Elin Söderberg (MP) svarade Helena Gellerman i en replik om Klimat, miljö och natur i debatten ”Protokoll 2023/24:52 Tisdagen den 19 december” den 19 dec 2023.
Helena GellermanL· i sitt anförandeVi ska i dag debattera 2024 års budget för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. Den svenska klimatpolitiken är inriktad på att nettoutsläppen av klimatgaser från svenskt territorium ska passera noll år 2045. Därför…Fru talman! Vi ska i dag debattera 2024 års budget för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur. Den svenska klimatpolitiken är inriktad på att nettoutsläppen av klimatgaser från svenskt territorium ska passera noll år 2045. Därför är det glädjande att enligt Riksrevisionen har ingen regering legat närmare att nå klimatmålen 2045 än den nuvarande.
Bortom 2045 ska vi ha ökande negativa utsläpp. Delar av industrin och delar av transportsektorn kommer, trots att arbetet har startat och bedrivs med full fart, inte att vara fossilfria förrän i början av 2040-talet. Det tar helt enkelt för lång tid att få nya processer och ny infrastruktur på plats.
All omställning kostar pengar, åtminstone initialt. Därför är ekonomisk tillväxt nödvändig för att klara kostnaden. Det är länder med sämre ekonomi som ligger efter i klimatomställningen. Därför trycker vi liberaler på att klimatomställningen bara är möjlig i en växande ekonomi.
År 2023 har varit ett intressant år ur klimatsynpunkt, där stora kliv framåt har tagits. Det största är kanske att EU under det svenska ordförandeskapet lyckades ro större delen av Fit for 55 i hamn. Vi har en lång rad nya krav på utsläppsnivåer och regelverk, till exempel ett nytt utsläppshandelssystem för sjöfart och bostäder.
ReFuelEU Aviation och ReFuelEU Maritime ställer samtidigt tuffa krav på att dessa branscher steg för steg ska minska sina utsläpp. Som en följdverkan behöver vi öka takten i vägtransporternas elektrifiering då biodrivmedel och elektrobränslen behövs inom flyg och sjöfart, som har svårare att ställa om.
Samtidigt som EU:s nya regelverk kom har en minskning av fossila bränslen till slut nämnts i slutversionen från COP 28. Det var ett första steg, men nu behöver vi fortsätta att skruva på den skrivelsen för att nå slutmålet: en utfasning av de fossila bränslena.
På hemmaplan står nu alla partier bakom klimatmålen, och det är ett viktigt styrkebesked från Sverige. Klimatomställningen är en energiomställning. Fossila bränslen och råvaror ska fasas ut och fossilfri energiproduktion ta plats.
Under året har en rad beslut tagits i riksdagen för att möjliggöra en hållbar mix av elproduktion i form av sol, vind, vatten och kärnkraft som tillsammans kan skapa ett hållbart energisystem som kan fördubblas till 2040. Kärnkraften har en viktig roll med sin stabiliserande funktion i elsystemet.
Det är magstarkt att den förra regeringen undrar varför ny elproduktion dröjer när man själv lade ned fyra kärnkraftverk under sina åtta år vid makten. Flera av de hindrande lagstiftningarna för ny kärnkraft har nu tagits bort.
I budgeten för 2024 vill vi fortsätta driva på omställningen. Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges utsläpp. Trafikverket pekar på att varje transportslag måste finna egna lösningar för att reducera sina utsläpp, då överflyttningen mellan olika trafikslag bara bidrar med någon procent till målet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Eftersom vägtransporterna står för över 90 procent av transportutsläppen inrikes är elektrifieringen av vägtransporterna ett prioriterat område för Liberalerna för att dels snabbt sänka utsläppen, dels frigöra fossilfria bränslen till flyg och sjöfart.
Vi behöver snabbt bygga ut laddinfrastrukturen. Liberalerna ser bristen på laddinfrastruktur som den största risken för att företag och privatpersoner inte väljer ett elfordon vid nästa köp och att klimatomställningen stannar upp. Vi behöver också stödja inköp av eldrivna tyngre fordon.
