Anna-Caren Sätherberg (S) om Klimat, miljö och natur

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i sin helhet.

Vi debatterar i dag utgiftsområde 20, ett fantastiskt område i statens budget som omfattar allt från naturvård, klimat och laddstolpar till vattendrag, hav och mycket mer.

Fru talman! Sverigedemokraterna och regeringen har påbörjat en resa mot en miljö- och naturbudget där ineffektiva, felriktade satsningar försvinner. Trots att åtskilliga miljarder sparas in på sådana satsningar ligger miljöbudgeten kvar på en historiskt hög nivå. Detta visar på en väldigt hög ambitionsnivå från regeringsunderlagets sida.

Med ineffektiva satsningar syftar jag exempelvis på elbilsbonusen, som Socialdemokraterna så sent som i går självkritiskt dömde ut som en stor felsatsning. Vi kan konstatera att denna felsatsning mestadels gått till välbärgade storstadsbor, företag och offentlig sektor. Indirekt har stödet även gått till bilförsäljarna, som har kunnat öka sina marginaler, så som vi vet alltid sker i samband med prissubventioner. När vi summerar reformen kommer vi upp i tiotals miljarder som svenskarna har fått lägga på en reform som enligt Socialdemokraterna bidragit till den orättvisa klimatpolitiken under S och MP:s tid vid makten.

Fru talman! Samtidigt som Socialdemokraterna är fullt upptagna med att göra upp med sin misslyckade och orättvisa klimatpolitik fokuserar regeringen och Sverigedemokraterna på den politiska verkstaden. Hur kan Sverige bidra till en fossilfri global ekonomi? För klimatfrågan är global. Detta är välkänt för de allra flesta, och vi sverigedemokrater har länge påpekat att en socialkonservativ nationalism behövs inom alla politikområden med ett undantag, nämligen klimatpolitiken.

Därför är det positivt att detta slås fast tydligt i Tidöavtalet och återupprepas i Tidöavtalets tilläggsöverenskommelse om klimatpolitiken. Det kommer naturligtvis också att framgå av vår kommande klimathandlingsplan.

I den rödgröna röriga oppositionen tänker man tyvärr precis tvärtom när man fortsätter att driva på för en klimatnationalistisk politik.

Fru talman! Låt oss gå igenom några fakta. Sverige har ingenting att skämmas för. Sedan 1990 har utsläppen minskat med 40 procent trots en bnp-tillväxt på 90 procent. Samtidigt har utsläppen ökat kraftigt globalt. Sedan 70-talet har utsläppen fördubblats, och ökningen sker framför allt i tidigare fattiga länder som har blivit betydligt mindre fattiga. Men i Sverige och Europa har utsläppen i stället minskat kraftigt.

I världen är utsläppen 4,6 ton per capita. I EU är de 6,3 ton per capita. I Kina ligger utsläppen på 8,7 ton per capita. I Sverige kan vi stoltsera med 3,8 ton per capita. Om Kina hade kunnat minska sina utsläpp i samma utsträckning som Sverige och kommit ned på samma utsläppsnivå i förhållande till sin ekonomi hade de globala utsläppen minskat med 18 procent.

Fru talman! Det blir således att lägga debatten på en väldigt låg nivå när centerpartister, socialdemokrater, miljöpartister och allt vad de heter försöker utmåla Sverige som något slags globalt skräckexempel för att vi sätter ned reduktionsplikten till en lite mer normal europeisk nivå och nu styr över konsumtionen av de begränsade biodrivmedlen till andra marknader än just den svenska vägtrafiksektorn.

Detta kommer i ett globalt perspektiv inte att påverka utsläppen. Vi kommer att producera samma eller en större mängd biodrivmedel i Sverige nästa år. Detta kommer såklart att få effekter på politiskt beslutade beräkningsmodeller över territoriella utsläpp, men i ett globalt perspektiv finns det ingen forskare som kan påvisa förändrade utsläpp under 2024 till följd av sänkningen av den svenska reduktionsplikten. Att reduktionsplikten sänks kommer att gynna svensk klimatpolitik genom att toleransen för klimatpolitiken ökar när orättvisan minskar. Vi åtgärdar alltså det grundläggande problemet med Socialdemokraternas klimatpolitik, som de själva erkänt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Det globala klimatarbetet påverkas varken positivt eller negativt om vi har världens högsta dieselpris i Sverige. Våra medborgare, som ska transportera sig eller handla tidigare transporterade varor i matbutiken, påverkas däremot. Våra lantbrukare som försöker ställa mat på våra bord påverkas, och människor som behöver ta bilen till jobbet eller campingsemestern påverkas också.

