Jimmy Ståhl

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Fru talman! Det är klart att man ska vara jätteförsiktig när det gäller att implementera saker. Att andra länder har regler innebär inte att dessa regler är bra för Sverige eller för svensk flagg. Om internkoncern bareboat införlivas rakt av och på ett felaktigt sätt, som det är, riskerar vi att tappa svensk sjöfart och svensk flagg. Är vi det minsta lilla sämre skickar man fartygen utanför nationsgränsen.

Problemet med koncernintern bareboat är att man kan ha ett svenskt företag, hyra ut fartygen så att de går under cypriotisk flagg och hyra in lettisk arbetskraft. Helt plötsligt flyttar man skattemedel hipp som happ.

Vi har de facto utökat möjligheten till bareboat upp till 50 procent. Det är jättebra, men att införa koncernintern bareboat är en farlig väg att gå. Jag förstår Kalle Olssons funderingar när det gäller beredningstexten, men när man gräver djupare i detta inser man att vi ska vara väldigt försiktiga.

Jag har haft dialog med rederiägare om just den här delen, och det finns farhågor. Det finns vissa fördelar, men farhågorna om att vi kan tappa svensk flagg och tappa i beredskap gör mig jätteorolig. Därför är Sverigedemokraterna i dag inte beredda att införa koncernintern bareboat.

(Applåder)

Fru talman! Jag skulle vilja fråga Socialdemokraternas ledamot om motionen i betänkandet.

Någonstans vet jag ju att vi har ganska stor samsyn när det gäller svensk sjöfart. Mer eller mindre alla partier i denna riksdag värnar svensk sjöfart, och därför blev jag mycket förvånad när jag läste om koncernintern bareboat.

Vi har gått från 20 procent till 50 procent bareboat, så reglerna för att hyra ut fartyg är ganska generösa. Problemet med koncernintern bareboat är att man öppnar för skatteplanering. Pengar kan skickas ut ur Sverige genom koncernintern bareboat. Det upplägget är inte bra för svensk sjöfart. Vi riskerar att tappa både arbetskraft och beredskap.

Därför, fru talman, vill jag fråga Kalle Olsson hur det kommer sig att Socialdemokraterna har väckt en motion i detta ärende. Är det så att man bara har lyssnat på lobbyorganisationer och inte har förstått innehållet i den motion man väckt?

Nu är ju inte Vänsterpartiet här, fru talman, men att Vänsterpartiet kan stödja en motion som möjliggör skatteplanering och skatteflykt förvånar mig mycket.

Fru talman! Vi debatterar i dag regeringens proposition 2025/26:243 Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning.

Jag vill börja tydligt: Sverigedemokraterna välkomnar denna proposition.

Sverige har länge haft ambitionen att vara en stark sjöfartsnation. Men under många år har vi tappat konkurrenskraft. Fartyg har flaggats ut, arbetstillfällen har försvunnit och investeringar har gått till andra länder med bättre villkor.

Detta är inte bara ett näringspolitiskt problem. Det handlar också om beredskap, infrastruktur och nationell kontroll. Sjöfarten är en grundbult i vårt handelsberoende land. Utan fungerande sjötransporter stannar Sverige.

Fru talman! Det är därför denna proposition är viktig. Men den är också en del av en längre utveckling. När Sverige införde tonnageskattesystemet var syftet att skapa konkurrensneutralitet gentemot andra europeiska länder. Det har sedan blivit tydligt att systemet behövt utvecklas.

Under senare år har vi tagit flera viktiga steg. Regelverk har förtydligats och anpassats till EU, skattemässiga villkor för rederier har förbättrats och arbetet för att göra Sverige mer attraktivt som flaggstat har intensifierats.

Vi har också avskaffat stämpelskatten, förstärkt sjöfartsstödet, ökat miljökompensationerna, höjt anslagen till Sjöfartsverket, satsat på fossilfria bränslen och på forskning, stärkt kopplingarna till totalförsvaret och investerat i utbildning och kompetens. Dagens proposition är nästa steg i denna riktning.

Fru talman! Låt mig lyfta fram några centrala förbättringar:

Fler verksamheter inkluderas. Genom att bredda tonnageskatten till större delar av specialsjöfarten gör vi systemet mer relevant och tillgängligt.

Ökad flexibilitet. Möjligheten att hyra ut fartyg utan besättning förbättras. Det ger svenska rederier bättre förutsättningar på en global marknad.

Modernare regelverk. Kravet på internationell fart ersätts med ett krav på internationell konkurrens. Det speglar verksamheten bättre.

Lägre trösklar. Genom att sänka vissa krav öppnas systemet för fler aktörer, även mindre fartyg.

Sammantaget innebär detta bättre villkor för investeringar och långsiktig planering.

Fru talman! Sverigedemokraternas linje är tydlig. Vi vill se fler svenskflaggade fartyg, fler jobb i Sverige och en stark sjöfart i både fred och kris. Det kräver stabila, konkurrenskraftiga och förutsägbara villkor. Men detta är inte slutpunkten. Det finns mer att göra.

Vi behöver fortsätta att se över regelverk, tillståndsprocesser och kostnader som belastar näringen. Vi behöver säkra kompetensförsörjning och utbildning. Och vi måste se sjöfarten som en strategisk tillgång – inte bara som en bransch bland andra.

Fru talman! Sjöfarten handlar ytterst om Sveriges självständighet. I en tid av geopolitisk osäkerhet kan vi inte vara beroende av andra länder för våra transporter. Att stärka sjöfarten är att också stärka Sveriges motståndskraft.

Jag vill också kort kommentera den motion som väckts av Socialdemokraterna med stöd av V, C och MP. Jag kan säga att jag blev förvånad när jag läste den.

Socialdemokraterna införde tonnageskatten men finansierade den genom att minska sjöfartsstödet. När jag efterfrågade en utvärdering efter ett par år fick jag till svar att det var för tidigt eftersom alltför få hade anslutit sig. Med andra ord: Tonnageskatten var initialt riktigt dålig.

