Fru talman! Det är särskilt allvarligt när hemmet som ska vara en plats av kärlek, omtanke och respekt i stället förvandlas till en plats för våld och förtryck. Men alltför många kvinnor i vårt land vittnar om hur en snabb förälskelse och en till en början kanske lycklig relation sedan övergår i psykisk terror och fysiskt våld.

Våldet mot kvinnor i Sverige har ökat på senare år, och vi som samhälle behöver göra mycket mer för att motverka mäns våld mot kvinnor och för att stärka stödet till de våldsutsatta kvinnorna och deras barn. Jag är därför stolt över att vi i dag tillsammans tar ett viktigt steg på vägen i och med betänkandet Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende.

För de tusentals kvinnor och barn som varje år drabbas av våldet är kvinnojourerna och deras skyddade boenden ibland skillnaden mellan liv och död. Kvinnojourerna tar ett jätteansvar. Kommunerna måste också ta sitt ansvar genom att erbjuda fler kvinnor plats på skyddat boende, och vi behöver särskilt noga följa upp och säkerställa att så sker.

Men det räcker inte att tillhandahålla fler platser, utan vi måste också säkerställa att våra skyddade boenden är trygga och skyddande. I och med beslutet om dagens betänkande kommer därför skyddat boende att regleras i socialtjänstlagen som en boendeinsats. En tillståndsplikt för dem som vill bedriva skyddat boende kommer också att införas. Vidare blir Ivos nya tillståndsprövning ett viktigt led i att stärka skyddet för de våldsutsatta kvinnorna.

Fru talman! När vi talar om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation förtjänar barnen ett särskilt fokus. När våld i hemmet riktas mot kvinnan finns ofta barn i närheten. De hör och de ser. Så många som vart tionde barn tvingas uppleva att pappa utövar våld mot mamma. Våldet som barnen bevittnar får långtgående konsekvenser för barnen själva i form av skräck och vanmakt.

Barn som bevittnar våld är brottsoffer, men de riskerar också att själva bli förövare. De flesta gängkriminella har vuxit upp i familjer där det förekommit våld i en nära relation eller mot barnen själva. Vi påminns om att det är just trygga familjer som lägger grunden för det trygga samhället.

För att öka tryggheten för de våldsutsatta barn som behöver följa med mamma till ett skyddat boende ska de i fortsättningen få en egen bedömning och ett beslut om placering i skyddat boende, och socialnämnden får ett tydligt ansvar att se till att deras behov tillgodoses. Det kan handla om att socialnämnden bistår med att hantera byte av skola, eller säkerställa att barnen kan fortsätta med fritidsaktiviteter, spela fotboll eller vad det kan vara, i en situation då den våldsutsatta mamman av förklarliga skäl har fullt upp med att själv hålla ihop.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att alltför länge har en våldsam pappa fått stå i vägen inte bara för mammans utan också för barnens trygghet. Nu minskar vi våldsutövarnas makt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

För det första ska socialnämnden, omedelbart eller efter ansökan hos förvaltningsrätten, kunna bevilja barnet en insats i skyddat boende trots att samtycke från ena föräldern saknas.

För det andra ska den som barnet placeras tillsammans med i det skyddade boendet ensam få bestämma om barnens deltagande i hälsoundersökning, socialtjänstens insatser och eventuella skolbyten.

För det tredje ska socialnämnden få besluta om hemlighållande av vistelseort och hur umgänge mellan barnet och den våldsamma vårdnadshavaren ska få utövas.

När jag träffade representanter för Unizon på Forum Jämställdhet i Karlstad i onsdags berättade de att så många som vart tredje barn i skyddat boende måste träffa sin våldsamma pappa. Det beror på att socialtjänsten helt saknar verktyg för att neka en våldsam vårdnadshavare umgänge med barnet under vistelsen i det skyddade boendet.

Det är för dessa barns skull som vi nu ändrar lagen. Barnets egen vilja ska få komma till uttryck, och socialtjänsten ska få sätta stopp för att barn i skyddat boende ska behöva träffa den våldsamma förövaren. Jag vet att det här innebär en stor seger för många som har kämpat för att det ska bli verklighet, och det innebär ett steg i rätt riktning för att öka tryggheten för några av samhällets mest utsatta barn.

Vi kristdemokrater anser att som huvudregel bör gemensam vårdnad eller umgängesrätt inte beviljas om det finns en dom om våld inom familjen. Jag vet att det pågår beredningsarbete i Regeringskansliet i frågan, precis som det gör när det gäller frågan om utvidgat kontaktförbud och andra viktiga åtgärder för att stärka skyddet för kvinnor och barn. Jag ser fram emot att regeringen och socialutskottet tillsammans kan ta fler viktiga steg framöver när det kommer till att stärka skyddet för våldsutsatta kvinnor och de utsatta barnen. Vårt arbete på det här området har bara börjat.

Fru talman! Mitt fokus är hur vi stärker skyddet för kvinnorna, stärker barnrättsperspektivet, genomför en ambitionshöjning och stärker barnens rättigheter på bekostnad av våldsutövarna. Det är det som är den stora segern med detta. Vi tillskjuter medel till kommunerna, så att de ska klara sin ambitionshöjning. Vi tillskjuter särskilda medel för att de ideella kvinnojourerna ska klara omställningen.

