Fru talman! Det är härligt att höra att Sverigedemokraterna först dömer ut vår klimat- och miljöpolitik för att sedan hylla det vi socialdemokrater har gjort sedan 1990. Det tackar vi extra för!

Men, fru talman, vi socialdemokrater tycker att vår svenska natur är en nationalskatt, och den måste skötas och åtgärdas. Den måste tas om hand för oss som bor i Sverige nu och för framtida generationer.

I fjolårets budget skar SD-regeringen ned anslaget för skydd av och åtgärder för vår värdefulla natur brutalt, och i årets budget finns inte heller de resurser som behövs. En enkät som TT gjorde till landets länsstyrelser visar på igenbommade dass, havererade vandringsleder och skräpiga fjälltoppar. Nästa år befaras situationen bli värre.

En friluftsbesökare som mejlar in en bild på en trasig spång till Länsstyrelsen Västernorrland får samma svar som så många gånger tidigare: Tyvärr finns inga resurser för att åtgärda saken.

Hos Länsstyrelsen Norrbotten är Erik Granerot orolig för att populära vandringsleder som Kungsleden så småningom kan behöva bomma igen på grund av en växande underhållsskuld. Länsstyrelsen Västerbotten tillhör dem som vittnar om omfattande påverkan. Allt underhållsarbete där fokuseras nu till platser som annars kan innebära säkerhetsrisker, till exempel broar. I Jämtlands län försvann nästan 70 procent av anslaget.

Min fråga, fru talman, blir: Tycker Sverigedemokraterna att den svenska nationalskatt som naturen är inte behöver åtgärdas och tas om hand?

Fru talman! Nu har ju SD-regeringen faktiskt lagt mer pengar till att skydda mer mark, och man har lagt mycket mindre pengar till att åtgärda den mark som man skyddar. Därför är det lite svårt att förstå vad ledamoten egentligen menar.

18 av 21 länsstyrelser uppger i sina svar på enkäten att de har fått skära ned på åtgärderna för värdefull natur till följd av den kapade budgeten. Det handlar om skötsel av friluftslivsanläggningar och om skötsel av natur, men det handlar också om rovdjursinventering. Hur ska vi veta hur många vargar vi har i Sverige om det inte finns resurser till att inventera dem?

Även jobben på landsbygden har drabbats. Mycket av naturskötseln görs av små företag på gles- och landsbygd. Naturvårdsverket säger att ungefär 1 000 jobb har försvunnit på grund av dessa neddragningar. Samtliga svarande länsstyrelser uppger också att de behövde dra ned så mycket att tjänsterna och företagen inte heller kunde uppfylla de uppdrag som de brukar ha.

Detta är anledningen till att vi socialdemokrater satsar 500 miljoner mer än regeringen på skydd av och åtgärder för värdefull natur. När Sverigedemokraterna får bestämma över budgeten blir deras efterlämnade arv igenbommade dass, havererade vandringsleder och skräpiga fjälltoppar. Är det så det ska bli?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Tack, ledamoten Kinnunen, för anförandet! Jag tycker också att det var intressant att höra hyllningen om hur bra svensk klimatpolitik och miljöpolitik har varit och att vi faktiskt har lyckats både minska utsläppen och, fortfarande, öka tillväxten. Med progressiv miljö- och klimatpolitik når man dit. Och det är detta vi har gjort tidigare i regeringsställning och även innan dess, som samarbetspartner till Socialdemokraterna.

Det är roligt att höra att även Sverigedemokraterna tycker att det har varit en bra politik. Däremot ser vi tydligt att vi inte hade varit där vi är i dag om Sverigedemokraterna hade fått styra. Då hade vi haft ett ännu större beting att göra.

Vi ser nu att utsläppen ökar med denna budget. Det finns också andra utsläpp som kallas för konsumtionsbaserade utsläpp. Jag hörde att Martin Kinnunen tidigare sa att vi släpper ut ungefär 3,9 ton per capita i Sverige. Men vi kan också räkna med våra konsumtionsbaserade utsläpp. Jag tänker till exempel på när vi köper en telefon. Det har ju gjorts utsläpp där telefonen har tillverkats. Och eftersom vi är ett rikt land köper vi mycket utifrån och har utlokaliserat en hel del.

Vi har haft en parlamentarisk utredning om detta, Miljömålsberedningen - Martin Kinnunen satt själv med i utredningen. Vi fick ett enigt yttrande där om att vi behövde ta fram nationella mål. Men därefter har det varit tyst. Min fråga till ledamoten är: Kommer det att bli något av utredningen? Den har varit ute på remiss. Det finns mål som vi är överens om, men kommer det att bli något av detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Det är roligt att du tar upp uppvärmningen av våra hus som en positiv sak, Martin Kinnunen, för det var ett av de krav som Miljöpartiet hade när vi hade ett samarbete med Socialdemokraterna under 00-talet. Det var stora konvulsioner på den tiden, men nu är det väldigt få hus som har en oljepanna kvar. Detta har gynnat oss. Ibland får man ta de svåra besluten för att det ska bli bättre senare.

Jag tycker mig höra en positiv anstrykning när det gäller detta med konsumtionsbaserade utsläpp men inget uttalat. Det fanns flera delar förutom målet som man borde kunna gå vidare med. Det gäller till exempel offentlig konsumtion och flera av de olika statistikövningarna. Det handlade om att vi skulle ge uppdrag till Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån för att siffrorna skulle bli bättre och för att det skulle bli enklare att mäta. Det handlade också om att man skulle jobba på en internationell och europeisk nivå för att vi skulle få ungefär samma beräkningsmodeller.

Men inte heller detta ser jag något spår av. I stället ser jag att Naturvårdsverket säger att man med denna budget kommer att ha väldigt svårt att ta fram underlag till många olika delar. Man räknar med att man skulle behöva mycket mer för att kunna bistå när det gäller tillståndsprocesser och miljöövervakning och andra saker som vi skulle behöva för att kunna räkna fram dessa saker.

Frågan kvarstår: Kommer vi att se en satsning på detta med konsumtionsbaserade utsläpp? Och om det inte blir ett mål undrar jag om man ändå kommer att kunna gå vidare så att vi kan få beräkningsmodeller.

Fru talman! Jag hade trott att mycket av dagens debatt skulle handla om klimathandlingsplanen, men trots att det är riksdagens näst sista dag före juluppehållet har vi inte sett röken av den. Ministern var ute i medierna för någon dag sedan och sa: Den kanske inte alls kommer i år. Några timmar senare fick hon pudla och säga: Jo, men det är klart att den ska komma, för det står i lagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Det var ju tur det. Men än har vi inte sett den. Det är tolv dagar kvar av året. De flesta av dem är röda. Vi hoppas att den kommer.

Fru talman! Varför tar jag upp detta nu när vi debatterar utgiftsområde 20? Jo, för det är just i detta utgiftsområde som väldigt mycket av det som vi hoppas ska finnas i klimathandlingsplanen ska utföras. Om man tittar på den budget som vi nu debatterar ser man att det inte finns så många verktyg för regeringen att ta till.

Nu ska vi säga att vi inte vet hur vårändringsbudgeten ser ut. Den kanske innehåller stora saker. Men nu är det detta som finns, och det är det här som ska användas för att genomföra klimatpolitiken.

I regeringens egen klimatbilaga till budgeten står det att utsläppen kommer att öka de närmaste två åren. Den totala effekten av regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 bedöms vara att de ökar under de närmaste två åren. Därefter kommer de att minska något. År 2023 bedöms den direkta utsläppsminskningen vara 0,6 till 1 miljon ton koldioxidekvivalenter.

Detta är långt ifrån vad vi behöver göra för att uppnå våra svenska klimatmål men också våra europeiska och internationella åtaganden. Jag hoppas att klimathandlingsplanen kommer. Den är efterlängtad.

Om vi tittar på regeringens track record ser vi att man har gjort precis tvärtom när det gäller klimatet. Sedan regeringen tillträdde har man sänkt energiskatten för bensin och diesel, slopat reformeringen av reseavdrag och minskat järnvägsunderhållet. Bonusen i bonus malus är stoppad. Det är sänkt satsning på energieffektivisering för flerbostadshus, slopat stöd till företags energieffektivisering, avskaffad skatt för avfallsförbränning, höjd skatt på diesel, höjd moms på reparationer och så vidare.

Gång efter annan gör regeringen tvärtom och tar bort saker. Visst kan man ha olika åsikter om vad som är effektivt, men man har inte lagt till något. Detta är bakvänt, fru talman.

Om vi tittar på den traditionella miljöpolitiken och flyttar oss bort från klimatet ser vi att det inte blir bättre. Om det är något som kan hjälpa oss att hejda effekterna av klimatförändringarna är det friska ekosystem - skogar, kuster och hav som, när de har en god biologisk mångfald och god status, hjälper till att binda kol, förhindrar erosion, dämpar effekter av klimatförändringarna såsom stormar, regn och annat, renar vatten och fördröjer det i landskapet.

Utan friska ekosystem står vi oss slätt, fru talman. Men även där ser vi att utgiftsposterna inte är som de borde. Ta en sådan sak som miljöövervakning, som är det verktyg vi har för att veta hur det ser ut ute i naturen, om våra åtgärder ger effekt och om något är på gång att hända, till exempel var PFAS och andra saker finns i vår natur. En femtedel av budgetposten för detta försvann förra året.