Nu föreslår S förändringar som riskerar att öppna för bland annat skatteplanering. Konsekvenserna kan i praktiken bli färre fartyg i Sverige, färre jobb, minskade investeringar, försämrad konkurrenskraft och ökad sårbarhet. Det är en inriktning som riskerar att föra oss bakåt när vi behöver gå framåt.

Fru talman! Förändringar i koncerndefinitioner och liknande regler kräver noggrann analys. Fel utformning kan få betydande negativa effekter.

Avslutningsvis: Regeringens förslag stärker konkurrenskraften, bygger vidare på nödvändiga reformer och moderniserar tonnageskattesystemet. Sverigedemokraterna arbetar aktivt för att öka den svenska flaggan. Vi är på rätt väg, och denna proposition är ett viktigt steg mot fler svenskflaggade fartyg.

(Applåder)

I detta anförande instämde Rashid Farivar, Martin Westmont och Eric Westroth (alla SD).

Fru talman! Vi debatterar i dag skatteutskottets betänkande SkU22 om åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier.

Mervärdesskatten är en av statens viktigaste inkomstkällor. Den finansierar vår gemensamma välfärd – skola, vård, omsorg och rättsväsen. När momsbedrägerier tillåts breda ut sig undergrävs inte bara statsfinanserna utan också förtroendet för skattesystemet och för dem som gör rätt för sig.

Fru talman! Momsbedrägerier är ofta gränsöverskridande, organiserade och avancerade. De slår särskilt hårt mot seriösa företag som konkurreras ut av aktörer som fuskar och systematiskt undandrar sig att betala skatt. Att bekämpa denna brottslighet är därför såväl en rättvisefråga som en fråga om företagande och en fråga om ordning och reda i samhället.

Regeringen har lagt fram förslag som syftar till att stärka statens förmåga att förebygga, upptäcka och bekämpa mervärdesskattebedrägerier. Jag kan konstatera att samtliga partier i skatteutskottet ställer sig bakom regeringens inriktning i betänkandet.

Fru talman! Regeringens förslag tar sikte på att täppa till kända sårbarheter i momssystemet. Det handlar om att förbättra kontrollmöjligheter, stärka informationsutbyte och säkerställa att myndigheterna har ändamålsenliga verktyg för att agera snabbt och effektivt när oegentligheter upptäcks.

En central utgångspunkt för regeringen har varit att åtgärderna ska vara träffsäkra. Seriösa företag ska inte belastas med onödig administration. Samtidigt ska kriminella aktörer få betydligt svårare att utnyttja systemet. Det är en balans som är avgörande för både näringslivets konkurrenskraft och skattesystemets legitimitet.

Fru talman! Vi vet att momsbedrägerier ofta är en del av ett bredare kriminellt upplägg. Intäkterna kan gå vidare till annan allvarlig brottslighet. Därför är dessa åtgärder också en del av regeringens bredare offensiv mot den ekonomiska brottsligheten och de kriminella nätverken.

Regeringen arbetar målmedvetet för att stärka Skatteverkets, Tullverkets och andra berörda myndigheters förmåga att samarbeta, både nationellt och internationellt. I en alltmer globaliserad ekonomi är internationellt samarbete nödvändigt för att komma åt brottslighet som inte stannar vid nationsgränserna.

Fru talman! Det är också viktigt att understryka att kampen mot momsbedrägerier inte är avslutad i och med detta betänkande. Bedrägerierna förändras och metoderna utvecklas. Därför måste också regelverk och kontrollsystem utvecklas i takt med omvärlden. Regeringen följer denna utveckling noggrant och utesluter inte ytterligare åtgärder om de behövs. Skatteutskottets betänkande bekräftar vikten av ett robust och rättvist momssystem där den som gör rätt för sig inte missgynnas och den som fuskar möts av effektiva och proportionerliga åtgärder.

Fru talman! Regeringens ambition är tydlig: att se till att varje skattekrona som ska betalas in också betalas in. Det är så vi värnar välfärden, stärker rättsstaten och skapar goda villkor för företagande och tillväxt.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till skatteutskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar i dag skatteutskottets betänkande SkU22 om åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier.

Mervärdesskatten är en av statens viktigaste inkomstkällor. Den finansierar vår gemensamma välfärd – skola, vård, omsorg och rättsväsen. När momsbedrägerier tillåts breda ut sig undergrävs inte bara statsfinanserna utan också förtroendet för skattesystemet och för dem som gör rätt för sig.

Fru talman! Momsbedrägerier är ofta gränsöverskridande, organiserade och avancerade. De slår särskilt hårt mot seriösa företag som konkurreras ut av aktörer som fuskar och systematiskt undandrar sig att betala skatt. Att bekämpa denna brottslighet är därför såväl en rättvisefråga som en fråga om företagande och en fråga om ordning och reda i samhället.

Regeringen har lagt fram förslag som syftar till att stärka statens förmåga att förebygga, upptäcka och bekämpa mervärdesskattebedrägerier. Jag kan konstatera att samtliga partier i skatteutskottet ställer sig bakom regeringens inriktning i betänkandet.

Fru talman! Regeringens förslag tar sikte på att täppa till kända sårbarheter i momssystemet. Det handlar om att förbättra kontrollmöjligheter, stärka informationsutbyte och säkerställa att myndigheterna har ändamålsenliga verktyg för att agera snabbt och effektivt när oegentligheter upptäcks.

En central utgångspunkt för regeringen har varit att åtgärderna ska vara träffsäkra. Seriösa företag ska inte belastas med onödig administration. Samtidigt ska kriminella aktörer få betydligt svårare att utnyttja systemet. Det är en balans som är avgörande för både näringslivets konkurrenskraft och skattesystemets legitimitet.

Fru talman! Vi vet att momsbedrägerier ofta är en del av ett bredare kriminellt upplägg. Intäkterna kan gå vidare till annan allvarlig brottslighet. Därför är dessa åtgärder också en del av regeringens bredare offensiv mot den ekonomiska brottsligheten och de kriminella nätverken.

