Johanna Hornberger (M) svarade Emma Nohrén i en replik om Klimat, miljö och natur i debatten ”Protokoll 2023/24:52 Tisdagen den 19 december” den 19 dec 2023.
Emma NohrénMP· i en replikTack, Johanna Hornberger, för anförandet! Detta är ett ämne som vi båda delar intresset för, så jag kunde inte låta bli att ta replik. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur Det är bra att regeringen…STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Fru talman! Naturen och vattnet ligger Sverige och oss som bor här nära hjärtat. De allra flesta av oss har en nära relation till havet, sjön eller vattendraget. Sverige har en av Europas längsta kuster och många sjöar och vattendrag. Vi är granne med tusen sjöars land. Vi är bortskämda med vatten i överflöd både i glaset och runt knuten. Men, som med mycket annat, vårt vatten ska inte tas för givet.
Fru talman! Vi har mål för arbetet med att förbättra kvaliteten på vårt vatten. Ett av dessa mål är miljökvalitetsmålet Ingen övergödning. Kanske är övergödningen, så som vi inte vill se den, mest känd i Östersjön, där algblomningen är lätt att se en varm sommardag. Överskott av näringsämnena fosfor och kväve i vattnet i Östersjön ger upphov till övergödning och algblomningar. Utbredningen av syrefattiga och syrefria bottnar är nu den största som uppmätts.
I Sverige görs redan i dag ett bra och gediget arbete för att motverka övergödningen, men det är inte tillräckligt. Vi behöver göra mer. Regeringens satsar därför 158 miljoner kronor ytterligare nästa år på skydd av Östersjön och andra vattendrag, vilket innebär 1,4 miljarder totalt.
Fru talman! Regeringens satsningar på Östersjön finns i utgiftsområde 20, som vi debatterar i dag. Regeringen ser utmaningen med hur våra vatten utvecklas och satsar alltså ytterligare 158 miljoner kronor nästa år på åtgärder för bättre kvalitet i hav och vatten. Det är medel som kan användas för att restaurera och skydda vatten- och havsmiljöer.
Ökade resurser till lokala vattenvårdsprojekt med så kallade LOVA-bidrag kan nämnas. Där kan exempelvis markägare och lantbrukare få stöd och råd om hur de ska minska näringsläckaget från sina verksamheter och om hur fosfordammar kan anläggas och kalkning mot försurning genomföras.
Det satsas 71 miljoner kronor på att skydda fler havs- och vattenområden, vilket är ett viktigt verktyg i arbetet för en god miljöstatus i hav och vatten. Det satsas 50 miljoner kronor på att återställa och förbättra vatten där miljön påverkas negativt och 37 miljoner kronor på övriga åtgärder för havsmiljön, inklusive att motverka övergödning.
Fru talman! Återställande eller återvätning av våtmarker minskar övergödningen. Regeringen satsar därför 155 miljoner kronor på återvätning av våtmarker. Satsningen på våtmarker ska bidra till minskade utsläpp, förbättrad vattenkvalitet och biologisk mångfald. Våtmarker minskar också risken för översvämningar och stärker landskapens skydd mot torka och brand.
Sammanfattningsvis, fru talman, ser vi i utgiftsområde 20 flera av regeringens satsningar: fler vattenområden skyddas, fler vattendrag restaureras och fler våtmarker återställs. Detta är satsningar som tillsammans syftar till att i ännu större utsträckning motverka övergödning i Östersjön.
God jul till er alla!
(Applåder)
Fru talman! Tack, Johanna Hornberger, för anförandet! Detta är ett ämne som vi båda delar intresset för, så jag kunde inte låta bli att ta replik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Det är bra att regeringen satsar på dessa saker. Samtidigt tog man bort över 300 miljoner från anslaget förra gången. Nu har det återställts lite, men det fattas fortfarande nästan 200 miljoner jämfört med 2022. Men de åtgärder som kan göras ska göras. Det är bra.
Vi behöver ha åtgärder på land och i kustområden där vi ska få bukt med övergödning och andra miljögifter. Det enda jag har sett annars på detta område från regeringen är att man ska reformera eller i många fall ta bort strandskyddet, som är en av våra absolut bästa miljölagar och som säkerställer att vi har ett skydd runt stränderna, som är uppväxtmiljö och som buffrar när det gäller dessa saker.