I år har man gjort satsningar på samma område, fru talman, för att kunna genomföra den klimatpolitiska handlingsplanen, står det. Men det är fortfarande långt mindre än vad som behövs. Det fattas fortfarande ungefär 100 miljoner. Detta har fått effekten att vi under året har sett att långa tidsserier som vi haft i flera decennier har fått hack i kurvan. De olika expeditioner som till exempel SMHI gör med fartyget Svea har gått från tolv per år till nio per år. I dessa tidsserier ser vi nu alltså hack i kurvan. Det är inte värdigt. Det handlar om ryggraden i det svenska miljöarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

En annan sak som det ofta pratas om från regeringspartierna är att vi måste korta ned tillståndsprocesserna. Det håller vi med om. Vi måste se till att vi får snabba tillståndsprocesser så att vi får den förnybara energi vi behöver så att vi kan få igång de satsningar vi behöver så att vi kan genomföra det nya samhällsbygget och göra den gröna omställningen.

Även här är man beroende av data från miljöövervakning. Man är beroende av att det finns myndigheter som har medel för att utföra detta. I äskandena från både Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten avser en stor del av de pengar som de önskar just att vara behjälpliga i tillståndsprocesser. Det hjälper inte att bara ta bort regler, utan vi måste ha kunskap och expertmyndigheter som har medel för att genomföra detta. Där gör regeringen fel. Med dess budgetförslag kommer tillståndsprocesserna att ta längre tid eftersom man helt enkelt skalar av dessa delar från våra myndigheter.

Vi kan titta på det som är klassisk miljöpolitik: åtgärder för värdefull natur, som togs upp i ett tidigare replikskifte här. Det handlar om ett anslag för skötsel av våra skyddade områden, naturvårdsförvaltning, viltförvaltning, artbevarande och så vidare. Här drog man i förra budgeten ned med en tredjedel - 1 miljard försvann. I år lägger man till lite grann, men det är fortfarande nästan 1 miljard som fattas jämfört med tidigare. Det står i Naturvårdsverkets papper vad det här kommer att innebära: Om de inte får pengar till artbevarande finns det risk för att vissa arter till och med kommer att dö ut.

Fru talman! Vi i Miljöpartiet vill se en helt annan politik. Vi vill att dessa anslag ska öka. I vår budget, som ska ses som en helhet, vill vi ha en historisk satsning på den gröna omställningen och ett robust samhällsbygge och att vi ska möta både klimatkrisen och naturkrisen.

Vi anser att man med detta läge med en låg statsskuld ska låna pengar - 100 miljarder per år - under tio års tid för att rusta upp Sverige och satsa på järnvägen för att få klimat- och miljöeffekter. Ju längre vi väntar, desto dyrare kommer notan att bli.

Eftersom vi har satsat mycket mer pengar än regeringen på detta område kan jag i dag inte yrka bifall till vårt förslag, men vi har ett särskilt yttrande som jag hoppas att många tar del av. Vi visar med vår budget att det går att både klara miljömålen och klimatmålen och stärka välfärden. Det går att skydda samtidigt som vi brukar och att ha en budget som lever upp till nationella och internationella åtaganden och till våra svenska och europeiska klimat- och miljömål. Vi har en budget för en framtid att längta till.

Med detta vill jag önska fru talmannen, talmanspresidiet och alla åhörare en riktigt god jul.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Helena Storckenfeldt, för frågan! Jag är glad att jag fick den, och jag är också glad över ledamotens anförande om klimathandlingsplanen. Ingen är gladare än jag om det finns bra reformer i en klimathandlingsplan som gör att vi minskar utsläppen på ett sätt som faktiskt funkar. Det behöver vi alla, men då det har dröjt till årets allra sista skälvande dagar börjar jag bli fundersam över vad som ska komma. Jag ser ingen ambition i budgeten.

När det gäller vårt sätt att räkna på budgeten är det ingen hemlighet att vi anser att vi ska låna pengar till detta, och vi tror att det är en investering för framtiden. Alla åtgärder som kan göras nu kommer att vara billigare än att göra dem framöver.

Vi har en låg statsskuld som vi gemensamt har jobbat ned under många år, och inte bara Miljöpartiet utan också många experter anser att det finns tid att låna till samhällsbygget, rusta upp järnvägen och se till att vi får en klimatpolitik som fungerar. Varje ton koldioxid som inte släpps ut nu är en vinst.

Vi kan inte skjuta detta framför oss. För oss är detta ett sätt att investera för framtiden, och det finns många ekonomer som står bakom det.

Fru talman! Ledamoten Helena Storckenfeldt sa själv att vi kanske har råd med detta nu men inte senare. Men vi har råd nu. Vi har under många år jobbat ned statsskulden. Den var skyhög för tio tolv år sedan, och nu är läget så att det är möjligt att göra investeringarna för det gemensamma samhällsbygget. Vi anser att det är möjligt att göra saker nu i tid så att kostnaderna blir lägre, i stället för att göra något i efterhand. Ta en sådan sak som klimatanpassning. Allt vi gör nu är billigare än om det görs senare, dels för att det kostar mindre, dels för att klimatet ändras.

I min valkrets Göteborg finns behov av portar mot havet. Vid ett vanligt regn år 2100 kommer hela bangården att vara under vatten. Portarna måste byggas så fort som möjligt. Väntar man till längre fram kommer det att kosta mer och bli en större investering.

Låna nu och vidta klimatanpassningsåtgärder! Minska klimatutsläppen så att effekterna minskar! Samtidigt kan vi ägna oss åt samhällsbygget och välfärdssystemet, som gör att folk känner sig trygga och vill vara med på tåget.

Det måste finnas en acceptans för den politik som genomförs, annars får man inte vara med och styra. Så är det. Men den politik som förs ger effekter längre fram. Titta på klimatbonusen för elbilar. Det innebär att det nu finns en andrahandsmarknad för elbilar, och det gör att de som inte har råd att köpa nya bilar kan köpa begagnade bilar. Det är ett sätt att få igång saker. Vi måste våga göra nya saker.

Jag hoppas att klimathandlingsplanen innehåller bra och goda förslag. Det vinner alla på. Klimatutsläppen måste minska. Jag har ont i magen över detta, men jag hoppas att regeringen visar att jag har fel.

Fru talman! Det finns inget egenvärde i att bara ha en massa pengar om de inte gör nytta, men vi ser att de har gjort nytta. Det finns mer skyddad skog, och det finns fler gröna jobb för att sköta skogen. Myndigheter kan jobba med frågorna, och klimatutsläppen har minskat.

Med den budget som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna lägger fram anser Naturvårdsverket att det behövs ungefär 100 miljoner för att klara av uppdraget med kortare handläggningstid för tillståndsprocesser och att effektivisera arbetet med miljöprövningar. Det är klart att det inte blir effektivt miljöarbete av en sådan neddragning. Om de hade fått de pengar de behöver hade det blivit en effektiv klimat- och miljöpolitik.

Havs- och vattenmyndigheten drabbades av ett akut bakslag förra året när de fick skära ned arbetet med hundratals miljoner på grund av dåvarande budget. Nu är det samma låga nivåer, och man säger att det kommer att vara svårt att vara med i tillståndsprocesser för till exempel nya gruvor. Det är inte effektiv klimatpolitik.

Skyddet för gammelskogar minskar. Remissinstanserna säger att det är på så låg nivå att det omöjliggör ett effektivt skydd. De värdefulla skogarna avverkas i så hög takt att det inte är möjligt att övervaka och utöva kontroll. Det är inte heller effektiv klimatpolitik eftersom det kol som hade kunnat bindas i skogarna nu tas ut.

Vad är den effektiva klimatpolitiken? Det handlar inte alls om pengar, men pengar är möjliggörare om de riktas på rätt sätt. I den budget som finns nu tas pengar bort eller minskas utan att det ger effekt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Vi kan se att utsläppen minskade och att vi skulle nå målet för inrikes transporter med vår politik. Så någon effektivitet var det minsann.

Däremot anser vi att regeringens och Sverigedemokraternas politik inte är effektiv och inte långsiktig. Man tog bort elbilspremien över en natt och satte hela industrin och alla biltillverkare på pottkanten. Man tog bort nedsättningen av anslutningsavgifterna av vindkraft till havs till anslutningspunkterna på land. Därmed togs hoppet bort för många av de industrier på västkusten som behöver el för att vara med i den gröna omställningen. Stora företag vill bort från det fossila och över till det förnybara. De behöver energi nu. Beatrice Timgrens prat om kärnkraft blir kanske bra sedan, men vi behöver energi nu.

Den här regeringen pratar hela tiden om elektrifieringen med nya elbilar. Ja, det hade inte rullat så många elbilar på våra gator om det inte hade varit för vår politik. Men hur ni ska få el till laddstolparna utan att gå med på den förnybara energin och bygga det som går snabbt förstår jag inte.

Jag tror att vår politik visst var effektiv. Visst, det fanns saker som man kunde skruva på. Men hittills har jag inte sett någon effektivitet i regeringens och Sverigedemokraternas politik.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för ett engagerat anförande om klimat- och miljöpolitik. Det är intressant att höra att ledamoten är hoppfull och positiv. Jag känner inte igen ledamotens parti i resonemanget, för Moderaterna har snarare svartmålat framtiden på många sätt. Men det är givetvis positivt att ledamoten trots allt är hoppfull.

Jag instämmer i mycket av ledamotens beskrivning av lösningar för en del av problemen. Till exempel är Industriklivet och Klimatklivet helt rätt.