Kommunerna har i sin verktygslåda också möjligheter att försöka gynna de typer av verksamhetsformer som man bedömer kan göra jobbet särskilt bra. Det går att avsätta en del av upphandlingen till ideella organisationer, till exempel. De verktygen finns, och detta kan man bedöma på lokal nivå. Men för mig som kristdemokrat har inte det primära varit huruvida de aktörer som driver detta är privata, ideella eller kommunala, utan det viktiga för mig är att vi i och med detta stärker skyddet för de våldsutsatta kvinnorna och några av samhällets mest utsatta barn.

Fru talman! Steg för steg, reform för reform, stärker den moderatledda regeringen det sociala skyddsnätet och ger socialtjänsten nya och bättre verktyg för att uppnå socialtjänstlagens målparagraf om att främja människornas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor samt aktiva deltagande i samhällslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Steg för steg, reform för reform, stärker den moderatledda regeringen barns rätt och ställning i Sverige. Bara de senaste veckorna har regeringen tagit flera viktiga initiativ för att åstadkomma detta. Jag tänker i synnerhet på tillsättandet av den särskilda utredning som ska lägga grund för en mycket genomgripande och välbehövlig reformering av den statliga sociala barn- och ungdomsvården.

Propositionen vi nu debatterar är ett mycket viktigt steg i regeringens metodiska reformagenda för att stärka utsatta barn och kvinnors trygghet och säkerhet. Propositionens förslag innebär att vi tar flera och stora steg för att uppnå det som propositionens titel säger, nämligen stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende.

Låt mig börja med att ge en liten bakgrund till varför propositionen är så angelägen. Många kvinnor och barn lever i dag i våldsamma relationer. Cirka åtta av tio misshandelsbrott mot vuxna kvinnor begås av någon närstående. Av detta följer att många tvingas fly för att söka skydd på ett särskilt boende. Då är det oerhört angeläget att boendena verkligen är skyddade och ger den trygghet som de utsatta personerna, i regel kvinnor, behöver och har rätt till. Men så är det inte alltid i dag, fru talman.

Ett annat mycket allvarligt problem i dag är att barns egna behov av skola, hälso- och sjukvård och fritidsaktiviteter sällan utreds när de följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende. Vi ser allvarliga problem i skolgången för barn i skyddade boenden. Inte sällan går dessa barn inte alls i skolan eller får långa avbrott i sin skolgång. Det är att svika dessa barn.

Att barn i skyddat boende ofta inte får sina rättigheter och behov tillgodosedda får i förlängningen andra allvarliga konsekvenser. Många kvinnor - mammor - väljer att sätta sin egen säkerhet åt sidan och stannar kvar i en våldsam relation i syfte att säkerställa att barnen får sin skolgång och sjukvård. Detta är naturligtvis en situation som vi bara måste ändra på, fru talman. Det gör vi nu tack vare den proposition som vi debatterar.

Genom reformen blir skyddat boende en boendeinsats enligt socialtjänstlagen. Reformen innebär övergripande att rättigheterna för barn och vuxna i skyddat boende stärks. Mer konkret innehåller propositionen bland annat förslag som innebär att barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende blir egna rättighetsbärare. Socialnämnderna får ett mycket tydligt ansvar att tillgodose barns behov av stöd- och hjälpinsatser, och barnen som vistas i skyddat boende ska erbjudas en hälsoundersökning.

Vidare innebär reformen att socialnämnden ges en tydlig rätt att besluta om hemlighållande av vistelseort och att begränsa en förälders umgängesrätt. När en mamma och hennes barn placeras i ett skyddat boende för att skyddas mot pappan borde det vara alldeles självklart att pappans umgängesrätt ska begränsas, men den möjligheten har alltså inte socialnämnden i dag. Också det ändrar vi nu på.

Fru talman! Jag förstår om den som följer denna debatt, och som inte sedan tidigare känner till vilka allvarliga luckor som finns i lagstiftningen och i skyddet av barn och vuxna i skyddat boende, häpnar. För det är verkligen häpnadsväckande brister vi nu täpper till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Vad man också kan häpnas över är att Sverige i årtionden har ställt krav på tillstånd för dans på exempelvis en restaurang men inte ställt krav på tillstånd för att bedriva en så viktig, ja, rent av livsviktig, verksamhet som skyddat boende. Det är verkligen absurt, men även det ändrar nu den moderatledda regeringen. Danstillståndet avskaffades i fjol. Genom att riksdagen röstar ja till denna proposition kommer tillståndsplikt nu att införas för att bedriva skyddat boende.

När exempelvis ett företag, en förening eller en stiftelse vill bedriva skyddat boende måste de först granskas och få tillstånd beviljat av Inspektionen för vård och omsorg, Ivo. Så stärker vi kvaliteten i skyddade boenden och hindrar kriminella och oseriösa aktörer från att etablera sig.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag, bifall till stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende och bifall till att ta ännu ett steg på regeringens inslagna väg för att metodiskt stärka barn som egna rättighetsbärare.

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Fru talman! När vi pratar om våra barn säger vi just "våra". Men barn är inga ägodelar. Varje barn är en egen liten människa med egna rättigheter och friheter. Det finns ett berömt citat av poeten Khalil Gibran som lyder:

"Era barn är inte era barn. De är söner och döttrar av livets längtan efter sig själv. De kommer genom er men inte från er. Och fastän de lever hos er, tillhör de er ändå inte."

