Helena Storckenfeldt (M) svarade Anna-Caren Sätherberg i en replik om Klimat, miljö och natur i debatten ”Protokoll 2023/24:52 Tisdagen den 19 december” den 19 dec 2023.
Anna-Caren SätherbergS· i en replikI ledamotens anförande sa hon att den största klimat- och miljöbudgeten som någonsin lagts fram kom från M, KD och SD. Låt mig bara tala om att Moderaterna i den budgeten gjorde en omfördelning av 20 miljarder från den…Fru talman! Vetenskapen är tydlig: Klimatkrisen är en av vår tids största ödesfrågor. Tyvärr finner vi den i en skara av många kriser samtidigt. Aldrig har vi stått inför så många utmaningar på en och samma gång. Krig, inflation, kriminalitet och den globala uppvärmningen - det är tyvärr inte bara decembermörkret som kastar en skugga över vår samtid.
Men, fru talman, jag representerar Moderaterna, ett parti som är hoppfullt och har framtidstro. Det ligger djupt rotat i vårt dna att vårda det vi en dag ska lämna efter oss. Mänskligheten har stått inför avgörande kriser förr, och vi har tagit oss ur det genom forskning och innovationskraft. Jag är övertygad om att vi kan göra det igen. Men då krävs rätt förutsättningar.
Fru talman! Skogen måste brukas för att den ska göra störst klimatnytta. Det svenska skogsbruket bidrar inte bara med jobb och tillväxt utan är även en avgörande del i arbetet med att få ned våra utsläpp. Den klimatnytta som kommer av skogen görs både genom rent koldioxidupptag och genom att ersätta material och energi som påverkar klimatet negativt.
Exempelvis kan man ersätta vissa fossila byggmaterial med förnybart virke. Man kan göra kläder och bränsle och ersätta plastförpackningar. Avfallet kan sedan energiåtervinnas och i kombination med koldioxidinfångning bidra med negativa utsläpp, alltså att mer koldioxid plockas bort än vad som tillförs.
Här har vi i Sverige en unik möjlighet tack vare vår skog. Och för att snabba på utvecklingen av ny teknik som just koldioxidinfångning förstärker regeringen nu Industriklivet med ytterligare 100 miljoner kronor, vilket innebär 1,5 miljarder totalt.
Det är viktigt att vi arbetar med klimatet på både kort och lång sikt. I dag täcks ungefär 70 procent av Sveriges yta av skog. Det är skog som i många fall förvaltats i generationer av familjer som under lång tid haft ett hållbart tänkande för skogen.
Skogen kräver långa tidshorisonter, varför det är så viktigt att vi inte drar förhastade slutsatser och springer före med förbud och reservat. Skogen är en otrolig resurs som vi ska vårda.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Forskning från SLU visar dessutom att på 80 års sikt finns det stora klimatvinster om vi ökar vårt skogsbruk. Däremot går vi miste om klimatnyttan om vi minskar vår skogsproduktion. Det blir helt enkelt sämre för klimatet ju mer vi från statens håll är inne och petar i äganderätten och skogsbruket. För mig är det tydligt att den svenska skogen fortsatt ska brukas.
Fru talman! Vi ska driva en ambitiös och effektiv klimatpolitik som får ned utsläppen och når målet om nettonollutsläpp 2045. Samtidigt vet vi att om man inte har en energipolitik har man heller ingen klimatpolitik. Vi vill skapa rätt förutsättningar för alla kraftslag, och självklart innebär det mer kärnkraft. Det viktigaste är att vi lyckas återuppbygga vårt stabila, fossilfria energisystem som varit framgångsfaktorn i att vi lyckats minska utsläppen sedan 70-talet.
Vi vet att vi kommer att fördubbla vårt energibehov till 2045. Ska vi klara omställningen är det detta som krävs. Men nyligen röstade den samlade oppositionen nej till att tillåta mer kärnkraft på fler platser i Sverige. Som tur är har de inte majoritet i denna kammare. Men det är uppenbart vilka partier som förstår omfattningen av våra framtida energibehov och inte.