Men det finns en del orosmoln. Häromdagen publicerade Naturvårdsverket årets statistik över utsläpp av växthusgaser, och den var både bra och dålig. Läckan från Nord Stream påverkade utsläppen mycket negativt, så vi får se till att det var en engångsföreteelse. Det är bra att utsläppen totalt sett har minskat, även om trenden är nedåtgående. Sammantaget kommer dock årets beslut av regeringen att öka utsläppen, så nästa år kommer det nog att bli betydligt mer bekymmersamt. Låt mig citera chefen för Naturvårdsverkets klimatmålsenhet: "Inom transportsektorn har utsläppen från bensin och diesel minskat tack vare fortsatt förhöjd inblandning av biodrivmedel genom reduktionsplikten." Enligt Naturvårdsverket har alltså reduktionsplikten bidragit till att hålla växthusgaserna nere.

Under året har det hänvisats till bland annat Hasslers utredning. Man har även hänvisat till klimathandlingsplanen, men den har ännu inte kommit. Min fråga lyder därför: Hur ska Moderaterna och regeringen göra för att hålla utsläppen av växthusgaser nere när reduktionsplikten sänks till nästa år?

Fru talman! Ja, jag ser verkligen också fram emot klimathandlingsplanen. Men den har inte kommit än och har blivit framskjuten under hela året. Vilket datum den kommer har kanske inte så stor betydelse, för viktigast är innehållet. Att den måste göras kan knappast ha kommit som en överraskning för regeringen, för det har stått i lagen ett bra tag. Jag tror snarare att regeringsunderlaget inte är överens om hur man ska driva frågan framåt. De jobbiga frågorna, delmålen och indikatorerna, har man skjutit ifrån sig till Miljömålsberedningen och sopat under mattan. Men sedan när brukar man bry sig om vad Miljömålsberedningen kommer fram till? Inte gjorde man det när det gäller konsumtionsbaserade utsläpp i alla fall.

Ledamoten hänvisar också till ny teknik. Vad är ny teknik? Vilka satsningar på energiförsörjning ska vi ha? Runt om i landet säger partiföreträdare för ledamotens eget parti nej till nya vindkraftsplaner, till exempel havsbaserad vindkraft utanför Skånes kust. Där händer inget, och man lägger locket på. Är ny teknik kärnkraft? Den diskuteras ju ofta. Måste staten gå in för att ny kärnkraft ska kunna etableras? Är det moderat politik att subventionera kärnkraft med skattemedel, vilket kollegor till ledamoten har sagt? Kärnkraftens vara eller icke vara är en sak, men det är här och nu vi har klimatförändringar. Klimatkrisen pågår nu, och vi kan inte vänta. Styrmedel behövs nu för att få fart på detta.

Vad är effektiv klimatpolitik, och vad ska regeringen göra för att minska utsläppen av växthusgaser redan nu?

Fru talman! I ledamotens anförande sa hon att den största klimat- och miljöbudgeten som någonsin lagts fram kom från M, KD och SD. Låt mig bara tala om att Moderaterna i den budgeten gjorde en omfördelning av 20 miljarder från den socialdemokratiskt ledda regeringens budget och att inget av det hamnade på miljö och klimat. I stället tog man bort 2 miljarder från den skogsproposition som vi hade lagt fram i Sveriges riksdag, man tog bort pengarna för energieffektivisering och man sänkte drivmedelsskatterna. Det var alltså ingen klimatvänlig förändring man gjorde i den budgeten.

Fru talman! Sverige har nu länge haft ledartröjan när det gäller klimatomställningen. Industrins utsläpp står för knappt en tredjedel av Sveriges utsläpp. De hade minskat med 26 procent 2022 jämfört med 1990. Vi har också en industri som har gått hand i hand med politiken och har skapat nya klimatsmarta processer och innovationer, till exempel fossilfritt stål. Industriklivet har varit en bidragande faktor till den nya klimatsmarta industrin.

Vi socialdemokrater satsar 500 miljoner mer än SD-regeringen på just Industriklivet. Jag blir orolig när jag hör moderata företrädare från Stockholm och från södra Sverige som inte tycker att industriutveckling i Norrland är något att satsa på och som ifrågasätter basindustrin i norra Sveriges utveckling. Vad detta skulle innebära för vår svenska välfärd vågar jag inte ens tänka på.

Min fråga till ledamoten är därför: Vad är egentligen Moderaternas syn på den industriutveckling som vi ser i norra Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Det var mycket glädjande att höra, för man blir ju orolig när man läser debattartiklar i medierna som kända företrädare för Moderaterna har skrivit om att Industriklivet inte ska satsa på den fantastiska gröna revolution vi ser i Norrland utan att de investeringarna i stället ska göras i södra Sverige. Men jag är glad över att vi har liknande tankar om detta.

Fru talman! I det förra replikskiftet tog ledamoten även upp frågan om klimathandlingsplanen, som ju har snurrat runt lite nu. Precis som i det replikskiftet undrar vi alla när den kommer. För några dagar sedan sa klimat- och miljöministern att den kommer när hon är nöjd och glad. Det hoppas vi förstås att hon kommer att vara när hon lämnar den, men hon har ju också en lag att förhålla sig till. Nöjd och glad får man alltså hoppas att hon blir den dag som lagen säger att hon måste lämna den. Men nu lackar det mot jul, och riksdagen ska också kunna påbörja sin hantering av detta. I morgon har vi sista sammanträdet här i kammaren, och sedan är riksdagen stängd.

Hur föreslår Moderaterna och ledamoten att vi ska hantera den här skrivelsen när den någon gång förhoppningsvis kommer? Det skapar såklart lite frustration för ledamöterna i riksdagens kammare när den klimathandlingsplan som vi har hört talas om i ett och ett halvt år ännu inte har landat på riksdagens bord.

Fru talman! Jag tackar Helena Storckenfeldt för hennes anförande. Ledamoten började med skogen, och jag tänkte att vi skulle uppehålla oss vid den i detta replikskifte.

Vi har internationella åtaganden som innebär att 30 procent av våra olika arealer ska skyddas; det gäller skog, limniska miljöer, hav och så vidare. Vi har ett EU-beting genom en EU-förordning som innebär att skogen i Sverige ska binda in 10 procent mer koldioxid - 4 miljoner ton - till 2030.

Samtidigt ser vi i de två senaste riksskogstaxeringarna att avverkningen plus den naturliga dödligheten i Svealand och Götaland faktiskt är större än tillväxten, vilket alltså borde betyda att vi egentligen inte skulle kunna ta ut någon skogsråvara. Detta är väldigt anmärkningsvärt. Hur ska vi komma till rätta med detta? Hur ska vi kunna använda våra skogliga produkter om vi redan nu tar av kapitalet i stället för att bara skörda räntan?

En sak som brukar komma upp är att man bygger in trä - vi är till exempel nu i en sal där det finns mycket trädetaljer. Faktum är dock att det enligt statistik från 2021 bara är knappt 25 procent av de skogliga produkterna i Sverige som blir långlivade produkter. 75 procent blir kortlivade produkter - de blir alltså utsläpp.

Min fråga till ledamoten och Moderaterna är: Kommer vi att bara kunna fortsätta ta ut skog på det sätt som ledamoten sa här? Kommer vi att kunna ha frihet under ansvar, eller måste vi faktiskt reglera detta på något vis? Hur ska vi leva upp till internationella konventioner och miljölagar och samtidigt ha ett skogsbruk?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Jag tittar gärna på andra siffror. Siffrorna jag har är från Naturvårdsverket 2021 och säger att 75 procent blir kortlivade produkter, alltså med en kortare livslängd än två år. Jag tar gärna del av andra siffror, men det är den officiella statistiken.

Jag fick inte svar på min fråga om hur vi ska uppnå det 10 procent högre koldioxidupptag som vi behöver ha i våra skogar för att vi ska leva upp till EU:s förordning. Frihet under ansvar har tjänat oss väl, men vi ser också en nedåtgående trend när det gäller biologisk mångfald. Vi ser mindre och mindre sammanhängande skogar med skogskärnor, och vi ser att vi brukar skogen mer än vad vi faktiskt kan göra. På de två senaste riksskogstaxeringarna ser vi helt enkelt att uttaget är större än tillväxten. Vi har regler för återplantering, men det tar ju tid innan dessa träd tar upp lika mycket.

Återigen: Hur ska vi få skogen att göra det som vi faktiskt har åtagit oss att den ska göra? Hur vill ledamoten att vi ska uppnå EU-förordningen om ett 10 procent högre koldioxidupptag i skogen? Kommer det i så fall att inverka på hur man brukar skogen, på vilket sätt man brukar skogen, eller kommer det att lösa sig med business as usual?

Fru talman! Vi socialdemokrater lägger fram ett eget budgetalternativ som ska ses som en helhet. Därför avstår vi från ställningstagande och har i stället ett särskilt yttrande inom utgiftsområdet.

Fru talman! Klimatet är vår tids stora ödesfråga. Jorden blir allt hetare. I år blir det sannolikt det varmaste året i världen någonsin, efter åtta år av nya värmerekord.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Haven stiger, isar smälter. Torka, översvämningar, bränder och andra följder av ett förändrat klimat slår redan i dag hårt mot människors möjligheter till ett gott liv.

I Italien, Algeriet och Grekland har bränderna rasat. Människor har förlorat livet, och många har evakuerats. I Slovenien rasade broar och vägar till följd av översvämning. I Peking blev det regnrekord med flera döda i skyfallen. I Frankrike stängdes kärnkraftverk för att vattnet som kyler reaktorerna inte skulle bli för varmt. Totalt blev det i år det sämsta året någonsin för fransk kärnkraft, och för första gången på decennier fick man importera mer el än man exporterade.

