Kjell-Arne Ottosson (KD) om Klimat, miljö och natur
Kjell-Arne Ottosson (KD) höll ett anförande om Klimat, miljö och natur i debatten ”Protokoll 2023/24:52 Tisdagen den 19 december” den 19 dec 2023.
Fru talman! Vårt utgiftsområde spänner ju över ganska många delar. Jag kommer att uppehålla mig vid några få och gå lite djupare in i dem.
Vår absolut största konkurrensfördel i den omställning som vi nu är mitt uppe i är skogen. Fotosyntesen gör sitt jobb varje dag - dygnet runt och året runt - utan att vi behöver göra någonting. Denna tjänst ska vi verkligen dra fördel av. Därför, fru talman, måste vi se till att våra skogsägare kan fortsätta att sköta skogen så att vi får så mycket som möjligt tillbaka. Vi måste se till att hålla klåfingriga myndigheter och EU så långt utanför skogen som det bara går. Vi har väldigt många regleringar som sätter käppar i hjulet för vårt hållbara svenska skogsbruk.
Vi hör ganska ofta i kammaren att det finns en väldigt stor tilltro till staten och vad staten ska göra med skogen. Det är dock snarare så att vi borde ha väldigt mycket större tilltro till väder och vind. Ge oss ett bra år med lagom med sol och lagom med regn - det gör otroligt mycket mer för tillväxten än vad staten kan göra. Biologin slår ideologin alla dagar i veckan.
Vi måste kunna sköta våra skogar. Vi ska rensa diken. Vi ska ta fram nya trädsorter. Vi ska gödsla för att öka tillväxten ytterligare. Det finns saker att göra för att få en ännu större inbindning, fru talman, men vi måste se till att våra skogsägare kan sköta sin skog utan att de riskerar att någon kommer och sätter käppar i hjulet.
Om vi menar allvar med omställningen måste vi ha någonting att ställa om till och något som vi skjuter bort. Det fossila ska bort. Vad ska vi ha in i stället? Frågan är: Vad ska vi ta om vi inte ska ta produkter från skogen?
Svenska skogsägare gör jobbet tillsammans med fotosyntesen. Låt dem fortsätta att göra det! Ge dem förutsättningarna för det!
En annan del, fru talman, som vi har hört väldigt mycket om hittills i debatten är elektrifiering. Ja - vi behöver mer av allt. Det är dock så att ju mer intermittent kraft vi för in i systemet, desto mer baskraft behövs för att balansera. Även här vinner fysikens lagar över alla ideologier.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
När det gäller elproduktion vill regeringen se mer baskraft i form av kärnkraft för att klara de ökande framtida behoven. Men kärnkraftsinveteringar är behäftade med hög risk, och därför vill regeringen ge kreditgarantier på 400 miljarder för att minska riskerna för investerare.
En annan central del i regeringens budget är elektrifieringen av transportsektorn. Man har i år avsatt en dryg miljard till laddinfrastruktur, och man avsätter 1 miljard för detta även för 2024.
Inom elektrifieringsdelen finns det också ett stort anslag får att stötta eldrivna tunga lastbilar och arbetsmaskiner - totalt 4 ½ miljarder under de kommande tre åren. Ytterligare 1,7 miljarder avsätts för att stötta marknadsintroduktion av lätta lastbilar fram till 2026. Dessutom ska det göras en översyn av skattenivån för lågutsläppsbilar. Utöver detta, fru talman, görs det två budgetssatsningar i utgiftsområde 21 som gäller just tillståndsprocesser och elektrifiering.
Som vi har hört tidigare finns det ledamöter här som nyligen har kommit hem från COP 28. Där gjordes överenskommelser - återigen - om mer baskraft och förnybar kraft. Dessa två går hand i hand.
Nästa del, fru talman, gäller näringslivet. Näringslivet är den nya miljörörelsen. Sveriges industri spelar en avgörande roll i samhällets klimatomställning, eftersom den driver utvecklingen för fossilfria industriella processer. Detta innebär stora investeringar i ny miljöteknik och ny infrastruktur som skapar tillväxt.
Effektiva och förutsägbara tillståndsprocesser med högt tempo är avgörande för att man ska kunna säkerställa bland annat anslutning av ny elproduktion till elnätet, utbyggnad av infrastruktur, ökad självförsörjning av råmaterial och fler nyetableringar av industrier och företag. I budgetpropositionen för 2024 har regeringen lämnat en rad förslag som ger en god grund för det vidare arbetet inom dessa områden.
Tillståndsprocesserna behöver kortas och bli effektivare och mer förutsägbara. Därför har regeringen inlett arbetet med att minska regelbördan och de administrativa kostnaderna för företag. Bland annat föreslår regeringen medel för ett förenklingsråd. Dessutom vidtar regeringen åtgärder för att myndigheternas handläggning ska bli effektivare och handläggningstiderna kortare.
Regeringen anser att det är viktigt att den offentliga förvaltningen i ökad utsträckning bidrar till en snabbare takt i industri- och klimatomställningen, bland annat genom att man arbetar för kortare och mer förutsägbara tillståndsprocesser.
För att genomföra beslutade förändringar i fråga om miljötillsyn samt föreslagna och kommande förändringar av miljötillståndsprocessen föreslår regeringen att förvaltningsanslagen höjs för länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Sveriges Domstolar. Regeringen har även tillsatt en särskild utredare som ska se över och lämna förslag på hur tillståndsprövningen enligt miljöbalken kan förenklas och förkortas genom att prövningen görs mer flexibel, effektiv och förutsägbar. Detta ska göras i syfte att säkerställa näringslivets konkurrenskraft, öka investeringsviljan och främja en effektiv industriell klimatomställning, fru talman, vilket i sin tur bidrar till att klimat- och miljömålen kan nås.
Industriklivet har vi hört om. Anslaget till detta föreslås öka med 100 miljoner kronor för 2024 för att möjligheterna till insatser ska stärkas. Anslaget beräknas öka med ytterligare 100 miljoner för 2025.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur
Inom utgiftsområde 24 föreslår regeringen vidare att stärka arbetet med att definiera och undanröja hinder för industrins gröna omställning
Ytterligare en del som jag vill lyfta fram, fru talman, är CCS. Sverige har som bekant beslutat att införa ett statligt stödsystem för avskiljning, infångning och lagring av biogen koldioxid genom så kallade omvända auktioner. För närvarande pågår en statsstödsprövning av stödet. Statens energimyndighet har fått i uppdrag av regeringen att genomföra omvända auktioner när stödet har godkänts av kommissionen. Riksdagen har beslutat att bemyndiga regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som medför behov av framtida anslag på upp till 36 miljarder kronor fram till 2046.
Regeringen har gett SGU i uppdrag att utreda lämpliga platser för koldioxidlagring i Sverige. Slutresultatet ska redovisas den 15 mars 2026.
Statens energimyndighet har fått i uppdrag att utreda och föreslå styrmedel för CCS och CCU som kan bidra till att de klimatpolitiska målen nås. Detta uppdrag ska redovisas under innevarande år. Dessutom, fru talman, ser man över om det går att få till en sänkt energiskatt för el som ska användas till CCS.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet. Jag vill önska talmannen, talmanspresidiet, kansliet här, kansliet i miljö- och jordbruksutskottet och mina kollegor i miljö- och jordbruksutskottet en god jul och ett gott nytt år.
(Applåder)