Regeringen arbetar målmedvetet för att stärka Skatteverkets, Tullverkets och andra berörda myndigheters förmåga att samarbeta, både nationellt och internationellt. I en alltmer globaliserad ekonomi är internationellt samarbete nödvändigt för att komma åt brottslighet som inte stannar vid nationsgränserna.

Fru talman! Det är också viktigt att understryka att kampen mot momsbedrägerier inte är avslutad i och med detta betänkande. Bedrägerierna förändras och metoderna utvecklas. Därför måste också regelverk och kontrollsystem utvecklas i takt med omvärlden. Regeringen följer denna utveckling noggrant och utesluter inte ytterligare åtgärder om de behövs. Skatteutskottets betänkande bekräftar vikten av ett robust och rättvist momssystem där den som gör rätt för sig inte missgynnas och den som fuskar möts av effektiva och proportionerliga åtgärder.

Fru talman! Regeringens ambition är tydlig: att se till att varje skattekrona som ska betalas in också betalas in. Det är så vi värnar välfärden, stärker rättsstaten och skapar goda villkor för företagande och tillväxt.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till skatteutskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Vad gäller fackförbunden kan jag säga att även sverigedemokrater har stor erfarenhet av fackligt arbete. Det har jag själv.

Men där är ju ett dilemma; det håller jag med Mattias Ottosson om. Jag hade gärna sett 100 procent svenska anställda på svenskflaggade fartyg. Där är vi överens. Problemet i dag är att vi har alldeles för få sjömän. Men med tanke på den inflaggning som sker har vi dock stora möjligheter att få utbildningsplatser, praktikplatser med mera, liksom att man som äldre kan mönstra på och bli sjöman – att göra en kursändring senare i livet. Det är ju helt underbart.

Inte fasen vet man vad man vill bli när man är skolungdom eller gymnasieelev. Jag visste inte det. Jag blev hamnarbetare och var nöjd med det. Jag hade gärna blivit sjöman, men tyvärr hade jag defekt färgseende och fick stanna i land.

Framför allt tror jag inte att en svensk sjöman som utbildar sig sent i livet är en säkerhetsrisk. Vi har gott säkerhetsomdöme i Sverige. Jag tror att svensk sjöfart är bland de säkrare i världen. Vi har ett säkerhetstänk, och det får vi med oss med bröstmjölken.

När det gäller hamnstrategi tror jag absolut att corehamnar ger en utökad möjlighet, framför allt när det gäller utbyggnader och satsningar på infrastruktur. De är Sveriges fem största hamnar. Det är de viktigaste hamnarna som är utpekade som corehamnar. Indirekt har vi en hamnstrategi.

Vad gäller Sjöfartsverket tycker jag personligen att det är mycket olyckligt att det är ett affärsverk. Det är inte bra som det ser ut i dag.

Fru talman! Jag har några frågor till Mattias Ottosson.

Mattias Ottosson var tidigare uppe i ett replikskifte med Johanna Rantsi och talade om antalet svenskar i sjöfarten. Där tänkte jag fråga Mattias Ottosson om Socialdemokraterna har någon tanke om hur man ska göra för att fylla fartygen med svenska sjömän. Jag har kontrollerat att Seko sjöfolk har avtalat med arbetsgivaren om antalet anställda och vilka nationaliteter de har. Detsamma gäller Sjöbefälsföreningen. Då kan man fråga Socialdemokraterna om de har intresse av att politiken ska lägga sig i avtalen mellan fackförbund och arbetsgivare. Det hade varit intressant att höra.

Fru talman! Apropå detta med hamnstrategin, som Socialdemokraterna pratar sig varma för, skulle jag vilja påstå att vi indirekt har en sådan när det gäller corehamnar. Där har vi i Sverige i dag av EU utpekade viktiga hamnar som har fördelar. Vi har även comprehensive-hamnar, som också har fördelar men inte riktigt på samma sätt som corehamnarna.

Fru talman! Mattias Ottosson tog upp Sjöfartsverket och finansieringen. Då skulle jag vilja fråga Mattias Ottosson: Hur vill Socialdemokraterna lösa finansieringen för Sjöfartsverket, som i dag är ett affärsverk?

Fru talman! Det är inga konstigheter över huvud taget. Vad gäller utbildning handlar det om att ge sjömän möjlighet att utbilda sig i block. Man ska kunna påbörja en utbildning, kanske studera på distans ombord på fartygen och utöka sin kompetens. Det är inga konstigheter alls.

Vi skulle kunna få en enklare utbildning, precis som i Danmark. I dag finns det försvårande omständigheter kring utbildningen som gör att Sverige inte kan konkurrera med Danmark, vilket är en nackdel. Det här är inte bra.

Vad gäller kostnader är farledsavgiften en stor kostnad för sjöfarten. Vi har haft tanken att det skulle vara avgiftsbefriat att köra mellan två svenska hamnar, men om man lämnar Sverige och åker till en hamn i ett annat land och sedan kommer tillbaka skulle det bli en avgift i den första svenska hamnen.

Vi har en totalt outnyttjad kategori i dag, nämligen kustsjöfarten. Om man kör buss mellan svenska hamnar klarar man sig utan farledsavgifter. Men varje gång man går in i en svensk hamn i dag betalar man en farledsavgift, och det gör såklart att vi tappar stora möjligheter att få gods på våra fartyg. Godset går i stället på lastbilar. Här ser jag en stor utvecklingspotential.

Samtidigt har vi de inre vattenvägarna. Den trafiken är näst intill obefintlig, och där hade man absolut kunnat göra ett pilotprojekt i dag för att få igång de inre vattenvägarna och kunna utnyttja den trafiken. Det gäller speciellt nu när vi bygger om och bygger större slussar i bland annat Göta älv. Det ger stora möjligheter att göra förflyttningar till sjöfart.

Fru talman! Precis som Ulrika Heie säger finns det naturligtvis en problematik med ett eventuellt utländskt ägande. Det är den delen jag känner att det är viktigt att kika på. Det kan hända att man genom de koncessionsavtal som finns kan skriva bort detta så att det inte blir några problem, men just den delen hade det varit intressant att kika på.