Sverige är inget undantag. Först var det värme, kraftigt regn och snabb snösmältning som drabbade Småland och fick Torne älv att svämma över. Torkan i maj och juni drabbade jordbruket på många ställen i Sverige, och skörden blev mycket sämre. Skyfall drabbade min hemby Åre såväl som Rättvik, Göteborg, Jönköping och många fler ställen i landet, till stora kostnader för samhället. Västmanlands jordbrukare har drabbats av allt - torka, översvämningar inte minst i Sala och nu den afrikanska svinpesten.

Vanligt folk drabbas när källaren står under vatten, när vägar och järnvägar stängs av och när försäkringarna kostar mer. Det är så mycket vi behöver göra för att vår infrastruktur, vår försörjningsförmåga, våra hem och våra samhällen ska klara de klimatförändringar som sker.

Därför, fru talman, satsar vi socialdemokrater 100 miljoner mer än SDregeringen just på klimatanpassning.

För att klara klimatkrisen krävs också att vi tar oss an utmaningarna och tillsammans skapar bra förutsättningar på både kort och lång sikt. Klimatomställningen måste ske rättvist. För oss socialdemokrater måste klassperspektivet med i utformningen av klimatpolitiken, och där har vi en läxa att göra. Klimatomställningen ska fungera för vanligt folk i hela landet.

När det gällde industrins omställning gjorde den socialdemokratiskt ledda regeringen satsningar på industriprojekt som biodrivmedel, plastreturraffinaderier, vätgasproduktion, återvinningsanläggningar och batteriproduktion.

Man utredde också snabbare tillståndsprocesser. Det är utredningar som är remitterade och klara men som i ett år har gömts undan i ministerns skrivbordslåda.

Vi satsade på Klimatklivet, Industriklivet, bio-CCS, biogasstöd, våtmarksstöd, laddstolpar och inblandning av förnybara biobränslen när vi tankar. Vi satsade på järnvägen och på nattåg hem till Jämtland och mycket mer.

Det är så vi skapar dagens och framtidens jobb. Den gröna industriella revolutionen som startade i norra Sverige sprids nu över hela landet. Därför, fru talman, lägger vi socialdemokrater 500 miljoner mer än Sverigedemokraternas regering på Industriklivet. Det är så vi minskar vår sårbarhet, tar vårt ansvar för utsläppsminskningar och bryter vårt osunda beroende av fossila insatsvaror.

Fru talman! Jag och ledamoten Helena Storckenfeldt kom precis hem från COP 28 i Dubai, där många länder inklusive EU drev frågan om att fasa ut fossila bränslen så att inga nya investeringar i fossila bränslen ska ske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Här hemma gör SD-regeringen tvärtom och ser till att marknaden för fossila bränslen blir bättre när man bland annat kraftigt sänker andelen biodrivmedel som blandas in när vi tankar och på det sänker drivmedelsskatterna.

Över 4,1 miljoner bilar med förbränningsmotorer kör runt på svenska vägar. Den största andelen går på diesel. Att tro att dessa är utbytta till elbilar inom sex år är naivt.

Regeringens beslut kan även medföra att de storskaliga planerade och aviserade investeringarna i svenskt biodrivmedel inte fullföljs. Vi vill i stället se mer svenskt i tanken - både elektrifiering och biodrivmedel.

Det innebär även att man i de åtaganden som Sveriges regering har förhandlat med EU inte längre kan använda sig av reduktionsplikten utan att man måste se till att klara Sveriges beting på andra sätt.

Kommer det att betyda en kraftigt minskad avverkning av den svenska skogen? Är det jordbruket som ska ta smällen? Eller är det Sveriges alla skattebetalare som ska betala många miljarder kronor i böter?

På det har vi fortfarande inte fått några svar. Vad vi däremot får svar på i SD-regeringens budget är att man prioriterar att öka utsläppen.

Fru talman! Vad gäller klimatmålen glömmer man inte bort den moderata finansministerns kommentar om regeringens ambition om att nå klimatmålen: Gör vi det inte, så gör vi det inte.

Man glömmer inte heller bort när en liberal riksdagsledamot skrev: Jag hade gärna sett att Sverige nått klimatmålen 2030. Men det är faktiskt som att tro på jultomten.

Fru talman! Sverige har en fantastisk och unik natur som är av stor betydelse för biologisk mångfald, människors hälsa och jobben. Skogen är också Sveriges gröna guld där jobb och klimatnytta skapas, både kolsänka och nutidens och framtidens fossilfria produkter.

Det är beklagligt att regeringen inte heller i årets budget satsar på skydd av och åtgärder för värdefull natur. Det får allvarliga konsekvenser för den biologiska mångfalden, friluftslivet, kulturmiljön, besöksnäringen och människors möjlighet att vistas i naturen. De stora nedskärningar som gjordes förra året och i år gör att många skogsägare har fått vänta och fortsätter att få vänta på sin rätt till ersättning när de bevarar skyddsvärd skog. Och över hela landet får nationalparker, naturreservat och vandringsleder mindre resurser. Redan i år såg vi hur skötsel och åtgärder inte fungerade. Vad vill regeringen egentligen med vår natur?

Vi socialdemokrater vill att fler ska komma ut och upptäcka Sveriges nationalskatt, naturen, men då måste vandringsleder, skydd och annat fungera, både för tillgängligheten och för hållbarheten, för framtida generationer. Därför satsar vi socialdemokrater 530 miljoner kronor mer än regeringen på skydd av och åtgärder för värdefull natur, och då inkluderar det mer resurser till den så viktiga miljöövervakningen.

Fru talman! Vi lever i en orolig tid. Klimatförändringarna finns här och nu och slår hårt mot människors möjligheter till ett gott liv i Sverige och i hela världen. Utsläppen måste minska. Sverige måste ta sitt ansvar. Dessvärre möter inte regeringens budgetproposition för år 2024 upp den situation som Sverige står inför. Och klimathandlingsplanen som ministern har pratat om i över ett år lyser fortfarande den 19 december med sin frånvaro.

Vi socialdemokrater vill modernisera och ställa om till ett fossilfritt Sverige. Så kan vi klara klimatutmaningarna, värna vår välfärd och se till att framtidens jobb inte försvinner iväg till andra länder. Sverige, det avlånga landet i norra Europa, har inte råd att mista ledartröjan i klimatomställningen. Och, fru talman, frågan är varför vi som har alla möjligheter skulle vilja det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Malin Larsson och Sofia Skönnbrink (alla S).

Fru talman! Jag tackar ledamoten för att han följer mina presskonferenser. Det tycker jag känns väldigt fint.

Då kan jag också berätta vad jag mer sa på den presskonferensen. Jag sa att Miljöpartiet och Socialdemokraterna tillsammans har sett till att minska utsläppen och fått igång den industriomställning som sker i Sverige med klimatkliv, med industrikliv och annat.

Men som socialdemokrat tog jag ansvar för att vi inte hade säkerställt att klimatpolitiken för hushållen tillräckligt utjämnade skillnaderna och att den blev ojämlik.

Men här står Sverigedemokraterna som tillhör en högerregering som aldrig någonsin lägger fram förslag för att utjämna ojämlikheten och för att se till att vi får ett jämlikare Sverige. I den budget som vi nu diskuterar en del av ligger lyx-roten. Vem kan ta del av den? Där ligger lyx-ruten. Vem kan ta del av den?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Det är en bisarr fråga som kommer från högern när Socialdemokraterna tar ansvar för att vi inte tycker att klimatpolitiken blev helt jämlik, eller faktiskt ökade skillnaderna mellan människor. Men det är ju högerns livsluft att öka skillnaderna mellan människor.

Svaret är att vi tillsammans med Miljöpartiet har sett till att utsläppen i Sverige har minskat. Tillsammans med Miljöpartiet har vi fått igång en industri som nu tar fart. Tillsammans med Miljöpartiet har vi sett till att väldigt mycket har hänt. Men den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen bevakade inte frågan om omställningens ojämlika fördelning till hushållen.

(Applåder)

Fru talman! Tack för fortsättningen på frågorna, Martin Kinnunen!

Jag hoppas att alla partier ibland gör en analys av sin politik för att se hur den har träffat. Där har vi ju olika ingångsvärden - för en socialdemokrat är det att öka jämlikheten, och för en sverigedemokrat kan det vara något helt annat. För Socialdemokraterna är det dock viktigt, och vi kan se att vissa av våra förslag handlar om att öka rättvisan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Bland annat vill vi låta fler ta del av tankrabatten. Vem har mest behov? Jo, det har människor i gles- och landsbygd, och därför fick de mest pengar. Det fanns även ett inkomsttak på tankrabatten, för helt ärligt: Även om vi ska hjälpa den som har behov av bilen ska vi göra det på det sätt som gör att det träffar mest rätt geografiskt, avståndsmässigt och ekonomiskt.

Vad vi också var överens om i Landsbygdskommittén var ett avståndsbaserat reseavdrag. Det var Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna plus alla andra överens om - till dagen efter, då Moderaterna hoppade av. Vi var överens därför att det är avstånd och inte tidsvinsten som ska mätas. I den utredningen var alltså Sverigedemokraterna helt överens med Socialdemokraterna, men nu är man inte det längre. Nu är det fortfarande suvar i storstäderna som ska få den största delen av detta, enligt Sverigedemokraterna och regeringen.