I budgeten för 2024 görs ett helt batteri av satsningar över en treårsperiod. Det handlar om 4,5 miljarder som stöd till inköp av ellastbilar och elarbetsmaskiner och om ett nytt stöd på 1,6 miljarder som har införts för inköp av lätta lastbilar. Samtidigt satsas 500 miljoner på skrotningspremier om man samtidigt köper en ny elbil. Ett extra stöd på 5,3 miljarder fokuserar på laddinfrastruktur, elektrobränslen, biogasproduktion och avfallshantering genom Klimatklivet. Sammanlagt satsas 12 miljarder extra under en treårsperiod under den här mandatperioden.
För att klara omställningen av vägtransporterna behöver också produktionen av biobränslen öka kraftigt. Viktigast för vägtransporterna är dock elektrifieringen, då biodrivmedel och elektrobränslen har ett större värde för andra transportslag som har svårare att ställa om, till exempel flyget.
Flyget har en viktig funktion för våra internationella kontakter och för att hålla ihop Sverige. Samtidigt pågår flygets klimatomställning med full kraft. Redan i dag kan man flyga fossilfritt för ungefär 300 kronor per flygtimme, och utvecklingen inom elflyg och alternativa bränslen tar stora steg framåt. Svenska Heart Aerospace tar fram elflygplan för produktion 2028. Produktionsstart för elektrobränslen för flyget är 2027-2029.
För att sänka utsläppen ökar vi också stödet till våtmarker med 765 miljoner över tre år. Stödet kommer att ökas till närmare 600 miljoner per år 2026-2030. Satsningen på våtmarker har flera positiva effekter. Den bidrar till minskade utsläpp och höjer vattenkvaliteten. Våtmarker har många olika positiva effekter för den biologiska mångfalden samtidigt som de minskar risken för översvämningar och fungerar som vattenreservoarer vid torka och brand.
Fru talman! Ska vi klara av klimatomställningen inom den snäva tidsramen till 2045 spelar tid en avgörande roll. Därför satsar regeringen 123 miljoner under vart och ett av åren 2024-2026 för att ge Naturvårdsverket, länsstyrelserna och Domstolsverket resurser att förkorta ledtiderna i tillståndsprocessen, med fortsatt miljöhänsyn. Det är ett oerhört viktigt arbete för att batterifabriker, fabriker för elektrobränslen och fossilfri stålproduktion, vind- och kärnkraft och nya elnät ska kunna byggas i rask takt.
Det är företagen som skapar förändringen, minskar utsläppen från produktionen och skapar produkter med minskade klimatutsläpp. Vi politiker är möjliggörare och har en viktig roll i att sätta upp regelverken, men det är företagen och konsumenterna som genomför klimatomställningen. Då måste vi långsiktigt kunna och vilja vara med och bidra.
Fru talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
(Applåder)
Fru talman! Jag undrar vad ledamoten skulle säga är anledningen till att man nu år 2023 är närmare att nå 2045-målet. Kan det bero på det som har skett innan, eller menar ledamoten att regeringen har gjort något specifikt på ett år som gör att vi närmar oss målet? I så fall skulle jag gärna vilja veta vad det är.
Jag undrar också hur Liberalerna tänker att de 4,1 miljoner bilar som nu har förbränningsmotorer ska kunna bli elektrifierade så att vi når transportmålet till 2030.
Fru talman! Vi socialdemokrater satsar, som jag sa i mitt anförande, 100 miljoner mer på klimatanpassning än vad SD-regeringen gör. Torkan och översvämningarna i somras är en av de stora anledningarna, liksom bränderna flera tidigare somrar och de skyfall som drabbade min hemby Åre men även Rättvik, Göteborg, Jönköping och många fler ställen i landet. De ställde till med stora kostnader och umbäranden för samhället.
I den särskilda debatt om klimatanpassning som vi hade den 19 september i den här kammaren sa miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari: "Regeringen kommer snart att presentera en uppdaterad nationell strategi för klimatanpassning. I den redogör vi för de utmaningar som vi har identifierat i arbetet med klimatanpassning." Det här var alltså den 19 september. Min fråga, fru talman, blir alltså: När är "snart"?
Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! De var många. Vi ska se om jag hinner svara på dem.
När det gäller att vi är närmare 2045-målet tror jag att en väldigt stor anledning är att regeringen har röjt hinder för satsningar på kärnkraft. I den energiöverenskommelse som Liberalerna avstod från att gå med i på grund av att kärnkraften inte fanns inkluderad sa man att 2040 skulle all elproduktion i Sverige vara förnybar. Det innebär ju att det efter 2040 inte ska finnas någon kärnkraft. Men tar man bort kärnkraften klarar man inte klimatomställningen.
Regeringen har tagit bort väldigt många hinder, bland annat gjort om målet för 2040 från att elproduktionen ska vara förnybar till att den ska vara fossilfri. Regeringen har också gjort så att man kan bygga kärnkraftverk på fler platser än tio i Sverige. Det tror jag är en av de stora anledningarna till att Riksrevisionen säger att vi är närmare att nå 2045-målet än vad vi har varit med någon tidigare regering.
Vad gäller kärnkraften är det ändå så att vi behöver alla sorters elproduktion. Vi behöver sol, vind, vatten och kärnkraft. Vi ska ju dubblera produktionen till 2040, och då har vi inte lyxen att välja ut ett kraftslag utan måste ha kanske framför allt vind och kärnkraft.
Fru talman! Då tar vi frågan igen, så att vi inte glömmer bort den. Den handlar om klimatanpassningen som klimatminister Romina Pourmokhtari den 19 september sa att regeringen "snart" skulle presentera en uppdaterad nationell strategi för. Min fråga var när "snart" är.
Jag vet att ledamoten Helena Gellerman verkligen är besjälad av elektrifiering, och jag har all respekt för hennes kunskap inom området. Jag vet att det är precis den vägen vi måste gå, men den är lite snårig tills vi når ända fram. Vi har ju 4,1 miljoner bilar som rullar på med förbränningsmotorer. Helt ärligt tror jag inte att vare sig jag eller Helena Gellerman vill se 4,1 miljoner nya bilar producerade till 2030 för att byta ut den flottan. Där kommer det naturligtvis att behövas andra åtgärder för att klara målen och utsläppsminskningarna. Då handlar det naturligtvis om den mängd biodrivmedel som man kan producera, bland annat i Helena Gellermans närområde, för att se till att bilarna blir mer klimatsmarta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Jag undrar alltså när klimatanpassningshandlingsplanen kommer. Ledamoten tycker precis som jag att alla kraftslag behövs, och vi vet att det är vind och sol som måste byggas ut nu om industrin ska klara det. Men eftersom hindren för kärnkraften nu är undanröjda undrar jag också när kärnkraften kommer att vara på plats, fru talman.
Fru talman! Jag driver verkligen det här med elektrifieringen. I dag är över 50 procent av bilarna som säljs laddbara, och den andelen ökar. När man för ett år sedan tog bort klimatbonusen fanns många farhågor om att hela elbilsmarknaden skulle rämna. Men det säljs lika många laddbara bilar och elbilar som för ett år sedan.
Vi fortsätter och trycker ut det här. Man kan titta på elbilsbonusen till exempel. Priset på elbilar har gått ned med mer än vad elbilsbonusen låg på. Det är nog mer det allmänna ekonomiska läget som gör att speciellt privatpersoner har svårt att köpa en elbil. Men jag tror att det kommer att rampas upp. Vi kommer inte att lösa det till 2030, men kanske kommer 40-45 procent av alla bilar att vara eldrivna 2030.
Vi behöver en lösning för den resterande delen, och reduktionsplikten är en bra lösning. Jag tror att alla vet om att Liberalerna ville ha en högre inblandning - dock inte så hög som i den upprampning som blir kvar i 14 dagar till; det blir för mycket och för tufft för Sveriges invånare.
När det gäller klimathandlingsplanen och klimatanpassningsplanen är det så att ledamotens parti lade fram klimathandlingsplanen den 18 december 2019, på riksdagens sista dag. I det här jagandet efter när olika planer läggs fram tror jag att ledamotens parti får sätta upp en spegel och fråga sig: Varför lade inte vi fram klimathandlingsplanen 2019 förrän på riksdagens sista dag?