Inrikestransporter står för ungefär en tredjedel av Sveriges utsläpp. Det är därför avgörande att vi snabbar på elektrifieringen. Klimatklivet är ett av regeringens viktigaste stöd för att påskynda utbyggnaden av laddinfrastruktur i Sverige. Utan tillräcklig laddinfrastruktur blir det svårt för någon utanför storstäderna att på ett realistiskt vis välja en elbil. Därför förstärker vi nu Klimatklivet med 800 miljoner kronor 2024, 2 miljarder kronor 2025 och 2,5 miljarder kronor 2026. Samtidigt förlänger vi Klimatklivet till år 2028.
Växthusgaser känner inga landgränser. Men det finns många goda exempel på svensk företagsamhet som får stor global nytta.
Exporten är ett. I dag motsvarar den svenska exportens globala klimatnytta ungefär hälften av de totala utsläpp som genereras i Sverige - ungefär 23 miljoner ton koldioxid, en siffra som under rätt förutsättningar skulle kunna fördubblas redan till 2040. Och rätt förutsättningar stavas mer ren el, enklare och snabbare tillståndsprocesser och en tydlig politisk riktning.
Regeringen föreslår därför en satsning på 123 miljoner kronor per år mellan 2024 och 2026 för att snabba på tillståndsprocesserna för miljöprövningar.
Fru talman! Ska vi klara omställningen förutsätter det också en acceptans för klimatpolitiken. Förlorat förtroende för klimatpolitiken leder till motstånd, och det har vi inte råd att riskera.
Väljarna gav oss ett tydligt mandat för förändring. Man hade tröttnat på feel good-politiken som bara gjorde det dyrare och dyrare att leva någonstans i vårt avlånga land som inte har tillgång till tunnelbana eller spårvagn. Det svenska folket har stor acceptans för klimatåtgärder. De allra flesta vill dra sitt strå till stacken och göra rätt. Men politiken måste då kunna visa på tydliga resultat, och det måste finnas en balans.
Fru talman! Låt oss vara ärliga mot väljarna: Den största budgeten på klimatområdet någonsin var den som vi lade fram tillsammans med KD och SD 2022. Den näst största var den som vi som nybildad regering gick fram med 2023. Även denna budget lyckas vi hålla på samma höga anslagsnivå - trots att vi fasat ut flera dyra, ineffektiva åtgärder som klimatbonusen. Samtliga rödgröna budgetar har alltså varit mindre.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Sverige ska vara ett land som inte bara strävar efter att minska utsläppen; vi ska uppnå negativa utsläpp. Tyvärr har vänstervridna, populistiska beslut fått styra alltför länge. Allt från dyra elbilspremier till nedstängd kärnkraft har lett till minskad tro och en känsla av hopplöshet bland många. Så klarar man inte klimatkrisen. Det går inte att pressa fram enstaka förslag och hoppas på det bästa. Väljarna gav oss ett tydligt mandat för förändring, och det genomför vi nu.
Fru talman! Kortsiktigheten i klimatpolitiken måste få ett slut. Vi lägger nu om kursen och ser till att värna alla de goda krafter som vi har - som skogen, som vår export och som teknikutvecklingen och innovationen.
Marknaden löser mycket. Det ser vi gång på gång när näringslivet går före och visar vägen. Men det krävs också politiskt mod att satsa. Det krävs att vi vågar vara tydliga med att höga klimatambitioner måste förenas med tillväxt.
Den moderatledda regeringen går fram med kraftfulla klimatsatsningar. Denna budget är inte svaret på allt, men den är en av de största budgetarna någonsin på klimat- och miljöområdet. Åtgärderna minskar inte bara utsläppen för staten utan skapar också förutsättningar för andra sektorer att kunna ställa om. Vi tar nu ett välbehövligt helhetsgrepp om klimatpolitiken.
Eftersom det är min sista debatt för året vill jag tacka kansliet, utskottets ledamöter, kammarkansliet och talmanspresidiet och önska alla en riktigt god jul.
(Applåder)
Fru talman! Jag tackar ledamoten för ett engagerat anförande om klimat- och miljöpolitik. Det är intressant att höra att ledamoten är hoppfull och positiv. Jag känner inte igen ledamotens parti i resonemanget, för Moderaterna har snarare svartmålat framtiden på många sätt. Men det är givetvis positivt att ledamoten trots allt är hoppfull.