Inom biologin pratar vi om bottom-up-effekter och top-down-effekter. Det handlar om utsläppen i en del. Vi har algerna som kan ta upp övergödningen, men i andra änden har vi toppredatorerna och stor fisk. Ett friskt ekosystem har bättre resiliens mot detta, och om vi har stor fisk i havet har vi också bättre motståndskraft mot till exempel övergödning.
Detta är en bristvara i Östersjön i dag. Vi har sett att sillbestånden är så små och i så dåligt skick att kommissionen föreslog nollfiske. Trots detta kom ministern hem med vad han tyckte var glada besked om att vi ska fortsätta fiska, om än inte lika mycket. Han sa att det var för att rädda det småskaliga fisket. Dock kommer den allra största delen att dras upp av de stora industritrålarna.
Min fråga till ledamoten är därför: Hur säkerställer regeringen att de fiskekvoter som nu kommer går till just småskaligt fiske för humankonsumtion?
Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Fiske debatterar vi ganska regelbundet, och jag delar ministerns glädje över att vi har fått ned kvoterna på sillfisket i Östersjön genom den förhandling som skedde i höstas.
Det är allmänt känt att vi behöver ha en förhandlingsmöjlighet i EU för att kunna påverka fisket. Om vi inte hade tagit den position som vi gjorde hade vi inte haft möjligheten att, som vi nu gjorde, få ned kvoterna på ett bra och stabilt sätt inför framtiden.
Samtidigt fick man till ett förslag som innefattar ett säkrande av det småskaliga fisket och kvoterna för dem. Om kommissionens förslag hade klubbats igenom hade det blivit motsatsen, att de hade fått stå helt i skuggan.
Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Det hade kanske varit omöjligt att komma ned till en nollkvot. Anledningen till att kommissionen valde att gå fram med att inte ha något fiske alls på sill var att man såg att bestånden har över 5 procents risk att krascha även utan fiske. Beståndet är alltså i så dåligt skick nu att man även utan fiske faktiskt inte är säker på att det finns en tillräckligt stor lekbiomassa, alltså tillräckligt många som kan föröka sig.
Den regel som kommissionen hängde upp detta på heter artikel 4.6. Det är väldigt allvarligt. Det är en broms. Om det visar sig att man med de fleråriga fiskeplaner som finns inte uppnår målen kommer man kanske att behöva dra i nödbromsen därför att bestånden är i så dåligt skick. Men i stället för att dra lärdom av detta vill kommissionen och fiskerådet nu i stället ta bort artikeln. Det verkar snabbehandlas just nu. Vi fick reda på i dag att detta kommer upp i Coreper på onsdag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Jag har två frågor. Kommer regeringen att arbeta för att artikeln inte ska tas bort på detta snabba vis, utan några som helst överläggningar med andra, och kämpa för att den ska finnas kvar som den säkerhetsventil den är? Och återigen: Hur kommer regeringen att säkerställa att de kvoter vi har förhandlat fram faktiskt går till det småskaliga fisket och inte till industritrålarna?
Fru talman! Tack igen, ledamoten, för två mycket bra frågor!
Vi kan väl börja med att vara överens om att den vetenskapliga rådgivningen är viktig i det arbete som sker med att sätta kvoter för alla hav och vatten men framför allt för Östersjön. Moderaterna har arbetat för de vetenskapliga råden och för att Ices ska kunna få bättre förutsättningar att ge sina råd. Därför har en process startats i denna riktning vad gäller till exempel beståndens storlek och åldersstruktur. Vi ser fram emot att detta ska fortsätta.
När det gäller den oro och diskussion kring artikel 4.6 som ledamoten tar upp i dag har det kommit till min kännedom att man har olika bedömningar och tolkningar av denna regel. I ljuset av de förhandlingar som skett är det kanske bra att detta nu ses över för att se vad det kommer att innebära. Utgången av det här får jag låta bli att kommentera, för den känner jag inte till ännu. Vi kan dock konstatera att det blev en fråga under förhandlingarna och att det nu tas upp.
Jag vill i mitt svar också passa på att slå ett slag för vetenskapen. Det är ändå den vi bör basera våra råd på, och det är utifrån den vi bör besluta om våra kvoter.
Sen fick jag en fråga om det småskaliga fisket, som länge har legat Moderaterna varmt om hjärtat. Jag kan bara konstatera att säkrandet av de småskaliga fiskarnas förutsättningar har varit en av grundpelarna i regeringens kvotförhandlingar i EU under hösten.
Jag tackar åter ledamoten för frågorna.
(Applåder)