I övrigt har vi i dag väldigt bra och välfungerande hamnar. Dock finns det en del små problem med tillgången till vägar i vissa hamnar, men jag ser som sagt ingen större med poäng att skapa en hamnstrategi.

Däremot, fru talman, får Ulrika Heie gärna meddela vad hon anser skulle vara viktigt att ha med i en hamnstrategi. Vad är det som saknas gentemot det som finns i dag? Jag vet ju att regeringen sitter och tittar på detta. Vi pumpar in många miljarder i infrastrukturpropositionen för att skapa tillgänglighet, och hamnarna är en viktig del i detta. Flygplatserna är en annan viktig del.

Personligen ser jag ingen direkt fördel med att skapa en hamnstrategi med tanke på att hamnarna i dag är välmående.

Fru talman! I dag ska vi debattera TU10, om vår sjöfart. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på motionerna.

Efter en lång tid av mörker ser det just nu mycket ljust ut för svensk sjöfart. Man kan säga att svensk sjöfart har fått flyt. Att det flaggas svenskt beror inte på något annat än att ett gediget arbete har bedrivits av Sverigedemokraterna och regeringen som har lyssnat till sjöfartens behov. Den förändrade stämpelskatten, som blev en avgift, tillsammans med en förbättrad och utökad tonnageskatt har gjort att vi vänt mörker till ljus.

Självklart ska vi inte sitta nöjda i båten med detta och tro att allt kommer att flyta på med dessa insatser. Det finns mer att göra, och vi är inte färdiga med arbetet för att göra svensk sjöfart mer konkurrenskraftig. Det handlar om regelverk, kostnader, utbildningar med mera. Sjöfarten är internationell. Vi konkurrerar alltså med andra länder i världen, och det kräver att man är intresserad och på tårna för att se hur andra länder agerar för att locka fartyg till sin flagg.

Sjöfartsverket har en avgörande roll för sjöfarten för att underhålla och säkra farleder, ge sjötrafikservice, sjömansservice, lotsa, bryta is och leda och utföra sjö- och flygräddning. Verket har viktiga uppdrag för att sjöfarten ska fungera, men Sjöfartsverket har länge brottats med dålig ekonomi, och tyvärr har de nu för första gången varit tvungna att varsla personal.

När fartygen blir större och fartygsanlöpen färre minskar intäkterna, och då står man inför valet att spara mer för att klara av att utföra sitt uppdrag eller ta ut mer avgifter från sjöfarten för att klara sin ekonomi. Vi sverigedemokrater anser att Sjöfartsverket har en viktig uppgift att fylla, men vi måste också vara realistiska vad gäller svårigheten med ekonomin i verket. Sverigedemokraterna har länge arbetat för att försöka göra om verket från affärsverk till anslagsfinansierat verk. Vi anser också att man bör flytta flyg- och sjöräddningen till försvaret för att få ned kostnaderna.

Sjöfartsverket har ett stort behov av att byta ut och förnya sin isbrytarflotta och har försökt upphandla nya isbrytare. Detta har fördröjts på grund av överklaganden. Sverigedemokraterna hade gärna sett att man när man nu bygger nya isbrytare utrustar och bygger dem så att de kan nyttjas året runt, kanske för kabelläggning, kustbevakning och brandsläckning. De skulle också kunna användas som inspektionsfartyg. Självklart måste tid också finnas för underhåll av fartygen som arbetar tungt på vintern.

När det gäller lotsning känns det som att det går åt rätt håll med distanslotsning. Det är en viktig nyckel till sjöfarten med tanke på att det är svårare att rekrytera lotsar till detta fysiskt farliga arbete.

Vi sverigedemokrater har länge pratat om en möjlighet som Sverige inte tar till vara, och då tänker jag på våra inre vattenvägar. Nu pågår ett stort arbete med att bygga nya, större slussar som kommer att göra det mer lönsamt att frakta gods på Göta älv. På denna sträcka är lotsen en stor kostnad, och här ser vi stora fördelar med just distanslots. Det sägas att om man får igång trafiken på de inre vattenvägarna kan man frigöra motsvarande 50 000 lastbilar från vägarna. Jag tror att möjligheterna är större än så.

Det finns i dag mycket litet trafik på de inre vattenvägarna, vilket borde göra det möjligt att testa att under kanske fem år avgiftsbefria de inre vattenvägarna och sedan utvärdera effekten av detta. Vi har även föreslagit att man kan införa en modell som innebär att trafik som går mellan svenska hamnar slipper farledsavgifter. Detta skulle gynna ny trafik som går utmed den svenska kusten och levererar gods. Om fartygen går till utländsk hamn och sedan till svensk hamn ska farledsavgiften betalas för resan till första svensk hamn.

Fru talman! Gotlandstrafiken tänker jag inte tala om, eftersom regeringen genom Trafikverket har tillsatt en utredning för att se hur nästa upphandling ska organiseras efter 2035. Vi får nog all anledning att diskutera detta när utredningen är klar.

Fru talman! Vi kan inte prata om sjöfarten utan att prata om hamnarna. Vi har fem corehamnar: Göteborg, Malmö, Trelleborg, Stockholm och Luleå. Dessa hamnar har en särskild status och ger en del fördelar men även skyldigheter, så som högre EU-prioritet, större möjlighet till EU-finansiering, krav och stöd för modern, effektiv och hållbar infrastruktur, konkurrensfördelar för logistik och näringsliv, stärkt roll i klimat- och energiomställningen och internationell synlighet och strategisk betydelse.

Det vi politiker kan göra för att stärka hamnarna är att rikta ljuset på infrastrukturen till och från hamnarna, både vägar och järnvägar. Det finns tyvärr en hel del flaskhalsar till vissa hamnar, vilket är problematiskt inte bara för godsflöden utan även för persontransporter och framför allt för dem som bor i städer med frekvent färjetrafik.