Fru talman! Jag tackar ledamoten för anförandet om miljö och klimat. Jag måste snappa upp de sista orden i föregående replik - det kändes som ett löfte från ledamoten att klimathandlingsplanen kommer på riksdagens sista dag. Vi har ju oceaner av tid fram till dess, så det ser jag fram emot.
Som jag ser det finns det två stora utmaningar inom miljöområdet: klimatkrisen och den biologiska mångfalden. Det har skett internationella förhandlingar och ingåtts överenskommelser inom båda områdena. Men tyvärr får det som handlar om biologisk mångfald alldeles för lite uppmärksamhet, anser jag. Det pratas för lite om robusta ekosystem och om hur vi ska hantera begränsade och hotade arter.
I början av året presenterades en utvärdering av miljömålen, och tyvärr var det en tämligen dyster läsning. Regeringen gör själv en liknande bedömning i texterna i budgeten. Det är inte myllrande liv i våra våtmarker, som vi önskar, och det finns döda bottnar i Östersjön. Det är inte lika många småfåglar nu som tidigare. De flesta av målen kommer vi inte att uppnå, så nu krävs det handling.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Min fråga till ledamoten är: Vad avser regeringen och ditt parti att göra för att klara miljömålen och öka den biologiska mångfalden?
Fru talman! Jag tackar för frågan. När det gäller klimathandlingsplanen vill jag påpeka att det jag sa var att den förra regeringen lade fram sin klimathandlingsplan på riksdagens sista dag. Självklart kommer vi att lägga fram den före årsskiftet, för det säger lagen. Vi har 14 dagar på oss. Vad jag pekade på var att man ända sedan september har jagat på och frågat: Kommer vi att få se den där klimathandlingsplanen?
Jag delar oron för den biologiska mångfalden. Det var ett seminarium här i riksdagen om insekter. Från SLU:s sida är man väldigt oroad över utvecklingen av insekterna i Sverige. Vi har inte koll på vad för insekter vi har i Sverige, vilket de faktiskt ursäktade sig för under seminariet; man behöver ha mycket mer forskning på det här området. Det är bara ett exempel på vikten av att vi har mycket forskning, så att vi vet var vi står. Det var ett intressant upplägg, tycker jag. Man skulle med den typen av forskning till exempel kunna ta reda på vad kalhyggen har för påverkan på den biologiska mångfalden. Jag delar verkligen ledamotens oro för den biologiska mångfalden.
Fru talman! Då är det självklart att klimathandlingsplanen kommer före årsskiftet. Det är betryggande att en liberal säger detta.
Seminariet om pollinerare och insekter deltog även jag på. Det finns en oro kring detta. Men svaret är ju att vi ska ha möjlighet att övervaka vår natur och vår biologiska mångfald på ett bättre sätt. Nu drar regeringen ned på de resurserna. Jag ser i stället att vi behöver ändra hela vårt samhälle.
Vi kan exempelvis inte höja momsen på vissa reparationer eller kraftigt minska anslagen till skötsel av värdefull natur eller till övervakning. Vi måste jobba mer mot en cirkulär ekonomi och ta hand om de resurser vi har. Att ekonomiskt gynna markägare som vill anlägga våtmarker tycker jag är bra. Men i och med klimatförändringarna behövs det ännu mer resurser till biologisk mångfald, eftersom de arter som finns kvar har det ännu tuffare när det blir varmare och torrare.
Ledamotens anförande handlade mest om energi, kärnkraft och elektrifiering och väldigt mycket om att titta i backspegeln. Jag tänker framåt för vår mångfald, natur och miljö. Där behöver vi göra mer. Vi i Centerpartiet vill satsa ännu mer på skötsel av värdefull natur. Vi lägger över 200 miljoner mer än vad regeringen gör.