Låt mig upprepa: Ett barn är ingen ägodel. Det känns som en självklarhet men är ändå inte det. Det är själva essensen av den stora omläggning av politiken som regeringen nu genomför för att säkra barns egna rättigheter och friheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Omläggningen är nödvändig för att Sverige verkligen ska vara ett tryggt land för alla barn och unga - för varenda unge. Vi lever i ett av världens främsta välfärdsländer, och vi har en lång historia av att skapa goda uppväxtvillkor för barn och unga. Det finns mycket att vara stolt över i vårt land. Sverige var ett av de tidigaste länderna med att säkra generella läskunskaper hos barn och unga, med att bygga upp ett utbildningsväsen och med att inrätta allmänna förskolor. Vi var även först i världen med en lagstiftning mot barnaga.

Men - och tyvärr finns det ett men i vårt lands historia - de senaste årtiondena har utvecklingen stannat av. Politikens insatser för att skydda barn har inte utvecklats i samma utsträckning som samhället har förändrats.

I Sverige har vi i stor utsträckning lyckats förebygga att föräldrar använder våld i uppfostringssyfte. Men även om allvarligt våld mot barn minskade mellan 1969 och 2000 har den positiva utvecklingen stannat upp, och det allvarliga våldet har inte minskat nämnvärt under 2000-talet.

Det vi debatterar i dag, fru talman, handlar om samhällets allra mest sårbara människor. Den plats där barn och unga ska känna sig som allra tryggast, hemmet, kan ibland bli en riskzon för barnen.

Antalet barn med omedelbart omhändertagande på grund av brister i hemmiljön har ökat. Sverige har under lång tid inte vågat ställa sig på barnets sida när den krockar med föräldrarna. Föräldrarätten har vägt tyngre än barnets rättigheter. De allra mest sårbara barnen har betalat ett enormt högt pris när myndigheter inte har lyssnat tillräckligt på barnens röster. Det kan handla om myndigheter som inte lyssnar eller som saknar kunskaper om hur man läser av barn och som kanske känner olust eller rädsla för att besöka en vårdnadshavare. Konsekvenserna kan bli ohyggliga, vilket vi har fått se på gång på gång.

Fru talman! Vi debatterar i dag hur vi kan stärka rättigheterna för barn och vuxna i skyddat boende. Det är ett oerhört viktigt ärende. Det är angeläget eftersom det finns varningssignaler. Samtalen till Bris från barn i kontakt med samhällets stödinstanser ökade med 33 procent från 2021 till 2022.

Omläggningen från regeringen för att skydda barn är angelägen. De förslag vi i dag diskuterar utgör en oerhört efterlängtad reform. Detta ska stärka tryggheten och säkerheten för dem som vistas på skyddat boende men också stärka barns rättigheter så att de får sina egna behov tillgodosedda och inte bara ses som medföljande till den vuxne som flytt till det skyddade boendet. Skyddet mot umgänge med en våldsam förälder stärks i och med förslagen.

Fru talman! Jag vill därför yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

Jag vill särskilt lyfta fram några förslag i reformen. Reformen innebär flera förbättringar för barn som får insatser i skyddat boende när det gäller tillgång till hälso- och sjukvård och skola. Det blir möjligt att ge skydd och stöd till barn vars ena vårdnadshavare inte lämnar samtycke till barnets vistelse i skyddat boende samt att skydda barn mot kontakt med en våldsam vårdnadshavare under vistelsen i boendet.

Dessutom vill jag understryka vikten - den har poängterats från talarstolen tidigare - av krav på tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg för att driva skyddade boenden. Därmed stärks även skyddet mot oseriösa aktörer och välfärdsbrottslighet på detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Jag är övertygad om att de underbara kvinnojourer som jobbar med detta - jag talade i dag med Talita, som besökte riksdagen vid ett seminarium och som driver ett skyddat boende - nu står på tårna, och det ska de självklart kunna göra, inför detta krav på tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg. Det är inget konstigt för dem. De är ju måna om barnen och kvinnorna.

Med tanke på att målgruppen för skyddade boenden utgörs av personer som är utsatta för hot, våld och andra övergrepp finns det enligt regeringen stora risker med att verksamheten inte är tillståndspliktig. För våldsutsatta personer och medföljande barn kan en vistelse i ett skyddat boende av bristande kvalitet innebära hot mot liv, säkerhet och hälsa.

Med förslagen stärks också förutsättningarna för att skyddade boenden ska kunna tillgodose särskilda behov hos våldsutsatta, till exempel på grund av funktionsnedsättningar eller hedersrelaterat våld och förtryck.

Liberaler har spelat en viktig roll i att steg för steg driva på för sociala reformer som ökar barns frihet, från rätten till skola och förskola till hård kamp mot barnmisshandel och hedersförtryck. Jag är stolt över att vi med en liberal, borgerlig regering nu tar ytterligare ett steg för att barn och unga ska få bli egna rättighetsbärare. Varför? Jo, därför att varenda unges frihet och trygghet är vårt viktigaste ansvar.

Fru talman! En förälder, nästan alltid en mamma, som söker skydd från en våldsam man är utan minsta överdrift en kvinna som flyr för sitt liv. Rätten, tryggheten och säkerheten för barnen som är med på denna flykt ligger därför alltid i att den som söker hjälp och skydd får det. Det är den utgångspunkten vi måste ha i den debatt vi för här i dag. Skulden för att ett barn tvingas uppleva detta fruktansvärda trauma har ingen annan än den man som utövar våldet. Det är grunden för hela problematiken.