Jag skulle vilja säga att de svenska hamnarna står väl rustade och kan ta mot mer gods. Vi ser inget behov av en hamnstrategi, men jag kan delvis hålla med motionsskrivare om att det kan vara smart att utreda eller se över huruvida det ska vara utländskt ägande av driften av hamnar. Det kanske inte är några problem alls, men jag hade välkomnat en sådan utredning eller översyn med tanke på hur världsläget ser ut och den civila beredskapen. Det spelar ju ingen roll om vi har 1 000 svenskflaggade fartyg om vi inte har några hamnar att lägga till vid, särskilt i krigstid.

Fru talman! Sverigedemokraterna och regeringen har ordnat med sju nya gränsövergångar där besättningen kan gå av eller på, det vill säga göra besättningsbyten. De nya är Grums, Höganäs, Nacka, Stenungssund, Tjörn och Uddevalla. Vi vet att fler önskas, men sjöfarten är hyfsat nöjd med denna utökning. Självklart ska vi försöka se till att det kommer fler hamnar framöver.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga att jag är oerhört stolt över vad Sverigedemokraterna och regeringen har åstadkommit med vår sjöfartspolitik.

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande 17 Mervärdesskatt. Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

Skattesystemets främsta uppgift är att säkerställa stabila skatteintäkter för att finansiera vår gemensamma välfärd. För att uppnå detta krävs tydliga och lättbegripliga regler. Ett begripligt skattesystem stärker legitimiteten, minskar den administrativa bördan för både företag och privatpersoner samt reducerar risken för fel, slarv och medvetet fusk.

I Sverige använder vi både nedsatta mervärdesskattesatser och fullständiga undantag där moms inte tas ut alls för vissa varor och tjänster. Denna ordning grundar sig i EU:s skattepolitik, som Sverige valt att anpassa sig till. Samtidigt skapar det betydande komplikationer för både näringsliv och offentlig sektor. Investeringar och viktiga välfärdstjänster riskerar att inte bli av, trots att ambitionen finns. Konsekvensen kan bli en svagare ekonomisk utveckling, förlorade arbetstillfällen och försämrad internationell konkurrenskraft.

Om samtliga undantag försvann skulle den generella momssatsen kunna sänkas till omkring 21 procent utan minskade statliga intäkter. En sådan förändring kan dock inte genomföras snabbt eller utan en övergripande reform av hela skattesystemet.

Fru talman! Systemet med differentierade momssatser leder ofta till problem med gränsdragningar och definitioner, som kan uppfattas som både ologiska och orättvisa. Turism- och besöksnäringen är ett tydligt exempel. Ett liftkort beskattas med 6 procent, men om man i stället väljer att ta sig uppför backen med hundspann blir momsen 25 procent för samma resa. Om man behöver ta taxi till badhuset är momsen 6 procent, men – återigen – om man väljer att åka hundspann dit blir momsen 25 procent för samma transportsträcka. Om badhuset endast har motionssim är momsen på inträdet 6 procent, men om det också finns en vattenrutschkana i badhuset höjs den till 25 procent.

Även inom campingområdet råder ologiska skillnader. Att tälta eller bo i en enklare stuga eller en husvagn beskattas med 12 procent, men att ställa en husbil på en ställplats i en gästhamn beskattas med 25 procent. När campingsäsongen är över och man vill vinterförvara sin husvagn eller husbil gäller återigen 25 procent i skatt. Det är helt enkelt inte rimligt att likvärdiga verksamheter beskattas så olika.

Fru talman! Det finns behov av en översyn för att skapa större harmonisering. Frågan om mervärdesskatt är komplex, och även framöver kan det finnas områden som behöver nedsatta momssatser. Ett exempel i närtid är livsmedelsmomsen, där en låg nivå på momsen bidrar till att hålla matpriserna nere. Det är särskilt betydelsefullt i dessa tider av ekonomisk oro, då hushållens köpkraft pressas. En fortsatt låg livsmedelsmoms kan ge både trygghet och stabilitet för svenska familjer.

Med kriget i Iran förutspås ytterligare kostnadsökningar med tanke på ökande bränslepriser med allt vad det medför. Det ryktas också om en ökande inflation, vilket kan leda till höjda räntor igen. Det innebär att den sänkta livsmedelsmomsen är extra välkommen i dessa tider.

(Applåder)

Fru talman! Jag yrkar med glädje bifall till propositionen, som sänker momsen på livsmedel från dagens 12 procent till 6 procent.

Jimmie Åkesson sa i sitt vårtal på Långholmen den 3 maj 2025 att vi skulle få till en SD-kasse. Matpriserna är för höga, och nu ser vi resultatet av ett idogt arbete. Det är en viktig åtgärd med tanke på att vi befinner oss i en svensk ekonomiskt utdragen lågkonjunktur med hög arbetslöshet.

Jag gissar att ni alla minns att SD och regeringen har bekämpat en inflation som ärvdes av den rödgröna regeringen. Inflationen var på tvåsiffriga tal och försatte Sverige i en mycket svår ekonomisk situation.

Reduktionsplikten var ett hårt slag och gjorde både företag och privatpersoner fattigare. Bränslepriserna sköt i höjden, vilket påverkade allt i samhället: böndernas kostnader för att tanka maskiner och leveranser från bönder till fabriker, från fabriker till butiker och från butiker till hemmen. Vi ska heller inte glömma kostnaderna för kollektivtrafiken, som skenade, vilket tvingade regionerna till neddragningar och ledde till sämre service för samhällsmedborgarna.

Räntorna för bostadslån skenade med inflationen, vilket ytterligare försvårade situationen. SD och regeringen har lyckats förändra reduktionsplikten och få ned bränslepriserna från skyhöga nivåer på närmare 30 kronor litern.

Vi ska inte glömma att priserna på bränsle hade ökat ännu mer och gett ännu mer katastrofala följder för samhället om den tidigare regeringen hade fått fortsätta med sin ökande reduktionsplikt. Nu är det acceptabla priser på bränsle, och räntorna har sjunkit. Men många lider fortfarande av det som har varit. Vi hoppas kunna ge hushållen ett andrum genom sänkt livsmedelsmoms.