Jag ställer min fråga än en gång: Vad avser regeringen att göra inom miljöpolitiken för att framtida generationer ska ha en så ren miljö som möjligt och för att vi ska uppnå miljömålens övergripande perspektiv, nämligen generationsmålet?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Fru talman! Jag tackar för frågan. Tiden går fort när man pratar. Jag tänkte komma in på detta med våtmarker. Det är ju en oerhört viktig del, och där satsar regeringen väldigt mycket pengar. Förut, före den här budgeten, låg det 200 miljoner per år fram till 2030. Nu ökar den här regeringen den satsningen på upp till 600 miljoner. Vi tredubblar alltså den satsningen i princip. Det gör vi för att vi ser att satsningar på våtmarkerna har så otroligt stora effekter på biologisk mångfald, som ledamoten tar upp, men även på utsläpp och i klimatanpassningsarbetet, som det förra replikskiftet handlade om. Vi ska göra vad vi kan för att undvika stora klimatproblem, men vi måste också jobba med klimatanpassningen.
Jag håller med ledamoten om att vi måste jobba mycket mer med miljövärdena. Det är därför till exempel Östersjön är ett väldigt viktigt område för oss - att se till att vi har ett fiskbestånd som är hållbart över tid, att vi klarar algblomning och att fisken kan vandra upp genom floderna från Östersjön för att kunna reproducera sig. Vi ser också att det finns väldigt mycket som behöver göras när det gäller invasiva arter. Vi behöver göra mer för att klara detta. Problemet blir större och större för varje år som går, och vi måste ta tag i den frågan i närtid.
Fru talman! I sitt anförande nämner Helena Gellerman dels elektrifiering, dels tillståndsprocesser; jag vill uppehålla mig vid detta.
Vi behöver en snabb omställning av transportsektorn för att nå våra klimatmål, både dem som fastställts av riksdagen och våra bindande klimatmål inom EU. Ledamoten lägger fram förslag om premier vid köp av ellastbilar, skrotningspremie för den som köper en elbil och snabbare utbyggnad av laddinfrastruktur. Alla dessa åtgärder har vi från Miljöpartiet drivit och även byggt upp stödsystem för medan vi satt i regering tillsammans med Socialdemokraterna.
Men detta räcker inte. För att klara transportsektorns omställning behöver vi bland annat byta ut fordonen från fossildrivna till eldrivna. Vi behöver effektivisera transportsektorn så att de totala energibehoven minskar. Och vi behöver byta ut drivmedlen i den befintliga fordonsflottan.
Nu går man vidare med alla de förslag som finns kvar. Men därutöver väljer regeringspartierna att öka inblandningen av fossilt i den svenska transportsektorn - att öka vårt fossilberoende och vårt beroende av olja till volatila oljepriser och därmed göra oss mer sårbara för prischocker.
Jag skulle vilja se förslag som faktiskt på riktigt minskar utsläppen och ställer om transportsektorn. Att bara ha kvar några förslag är inte en lösning.
När det gäller tillståndsprocesserna finns det färdigutredda förslag som den här regeringen har valt att inte gå vidare med. Man avsätter mer resurser till några myndigheter för tillståndsprocesser; det är bra, men fullständigt otillräckligt. Samtidigt sänker man dock stödet till bostadsbyggande, vilket gör att stöden för den gröna omställningen haltar markant.
Fru talman! Tack, ledamoten, för en mängd frågor! Jag ska se om jag hinner adressera dem.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Jag är den första att säga att jag tycker att Klimatklivet och Industriklivet, som den förrförra regeringen införde, var bra. Jag tycker att många delar var väldigt positiva.
Vi har till exempel diskuterat elbilsbonusen här. Mitt parti Liberalerna är egentligen inte för stöd och subventioner. Men i och med att det råder en sådan tidskris när det gäller att få åtgärder på plats för att klara klimatet måste staten gå in och hjälpa till. Då kan man i ett inledningsskede när ett teknikskifte sker gå in med pengar för att knuffa igång företag. Därför tyckte vi att elbilsbonusen var okej i och med att den i början betalades av malusdelen i bonus malus-systemet. Men när försäljningen av laddbara bilar nu är över 50 procent och malusen inte längre täcker bonusen ska man ta bort den. Då ska man i stället, som vi gör nu, satsa på stora premier för att knuffa igång försäljningen av ellastbilar och elarbetsmaskiner och få igång den marknaden.