Det förslag som vi ska fatta beslut om bygger på utredningen Ett fönster av möjligheter. Ambitionen, det vill säga att barns rättigheter ska stärkas när de befinner sig i skyddat boende, är inte bara välkommen utan helt nödvändig. Problemet är att det beslut vi står inför riskerar att inte erbjuda öppna fönster. I värsta fall kan det bli fler höga trösklar.

Fru talman! Vi måste benämna det som egentligen är självklart: Den dagen en kvinna söker hjälp måste hjälpen komma snabbt. Att rädda en människas liv kan inte vara komplicerat. Det kan inte möta en massa hinder. Det ska vara smidigt och effektivt. I en värld där allt är perfekt skulle de lagförslag vi behandlar här i dag kanske bara vara positiva. Men det som kan se bra ut i teorin behöver inte alltid bli lika bra i praktiken.

Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation är ett strukturellt våld som måste angripas med strukturella medel. I förslaget avkönar man våldet, vilket ger den förödande konsekvensen att vi inte kommer att se våldet utifrån dess verkliga förhållanden. Det är livsfarliga tolkningar som att mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld i stället beskrivs som "våld mellan föräldrar" eller "dödligt våld mot vuxen". Det osynliggör såväl förövare som offer. Det står i stark kontrast till regeringens sjätte jämställdhetspolitiska delmål, att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Med ett lagförslag som är så omfattande som detta behövs en genomlysning som säkerställer att förslagen är till den våldsutsattas fördel. Annars finns stora risker att vi missar viktiga fakta, vilket kan göra att vi hamnar riktigt fel.

Fru talman! Vi vet till exempel att de som utsätts för våld inte alltid möter en hjälpande hand när de söker samhällets stöd. I själva verket är denna väg kantad av hinder. Det visar om inte annat den dödsfallsutredning vi tog del av förra veckan. Där kan vi svart på vitt se att flera mord hade kunnat förhindras eftersom både brottsoffret och förövaren försökt få samhällets hjälp men ändå lämnats ensamma.

Jag tror inte heller att någon här har missat de enorma brister som finns i vårdnadstvister, där domstolar inte tagit i beaktande det våld mamman vittnat om. Vårdanden har i stället hamnat hos en förövare. Vi ser att man i lagförslaget inte har tagit detta faktum på allvar - en konsekvens av att inte ha utvärderat utifrån ett köns- och jämställdhetsperspektiv.

Vi menar att en så här omfattande förändring i att få skydd måste byggas upp med noggrannhet. Vi har i vår motion lyssnat in de ideella kvinnojourerna, då det är där kunskapen finns. Det får aldrig, verkligen aldrig, finnas den minsta risk att ett barn blir kvar med en våldsam förälder, först och främst för barnets välmående. Men vi måste också förstå att om det finns en risk att en mamma tvingas lämna sina barn kommer hon inte att fly. Då är barnens rättigheter verkligen i fara.

Därför har vi i vår motion yrkanden om ett antal ändringsförslag och förtydliganden, detta för att räta upp lagstiftningen utifrån den verklighet som våldsutsatta befinner sig i. Vi vill att det ska vara tydligt i lagen att utgångspunkten ska vara att barnet ska följa med föräldern för att få skydd. Det får inte finnas någon risk att platsen barnet skyddas på röjs eller att barnet blir lämnat till förövaren. Vi vill med kraft understryka att även en förälder under 18 år och en bonusförälder måste ha rätten att skydda barn.

Fru talman! Sedan ett par år tillbaka har politiken öppnat upp för att göra kvinnors utsatthet till en handelsvara. Genom att låta människor tjäna pengar på mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation har man skapat en okontrollerad marknad med kvinnors och barns säkerhet som insats.

Nu är regeringen tvungen att agera för att städa upp detta kaos. Det är helt nödvändigt. Problemet är att man agerar på ett sätt som i själva verket kan ge de privata, oseriösa aktörerna en fördel. När man nu inför tillståndsplikt gör man det med en kravspecifikation där det finns en risk att man inte alls utgår från kvinnors och våldsutsattas behov.

För den som inte är så insatt i våldets mekanismer kan det såklart verka logiskt att alla brottsutsatta måste skyddas med pansarglas och andra säkerhetsåtgärder och att de behöver bevakning dygnet runt. Men faktum är att det i många fall är precis tvärtom. Vad kvinnorna oftast behöver är att möta en profession som har kunskapen om och förståelsen för vad som krävs för att återskapa kvinnornas egenmakt och självbestämmande. Detta är ett arbete som måste få ta tid. Det är just därför som de ideella kvinnoorganisationerna inte alltid har byggt nya fängelser för den våldsutsatta utan jobbar för långsiktiga vägar till frihet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Fru talman! Redan innan det här förslaget har lagts fram har flera ideella skyddade boenden lagts ned. De kommer inte att kunna ställa om till det regeringen nu kräver. Vi ser att det finns en överhängande risk att de som blir kvar är de privata, vinstdrivande aktörer som skapat det kaos som regeringen nu vill städa upp. Det är just dessa privata aktörer som Ivo har riktat kritik mot.