Samtliga hushåll gynnas eftersom priserna på livsmedel sjunker. Självklart kommer SD och regeringen att följa upp denna åtgärd för att se till att momssänkningen får så stort genomslag som möjligt. Skattesänkningen ska komma hushållen till del i form av lägre livsmedelspriser.

Vi har en stark tro på att butikerna ska respektera momssänkningen och leverera prisnedsättningar. Det har tidigare skett dialoger med handlarna om de höga priserna, så de vet mycket väl vad SD och regeringen har för ambitioner med sänkningen. Momsen kommer att sänkas den 1 april 2026, och planen är att sänkningen ska gälla till den 31 december 2027. Vi i SD är beredda att förlänga det om vi bedömer att ekonomin inte återhämtar sig så som vi önskar.

(Applåder)

Fru talman! Jag respekterar att debatten handlar om sänkt skatt på livsmedel, men det finns ett behov av att tala om varför dessa sänkningar måste göras. Socialdemokraterna står och säger att det beror på marknaden, men det är en sanning med modifikation. Om man gör ett energislag så fruktansvärt dyrt att det är omöjligt att gå runt ger det såklart effekter. Det blir inte lönsamt när man tar bort alla möjligheter att arbeta med ett energislag. Jag ser inga konstigheter alls med att skylla detta på Socialdemokraterna och övriga partier som var med och styrde.

Nog sagt om det. Vad gäller skattesänkningar tror jag inte att Jimmie Åkesson har några problem med att tjäna 6 000 mindre. Problemet med Socialdemokraternas politik är att även barnfamiljer får höjda skatter. Det är ju det enda Socialdemokraterna gör med sina samarbetspartier. De höjer skatt efter skatt efter skatt. Det förvånade mig jättemycket att Socialdemokraterna tyckte att det var en bra lösning att sänka momsen på livsmedel. Det är inte ofta man hör att Socialdemokraterna vill sänka skatten, fru talman. Jag har i alla fall inte hört det många gånger.

Vi har talat om att göra så att barnfamiljer får mer pengar i plånboken, så att man inte behöver göra de här sänkningarna. Det krävs att man har ekonomi och kan leva sitt liv. I dag är kostnaderna skyhöga i form av elpriser. Jag hörde ingenting från Marie Olsson om hur man ska lösa den biten, fru talman.

Fru talman! Det var intressant att lyssna på Marie Olssons anförande. Allt är SD:s och regeringens fel. Jag ska passa på att ge några exempel på vad regeringen och SD har gjort under mandatperioden.

Vi har sett till att barnfamiljer får 5 000 kronor mer i månaden i plånboken jämfört med 2022. Vi har gjort historiska satsningar på infrastruktur och forskning. Vi har sett till att företag har fått bättre villkor och lägre kostnader. Vi har skapat förutsättningar för ny kärnkraft och ett bättre energisystem.

Vi har sänkt skatten på bensin och diesel. Vi har sänkt skatten på arbete och pension. Vi har sänkt skatten på sparande. Vi har sänkt elskatten. Vi har höjt bostadsbidraget. Vi har sänkt skatten för delägande i fåmansbolag.

Fru talman! Det är inte vårt fel att elpriserna är skyhöga i dag. Ringhals 1, Ringhals 2, Forsmark 1, Forsmark 2, Oskarshamn 1 och Oskarshamn 2 är sex verk som lades ned av den rödgröna regeringen. I stället valde man att investera i vindkraft, som står stilla på de kallaste av Sveriges dagar. Det är ju därför elpriserna skjuter i höjden. Man skyller detta på SD-regeringen trots att man själv lade ned kärnkraftverk som hade kunnat ge billig el. Det är ju detta som gör att barnfamiljer inte har råd att äta mat. Det är därför SD och regeringen sänker livsmedelspriserna. Det är ingenting som Socialdemokraterna ska slå sig för bröstet för.

Hur ska vi lösa elkrisen, enligt Socialdemokraterna?

Herr talman! Här står en glad sverigedemokrat som hade lyckan att vara med i debatten om stämpelskattens försvinnande. Det var en glädjens dag.

Vi sverigedemokrater har under lång tid lyft fram och belyst problemen och orättvisorna som svensk sjöfart har fått utstå. Det har funnits regler som inte bara gett konkurrensnackdelar utan även omöjliggjort för svensk sjöfart att konkurrera. Hur har det kunnat bli så illa, herr talman? Från att ha varit en stor sjöfartsnation med varv i stort sett i varje vik har vi gått till ett läge med näst intill hotfullt få svenska fartyg och knappt några varv.

Vårt samarbete med regeringen har dock gett ringar på vattnet, och det är nu det händer. Vi vänder skeppet och börjar se att fler vill flagga in fartyg med svensk flagg.

Herr talman! Jag vill passa på att säga förlåt till de svenska rederierna. Tidigare regeringars politik har tvingat rederier att byta till annan flagg än den svenska. Samtidigt kan jag passa på att välkomna de fartyg som så önskar tillbaka.

Samarbetsregeringen har arbetat och kommer att fortsätta arbeta för att möjliggöra för fartyg att flagga svenskt. Vi hoppas även på att fartygen stannar. Det är oerhört viktigt att vi politiker är tydliga med vad vi säger och håller det vi lovar.

Herr talman! Jag läste i tidningen Sjöbefälen att Stena Bulk flaggar in upp till sex av sina fartyg av Suezmaxstorlek. För att ge dem som följer debatten en känsla av vad ett av Stenas Suezmaxfartyg är kan jag berätta att de är 274 meter långa, har en bredd på cirka 48 meter och ett djupgående på 17 meter samt har en lastkapacitet på 81 000 ton. Det är riktigt stora fartyg. De kommer att bli de största fartyg som går under svensk flagg.