Vad händer när undersköterskan som pendlar in till Östersund från Åre, vilket är tio mil, inte får ta del av detta därför att hon åker kollektivt? Jag kan faktiskt inte förstå den aversion man har mot att göra detta färdmedelsneutralt - eller mot att se till att gles- och landsbygd, som har störst avstånd, gynnas bäst. Det är för mig en rättvisefråga, och det är ett sätt för Socialdemokraterna att öka jämlikheten.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för frågan, för den är viktig. Det handlar om det som kan ske just nu, det vill säga att svensk industri väljer att investera någon annanstans ifall vi inte bygger ut mer kraft fort.

Hela industrin talar om för regeringen, för oss och för alla andra att vindkraften måste byggas ut. Man säger att vi måste få till det förnybara som går snabbt därför att man inte har råd att vänta på den kärnkraft som kan byggas ut vid sidan av. Men det verkar inte som att någon från regeringssidan hör den uppmaningen i och med att man fortfarande inte sätter fart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Helena Storckenfeldt och jag var precis nere på COP 28 i Dubai, där Sverige skrev under att vi till 2030 ska ha tredubblat det förnybara - tredubblat! Det blir spännande att se hur det ska gå till, men det är klart att vi måste ha en massa mer havsvindkraft och en massa mer annat om vi ska klara av den utmaning det innebär att tredubbla det förnybara.

När det gäller kärnkraft: Ja, vi räcker upp handen. Sedan 2016 har vi haft en energiöverenskommelse som tillåter byggandet av ny kärnkraft. Det är alltså ingenting konstigt för en socialdemokrat. Däremot har marknaden inte velat investera en enda krona i kärnkraften - hade den velat det hade den ju stått här. Nej, det hade den inte, för så fort går det inte; de skräckexempel vi ser visar ju att det tar enormt mycket längre tid än åren mellan 2016 och i dag. Naturligtvis är det så, fru talman. Men det finns alla möjligheter.

Vad jag kan vara ledsen över är att vi hade en energiöverenskommelse - vilket är bra, för då vet industrin och hushållen vart vi är på väg - men att Moderaterna inte stannade och omförhandlade den. Varför lämnar man alla överenskommelser som finns?

(Applåder)

Fru talman! Det första som krävs är nog att man läser rapporten. Det står inte ett ord om Miljöpartiet i den, utan det står om Socialdemokraterna. Vill man som ledamot ha åsikter om en rapport, fru talman, uppmanar jag ledamoten att kanske ta sig tid att faktiskt läsa rapporten innan man kommenterar den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Frågan var dock om vi är för kärnkraft. Jag har räckt upp handen: År 2016 sa vi ja till en energiöverenskommelse. Vi kan inte hålla på med något spel om ja eller nej till kärnkraft. Det är ju inte vad det handlar om. Före valet lät det som att det var otroligt lätt att få kärnkraften i backen - nu skulle det ske - men nu ser jag desperationen hos ledamoten eftersom det fortfarande inte har hänt något.

Det är så att det kommer att kosta pengar med ny kärnkraft. Det är därför många av oss redan före valet sa att marknaden kan bygga om marknaden vill. Marknaden har fortfarande inte räckt upp handen, men vi har sagt ja ifall de gör det. Ärligt talat vet jag alltså inte vad argumentationen är eller vad man vill komma fram till.

Jag tror fortfarande att det bästa för Sverige vore en överenskommelse som är långsiktig och som gör att industrin vet att den kan investera, som gör att industrin litar på att Sverige inte bedriver kvartalspolitik utan tar stora investeringar i hamn och som gör att industrin ser till att vi får jobb med sjysta löner och en sjyst arbetsmiljö. Det handlar om hela vår basnäring, som faktiskt ser till att vi producerar bnp i det här landet.

(Applåder)

Fru talman! Jag tänkte ställa en fråga om skogen till ledamoten. Kjell-Arne nämnde i sitt anförande att vi ska ha tilltro till väder och vind när det gäller skogens tillväxt och kolinbindning. Jag önskar att vi alla kunde ha tilltro till väder och vind för lång tid framöver, men vi befinner oss i en klimatkris. Faktum är att kolinbindningen i skogen har minskat de senaste åren till följd av dels ökade avverkningar, dels sämre tillväxt i skogen.

Från Miljöpartiets sida vill vi se en ökad kolinbindning i skog och mark och en stärkt biologisk mångfald. Vi vill också att skogen brukas på ett mer hållbart sätt, så att den är klimatanpassad och därmed mer motståndskraftig mot det förändrade klimatet. Detta ger även bättre förutsättningar att bruka skogen långsiktigt.

Sverige har nu ett bindande klimatmål för ökad kolinbindning i skog och mark, men jag har inte hört något från regeringspartierna om hur de avser att nå det svenska målet för ökad kolinbindning i skog och mark. Det skulle jag vilja veta.

Fru talman! I en tid då världen behöver kraftsamla för att möta klimatkrisen skämmer partierna i regeringsunderlaget ut Sverige genom att sänka de svenska klimatambitionerna. Med nuvarande utveckling når Sverige vare sig klimatmålen eller övriga miljömål. Regeringen abdikerar också från globala åtaganden som 1,5-gradersmålet och löften om att bevara den biologiska mångfalden.

Vid sitt tillträde förra året inledde regeringen en drakonisk nedskärningspolitik på miljöområdet. Den har sedan dess sjösatt en rad åtgärder som drastiskt ökar Sveriges utsläpp, vilket den själv medger i budgetpropositionen. När klimat- och miljöministern får frågor om detta svarar hon ständigt att det inte är så viktigt vad som händer med utsläppen till 2030, utan att hennes fokus är att minska utsläppen på längre sikt till 2045.

Jag vet inte om jag ska tolka det som att klimat- och miljöministern medvetet försöker vilseleda hela svenska folket eller som att hon är totalt okunnig om klimatkrisens mekanismer. Jag kan bara konstatera att sådana uttalanden går på tvärs mot forskningen. Fakta är att det är viktigast att åstadkomma stora utsläppsminskningar de närmaste åren, annars är koldioxidbudgeten förbrukad, och vi har intecknat oss för en uppvärmning på två grader eller mer.

I årets budgetproposition gör regeringen ett begränsat antal satsningar för att minska utsläppen, bland annat en förstärkning av Klimatklivet och utökade klimatpremier. Vänsterpartiet välkomnar ökat statligt stöd för näringslivets omställning, men regeringens satsningar är för små. Dessutom raderas effekten ut när man samtidigt sänker skatten på bensin och diesel.

Sommarens översvämningar i Västmanland, skogsbränderna i Norrbotten, stormen Hans och jordskredet i Stenungsund vittnar om det ökade behovet av klimatanpassning. Det handlar om miljardtals kronor per år. I detta allvarliga läge väljer regeringen att kapa anslagen till klimatanpassning med en tredjedel.

Det är också anmärkningsvärt hur nedskärningar på miljöområdet presenteras som satsningar. Exempelvis låter det som om man gör en satsning i budgeten på skydd av värdefull natur när de avsatta pengarna inte ens räcker till för att återställa det man skar ned i förra årets budget. De pengar som avsätts för att skydda och vårda natur är långt ifrån tillräckliga för att vända utarmningen av den biologiska mångfalden.

Bristen på investeringar, reformer och initiativ för att ställa om samhället är ett historiskt svek mot kommande generationer och samtidigt dålig politik för vår tid. När näringslivet, civilsamhället, kommuner och regioner gör sig redo att ställa om gör de det trots regeringens klimatpolitik. De högernationalistiska partierna sällar sig till den krympande skara av regeringar som ömsom ignorerar och ömsom ifrågasätter klimathotet.

Fru talman! Med en annan politik skulle Sverige ha goda förutsättningar att nå klimatmålen. Genom gemensamma ansträngningar och en aktiv stat kan vi förverkliga klimatomställningen. Genom investeringar på 700 miljarder kronor vill Vänsterpartiet de kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras. Med dessa investeringar skulle Sverige ta ett stort kliv mot att bli världens första fossilfria välfärdsland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Vi vill bland annat förlänga Klimatklivet till 2033 och förstärka det till 7 miljarder kronor per år. Vi vill också behålla klimatbonusen för elbilar men reformera den så att den kan utnyttjas av dem med lägre inkomster och ge incitament för prispress på marknaden. Bara omkring en tredjedel av de nya bilarna det senaste året var elbilar. Det är en alldeles för låg andel. Det är därför viktigt att fortsätta att stödja köp av elbilar.

Vänsterpartiet vill också införa ett statligt stöd till kommuner för klimatanpassade och gröna städer. Vi vill främja det förebyggande arbetet för att motverka effekter av extremväder som översvämningar och värmeböljor.

Fru talman! Ett enigt forskarsamhälle varnar för att både klimat och biologisk mångfald är akut hotade och att dessa hot hänger samman. I Parisavtalet betonas vikten av att länderna skyddar och ökar kolförråd och kolsänkor. Friska ekosystem med stor artrikedom är mer motståndskraftiga mot klimatkrisen. Skydd och restaurering av naturliga ekosystem ger dessutom stora möjligheter att fånga in och lagra koldioxid.

Jämfört med regeringens budget vill Vänsterpartiet satsa 1,8 miljarder kronor mer på åtgärder för värdefull natur. Pengarna skulle bland annat gå till restaurering av våtmarker och återvätning av torvmarker - åtgärder som ger många vinster för miljön och klimatet.

Vänsterpartiet vill också satsa på skydd av värdefull natur. Vi lägger i vår budget 2,7 miljarder kronor mer på detta jämfört med regeringen. FN:s klimatpanel IPCC konstaterar i sin senaste rapport att åtgärder för att bevara ekosystem är ett förhållandevis billigt sätt att minska utsläppen.