Nu kanske ni tänker att tillståndsplikten ska lösa allt detta och att jag står här och vill att jourerna ska vara helt oreglerade och okontrollerade. Så är det såklart inte alls. Den som känner sig skeptisk till det jag säger tycker jag borde vända blicken mot HVB. Även denna verksamhet har gjorts till en marknad. Trots tillståndsplikt och trots kontroll har verksamheterna så stora brister att regeringen själv nu väljer att agera, vilket är väldigt bra.

Vi vill med emfas understryka att regeringen borde ha gjort en mycket mer omfattande konsekvensanalys av vad det här kommer att innebära såväl för kommunerna som för de våldsutsatta men framför allt för barnen. Vi är mycket besvikna över att utskottet inte ser vilken risk det här innebär. Vi vill att man stoppar vinstjakten när det gäller kvinnojourerna och stärker de verksamheter som utgår från de våldsutsattas verkliga behov.

Fru talman! Jag tror inte att någon här inte vill att kvinnor ska erbjudas hjälp. Jag tror bara att man i en iver att skydda barn inte har beaktat den verklighet vi i dag befinner oss i. Vi vet att myndigheter inte har nått hela vägen fram i fråga om kunskapen om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation. Vi vet att socialtjänsten är under hård press, och vi vet att våra kommuner går på knäna. Då måste vi inte bara se till att det tillförs tillräckligt med resurser. Vi måste också stifta lagar som är så tydliga att inga misstag kan begås.

Vi i Vänsterpartiet värnar inte barns rätt. Vi kräver den. Man måste lyssna på dem som kan, ta till sig av vad de säger och sedan tänka om. Vi hade gärna sett att utskottet hade ställt sig bakom våra förslag så att vi kunde försäkra oss om att man inte gör något som kan gå fel.

Vi står bakom alla våra yrkanden men väljer att yrka bifall endast till reservation 2.

(Applåder)

Fru talman! Arbetet mot mäns våld mot kvinnor är en viktig fråga för Miljöpartiet. Under vår tid i regeringen presenterade vi bland annat ett åtgärdsprogram med 40 punkter på området mäns våld mot kvinnor.

Hur barnen drabbas av att bevittna våldet och hur deras perspektiv kan stärkas är en annan fråga vi bidrog till att lyfta fram under vår regeringstid. Därför tillsattes 2016 en utredning för att stärka barnrättsperspektivet för barn som vistas i skyddat boende tillsammans med en vårdnadshavare. År 2018 kom betänkandet Ett fönster av möjligheter - stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende. Förslagen har under flera år diskuterats, remitterats och justerats i viss mån. Nu har regeringen lagt fram en proposition, och vi välkomnar i huvudsak förslagen.

Barn som ser en förälder bli misshandlad är själva brottsoffer. Länge såg man det inte så. Stödet och uppmärksamheten från samhällets sida var långt ifrån tillräckliga. Men sedan dess har lagen ändrats; att ha upplevt våldet gentemot en förälder gör även barnet till ett brottsoffer. Det tycker vi är bra.

Att barn nu i större utsträckning kommer att ses som egna rättssubjekt är viktigt. Ett särskilt beslut ska fattas om barnen och de insatser de behöver. En särskild lag kommer på plats som säkerställer vad som gäller om den ena vårdnadshavaren motsätter sig.

Många problem som har uppmärksammats av verksamma på bland annat kvinnojourer får nu ett regelverk. Det gäller till exempel rätten till läkarundersökning. Föräldern i skyddat boende ska kunna fatta beslut som rör vård och skola och ska inte tvingas få tillstånd från den misshandlande parten, som inte sällan utnyttjat situationen.

I propositionen finns också förslag på lagändringar av socialtjänstlagen som tydliggör att socialtjänsten har ett bredare ansvar för att ge stöd och skydd i skyddat boende även till personer i andra situationer. Det gäller till exempel hedersproblematik.

Fru talman! Även om Miljöpartiet i huvudsak välkomnar propositionen, som vi anser bidrar till att tydliggöra samhällets ansvar för allvarliga samhällsproblem, är det såklart några justeringar som vi hade önskat få gjorda. Jag lyfter fram några av dem här.

Kvinnojourerna har en unik roll i arbetet mot mäns våld mot kvinnor. Under lång tid fick kvinnojourernas ideella krafter bära hela ansvaret för de våldsutsatta kvinnornas situation medan samhället såg åt ett annat håll. I dag finns, tack vare det arbete som gjorts av jourerna, en djup kunskap om våldet och kvinnornas situation. Andra civilsamhällesorganisationer har också engagerat sig i arbetet gällande annat våld i nära relationer, till exempel bland hbtqi-personer. Det engagemang som civilsamhället bidrar med är ovärderligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Det har framförts oro för vad den nya lagstiftningens krav kommer att betyda för kvinnojourerna och deras verksamhet, inte minst av Vänsterpartiet som ju också tryckte på det i sitt anförande nyss. Att skyddet ska göras starkare och att barnen får en egen rätt till beslut anser vi är viktigt. För att underlätta för de idéburna jourernas verksamheter att göra de förändringar som behövs togs en förordning för tillfälligt statsbidrag fram 2022. Syftet är att ideellt drivna skyddade boenden ska kunna söka och få medel för att få stöd att göra de åtgärder som behövs.

Miljöpartiet bedömer att mer behöver göras och avsätter därför 50 miljoner kronor i år för ytterligare en generell förstärkning som är brett riktad till kvinnojourernas verksamhet. Vi är mycket måna om att deras verksamhet ska fortsätta att vara den livsviktiga kraft de är, och vi anser att det är angeläget att regeringen följer utvecklingen.