Jag instämmer i mycket av ledamotens beskrivning av lösningar för en del av problemen. Till exempel är Industriklivet och Klimatklivet helt rätt.
Men det finns en del orosmoln. Häromdagen publicerade Naturvårdsverket årets statistik över utsläpp av växthusgaser, och den var både bra och dålig. Läckan från Nord Stream påverkade utsläppen mycket negativt, så vi får se till att det var en engångsföreteelse. Det är bra att utsläppen totalt sett har minskat, även om trenden är nedåtgående. Sammantaget kommer dock årets beslut av regeringen att öka utsläppen, så nästa år kommer det nog att bli betydligt mer bekymmersamt. Låt mig citera chefen för Naturvårdsverkets klimatmålsenhet: "Inom transportsektorn har utsläppen från bensin och diesel minskat tack vare fortsatt förhöjd inblandning av biodrivmedel genom reduktionsplikten." Enligt Naturvårdsverket har alltså reduktionsplikten bidragit till att hålla växthusgaserna nere.
Under året har det hänvisats till bland annat Hasslers utredning. Man har även hänvisat till klimathandlingsplanen, men den har ännu inte kommit. Min fråga lyder därför: Hur ska Moderaterna och regeringen göra för att hålla utsläppen av växthusgaser nere när reduktionsplikten sänks till nästa år?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Fru talman! Reduktionsplikten har diskuterats många gånger i denna kammare, men det är förstås trevligt att göra det en gång till. Vi och flera andra, bland andra Riksrevisionen, såg att reduktionsplikten inte var långsiktigt hållbar. Man hade inte kunnat löpa linan ut. Regeringen tar därför ett omtag om hela klimatpolitiken. Från vårt perspektiv går det inte att satsa allt på en enda sak och sedan hoppas på det bästa, utan det behövs ett helhetsgrepp om hela klimatpolitiken så att staten och andra aktörer är en del av omställningen. Det måste också finnas en acceptans för klimatpolitiken så att människor känner att de är en del av den.
Klimatpolitiken måste gå att genomföra och inte bara till 2030. Reduktionsplikten minskar utsläppen kortsiktigt, men vad är planen efter 2030? Här ligger vårt fokus. Hur minskar vi utsläppen och lyckas ställa om hela Sverige totalt? Det ser vi som en av de viktigaste aspekterna, och vi ser fram emot klimathandlingsplanen så att innehållet kan diskuteras. Vi vet att den kommer att vara detaljerad och innehållsrik. Jag ser fram emot att då fortsätta diskussionen med Stina Larsson.
Fru talman! Ja, jag ser verkligen också fram emot klimathandlingsplanen. Men den har inte kommit än och har blivit framskjuten under hela året. Vilket datum den kommer har kanske inte så stor betydelse, för viktigast är innehållet. Att den måste göras kan knappast ha kommit som en överraskning för regeringen, för det har stått i lagen ett bra tag. Jag tror snarare att regeringsunderlaget inte är överens om hur man ska driva frågan framåt. De jobbiga frågorna, delmålen och indikatorerna, har man skjutit ifrån sig till Miljömålsberedningen och sopat under mattan. Men sedan när brukar man bry sig om vad Miljömålsberedningen kommer fram till? Inte gjorde man det när det gäller konsumtionsbaserade utsläpp i alla fall.
Ledamoten hänvisar också till ny teknik. Vad är ny teknik? Vilka satsningar på energiförsörjning ska vi ha? Runt om i landet säger partiföreträdare för ledamotens eget parti nej till nya vindkraftsplaner, till exempel havsbaserad vindkraft utanför Skånes kust. Där händer inget, och man lägger locket på. Är ny teknik kärnkraft? Den diskuteras ju ofta. Måste staten gå in för att ny kärnkraft ska kunna etableras? Är det moderat politik att subventionera kärnkraft med skattemedel, vilket kollegor till ledamoten har sagt? Kärnkraftens vara eller icke vara är en sak, men det är här och nu vi har klimatförändringar. Klimatkrisen pågår nu, och vi kan inte vänta. Styrmedel behövs nu för att få fart på detta.
Vad är effektiv klimatpolitik, och vad ska regeringen göra för att minska utsläppen av växthusgaser redan nu?
