare barnen får hjälp, desto snabbare kan de komma till rätta med sina utmaningar och desto snabbare kan barnen bli friska och må bra igen. Jag ser inte riktigt problemet med att erbjuda barnen hjälp om de behöver det. Är Socialdemokraterna emot att vi hjälper barn med psykisk ohälsa?

Fru talman! Jag yrkar för tids vinning bifall endast till reservation 9, men vi sverigedemokrater står givetvis bakom samtliga våra reservationer.

Sverige hade en gång i tiden en skola i världsklass, fru talman, och det är riktigt sorgligt att det ska behöva gå så långt åt pipsvängen med i princip allt innan den stora majoriteten av politiker vill och vågar rycka upp huvudet ovanför sanden och se verkligheten. Det är sorgligt att det ska behöva gå så långt innan fler och fler till slut vågar öppna ögonen och se vad problemen är, för vågar man inte ens se problemen kommer man aldrig någonsin att kunna se några lösningar.

Sverigedemokraterna har sett de svenska skolresultaten sjunka år efter år, och för oss har det aldrig varit några oklarheter när det gäller vad det beror på. Det är tydligt för alla som väljer att öppna ögonen vad problemen i den svenska skolan till en absolut överväldigande del beror på.

Fru talman! Jag tror att många partier fullt medvetet valde att fortsätta blunda för verkligheten under många år eftersom det var så pinsamt att ha varit en av dem som förstörde Sverige. Det var helt enkelt lättare att fortsätta blunda än att välja att se vilken enorm skada som orsakades under flera decennier av ansvarslös massinvandring, genom ett konstant urvattnande av auktoriteten hos svenska lärare och genom en allt stökigare och otryggare vardag i den svenska skolan.

Fru talman! Det här är receptet som saboterade den svenska skolan. Det handlar om allt det som socialdemokrater och hela vänsterfalangen hoppades på: den där vinsten som skulle komma lite längre fram. Bara lite längre fram skulle ju kompetensregnet börja falla, och Sverige skulle få en superekonomi.

Massinvandring i kombination med en disciplin som är bortblåst och ett aldrig tidigare skådat flumexperiment – det är vad man utsatte den svenska skolan för, och det gick käpprätt åt helsicke.

Fru talman! Vi pratar om arbetsmiljön för både lärare och alla de elever som ska försöka prestera och skaffa sig en utbildning för livet. Jag minns hur förbluffad jag var när jag första gången på ett skolbesök fick se en lång rad med hörselskydd som hängde på väggen i klassrummet. Vad är hörselskydden till för? undrade jag. Det var ju ett helt vanligt klassrum och inte någon slöjdsal där man använde maskiner med hög ljudnivå. Hörselskydd i vanliga klassrum hade man inte på den tid jag gick i skolan.

Hörselskydden var till för eleverna, fick jag förklarat för mig, eftersom det var så stökigt i klassrummen och så hög ljudnivå att elever inte kunde koncentrera sig. De elever som ville försöka undkomma bullret och skriken och studera och lära sig något var alltså förpassade till att göra det med hörselskydd på sina små huvuden. Det är fullständigt vanvettigt och helt bakvänt.

Den här lösningen, fru talman, är också ganska symtomatisk för hur tidigare regeringar, både röda och blåfärgade, har agerat i fråga efter fråga. I stället för att lösa ett problem har man blundat för problemet och bara polerat ytan och försökt putsa på symtomen. Om man delar ut hörselskydd i stället för att kräva och se till att det är lugnt i klassrummet så att eleverna får studiero blundar man för stöket. Man blundar också för det verkliga problemet.

Jag gick för ganska många år sedan nu i låg- och mellanstadiet på Stenhammarskolan i Gottsunda i Uppsala och senare högstadiet i den gamla Gottsundaskolan, den som senare eldades upp. När jag gick på Stenhammarskolan hade majoriteten av alla elever svenskt ursprung. I varje klass fanns ett antal elever med lite olika bakgrund – någon från något land i Afrika, några finska barn, någon från England eller Irland och så vidare.

Jag själv var inte svensk på den tiden, inte det minsta. Jag var en finsk unge som till och med gick i en finsk lågstadieklass, där vi fick lära oss allt man ska lära sig i lågstadiet samtidigt som vi fick lära oss det svenska språket. Jag kunde nämligen inte ett enda ord svenska när jag skulle börja i lågstadiet.

Till mellanstadiet slogs vi finska ungar ihop med alla andra elever, och sedan gick vi tillsammans med övriga elever resten av skoltiden. Eftersom majoriteten av alla elever hade svenskt ursprung blev vi övriga per automatik ”försvenskade” genom skolgången – bit för bit, år för år. Det är ingenting som går i en handvändning kan jag säga. Men ju fler år som passerade, desto mer försvenskad blev jag.

Jag brukar säga att jag tillhör den sista generation för vilken det fortfarande var vettigt att växa upp i Gottsunda. Majoriteten var fortfarande människor med svenskt ursprung i hela området och i skolan, och i princip alla, eller åtminstone de flesta, blev helt enkelt automatiskt försvenskade genom uppväxten och skolgången.

Ett antal år senare gick en av mina kusiner på precis samma skola, Stenhammarskolan, och redan då var det helt ombytta roller. Det fanns någon enstaka elev med svenskt ursprung per klass, och sedan var det en myriad av olika nationaliteter och ursprung. Eleverna förstod inte varandra, de förstod inte läraren och läraren förstod inte majoriteten av eleverna. Det var ett fullständigt kaos och såklart helt omöjligt för lärarna att bedriva någon bra undervisning.

Om jag minns det rätt blev min kusin tvungen att till slut byta skola för att få någon som helst möjlighet att lära sig något.