Fru talman! Idéburna kvinnojourer har länge med oro sett en vikande trend vad gäller placeringar och att kommunerna i allt högre grad placerar hos privata, vinstdrivande aktörer. Enligt kartläggningar som Socialstyrelsen gjort drevs 8 procent av de skyddade boendena av privat vinstdrivande verksamhet 2012, medan motsvarande siffra för 2020 var 37 procent. Miljöpartiet delar oron för denna utveckling och vill se ett förbud mot privata vinstdrivande företag bland skyddade boenden och att lagstiftaren därmed tar ansvar för att det inte blir en ny marknadiserad utveckling.

Vi anser också att möjligheten att reservera en upphandling för idéburna aktörer bör omvandlas till en regel som blir obligatorisk för skyddade boenden. Vi anser även att det ska finnas en möjlighet att helt undanta kvinnojourers skyddade boenden från upphandlingsregelverket. Anledningen till dessa ställningstaganden är förstås vår respekt för kvinnojourernas sedan länge upparbetade kompetens, som inte alla andra aktörer självklart har. Åtminstone borde regeringen nu utvärdera hur den nya lagstiftningen påverkar utvecklingen av vinstdrivande respektive icke vinstdrivande aktörer inom skyddade boenden.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag passa på att nämna några andra angelägna reformer på området. Det finns skäl att tro att det nya regelverket kommer att bidra till stärkt syn på barns rätt även på andra sätt, och Miljöpartiet anser att en så kallad lex Tintin bör införas. Flera andra talare har varit inne på liknande spår i dag.

Inget barn som varit utsatt för våld eller blivit brottsoffer genom att en förälder utövat våld mot en familjemedlem ska behöva träffa den föräldern om hen inte själv vill, oavsett om barnet bor på skyddat boende eller ej.

I propositionen föreslås att ett offentligt biträde som huvudregel ska finnas för både barnet och vårdnadshavaren i ärenden om skyddat boende. Miljöpartiet anser att detta är ett klart steg framåt. Vi anser dock att rätten till ett eget juridiskt ombud för barn måste utökas till samtliga ärenden som rör vårdnad och umgänge. Det handlar om barnets liv och rättigheter, och därför ska barnet alltid ha rätt till hjälp att föra sin egen talan.

Jag står bakom alla Miljöpartiets reservationer men yrkar bara bifall till reservation 26.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).

Fru talman! Statsrådet har helt rätt i att SKR:s och regeringens bedömningar skiljer sig ganska kraftigt åt. Regeringen har aviserat 321 miljoner, säger man från SKR:s sida, trots att beräkningen är ungefär 607 miljoner. SKR menar att man behöver 2,4 miljarder. Man säger från SKR:s sida att regeringen har utgått från felaktiga beräkningar. Ni har utgått från en total kostnad på 607 miljoner kronor, vilket bygger på 4 880 placerade vuxna och 4 700 barn, medan Socialstyrelsen säger 6 700 vuxna och 6 300 barn.

För att svara på statsrådets fråga: Självklart har kommunerna ett ansvar; det är tydligt i socialtjänstlagen.

Men det jag vill understryka är att om vi inte gör rätt och ser till att det verkligen finns resurser för att genomföra denna lagstiftning kan detta bli förödande. Det räcker nämligen med en mamma som på något sätt hamnar i en situation där hon inte får med sig sitt barn. Då kommer andra mammor inte att söka hjälp. Den situationen kan vi inte riskera.

Vi kan hålla på här med att den ena säger lite si och den andra lite så, men jag tycker att den konflikten är ganska ointressant. Den konflikt som är intressant och som jag säger att vi har just nu är att vi vet att kommunerna går på knäna. Vi ser tydligt att det finns en diff när det gäller vad man faktiskt efterfrågar för att kunna genomföra detta. Och om det inte finns tillräckligt med resurser blir denna lagstiftning farlig.

Därför är min fråga: Hur ska statsrådet kunna garantera barns rätt att få skydd när man blir våldsutsatt?

Fru talman! Tack, Camilla Waltersson Grönvall, för ditt anförande tidigare! Vi är helt överens om att vi behöver förändra lagstiftningen och ta nya beslut för att säkra barns rättigheter. Men vi behöver också veta att det vi beslutar ger den effekt vi vill ha - att barn kommer till tals, vilket är en viktig faktor i utredningen Ett fönster av möjligheter, som visade på barns känsla av att inte vara viktiga och inte höra till.

Det är jättebra när vi har ramar och så vidare, men det jag saknar i regeringens arbete och som jag brukar återkomma till är att regeringen inte tar ett ledarskap och säger: Vi behöver få bra uppföljningsinstrument och enhetliga metoder. Ministern nämnde själv att det saknas rutiner för att ge hälso- och sjukvård till dessa barn. Hur jobbar då regeringen för att säkerställa att detta förändras? Hur följer regeringen upp att barn faktiskt får hälso- och sjukvård, inte bara att det finns en rutin för att det ska ske, och att barn inte fortsätter falla mellan stolarna utan faktiskt får komma till tals och att de får de insatser de behöver?

Vi är som sagt överens om att vi behöver ändra lagstiftningen och förtydliga och stärka barns rättigheter. Men hur följer regeringen upp att det blir på riktigt?