Varför gör Stena Bulk denna förändring? Jo, de ser att samarbetsregeringen jobbar för sjöfarten. Med de förändringar vi nu gör i och med borttagandet av stämpelskatten, kommande förändringar av tonnageskatten, bareboatimplementering, utbildningsförändringar med mera ger det ringar på vattnet. Rederier tror på Sverige igen.

En annan stor glädje, herr talman, är att söktrycket till sjöfartsutbildningar har börjat öka. De senaste två åren har antalet ansökningar där sjökaptens- och sjöingenjörsprogrammen varit förstahandsval ökat med 45 procent. Detta är ett absolut positivt tecken på att politiken men även rederierna själva har gjort ett jättejobb med att marknadsföra sjöfarten som ett framtidsyrke med många spännande utmaningar.

Herr talman! Tro inte att vi är nöjda med detta. Det finns tyvärr massor kvar att göra för sjöfarten, inte minst för de inre vattenvägarna, närsjöfarten och kustsjöfarten. Det finns stora möjligheter att flytta godsmängder till vattenvägarna. Hamnarna har kapacitet, och viljan finns bland rederierna. Men regler och kostnader står i vägen.

När det gäller skärgårdstrafiken finns det också en möjlighet att utöka flottan. Men även här finns hinder, herr talman. Att ställa om flottan till fossilfrihet medför problem med tillstånden. Det finns även svårigheter med att ladda fartygen ute i skärgården.

Innan jag avslutar, herr talman, vill jag lyfta upp något alldeles särskilt, nämligen inrättande av ett sjöfartsråd. Helst hade jag sett en sjöfartsminister som arbetar med sjöfartsfrågan, men man kan inte få allt – det hade dock varit en dröm. Men ett sjöfartsråd som tillsammans med representanter från olika departement träffas några gånger per år skulle kunna skapa möjligheter att stärka den svenska sjöfarten. Det handlar om allt från skattefrågor, utbildningar och infrastruktur till myndigheters agerande. Genom ett sådant råd skulle man öka möjligheterna att lösa upp knutar och arbeta framåt för att stärka svensk sjöfart. Det kan handla om allt från industri till butik och allt däremellan men även om framtidens sjöfart, med nya möjligheter.

Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen lutar sig inte tillbaka. Vi kör på och jobbar för en stärkt svensk sjöfart. Vissa saker tar tid – men det kommer, och det ska bli bra.

Herr talman! Vi har massor av reservationer. Jag älskar dem alla, men jag yrkar inte bifall till någon av dem.

(Applåder)

I detta anförande instämde Rashid Farivar och Thomas Morell (båda SD).

Herr talman! Jag kan inget annat än tacka och buga. Det är underbara och glädjande besked.

Jag kan inte hålla mig längre: Det är inte oceangående fartyg, Mattias Ottosson, utan det är fråga om närsjöfart eller kustsjöfart som trafikerar älven. Oceangående fartyg hade över huvud taget inte fått plats i älven. De hade fastnat på bredden, och fartygen är så långa att de inte kan svänga i första kurvan. Men det är mindre viktigt.

Herr talman! Mattias Ottosson pratar om nettomodellen. Det är också en skamfläck i tonnageskattens historia. Tonnageskatten instiftades mycket riktigt av Socialdemokraterna, men den har tyvärr inte tagits väl emot av sjöfolket. Få har valt att ansluta sig till tonnageskatten. Det är en frivillig skatt, och vi hade hoppats på att fler skulle ansluta sig.

Nu håller regeringen på att arbeta med frågan om tonnageskatten, och man är förhoppningsvis klar snart – i alla fall så pass snart att jag skulle säga att Destination Gotland inte behöver oroa sig. Det är de indikationerna som vi har fått.

Däremot var det tråkigt när vi diskuterade nettomodellen. Den var 100 procent. Men när tonnageskatten infördes tog man 1 procent av nettomodellen för att bekosta tonnageskatten. Vi pratar 15 miljoner, så det är ganska små summor.

Nu har jag lite problem med hur jag ska formulera en fråga, men vi går i stället snabbt in på Sjöfartsverket. Har Socialdemokraterna funderat över att göra om det till ett anslagsverk i stället för dagens affärsverk?

Herr talman! Jag kan inte säga annat än att jag faktiskt myste ganska mycket när Mattias Ottosson stod i talarstolen. Det kändes lite grann som att jag hade kunnat stå där och uttrycka de fina orden om sjöfarten. Att sjöfarten har blivit en stor del av trafikutskottets område är helt underbart.

Någonting som slog mig, herr talman, var diskussionerna om inlandssjöfart. Inlandssjöfart är någonting som jag har brunnit för ända sedan 2015, när intresset väcktes hos mig. Jag hade varit nere i Holland och tittat på hur det fungerade.

År 2014 infördes möjligheten att ha inre vattenvägar. Vid den tidpunkten satt Socialdemokraterna i regering. Tyvärr tog man inte vara på möjligheten att införa svenska särregler för europeiska vattenvägar, vilket vi kan göra eftersom våra vattenvägar inte korsar något annat lands vattenvägar. Det innebär att vi hade kunnat ha särregler som gör att vi inte behöver lotsar, vilka ju är fördyrande. Lotsarna är, som Mattias Ottosson själv sa, enormt kostsamma. Det beror på längden på kanalen de ska ta sig uppför till Vänern.

Är det nyfunnen kärlek, Mattias Ottosson, just när det gäller inlandssjöfart? Om det inte är det, varför gjorde Socialdemokraterna ingenting under sina åtta år vid makten för inlandssjöfarten?

(Applåder)

Fru talman! Jag blir lite frågande. Nu är det ju svårt att ställa en fråga till ledamoten Marcus Andersson, men när det gäller färjetrafiken till Gotland är jag ganska säker på att det kommer att vara en svensk flagga på det fartyget. När jag lyssnade på Marcus Andersson, fru talman, upplevde jag att det inte skulle vara en svenska flagga. Då får jag ställa en retorisk fråga: Vilken flagga hade Marcus Andersson sagt att det var om han hade kunnat svara? Det kommer vi inte att få reda på nu, fru talman.