Fru talman! Regeringen är enig om vad som är det viktigaste för att få ned utsläppen på ett långsiktigt hållbart sätt. Detta ska hålla hela vägen. Det ska inte bara hålla till 2030 för att sedan slå tillbaka. Vi ska lyckas hela vägen, och då gäller det att bygga upp ett stabilt fossilfritt energisystem. Jag vet att Centerpartiet har kommit med lite olika bud angående kärnkraften, men här är vi tydliga. Elektrifieringen kommer att vara en väldigt viktig del av omställningen. Det handlar inte bara om elbilar utan också om industrin. Elektrifieringen kommer att spela en avgörande roll, och då gäller det att ha tillräckligt mycket energi när den behövs där den behövs. Här spelar kärnkraften en mycket viktig roll.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Vi moderater har också varit tydliga med att vindkraften kommer att behövas. Vi kommer att behöva alla kraftslag som finns, så länge de är fossilfria. Det är det absolut viktigaste. Och vår regering sa ja till fler projekt för havsvindkraft under sina första åtta månader vid makten än vad den rödgröna gjorde under sin tid. Jag delar alltså inte den bild Stina Larsson försöker måla upp av hur regeringen agerar när det gäller ny teknik och energipolitik. Jag tycker att regeringen har varit tydlig med att det kommer att krävas ungefär dubbelt så mycket el till 2045, enklare tillståndsprocesser, alla energislag och en tydlig politisk styrning, vilket vi försöker bidra med.
Fru talman! I ledamotens anförande sa hon att den största klimat- och miljöbudgeten som någonsin lagts fram kom från M, KD och SD. Låt mig bara tala om att Moderaterna i den budgeten gjorde en omfördelning av 20 miljarder från den socialdemokratiskt ledda regeringens budget och att inget av det hamnade på miljö och klimat. I stället tog man bort 2 miljarder från den skogsproposition som vi hade lagt fram i Sveriges riksdag, man tog bort pengarna för energieffektivisering och man sänkte drivmedelsskatterna. Det var alltså ingen klimatvänlig förändring man gjorde i den budgeten.
Fru talman! Sverige har nu länge haft ledartröjan när det gäller klimatomställningen. Industrins utsläpp står för knappt en tredjedel av Sveriges utsläpp. De hade minskat med 26 procent 2022 jämfört med 1990. Vi har också en industri som har gått hand i hand med politiken och har skapat nya klimatsmarta processer och innovationer, till exempel fossilfritt stål. Industriklivet har varit en bidragande faktor till den nya klimatsmarta industrin.
Vi socialdemokrater satsar 500 miljoner mer än SD-regeringen på just Industriklivet. Jag blir orolig när jag hör moderata företrädare från Stockholm och från södra Sverige som inte tycker att industriutveckling i Norrland är något att satsa på och som ifrågasätter basindustrin i norra Sveriges utveckling. Vad detta skulle innebära för vår svenska välfärd vågar jag inte ens tänka på.
Min fråga till ledamoten är därför: Vad är egentligen Moderaternas syn på den industriutveckling som vi ser i norra Sverige?
Fru talman! Den borgerliga regering som nu sitter vid makten prioriterar annorlunda. Vi prioriterar mycket mer ren, fossilfri el, för att elektrifieringen ska lyckas.
Jag tycker att det är jättebra att Anna-Caren Sätherberg lyfter det fossilfria stålet och den utveckling som vi ser i norr. Vi moderater är övertygade om att det kommer att behövas. Exakt vilket projekt som kommer att vinna tycker jag inte att politiken ska peka på; där gör marknaden en mycket bättre bedömning än vad vi någonsin kommer att kunna göra. Men frågan om det fossilfria stålet kokar ändå ned till om Sverige ska vara ett stålproducerande land eller inte. Ska vi fortsätta ha den starka industri i Sverige som vi har haft så länge och som har byggt vårt välstånd eller inte? Utifrån Fit for 55 kommer inte det att vara möjligt om vi inte kommer fram med en förändring här. Det finns stora risker, men utifrån vårt perspektiv är det tydligt att den gröna omställningen i norr och dess stora bidrag för klimatet och omställningen med det fossilfria stålet är otroligt viktiga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Fru talman! Det var mycket glädjande att höra, för man blir ju orolig när man läser debattartiklar i medierna som kända företrädare för Moderaterna har skrivit om att Industriklivet inte ska satsa på den fantastiska gröna revolution vi ser i Norrland utan att de investeringarna i stället ska göras i södra Sverige. Men jag är glad över att vi har liknande tankar om detta.