Fru talman! Nej, denna lagstiftning har inte börjat gälla än. Men vi har haft den här regeringen en ganska lång period nu. Regeringen har under lång tid haft möjlighet att börja ställa frågan och följa upp, oavsett vilka reformer vi pratar om, på individnivå inom dessa områden. Vi har varit överens om andra förändringar som görs, men hur följer vi upp att det faktiskt blir skillnad för det enskilda barnet?

Det är viktigt att barn får komma till tals när vi skriver direktiv och när vi utvärderar olika saker. Men hur säkerställer vi att rättigheterna stärks för det enskilda barnet i en insats? Det kan handla om skyddat boende, familjehemsplacering, Statens institutionsstyrelse eller HVB-hem; det finns många olika verksamheter där regeringen har ett ansvar. Jag ser inte att man har tagit itu med den frågan och jobbar med att följa upp att de förstärkningar som görs faktiskt gör skillnad och att de pengar som tilldelas olika verksamheter går till att stärka det enskilda barnets rättigheter.

Jag undrar därför hur regeringen kommer att följa upp att denna reform, även om den inte har börjat gälla, faktiskt ger det vi vill ha, nämligen att barn kommer till tals och får en trygg uppväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Fru talman! Genom det nu aktuella lagförslaget görs viktiga förändringar till skydd för våldsutsatta barn och föräldrar. Oftast handlar det om mammor. Detta är resultatet av ett idogt arbete från många kvinnojourer, andra organisationer och partier. Som min partikollega Marcus Wennerström anfört är det socialutskottets vice ordförande Fredrik Lundh Sammelis utredning som ligger till grund för hela lagförslaget.

Fru talman! Det som nu debatteras är dock begränsat till skyddade boenden, men naturligtvis måste alla barn få skyddas från våld oavsett var de bor. Vi socialdemokrater vill därför se bredare möjligheter till umgängesbegränsningar för vårdnadshavare som utövat våld. Vi anser att det bör införas en lex Tintin för att skydda barn från umgänge när umgänget riskerar att vara skadligt. När en förälder utövat våld mot ett barn, en förälder eller en annan familjemedlem bör grundprincipen vara att inget oskyddat umgänge ska utdömas. Barns rätt till ett liv fritt från våld ska vara överordnat den så kallade kontaktprincipen i föräldrabalken.

Dessa frågor hanteras inom familjerätten och i civilutskottet, där jag arbetar. Jag är glad över det goda och nära utskottsövergripande samarbete vi har om detta med Fredrik Lundh Sammeli och Marcus Wennerström. Vi socialdemokrater välkomnar den breda partipolitiska enhet som finns i civilutskottet när det gäller att dagens familjerätt behöver förändras och barns rättigheter stärkas.

Fru talman! Det är nu drygt ett år sedan pojken Tintin mördades i Luleå av sin pappa under umgänge. Han tvingades till umgänge trots sin rädsla, trots mammans varningar och trots att flera myndigheter var medvetna om riskerna. Tintin tvingades till umgänge, och han mördades under umgänge. Tintin och hans mamma bodde inte i skyddat boende. Den lagändring som ligger på vårt bord i dag hade alltså inte hjälpt honom eller de väldigt många barn som varje vecka och varje dag tvingas till umgänge där risk för våld föreligger och alltså inte bor i skyddade boenden.

Därför krävs fler lagändringar för att skydda våldsutsatta barns liv och hälsa. Detta har vi socialdemokrater också legat på regeringen om, inte minst ansvarigt statsråd Gunnar Strömmer. Vi ser nu fram emot den nära dialog som Gunnar Strömmer har lovat oss kring kommande lagrådsremiss av Tryggare hem för barn. Vi utgår från att den höga ambitionsnivå som regeringen uttrycker här i dag också ska gälla i andra lagstiftningsärenden, den höga ambitionsnivån för att skydda barn från allt våld.

Fru talman! En fråga som socialtjänstministern hade kunnat göra mer av här och nu är det förslag som utredaren Fredrik Lundh Sammeli lyft om umgänge med umgängesstöd i den nämnda SOU:n. Proposition 2009/10:192 innehöll förslag till en reglering i föräldrabalken om att domstol i mål om umgänge ska ha möjlighet att besluta att en person som socialnämnden utser ska medverka vid umgänget, så kallat umgängesstöd. I sitt yttrande till regeringen Reinfeldt om förslaget ifrågasatte Lagrådet lämpligheten i att det inte skulle kunna fattas ett separat beslut om umgängesstöd. Man menade att det kunde finnas behov av en möjlighet för domstolen att just fatta ett separat beslut om detta. Men regeringen Reinfeldt följde inte Lagrådet.

Det har nu gått mer än tio år. Flera fall av missförhållanden under umgänge har uppmärksammats. Barn är också de enda brottsoffer som tvingas träffa sina förövare. Jag har tidigare nämnt Tintin, som mördades under umgänge. Det finns tyvärr många fler exempel på våld mot barn vid umgänge. Ofta har socialtjänst och tingsrätt kunskap om att risk för våld föreligger, men barnen har ändå tvingats in i förövarnas hem, med övergrepp och våld som följd. Samhället sviker dessa barn varje dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Forskning och myndighetsrapporter visar att våldsutsatta mammor ofta lämnas ensamma att skydda sina barn från våldsutövande pappor. Det handlar inte om enstaka fall eller undantag. Tvärtom är det så att våldsutsatta barn och mammor systematiskt lämnas ensamma av samhällets stödsystem och rättsväsendet för att själva tvingas värja sig mot våldet.