För att värna skogens betydelse för den biologiska mångfalden och klimatet krävs en omställning av skogsbruket. Utvecklingen för den biologiska mångfalden i skogen är negativ. Hotade arter och livsmiljöer minskar. Skogar med höga naturvärden fortsätter att avverkas i stället för att skyddas.

Det krävs styrmedel och regleringar för att uppnå ett hållbart skogsbruk. De naturskogar som finns kvar i Sverige måste få ett långsiktigt skydd, och för det krävs ökade statliga medel. Med de otillräckliga resurser som regeringen avsätter riskerar många av dessa skogar att i stället avverkas, och många skogsägare som vill få sin skog skyddad riskerar att bli utan ersättning. Oersättliga naturvärden går därmed förlorade.

Vänsterpartiet vill också satsa en halv miljard kronor på forskning för klimatomställning. Syftet är bland annat att ta hjälp av forskningen för att utforma klimatåtgärder som kan få bred folklig acceptans.

Sammantaget anvisar jag och mitt parti över 11 miljarder kronor mer än regeringen till utgiftsområde 20 för år 2024. Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Jag undrar vad ledamoten skulle säga är anledningen till att man nu år 2023 är närmare att nå 2045-målet. Kan det bero på det som har skett innan, eller menar ledamoten att regeringen har gjort något specifikt på ett år som gör att vi närmar oss målet? I så fall skulle jag gärna vilja veta vad det är.

Jag undrar också hur Liberalerna tänker att de 4,1 miljoner bilar som nu har förbränningsmotorer ska kunna bli elektrifierade så att vi når transportmålet till 2030.

Fru talman! Vi socialdemokrater satsar, som jag sa i mitt anförande, 100 miljoner mer på klimatanpassning än vad SD-regeringen gör. Torkan och översvämningarna i somras är en av de stora anledningarna, liksom bränderna flera tidigare somrar och de skyfall som drabbade min hemby Åre men även Rättvik, Göteborg, Jönköping och många fler ställen i landet. De ställde till med stora kostnader och umbäranden för samhället.

I den särskilda debatt om klimatanpassning som vi hade den 19 september i den här kammaren sa miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari: "Regeringen kommer snart att presentera en uppdaterad nationell strategi för klimatanpassning. I den redogör vi för de utmaningar som vi har identifierat i arbetet med klimatanpassning." Det här var alltså den 19 september. Min fråga, fru talman, blir alltså: När är "snart"?

Fru talman! Då tar vi frågan igen, så att vi inte glömmer bort den. Den handlar om klimatanpassningen som klimatminister Romina Pourmokhtari den 19 september sa att regeringen "snart" skulle presentera en uppdaterad nationell strategi för. Min fråga var när "snart" är.

Jag vet att ledamoten Helena Gellerman verkligen är besjälad av elektrifiering, och jag har all respekt för hennes kunskap inom området. Jag vet att det är precis den vägen vi måste gå, men den är lite snårig tills vi når ända fram. Vi har ju 4,1 miljoner bilar som rullar på med förbränningsmotorer. Helt ärligt tror jag inte att vare sig jag eller Helena Gellerman vill se 4,1 miljoner nya bilar producerade till 2030 för att byta ut den flottan. Där kommer det naturligtvis att behövas andra åtgärder för att klara målen och utsläppsminskningarna. Då handlar det naturligtvis om den mängd biodrivmedel som man kan producera, bland annat i Helena Gellermans närområde, för att se till att bilarna blir mer klimatsmarta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Jag undrar alltså när klimatanpassningshandlingsplanen kommer. Ledamoten tycker precis som jag att alla kraftslag behövs, och vi vet att det är vind och sol som måste byggas ut nu om industrin ska klara det. Men eftersom hindren för kärnkraften nu är undanröjda undrar jag också när kärnkraften kommer att vara på plats, fru talman.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet om miljö och klimat. Jag måste snappa upp de sista orden i föregående replik - det kändes som ett löfte från ledamoten att klimathandlingsplanen kommer på riksdagens sista dag. Vi har ju oceaner av tid fram till dess, så det ser jag fram emot.

Som jag ser det finns det två stora utmaningar inom miljöområdet: klimatkrisen och den biologiska mångfalden. Det har skett internationella förhandlingar och ingåtts överenskommelser inom båda områdena. Men tyvärr får det som handlar om biologisk mångfald alldeles för lite uppmärksamhet, anser jag. Det pratas för lite om robusta ekosystem och om hur vi ska hantera begränsade och hotade arter.

I början av året presenterades en utvärdering av miljömålen, och tyvärr var det en tämligen dyster läsning. Regeringen gör själv en liknande bedömning i texterna i budgeten. Det är inte myllrande liv i våra våtmarker, som vi önskar, och det finns döda bottnar i Östersjön. Det är inte lika många småfåglar nu som tidigare. De flesta av målen kommer vi inte att uppnå, så nu krävs det handling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Min fråga till ledamoten är: Vad avser regeringen och ditt parti att göra för att klara miljömålen och öka den biologiska mångfalden?

Fru talman! Då är det självklart att klimathandlingsplanen kommer före årsskiftet. Det är betryggande att en liberal säger detta.

Seminariet om pollinerare och insekter deltog även jag på. Det finns en oro kring detta. Men svaret är ju att vi ska ha möjlighet att övervaka vår natur och vår biologiska mångfald på ett bättre sätt. Nu drar regeringen ned på de resurserna. Jag ser i stället att vi behöver ändra hela vårt samhälle.

Vi kan exempelvis inte höja momsen på vissa reparationer eller kraftigt minska anslagen till skötsel av värdefull natur eller till övervakning. Vi måste jobba mer mot en cirkulär ekonomi och ta hand om de resurser vi har. Att ekonomiskt gynna markägare som vill anlägga våtmarker tycker jag är bra. Men i och med klimatförändringarna behövs det ännu mer resurser till biologisk mångfald, eftersom de arter som finns kvar har det ännu tuffare när det blir varmare och torrare.

Ledamotens anförande handlade mest om energi, kärnkraft och elektrifiering och väldigt mycket om att titta i backspegeln. Jag tänker framåt för vår mångfald, natur och miljö. Där behöver vi göra mer. Vi i Centerpartiet vill satsa ännu mer på skötsel av värdefull natur. Vi lägger över 200 miljoner mer än vad regeringen gör.

Jag ställer min fråga än en gång: Vad avser regeringen att göra inom miljöpolitiken för att framtida generationer ska ha en så ren miljö som möjligt och för att vi ska uppnå miljömålens övergripande perspektiv, nämligen generationsmålet?

Fru talman! I sitt anförande nämner Helena Gellerman dels elektrifiering, dels tillståndsprocesser; jag vill uppehålla mig vid detta.

Vi behöver en snabb omställning av transportsektorn för att nå våra klimatmål, både dem som fastställts av riksdagen och våra bindande klimatmål inom EU. Ledamoten lägger fram förslag om premier vid köp av ellastbilar, skrotningspremie för den som köper en elbil och snabbare utbyggnad av laddinfrastruktur. Alla dessa åtgärder har vi från Miljöpartiet drivit och även byggt upp stödsystem för medan vi satt i regering tillsammans med Socialdemokraterna.

Men detta räcker inte. För att klara transportsektorns omställning behöver vi bland annat byta ut fordonen från fossildrivna till eldrivna. Vi behöver effektivisera transportsektorn så att de totala energibehoven minskar. Och vi behöver byta ut drivmedlen i den befintliga fordonsflottan.

Nu går man vidare med alla de förslag som finns kvar. Men därutöver väljer regeringspartierna att öka inblandningen av fossilt i den svenska transportsektorn - att öka vårt fossilberoende och vårt beroende av olja till volatila oljepriser och därmed göra oss mer sårbara för prischocker.

Jag skulle vilja se förslag som faktiskt på riktigt minskar utsläppen och ställer om transportsektorn. Att bara ha kvar några förslag är inte en lösning.

När det gäller tillståndsprocesserna finns det färdigutredda förslag som den här regeringen har valt att inte gå vidare med. Man avsätter mer resurser till några myndigheter för tillståndsprocesser; det är bra, men fullständigt otillräckligt. Samtidigt sänker man dock stödet till bostadsbyggande, vilket gör att stöden för den gröna omställningen haltar markant.

Fru talman! Det är en rad styrmedel som behålls, som Klimatklivet, Industriklivet och gröna kreditgarantier. Miljöpartiet införde dessa i regering tillsammans med Socialdemokraterna, och de finns kvar. Detta motsätter jag mig givetvis inte.

Men Liberalerna säger att man vill ta bort elbilsbonusen och kraftigt sänka reduktionsplikten men kommer inte med alternativ politik som säkerställer att vi når klimatmålen, och det är detta som är problemet. Effekten blir nämligen ökade utsläpp, förvärrad klimatkris och ökade risker för svenska hushåll och företag, som blir mer utsatta för klimatrelaterade risker. Och det leder till att Sverige inte når de riksdagsfastslagna målen och de bindande åtaganden vi har gentemot EU, vilket gör att vi riskerar höga böter från EU eller en enorm osäkerhet; jordbruket och skogsbruket vet inte i dag om man ska behöva täcka upp för regeringens klimatmisslyckande på transportområdet. Här behöver vi tydliga svar.