Fru talman! I det förra replikskiftet tog ledamoten även upp frågan om klimathandlingsplanen, som ju har snurrat runt lite nu. Precis som i det replikskiftet undrar vi alla när den kommer. För några dagar sedan sa klimat- och miljöministern att den kommer när hon är nöjd och glad. Det hoppas vi förstås att hon kommer att vara när hon lämnar den, men hon har ju också en lag att förhålla sig till. Nöjd och glad får man alltså hoppas att hon blir den dag som lagen säger att hon måste lämna den. Men nu lackar det mot jul, och riksdagen ska också kunna påbörja sin hantering av detta. I morgon har vi sista sammanträdet här i kammaren, och sedan är riksdagen stängd.
Hur föreslår Moderaterna och ledamoten att vi ska hantera den här skrivelsen när den någon gång förhoppningsvis kommer? Det skapar såklart lite frustration för ledamöterna i riksdagens kammare när den klimathandlingsplan som vi har hört talas om i ett och ett halvt år ännu inte har landat på riksdagens bord.
Fru talman! Detta är ett stort projekt. Vi gör ett omtag av den svenska klimatpolitiken utifrån åtagandena i Fit for 55 och hur vi i Sverige kan bidra på ett globalt plan. Det finns otroligt många aspekter att ta med, inte minst när det kommer till energiförsörjningen och hur vi ser till att bygga upp den kapacitet som krävs. Inte minst gäller detta den gröna omställningen som sker i norra Sverige med det fossilfria stålet.
Den tidigare klimatpolitiska handlingsplanen, som kom från Anna-Caren Sätherbergs parti och regering, var väldigt övergripande. Det vi vet, och som klimatministern också har varit tydlig med, är att den nya handlingsplanen kommer att vara detaljerad och väldigt tydlig. Den kommer att staka ut en helt ny riktning, och den kommer att vara stor. Detta tar tid att arbeta fram, och jag tror alltså inte att det kom som en överraskning för någon. Som Anna-Caren Sätherberg sa finns det en lag att förhålla sig till, och det kommer vi också att göra.
Jag skulle vilja komma tillbaka till det fossilfria stålet och ställa en fråga tillbaka till Anna-Caren Sätherberg om hur man planerar att skapa förutsättningar för det. Vi vet att energiproduktionen i norr genom vattenkraften är otroligt viktigt, och den kommer också att behövas där. Hur planerar man att få ihop ett energisystem som fungerar i hela Sverige och som inte minst lyckas med elförsörjningen i norr?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
(TREDJE VICE TALMANNEN: Det får ses som en retorisk fråga eftersom detta var slutrepliken i replikskiftet.)
Fru talman! Jag tackar Helena Storckenfeldt för hennes anförande. Ledamoten började med skogen, och jag tänkte att vi skulle uppehålla oss vid den i detta replikskifte.
Vi har internationella åtaganden som innebär att 30 procent av våra olika arealer ska skyddas; det gäller skog, limniska miljöer, hav och så vidare. Vi har ett EU-beting genom en EU-förordning som innebär att skogen i Sverige ska binda in 10 procent mer koldioxid - 4 miljoner ton - till 2030.
Samtidigt ser vi i de två senaste riksskogstaxeringarna att avverkningen plus den naturliga dödligheten i Svealand och Götaland faktiskt är större än tillväxten, vilket alltså borde betyda att vi egentligen inte skulle kunna ta ut någon skogsråvara. Detta är väldigt anmärkningsvärt. Hur ska vi komma till rätta med detta? Hur ska vi kunna använda våra skogliga produkter om vi redan nu tar av kapitalet i stället för att bara skörda räntan?
En sak som brukar komma upp är att man bygger in trä - vi är till exempel nu i en sal där det finns mycket trädetaljer. Faktum är dock att det enligt statistik från 2021 bara är knappt 25 procent av de skogliga produkterna i Sverige som blir långlivade produkter. 75 procent blir kortlivade produkter - de blir alltså utsläpp.