Det finns gott om forskning och rapporter. Detta är väl känt. Nu är det på oss i Sveriges riksdag det beror på om vi ska få till en praktisk förändring för dessa barn. Inget barn ska tvingas till umgänge med förövare, och inget barn ska behöva uppleva våld. Och ingen mamma ska behöva lämnas ensam med att skydda barnen både mot pappans våld och mot samhällets tystnad inför och upprätthållande av våldet.

Fru talman! Samhället behöver skaffa sig fler verktyg för att umgänge inte ska leda till våld och övergrepp. Ett av flera sådana verktyg är en utökad möjlighet för tingsrätter att besluta om umgänge med umgängesstöd i linje med det som Lagrådet har sagt. Om tingsrätten bedömer att det är till barnets bästa att ha umgänge trots att risk för våld och övergrepp föreligger måste samhället ta ansvar för att våld och övergrepp inte ska kunna förekomma. Samhället får inte ge våldsutövaren fripass att fortsätta.

Det handlar om att orka förskjuta perspektivet och se lagstiftningens roll och ansvar för att förhindra att umgänge blir en arena där barn, som i dag, återkommande utsätts för våld och övergrepp.

Fru talman! I den nämnda SOU:n föreslås att regeringen ska utreda hur umgängesstöd tillämpas i praktiken. Det hade varit ett sätt att även hantera Lagrådets invändning. Vi beklagar att ministern och regeringen inte tog denna chans när andra delar av utredningen hanteras i dagens ärende. Men vi fortsätter att trycka på.

Umgänge med umgängesstöd var en viktig reform som infördes under regeringen Reinfeldt, och den bör nu utvidgas. Precis som vi har lyckats övertyga Moderaterna om det som nu ligger på riksdagens bord om barn och mammor i skyddade boenden hoppas vi socialdemokrater kunna övertyga Moderaterna även om detta.

Fru talman! Jag tycker att det är väldigt fint att ministern begär replik, för det är inte särskilt ofta en ledamot får en replik från en minister. Jag tackar därför för möjligheten och konstaterar att många av de saker som regeringen nu går fram med är produkter som vi startade under den förra regeringen.

Ministern lyfte Tryggare hem för barn. Nu när jag får chansen vill jag därför gärna fråga ministern, som ju har varit ute i den här debatten tidigare, om det som lyftes tidigare: Kommer regeringen att ha en lika tydlig ambitionsnivå när det gäller barns rätt att slippa umgänge med en förövare också när det gäller barn som inte bor i skyddade boenden?

Jag vet att det finns många våldsutsatta mammor och barn som följer debatterna kring det här. Det är väldigt många våldsutsatta barn och mammor som inte får plats på skyddade boenden och som varje vecka lever med våldet. Det kallas eftervåld när man har lämnat den våldsamma relationen, men det finns inget "efter" i det våldet. Det pågår här och nu. Kommer regeringen att ha samma höga ambitionsnivå att hindra våldsutövande föräldrar från att kunna ha umgänge med offren - barnen, överlevarna av våld - på samma sätt som man i den här propositionen har gått fram med dessa förslag?

Ministern lyfter också strategin för en uppväxt fri från våld. Därför vill jag passa på att fråga om det som presenterades i den utredningen - som också tillsattes av den förra regeringen - kommer att få konsekvenser för det som nu läggs fram i Tryggare hem för barn.

Jag vill säga att jag utgår från det som justitieministern har sagt till oss om att det kommer att vara en god och nära dialog. Det hoppas vi på och litar på.

Herr talman! Jag uppskattar som sagt att ministern tog replik på mig. Det tycker jag bådar gott för framtida utbyten också mellan våra partier. Jag kommer från en kommun där vi socialdemokrater styr med Moderaterna. Det är väldigt effektivt, och man når långt när man kan samarbeta.

Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Jag konstaterar också att det var påtryckningar från vårt parti som i civilutskottet ledde fram till att ett enigt utskott fick till ett tillkännagivande om bodelningsprocesser. Jag tror verkligen att man kan samverka över partigränserna.

Men när jag nu har möjligheten och Moderaterna har en så hög svansföring kring att ni går före kan jag konstatera att i den undersökning som Rädda Barnen presenterade i förra veckan sa sju av åtta partier i den här kammaren att de var beredda att ge barn ett eget ombud i tvister om vårdnad, boende och umgänge. Barn ska inte skyddas från processer; de ska skyddas i processer.

Vilket parti var det som inte tyckte det? Jo, det var socialtjänstministerns och den så kallade barnrättsministerns parti Moderaterna - det enda partiet här i kammaren som säger nej till att barn ska få ett eget ombud i de här tvisterna!

Jag önskar verkligen att Moderaterna kan sälla sig till oss övriga partier och göra handling också av de ord som ministern uttalade tidigare i sitt anförande om att barns röst ska höras. Det ser vi fram emot, för jag tror verkligen att vi har väldigt mycket gemensamt, och vi kommer ju att fortsätta att prata om de här frågorna i socialutskottet, i justitieutskottet och i civilutskottet där det också finns flera ledamöter.

Jag är helt säker på att det finns goda förutsättningar att stärka våldsutsatta barns rättigheter, oavsett om de har ett skyddat boende eller om de inte har fått en sådan plats.

Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 februari.)