När det gäller tillståndsprocesserna är det en av tre saker som behövs för den gröna industriomställningen. Vi behöver snabbare tillståndsprocesser, kompetensförsörjning och el på plats nu, i närtid. Detta löses inte med kärnkraft eventuellt någon gång i framtiden, utan det handlar om förbättrad effekttilldelning, energieffektiviseringar och snabb utbyggnad av förnybar elproduktion.

När det gäller kompetensförsörjningen är bostadsbyggandet helt centralt för att människor ska flytta till de aktuella orterna, bygga sig ett hem och en framtid och ta de jobb som uppstår i samband med den gröna omställningen. Men regeringen har alltså dels kraftigt dragit ned på stödet för energieffektiviseringar i bostadssektorn, som bidrar både till att man blir mindre priskänslig och till ett bättre boende, dels dragit ned på stödet till bostadsbyggande, vilket är en pusselbit när det gäller kompetensförsörjningen. Det är detta som gör att stödet från regeringens sida till den gröna industriomställningen haltar markant.

Fru talman! I förra veckan var jag på Återvinningsindustriernas julavslutning. Det var en trevlig tillställning, och vi fick ta del av en ny rapport från Kantar Sifo. Rubriken var Väljarnas förtroende för regeringens miljö- och klimatpolitik. Det var en jämförelse mellan tre aktörer - regeringen, näringslivet och EU - och en analys av vad svenska folket tycker om dessa tre parters sätt att se på miljö- och klimatpolitiken. Störst förtroende hade EU, tätt följt av näringslivet. De låg båda runt 50 procent. På jumboplats kom regeringen med knappt 40 procent. Det är förvånansvärt höga siffror för Tidöpartierna, skulle jag vilja säga, men då har man ju också frågat de egna sympatisörerna.

Själv har jag inget vidare högt förtroende för regeringen - inget alls i dessa frågor, måste jag erkänna - även om vi på många sätt tycker likadant. Men i stället är jag väldigt stolt över EU:s miljö- och klimatpolitik. Där har man verkligen flyttat fram positionerna, där vi i Sverige nu behöver skärpa till oss i vårt miljöarbete.

Jag är exempelvis glad för överenskommelserna om handeln med utsläppsrätter, The Green Deal, Fit for 55, avfallsförordningen och förpackningsförordningen, som man ju diskuterade i går.

Vad skulle vi ha diskuterat för miljöpolitik i miljö- och jordbruksutskottet utan EU? Vilka beslut har vi tagit den senaste tiden i Sveriges riksdag för en förbättring för miljön och klimatet? Det är inte många, måste jag säga. Vi har för all del beslutat om reduktionsplikten, men det ökar ju snarare utsläppen.

I stället har vi väntat på en klimathandlingsplan. När kommer den? Jag har hört många förslag från regeringen: i början av 2023, före sommaren, till hösten, före jul och nu senast kanske någon gång i början på nästa år. Men det var väl någon på departementet som insåg att det vore olämpligt att bryta mot lagen, så det senaste budet är nu före årsskiftet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Den som väntar på något gott väntar ju ofta för länge. Klimatfrågan och klimatkrisen är här och nu. Detta går inte att lösa någon annan gång eller någon annanstans. Det behövs åtgärder nu.

Varför tar det då så lång tid? Är inte Tidöpartierna överens om prioriteringarna? Ja, så är det nog, trots att det har varit presskonferens om att man är överens om nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045. Men hur blir det med delmålen då, och etappmålen till 2025, 2030 och 2040 och indikatorerna? Ja, dem lämpar man över på Miljömålsberedningen. Det är ett alltför enkelt sätt att sopa det hela under mattan.

Det gäller att man verkligen bryr sig om vad Miljömålsberedningen kommer fram till, och det har man ju inte alltid gjort historiskt.

Fru talman! Under de ett och ett halvt år som Ulf Kristersson har varit statsminister har regeringen fattat beslut som sammantaget ökar klimatutsläppen, och denna budget går i mångt och mycket i samma riktning. Man skär ned på utgiftsområdet, och det drabbar också klimat, miljö och natur. Det syns också i regeringens egna bedömningar.

Ni har säkert sett tabellen för etappmålen. Där är det många mål som inte uppnås, exempelvis Ett långsiktigt utsläppsmål till 2045. Det uppnås inte. Minskning av växthusgasutsläpp i ESR-sektorn till 2030 och 2040 uppnås inte. Minskning av växthusgasutsläppen från inrikes transporter till 2030 uppnås inte. Minskning av nationella utsläpp av luftföroreningar till 2025 uppnås inte.

Det finns också flera punkter som är lite osäkra. Det som uppnås är förstås bra. Det handlar om läkemedel i miljön till 2030 och dagvattenhanteringen på olika sätt. Det uppnås, och det är bra.

Men, fru talman, hur hade det då sett ut om Centerpartiet hade fått bestämma? Jag ska först säga att vi inte står bakom regeringens budget. Vi har i stället en egen budget ska som ses som en helhet, och därför har vi inget eget yrkande här. Jag hänvisar i stället till vårt särskilda yttrande.

Ja, om vi hade fått bestämma hade det absolut sett annorlunda ut. I vårt budgetförslag och genom vår miljöpolitik, en folkrörelse för klimatet, ger vi alla en möjlighet att delta i den gröna omställningen, inte minst de landsbygdsbor som är beroende av bilen. För att ha råd att byta till en klimatvänligare bil vill Centerpartiet införa en ny klimatbonus. Det gäller för elbilar i den lägre prisklassen, nya och begagnade och dessutom för begagnade hybrid- eller gasbilar. Bonusen skulle vara på runt 50 000 kronor och gälla för bilar som kostar mindre än 400 000 kronor. Vår klimatbonus är betydligt enklare att söka, 20 gånger mer omfattande och betydligt bättre än den skrotningspremie som regeringen föreslår.

Vi vill också se till att få fart på den inhemska produktionen av biobränsle med vårt förslag om att tanka svenskt, en modell som sänker priset på biobränsle och justerar avgifter och skatter kopplade till reduktionsplikten. Därmed hålls växthusgaserna nere.

I den rapport som jag berättade om inledningsvis har man stor tilltro till näringslivet. Och det kan jag förstå och instämma i. I dag ligger svensk industri på många sätt före politiken i klimatomställningen. Det handlar exempelvis om satsningar på fossilfritt stål, batterifabriker, minskade metanutsläpp inom köttindustrin, nya proteinkällor, biodrivmedel och elflyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Vi skulle också ha satsat på ännu mer stöd till näringslivets gröna omställning. Klimatpolitiken måste skapa förutsättningar att växla upp till nästa nivå. Det kräver att politiken gör sin del när det kommer till kompletterande investeringar, förutsättningar för en fungerande hemmamarknad, incitament och nödvändiga regelförenklingar.

Vi prioriterar därför i vårt budgetförslag att ytterligare förstärka det framgångsrika Industriklivet, som är det främsta instrumentet för att stödja industrins klimatomställning. Vi välkomnar också att regeringen i linje med Centerpartiets tidigare förslag nu vill förstärka laddinfrastrukturen och förlänga den av Centerpartiet initierade klimatbonusen för lastbilar.

Fru talman! I Centerpartiets förslag satsar vi också över 200 miljoner mer än regeringen på skötsel av värdefull natur. Tyvärr såg vi att regeringen minskade anslagen kraftigt förra året, och även kommande år ser det tufft ut att ta hand om friluftslivet och bibehålla alla naturvärden runt om i vårt land.

Landets länsstyrelser svarade på en enkät i höstas att det finns många arbetsuppgifter som inte kommer att kunna genomföras under det kommande året på grund av regeringens nedprioriteringar. Resurserna räcker helt enkelt inte till för att ta hand om hagmarker, ängsslåtter, restaurering av natur, naturvårdsröjning och bekämpning av främmande invasiva arter. Det vill vi ändra på.

En del i arbetet är att upprätthålla livsmiljöer och fungerande ekosystem, och då krävs det kontinuitet och långsiktighet. De naturreservat och nationalparker som finns är värdefulla för den biologiska mångfalden och för människors möjlighet att komma ut i skog och mark.

Den biologiska mångfalden hänger starkt samman med klimatförändringarna. Till exempel ser vi att vissa invasiva arter ökar när det blir varmare. Ett sådant exempel är det kanadensiska gullriset, som riskerar att hota inhemsk vegetation när det blir varmare och torrare. Dessa arter har spridits kraftigt framför allt i södra Sverige under de senaste åren och är ett stort bekymmer för den biologiska mångfalden eftersom de tränger undan andra växter.

Centerpartiet anser också att vi borde ta bättre vara på människors förmåga att hjälpa till och bidra till att öka den biologiska mångfalden. Det handlar om att informera och att låta människor som är ute i skog och mark hjälpa till med att identifiera och plocka bort växter som inte hör hemma i våra ekosystem.

Fru talman! Det är tydligt att denna regering inte har miljö- och klimatfrågorna högst på dagordningen. Centerpartiet prioriterar annorlunda än Tidöpartierna. Vi satsar på de areella näringarnas gröna omställning med över 100 miljoner kronor mer än regeringen, vi satsar ännu mer på skötsel av värdefull natur och vi har mängder av förslag för en cirkulär ekonomi. Vår prioritering av miljöfrågorna gäller på alla nivåer - i EU, här i riksdagen, i regionerna och i kommunerna.

Fru talman! Min önskelista till julen och till regeringen är:

Gynna företag som vill satsa på den gröna omställningen!

Se till att gynna cirkularitet, så att det finnas gott om hållbara paket under granen!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Prioritera miljö- och klimatpolitiken, så vi kan vara stolta svenskar i de internationella förhandlingarna!