Fru talman! När kommer det? Det är en spännande fråga.

Problemet är att vi har ett gäng som håller på och utreder. Vågade skatter var en utredning som Rikard Engström gjorde. Tyvärr hade han alldeles för lite tid och möjlighet att göra det fullständigt och fullkomligt jättebra.

Jag får ändå säga att jag har respekt för Rikard Engström och hans arbete. Han gjorde en ganska bra utredning, men det saknades vissa delar. Bland annat hade Gotlandsrederierna drabbats görhårt om man hade gått på Rikard Engströms förslag. Där gjorde vi lite förändringar.

Arbetet med utredningen håller på för fullt. Förhoppningsvis kommer den ganska snart. Jag kan inte tidssätta det i dag och vill inte föregripa arbetet. Däremot är jag helt säker på att den kommer att bli jättebra, och det är en av de absolut viktigaste faktorerna.

Sedan har vi naturligtvis andra delar som vi jobbar med. Bland annat har vi den nationella samordnaren, som ska öka den tidigare obefintliga svenska inlandssjöfarten och närsjöfarten. När möjligheten till inre vattenvägar kom 2014 var det helt tyst från regeringen. Det blev ingenting, fast vi hade alla möjligheter.

Men nu ska vi inte svänga utanför debatten, fru talman. Problemet är att jag älskar sjöfart. Jag har jobbat i Göteborgs hamn i 20 år. Jag sover med en båt under kudden. Det är mitt liv.

Att säga att regeringen inte gör tillräckligt är superfel. Vi gör jättemycket för sjöfarten. Vad gör Socialdemokraterna?

Fru talman! Jag skulle vilja börja med att säga: Grattis Sverige – nu lägger regeringen fram ett lagförslag som ger svensk sjöfart lite flyt!

Rederierna kanske inte ställer sig i kö för att flagga in fartyg, men den höga tröskel som i dag finns slipar vi ned till obefintlighet. Stämpelskatten kan tyckas vara ganska lågt satt med 0,4 procent, men för de större fartygen blir det ganska stora belopp. Det främjar inte heller rederiernas vilja att satsa på dyr extrautrustning, för de får då ökade kostnader för sina inköp och samtidigt högre skatt om de flaggar svenskt.

En gång i tiden var Sverige en stor sjöfartsnation med en stor svensk flotta och en blomstrande varvsindustri. Tyvärr har politikerna över tid inte värnat sjöfarten. Man har tagit den för given, vilket har lett till att vi i dag har ett historiskt litet antal svenskflaggade handelsfartyg.

Glädjande nog har regeringen tagit tag i sjöfartsfrågorna, och sjöfarten står högt på agendan. Ökningen av svenskflaggade fartyg kommer att ta tid, men nu ger vi förutsättningarna för att få fler svenska fartyg. På kort sikt kan vi glädja oss åt att rederierna väljer att flagga svenskt på nybyggen och på sikt göra den svenska flottan större.

Fru talman! Svenska rederier är i många delar världsledande och ligger långt framme avseende utvecklingen av miljövänliga fartyg. Fartygsinvesteringar innebär stora kapitalinvesteringar. Att dessutom utrusta fartyg med miljöteknik som går utöver minimikraven innebär ännu större investeringar.

Det bli dyrare för svenska rederier som vill ligga i framkant och utrusta sina fartyg med ny klimat- och miljöteknik som går utöver dagens lagstiftning. Rederier som vill investera i ytterligare miljöteknik ombord får därmed en högre kostnad för stämpelskatt. Ett flertal länder har därför avvecklat stämpelskatten i syfte att öka inflaggningen, då man har noterat att stämpelskatten motverkar att fartyg kommer in under deras tonnageskattesystem och att de samlade skatteintäkterna därmed minskar.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande från Socialdemokraterna där de uttrycker oro för att regeringen gör för lite för sjöfarten. Var inte oroliga, blir svaret från oss sverigedemokrater. Mycket har gjorts, men mer kommer att göras. Svensk sjöfart har hittat leendet mot politiken och vet att framtiden är deras.

Det mest glädjande är att det inte finns några större politiska motsättningar i sjöfartsfrågorna. Alla förstår hur viktig sjöfarten är, framför allt för beredskapen. Än tydligare har detta blivit sedan Ryssland brutalt gav sig på Ukraina.

Det arbetas för fullt med att få till en förändrad tonnageskatt som tar bort konkurrensnackdelar gentemot utländskt flaggade fartyg. Det får vara slut på att missgynna vår egen näring. Vi måste arbeta för att stärka all sjöfart – allt från specialsjöfarten, inlandssjöfarten, kustsjöfarten och närsjöfarten till oceansjöfarten.

Fru talman! Som göteborgare med lite saltstänk i blodet måste jag ändå få lyfta några stoltheter inom handelsflottan. Jag ska läsa upp några rederier från en liten ö, Donsö, i södra Göteborg: Furetank Rederi, Rederi AB Donsötank, Sirius Rederi, Tärntank, Veritas Tankers och Älvtank.

Donsö är en relativt liten, bilfri ö i Göteborgs södra skärgård. Man brukar säga: Sätter du en gotlänning på en öde ö överlever han. Sätter du en Donsöbo på en öde ö blir han miljonär. De är riktigt bra affärsmän.

Jag vill även passa på att lyfta fram Thunbolagen, Ahlmark, Destination Gotland och självklart jättarna Stena Line och Walleniusrederierna med samarbetsbolag.

Det finns också en uppsjö svenska rederier som enbart seglar i svenska vatten och även större utländska rederier som är vår motorväg ut på havet mot kontinenten. Då tänker jag på Viking Line, Tallink Silja Line, Polferries, Unity Line, Bornholmslinjen, Öresundslinjen, Finnlines och Wasaline.

De sista rederierna jag nämnt, fru talman, har vi i Sverige stor nytta av. Men de har inte svensk flagg, och vid krig har vi ingen rådighet över dessa över huvud taget. Därför är det av största vikt att arbeta hårt för att få fler svenskflaggade fartyg.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.