Fru talman! Sverigedemokraternas och regeringens klimatpolitik bygger på tre grunder. Det handlar om det globala perspektivet, som jag har talat om. Det handlar kanske framför allt om teknikutveckling, där elektrifiering kommer att vara vägen framåt. Och det handlar om något som har glömts bort i svensk klimatpolitik under alla dessa år: legitimitet hos medborgarna.

Utsläppen kan bara minska kraftigt i en ekonomi som samtidigt växer. En sådan ekonomi kan andra länder inspireras av. Ingen kommer att vilja ta efter länder som har låg tillväxt eller nolltillväxt eller sysslar med kafkaliknande tillståndsprocesser.

Fru talman! Svensk klimatpolitik har varit alltför enkelspårig, och detta har inte gagnat arbetet. Hur man minskar bokförda vägtrafikutsläpp i Sverige till ett politiskt satt årtal har mycket lite med klimatarbete att göra.

De flesta vet i dag att vägen framåt för framför allt de lätta vägtransporterna är elektrifiering, och det går faktiskt väldigt snabbt just nu. Vi ser inte riktigt samma snabba utveckling över hela världen, för utmaningen är elektricitet. Vi kan till exempel ta del av en nyhetsartikel hos Reuters den 22 november, där det står att man i Indien nu efterfrågar ökade privata investeringar i ny kolkraft. Varför det? Jo, för att man ser en kraftigt ökad efterfrågan på el, delvis beroende på elbilssektorn.

Fru talman! Sverige kommer inom kort att få se en liknande utveckling, delvis på grund av elbilar men kanske framför allt på grund av vätgastillverkning. Detta tar vi hand om genom ett ambitiöst arbete för att få till ett fungerande elnät, där ny kärnkraft kommer att bli en viktig grundläggande komponent. Den gröna omställningen kommer inte att vara möjlig på ett kostnadseffektivt sätt utan ny kärnkraft.

Fru talman! Teknikutveckling kommer som sagt att vara grundläggande om vi ska kunna kombinera minskade utsläpp med tillväxt och folklig acceptans. En av de största utmaningarna i Sverige är vårt lantbruk, och då tänker jag inte på att lantbruket orsakar en del utsläpp utan på att vi producerar alldeles för lite mat i Sverige. Utsläppen för vår mat bokförs till största delen sannolikt i helt andra länder i dag. Detta behöver vi ändra på.

Från Sverigedemokraternas sida ser vi fram emot den nya livsmedelsstrategin, som denna gång behöver fyllas med innehåll. Vi behöver även bli mer teknikinriktade när det kommer till lantbruket. Här är tyvärr de gröna en motståndare såväl i Sverige som i Europa, där det tycks otroligt svårt att öppna för att använda oss mer av växtförädling och genteknik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Europa är i dag ett sorgebarn som riskerar att hamna långt bak i utvecklingen. Genom att med teknik förädla våra grödor kan vi öka produktiviteten, anpassa oss till varierande klimat och minska behovet av växtskyddsmedel. Sammantaget vore detta en fantastisk vinst för miljön.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Anna-Caren Sätherberg, för frågorna! Jag kan enbart instämma i att detta är väldigt viktiga ändamål.

Jag tror att grundproblemet i svensk politik på det här området är att vi har komplexa miljömål som kanske inte rimmar väl med verkligheten. Det har drivit på en snabb framväxt av skyddade arealer i vårt land. Detta skapar naturligtvis utmaningar när det handlar om att sedan sköta dessa områden.

Ur sverigedemokratiskt perspektiv ser vi att det finns väldigt stora medel i statens budget avsatta när det kommer till såväl skydd som åtgärder för värdefull natur. Det bör finnas möjligheter att styra dessa medel så att de gagnar medborgarna och naturen på ett bättre sätt i framtiden.

Vi hoppas naturligtvis att detta arbete ska kunna bli ännu bättre framöver, men ur ett sverigedemokratiskt perspektiv skulle jag se en stor vinning i att vi kunde bli mer flexibla när det gäller hur vi skyddar områden. Vi kanske inte ska ha ett mål som syftar till att öka andelen skyddad mark in absurdum hela tiden. Vi kanske måste titta på om vi kan ta mark som nu är skyddad och lägga den i produktion när vi hittar mer skyddsvärd mark. Jag tror att detta är lite av grundproblemet här. Det är klart att det bara kommer att bli dyrare och dyrare ju mer skyddad mark vi tar i anspråk om vi samtidigt vill att den ska tas om hand.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Min fråga till Anna-Caren Sätherberg blir: Kan Socialdemokraterna framöver tänka sig att ha en mer flexibel syn på skyddad mark, och kan man tänka sig att frångå den expansiva politik som framför allt har pågått under Socialdemokraternas och Miljöpartiets tid vid makten?