Min fråga till ledamoten och Moderaterna är: Kommer vi att bara kunna fortsätta ta ut skog på det sätt som ledamoten sa här? Kommer vi att kunna ha frihet under ansvar, eller måste vi faktiskt reglera detta på något vis? Hur ska vi leva upp till internationella konventioner och miljölagar och samtidigt ha ett skogsbruk?
Fru talman! Jag blir lite orolig när jag hör Emma Nohrén tala om att vi ska gå ifrån frihet under ansvar. Det är ju detta som har byggt upp den kolsänka som vi faktiskt har i Sverige. Det som har bidragit till de höga naturvärdena är att vi har gett skogsägarna och markägarna möjligheten att bruka, vårda och ta hand om sin skog på det sätt som de vet bäst hur man gör.
Det finns många delar att ta tag i här, men den siffra som Emma Nohrén syftar på har väldigt naturliga förklaringar. Det är ett högt pris på virke just nu, och denna siffra avser inte hela skogen i Sverige utan specifikt den södra delen, där det finns mindre skogsägare. Det är väl alldeles naturligt att de nu när det är ett högt pris på virke väljer att avverka sin skog. Den möjligheten måste finnas för att de ska få behålla sin äganderätt och för att vi ska visa att vi litar på dem och ser vilken nytta Sveriges skogsägare bidrar med när det kommer till klimatet och även vår bnp i stort.
Det finns inte en enda skogsägare i Sverige som skulle välja att producera papper över virke, så där behöver Emma Nohrén gå tillbaka och göra sin läxa och sedan återkomma till oss.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Fru talman! Jag tittar gärna på andra siffror. Siffrorna jag har är från Naturvårdsverket 2021 och säger att 75 procent blir kortlivade produkter, alltså med en kortare livslängd än två år. Jag tar gärna del av andra siffror, men det är den officiella statistiken.
Jag fick inte svar på min fråga om hur vi ska uppnå det 10 procent högre koldioxidupptag som vi behöver ha i våra skogar för att vi ska leva upp till EU:s förordning. Frihet under ansvar har tjänat oss väl, men vi ser också en nedåtgående trend när det gäller biologisk mångfald. Vi ser mindre och mindre sammanhängande skogar med skogskärnor, och vi ser att vi brukar skogen mer än vad vi faktiskt kan göra. På de två senaste riksskogstaxeringarna ser vi helt enkelt att uttaget är större än tillväxten. Vi har regler för återplantering, men det tar ju tid innan dessa träd tar upp lika mycket.
Återigen: Hur ska vi få skogen att göra det som vi faktiskt har åtagit oss att den ska göra? Hur vill ledamoten att vi ska uppnå EU-förordningen om ett 10 procent högre koldioxidupptag i skogen? Kommer det i så fall att inverka på hur man brukar skogen, på vilket sätt man brukar skogen, eller kommer det att lösa sig med business as usual?
Fru talman! Det vi har sett de senaste åren är att vi har haft en torka, vilket gör att skogen växer mindre. Utifrån vårt perspektiv är det viktigt att skogen fortsätter att brukas så att vi kan skapa långlivade produkter som också trycker undan fossila alternativ. Det är det absolut viktigaste.
En växande skog är också den som binder mest koldioxid. Därför är det så viktigt att skogen fortsätter att brukas och att vi visar skogsägarna att vi har förtroende för dem. Vi vet att det blev bättre för klimatet, att kolsänkan ökade, att den biologiska mångfalden blev bättre och att vi såg höga naturvärden när man gav den här friheten till skogsägarna att ta hand om sin egen mark. Det har gjorts i generationer, och där finns en kunskap som jag och Emma Nohrén aldrig skulle kunna få här i kammaren.
De vet bäst, och därför är det bäst att låta dem ta hand om sin skog på det sätt som de vet är bäst.
Som jag nämnde i mitt anförande finns det väldigt tydlig forskning som visar att vi får stora klimatvinster om vi fortsätter att bruka skogen. Vi får till och med ännu större klimatvinster om vi brukar skogen ännu mer. Om vi minskar vårt skogsbruk är det alltså en stor förlust för klimatet.
För mig är det väldigt tydligt: Skogsbruket ska fortsätta, och vi ska låta skogsägarna som vet hur man sköter skogen på bästa sätt göra det.
(Applåder)