Och kära tomten, klimatkrisen är här och nu. Därför behövs en bra klimathandlingsplan omgående. Låt inte påskharen stå för leveransen!

Med detta vill jag önska er alla en riktigt god jul.

Fru talman! Jag får tacka mina kollegor för halstabletter och hoppas att rösten håller.

Vi har i dag en debatt om regeringens klimatbudget. I bilagan till denna budget står det tydligt att till följd av beslut fattade mellan den 1 juli 2022 och den 1 juli 2023 beräknas utsläppen öka med 5,9 till 9,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter till 2030.

I dag har jag hållit i en presskonferens där vi från Miljöpartiet tydliggjorde att detta är allvarligt missvisande siffror. De samlade utsläppsökningarna till följd av besluten fattade mellan dessa tidpunkter är nämligen uppemot 50 miljoner ton. Det är ju summan av utsläpp över tid som räknas.

Man räknar alltså med att utsläppen år 2030 blir ungefär 6 till 10 miljoner ton högre än vad de skulle ha varit om den politik som fanns på plats innan Miljöpartiet lämnade regeringen hade fått fortgå. Men till följd av de beslut som Tidöpartierna har fattat kommer alltså utsläppen att öka med närmare 50 miljoner ton fram till 2030. Det är utsläpp som kommer att värma oss i hundratals år framöver.

Jag förväntar mig att regeringen i sin kommande klimathandlingsplan både städar upp när det gäller de extremt stora utsläppsökningarna och levererar åtgärder för att säkerställa att Sverige når sina riksdagsklubbade klimatmål och våra bindande åtaganden inom EU.

Klimatomställningen handlar om att undvika risker för människors liv, hälsa och egendom. Klimatanpassningsarbetet är också en viktig pusselbit för att säkerställa att vi är ett robust land och att vi står starkt rustade för det förändrade klimat som väntar.

I dag har ledamöter från regeringspartierna fått frågor om när klimathandlingsplanen, som enligt lag ska komma före årsskiftet, kommer. Vi har ännu inte fått tydliga besked. Regeringspartierna har också fått frågor om när den klimatanpassningsstrategi som regeringen ska presentera väntas komma. Där har vi inte heller fått några förslag.

Klimatkrisen är vår tids ödesfråga, sa Moderaternas ledamot. Men i stället för att presentera en klimathandlingsplan och en klimatstrategi har man presenterat åtgärd efter åtgärd som ökar utsläppen av växthusgaser och förvärrar klimatkrisen. Och man har i budgeten avvecklat medel till centrala myndigheters arbete med klimatanpassning för att skydda samhället från klimatförändringens konsekvenser.

Från Miljöpartiets sida ser vi ytterst allvarligt på detta. Vi vill driva en klimatomställning som ser till att vi skyddar hela landet och alla verksamheter från klimatförändringens risker. Vi vill också tillvarata de möjligheter som klimatomställningen innebär. Det handlar om att säkerställa att det finns en stark positiv samhällsutveckling i hela landet tack vare en grön omställning.

(Applåder)

I detta anförande instämde Emma Nohrén (MP).

Fru talman! Tack, Johanna Hornberger, för anförandet! Detta är ett ämne som vi båda delar intresset för, så jag kunde inte låta bli att ta replik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Det är bra att regeringen satsar på dessa saker. Samtidigt tog man bort över 300 miljoner från anslaget förra gången. Nu har det återställts lite, men det fattas fortfarande nästan 200 miljoner jämfört med 2022. Men de åtgärder som kan göras ska göras. Det är bra.

Vi behöver ha åtgärder på land och i kustområden där vi ska få bukt med övergödning och andra miljögifter. Det enda jag har sett annars på detta område från regeringen är att man ska reformera eller i många fall ta bort strandskyddet, som är en av våra absolut bästa miljölagar och som säkerställer att vi har ett skydd runt stränderna, som är uppväxtmiljö och som buffrar när det gäller dessa saker.

Inom biologin pratar vi om bottom-up-effekter och top-down-effekter. Det handlar om utsläppen i en del. Vi har algerna som kan ta upp övergödningen, men i andra änden har vi toppredatorerna och stor fisk. Ett friskt ekosystem har bättre resiliens mot detta, och om vi har stor fisk i havet har vi också bättre motståndskraft mot till exempel övergödning.

Detta är en bristvara i Östersjön i dag. Vi har sett att sillbestånden är så små och i så dåligt skick att kommissionen föreslog nollfiske. Trots detta kom ministern hem med vad han tyckte var glada besked om att vi ska fortsätta fiska, om än inte lika mycket. Han sa att det var för att rädda det småskaliga fisket. Dock kommer den allra största delen att dras upp av de stora industritrålarna.

Min fråga till ledamoten är därför: Hur säkerställer regeringen att de fiskekvoter som nu kommer går till just småskaligt fiske för humankonsumtion?

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Det hade kanske varit omöjligt att komma ned till en nollkvot. Anledningen till att kommissionen valde att gå fram med att inte ha något fiske alls på sill var att man såg att bestånden har över 5 procents risk att krascha även utan fiske. Beståndet är alltså i så dåligt skick nu att man även utan fiske faktiskt inte är säker på att det finns en tillräckligt stor lekbiomassa, alltså tillräckligt många som kan föröka sig.

Den regel som kommissionen hängde upp detta på heter artikel 4.6. Det är väldigt allvarligt. Det är en broms. Om det visar sig att man med de fleråriga fiskeplaner som finns inte uppnår målen kommer man kanske att behöva dra i nödbromsen därför att bestånden är i så dåligt skick. Men i stället för att dra lärdom av detta vill kommissionen och fiskerådet nu i stället ta bort artikeln. Det verkar snabbehandlas just nu. Vi fick reda på i dag att detta kommer upp i Coreper på onsdag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Jag har två frågor. Kommer regeringen att arbeta för att artikeln inte ska tas bort på detta snabba vis, utan några som helst överläggningar med andra, och kämpa för att den ska finnas kvar som den säkerhetsventil den är? Och återigen: Hur kommer regeringen att säkerställa att de kvoter vi har förhandlat fram faktiskt går till det småskaliga fisket och inte till industritrålarna?

Fru talman, riksdagsledamöter, svenska folket! Vi upplever en klimatkris just nu, med fler naturkatastrofer som följd. Vi ser stormar, torka och överhettning men också extremväder, som leder till att människor drabbas mycket hårt. Sommaren 2023 såg vi rekordvarma temperaturer. I EU upplevde Spanien och Portugal brännande hetta. Även Norden upplevde omfattande extremväder detta år, framför allt stormen Hans som svepte igenom sydöstra Sverige i augusti, översvämningar på flera håll i landet och skred som har påmint oss om de extremväder och klimatförändringar som drabbar världen just nu.

Årets klimattoppmöte, som min gruppledare Anna-Caren Sätherberg förtjänstfullt beskrev utfallet från, blev ännu en gång en vittnesskildring över de mest utsatta länderna i världen. Det är länder som riskerar att gå under som en följd av den globala upphettningen.

Klimatet är därför med rätta ett av de politiska områden som väcker störst engagemang i Sverige, inte minst i Föreningssverige, och som oroar många i svenska folket. För vanligt folk är det frågor som handlar om hur vardagen sätts ur spel som oroar. Det handlar om översvämningar - vad som händer med min källare eller lägenhet om huset drabbas. Det handlar om turbulenta priser för fossil energi. Det handlar om hetta, skred, klimatoro och kostnadskris.

Samtidigt finns en stor omställningsvilja hos svenska folket. 86 procent är beredda att själva ställa om sin livsstil, visar en opinionsundersökning som TV4 har beställt. Det är bra, men det är också en uppmaning till politiken att hjälpa till och göra omställningen rättvis.

Tvärtemot vad som skulle behövas är regeringens politik på området bedrövande begränsad, otydlig och bakåtsträvande. Klimatverktyg som reduktionsplikten försämras. Stöd till klimatanpassning minskas. Klimatmål till 2030 ifrågasätts. Samtidigt pekar forskarna på att de kommande åren fram till 2030 är de viktigaste om vi vill klara Parisavtalet.

Men regeringen är just nu mest intresserad av att minska ambitionen. Man vill också skrävla om hur effektiv man är. Att hitta klatschiga sloganer verkar viktigare än att få jobbet gjort. Det handlar om effektiv klimatpolitik, får vi ständigt höra av klimatministern. Men det är svårt att förstå vad som är effektivt med att skjuta upp arbetet. Det blir tvärtom mycket ineffektivt. Det är också ett stort svek när politiken lämnar walkover i vår tids stora omställning.

Klimathandlingsplanen är ett viktigt redskap för att konkretisera, samordna och förtydliga hur Sverige ska lyckas med sina klimatpolitiska mål. Den senaste klimathandlingsplanen som den socialdemokratiskt ledda regeringen beslutade om 2019 innehöll beskrivningar av åtgärder som den dåvarande regeringen ansåg nödvändiga för att lyckas. Det handlade om tvärsektoriell nivå och om olika utsläppssektorer med särskilt fokus på transportsektorn. Men nu hör vi ingenting. Vad ska klimathandlingsplanen egentligen innehålla, och när ska den presenteras? Blir det på julafton? Då får vi hoppas att det blir goda julklappar i klimathandlingsplanen eftersom de kommer att behövas.

God jul!

(Applåder)

Klimat, miljö och natur

I detta anförande instämde Joakim Järrebring och Anna-Caren Sätherberg (båda S).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)