Fru talman! Det är intressant att ledamoten tar upp de ökade budgetmedlen för skydd. Från Sverigedemokraternas sida är vi överens med regeringen om att öka denna budgetpost, och pengarna ska inte gå till att skydda ökade arealer. Där kommer vi att hålla regeringen ansvarig under året.

Fru talman! Anna-Caren Sätherberg målar upp en bild av att man inte kan vistas i naturen utan att bli överöst av skräp och att det inte finns några vandringsleder att gå. Jag skulle vilja säga att verkligheten för de flesta medborgare framstår helt annorlunda.

Efter åtta år med Socialdemokraterna vid makten har vi enorma samhällsutmaningar. Som Anna-Caren Sätherberg själv redovisade har vi en klimatpolitik som har drivit på orättvisorna i samhället och skapat ojämlikhet. Vi måste göra upp med den. Vi har en galopperande och fruktansvärd utveckling på brottsområdet som vi måste lägga resurser på, samtidigt som vi har haft inflation och fallande tillväxt till följd av den globala konjunkturen. Pengarna räcker inte till allt. Man måste prioritera.

Det läggs väldigt stora medel på åtgärder för skydd av natur i statens budget. Grundproblemet, som vi sverigedemokrater ser det, är att man alltför snabbt har ökat andelen skyddad mark, vilket också gör att man driver på kostnaderna. Nu måste vi prioritera, så att vi använder pengarna där de gör bäst nytta.

Fru talman! Tack, Emma Nohrén, för frågorna! Ja, utsläppen i Sverige har minskat på ett positivt sätt de senaste decennierna. Det är delvis på grund av fattade politiska beslut och den strategi som Sverige har haft sedan lång tid tillbaka vad gäller hur vi värmer upp våra hem. Det är kanske det absolut viktigaste - samt vår stora tillgång på vattenkraft.

I dag är det framför allt europeiska styrmedel som driver ned utsläppen. Det effektivaste styrmedlet är EU:s utsläppshandelssystem, som vi sverigedemokrater alltid principiellt har tyckt varit positivt. Sedan kan man ha åsikter om detaljer.

Fru talman! Det kom frågor rörande konsumtionsbaserade utsläpp. Detta är riktigt. Vi hade en längre övning i Miljömålsberedningen, och jag tror att vi kom fram till ett hyfsat förslag på hur man skulle kunna utforma målet. Jag konstaterar samtidigt att det var ett ganska komplext förslag som Miljömålsberedningen kom med. Det är inte okomplicerat. Det är komplicerat att mäta. Det är komplicerat att utforma. Flera av remissinstanserna har kanske inte jublat över det heller även om jag vet att många i sak vill se ett konsumtionsbaserat mål.

Jag tror att vi framför allt måste hitta modeller för hur vi ska kunna mäta såväl export som import på ett bra sätt, för i dagens statistik missgynnas Sverige av att vi har så låga utsläpp från vår energi. Eftersom det är låga utsläpp när man tillverkar en bil i Sverige blir nettoeffekten väldigt liten. Det man bör titta på är den indirekta effekten när en bil tillverkas i Sverige i stället för att tillverkas i Kina. Än i dag finns det inga sådana modeller, men det arbetet pågår, för det är något som regeringen och Sverigedemokraterna har drivit på.

Fru talman! Tack för frågorna, Emma Nohrén! Jag ser inte framför mig att energin i dag ska ligga på att utforma ett nytt klimatpolitiskt mål. Vi har väldigt många miljömål i Sverige. De medför väldigt höga kostnader. Det är väldigt mycket byråkrati som ligger just i arbetet kring att bara hantera dessa mål. Jag tror att vi måste försöka fokusera lite mer på politisk verkstad än på att ta fram ännu fler mål i detta läge.

När det gäller just frågan om beräkningsmodeller är det ett uppdrag som har givits till Statistiska centralbyrån. Det ska bli intressant att se vad de kan komma fram till, för det Miljömålsberedningen byggde sitt förslag på var egentligen ett ganska oprövat sätt att räkna på. Det fanns inte speciellt många forskare som hade räknat på de indirekta exporteffekterna - hur utsläpp kan flyttas mellan olika marknader. Det ska bli intressant att ta del av detta.

Men jag ser i dag inte framför mig att Sverigedemokraterna kommer att driva på för ännu fler klimatpolitiska mål. Jag tror att vi måste justera de mål vi har, så att vi kan optimera möjligheterna till en effektiv klimatpolitik som kan bidra till minskade utsläpp i världen.