Ett antal år senare bytte skolan namn, från Stenhammarskolan till Manar Al-Houda svensk-arabiska skolan.

Är det någon här som tror att det automatiska försvenskande av barn som jag upplevde när jag själv gick på Stenhammarskolan fungerade på samma sätt i den arabiska Manar Al-Houda-skolan? Jag tror inte det.

Ett antal år senare drog Skolinspektionen in tillståndet för Manar Al-Houda att bedriva skola. Jag gissar att det är svar på frågan hur bra den skolan fungerade.

Vi måste återställa disciplin och lärarnas auktoritet i skolan, och vi måste återställa lugn och ro och trygghet i skolan. Då menar jag inte auktoritet som någon form av barnaga eller terror från lärarens håll utan helt enkelt ordning och reda, att lärarens ord gäller – sunt förnuft.

Stökiga och hotfulla elever måste flyttas ut från klassrummet, bort från den ordinarie skolan, för att säkerställa en lugn och trygg studiemiljö till de skötsamma eleverna, samtidigt som de stökiga eleverna får mer uppmärksamhet, högre lärartäthet och särskilt utbildad personal som kan hjälpa dem med deras utmaningar.

Detta är helt grundläggande, fru talman. Lyckas vi inte med att skapa en trygg skolmiljö med disciplin och studiero i våra skolor kommer vi aldrig att lyckas återskapa en skola i världsklass. En skola i världsklass är inte en flummig stökskola där eleverna fritt kan välja om de ska lyda läraren eller inte.

Ta bara det här med lärare som tar tag i en stökig elev i överarmen och flyttar ut eleven från klassrummet för att eleven stör lektionen och vägrar följa ordningsreglerna. En lärare som gör det borde få en medalj, inte få sparken och förlora sitt jobb, vilket är hur det fungerar i Sverige i dag. Maktbalansen mellan lärare och elever är helt vansinnigt hårresande fel i dag. Det är helt och hållet bakvänt.

Det finns många bra utredningar och betänkanden på väg – om förbättrad elevhälsa, om mer undervisningstid till de elever som behöver det, om bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan och så vidare.

Tidöregeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna gjort ett hästjobb. Ingen regering i modern tid har gjort i närheten av så mycket för skolan och för lärarna som Tidöregeringen med de reformer man nu har satt i rullning.

Nu gäller det att vi alla tillsammans håller i och ser till att på bästa möjliga sätt implementera alla bra förslag och förbättringar som är på väg. Vi vill ju rimligtvis alla samma sak: att barnen ska få en lugn och trygg skolgång och att alla elever ska kunna nå så långt de bara kan, helt oavsett om deras vägval leder till en teoretisk högre utbildning eller till ett mer praktiskt jobb med fötterna på jorden.

Det känns också som att det är på sin plats att påminna övriga partier om att allt till alla inte fungerar. Då tänker jag bland annat på de miljarder som varje år spenderas på modersmålsundervisning. De skattepengarna kan inte användas till någon annan undervisning än undervisning i arabiska, somaliska, finska och så vidare. Så enkelt är det. Man kan bara spendera 1 miljard kronor en gång; sedan är de pengarna borta. Då tror vi sverigedemokrater att detta är betydligt bättre spenderade miljarder om de spenderas på något annat i den svenska skolan än att lära barn i Sverige arabiska, somaliska och så vidare.

Till skillnad från de flesta i utskottet fick jag själv hemspråksundervisning genom hela grundskolan, i nio år. Jag kan säga rakt ut att det var fullständigt bortkastat. Jag bor ju i Sverige. Jag gick i en svensk skola. Jag kom senare in på en svensk arbetsmarknad, och jag har drivit företag i Sverige, på svenska, i över 30 år nu.

Till inget av detta har jag behövt några kunskaper om finsk grammatik. Finska lärde jag mig hemma av mina föräldrar, och i den mån jag behövde övning i finsk grammatik hade mina föräldrar faktiskt kunnat betala för den utbildningen om de nu hade tyckt att det var användbart.

Det finns ingen anledning till att det allmänna ska spendera flera miljarder årligen på att lära ut arabiska, somaliska och så vidare till barn som växer upp i Sverige och som ska ut på en svensk arbetsmarknad. Skulle dessa miljarder i stället användas till att stärka barnens kunskaper i svenska eller matematik skulle det vara till enormt mycket större nytta både för barnen och för Sverige.

Eller varför inte använda de miljarderna till att förbättra tryggheten och studieron i skolan så att eleverna får en lugn och trygg skolgång och så att både lärare och elever får en bra arbetsmiljö? Det vore mycket bättre spenderade miljarder än de miljarder som läggs på att lära ut somaliska till barn i Sverige som ska gå i en svensk skola och komma ut på en svensk arbetsmarknad.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till försvarsministern.

Det har länge funnits ett begrepp som kallas skjutbanedöden, vilket handlar om att allt fler skjutbanor får läggas ned på grund av ökade miljökrav och byggnation som kryper närmare inpå. Det här riskerar att bli ett problem för spetskompetens inom skytte vid utbildning av personal och i förlängningen bli till men för rikets säkerhet.

Försvarsmakten har i dag stora problem på grund av miljötillstånden vid nyetablering och utbyggnad.

I Finland har det de senaste åren varit liknande problem med fler och fler skjutbanor som har fått stängas ned. Nu vill finska politiker vända trenden och se fler skjutbanor. Det är en utveckling jag gärna skulle se även i Sverige.

Fru talman! Vilka åtgärder tänker försvarsministern vidta för att säkerställa en ökad, inte minskad, totalförsvarsförmåga på grund av problematiska miljökrav för skjutbanor?