När det sedan gäller bostadseffektivisering finns det vissa saker man kan göra. Men när priset på el steg dramatiskt såg vi också att folk började göra saker på egen hand, för då var det lönsamt. Mycket av detta kan man alltså göra och räkna hem själv, och där ska inte staten gå in och hjälpa till.
Fru talman! Det är en rad styrmedel som behålls, som Klimatklivet, Industriklivet och gröna kreditgarantier. Miljöpartiet införde dessa i regering tillsammans med Socialdemokraterna, och de finns kvar. Detta motsätter jag mig givetvis inte.
Men Liberalerna säger att man vill ta bort elbilsbonusen och kraftigt sänka reduktionsplikten men kommer inte med alternativ politik som säkerställer att vi når klimatmålen, och det är detta som är problemet. Effekten blir nämligen ökade utsläpp, förvärrad klimatkris och ökade risker för svenska hushåll och företag, som blir mer utsatta för klimatrelaterade risker. Och det leder till att Sverige inte når de riksdagsfastslagna målen och de bindande åtaganden vi har gentemot EU, vilket gör att vi riskerar höga böter från EU eller en enorm osäkerhet; jordbruket och skogsbruket vet inte i dag om man ska behöva täcka upp för regeringens klimatmisslyckande på transportområdet. Här behöver vi tydliga svar.
När det gäller tillståndsprocesserna är det en av tre saker som behövs för den gröna industriomställningen. Vi behöver snabbare tillståndsprocesser, kompetensförsörjning och el på plats nu, i närtid. Detta löses inte med kärnkraft eventuellt någon gång i framtiden, utan det handlar om förbättrad effekttilldelning, energieffektiviseringar och snabb utbyggnad av förnybar elproduktion.
När det gäller kompetensförsörjningen är bostadsbyggandet helt centralt för att människor ska flytta till de aktuella orterna, bygga sig ett hem och en framtid och ta de jobb som uppstår i samband med den gröna omställningen. Men regeringen har alltså dels kraftigt dragit ned på stödet för energieffektiviseringar i bostadssektorn, som bidrar både till att man blir mindre priskänslig och till ett bättre boende, dels dragit ned på stödet till bostadsbyggande, vilket är en pusselbit när det gäller kompetensförsörjningen. Det är detta som gör att stödet från regeringens sida till den gröna industriomställningen haltar markant.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Fru talman! Tack, ledamoten, för ytterligare frågor! Det är svårt att hinna med dem.
En sak som Liberalerna var väldigt tidigt ute med var exempelvis CCS och CCU. Jag nämnde inte detta i mitt anförande, för det finns mycket man behöver göra. Men med koldioxidinfångning kan vi samla in väldigt mycket av den biogena koldioxiden och antingen lagra den eller skapa nya bränslen, som elektrobränslen.
Jag håller med ledamoten om att vi behöver mer fossilfria bränslen, och där är både biodrivmedel och elektrobränslen väldigt viktiga, inte minst för att flyget och sjöfarten ska kunna ställa om. Detta är ett område där vi driver på för att vi ska få ett system till stånd och företagen, inte minst Stockholm Exergi här i Stockholm, ska våga satsa på koldioxidinfångning.
När det sedan gäller tillståndsprocesserna är detta, som jag sa i mitt anförande, oerhört viktigt. Tidsfaktorn är otroligt viktig när det gäller klimatet. Kan vi inte snabba på och få nya batterifabriker på plats måste vi producera bilar med batterier från Kina, med mycket högre klimatutsläpp än om vi tillverkar dem i Sverige. Det handlar om fossilfritt stål och elektrobränslen till flyget. Tillståndsprocesserna är oerhört viktiga. Vi måste korta ned dem och skapa parallella processer.
Sedan blev jag lite fundersam när ledamoten tog upp kärnkraften. Det var ju faktiskt ledamotens parti som drev på för att vi skulle lägga ned fyra kärnkraftverk under den tid som ledamotens parti satt i regeringsställning.
