Herr talman! Om 95 dagar är det val i vårt land, och det är ett vägval. Antingen håller vi kursen, fortsätter få ordning på Sverige och bygger ett land där ansträngning alltid lönar sig och där brott alltid straffar sig. Det är ett i djupaste mening rättvisare land. Eller så byter vi riktning, som de rödgröna partierna vill, och höjer bidragen, ökar asylinvandringen, ökar utlandsbiståndet och låter hårt arbetande familjer betala allt med höjda skatter. Två helt olika vägar är vad valet handlar om.

Herr talman! Socialdemokraterna går nu till val på att svenska folket skulle ha dåligt minne och ha glömt bort deras åtta år vid makten. Låt mig därför bara påminna om hur det var 2022.

Sverige blev fattigare. Vi hade skenande inflation som åt upp tio års reallöneökningar. Socialdemokraterna höjde eller införde 46 olika skatter på åtta år – 46! Många familjer öppnade elräkningen med en klump i magen och tankade bilen med en annan klump i magen.

Sverige blev också farligare. På den här tiden var det grov brottslighet och ett extremt dödligt gängvåld som gjorde Sverige känt utomlands. Nu är det framgångsrika företag igen som gör det, så som det ska vara.

Sverige tog emot 320 000 asylinvandrare under de här åtta åren utan en tanke på integrationsproblem. Bara under Magdalena Anderssons egna elva månader som statsminister ökade asylinvandringen med nästan 50 procent.

Svenska folket såg resultaten av en ogenomtänkt politik och gav den regeringen sparken.

Herr talman! Sverige är bokstavligt talat byggt på hårt arbete, och i Sverige ska ansträngning alltid löna sig. Det är också mitt allra främsta vallöfte: Ansträngning ska alltid löna sig.

Vi vill att två normala inkomster ska räcka för att kunna köpa sig ett litet hus till sin familj, så att fler svenskar får chansen att spela fotboll med barnen på baksidan av det huset och den gräsplätten. Därför vill vi att en vanlig familj under nästa mandatperiod ska få ytterligare 5 000 kronor kvar i plånboken varje månad.

Sverige ska bli ett land där man kan känna framtidstro igen, där man vill bilda familj. Oavsett om man är född i Sverige eller utomlands ska man med egen kraft kunna förverkliga små eller stora drömmar. Dit kan Sverige nå om vi håller kursen.

I snart fyra år har vi jobbat otåligt men uthålligt för att börja lösa Sveriges riktigt stora problem. Vi har sänkt skatten på arbete, mest för dem med låga och genomsnittliga löner. Vi har sänkt förskole- och fritidsavgiften. Vi har sänkt skatten på drivmedel och på el. En vanlig barnfamilj får varje månad nu behålla 5 000 kronor jämfört med 2022.

Vi har mer än halverat det dödliga gängvåldet, men det betyder att hälften ännu återstår. Byt alltså inte riktning! Regeringens kamp mot de kriminella gängen måste fortsätta, även efter valet. Då kan vi ta itu med vardagsbrottsligheten, källarinbrott, butiksstölder, bedrägerier mot äldre och farliga fortkörningar utanför skolan.

Med samma kraft som vi bekämpar gängen bekämpar vi våldet mot kvinnor. Sverige ska vara ett land där unga kvinnor vågar ge sig ut och springa på kvällen och där gamla kvinnor aldrig ofredas eller våldtas i äldreomsorgen.

Asylinvandringen är nu den lägsta på 40 år. Den som kommer hit och begår brott kommer att utvisas ut ur landet, medan de tonåringar som tvärtom gjort allting rätt får en chans att stanna kvar. För ansträngning ska löna sig, och brott ska straffa sig.

Sverige är på rätt väg, men vi är inte framme. Vi är stolta, men vi är inte nöjda.

Mot mitt blågula lag i politiken står ett rödgrönt lag som säger att de vill byta riktning. Den riktningen är vänsterradikal, styrd av S, V och MP. Med en rödgrön regering blir det högre skatt för dem som jobbar och högre bidrag för dem som inte jobbar – och mer bidrag ut från Sverige till andra länder.

Mina frågor till svenska folket är därför de här: Har du verkligen råd med en rödgrön regering? Har du efter tre års utbildning till sjuksköterska råd med höjd skatt på din lön? Har du som redan har dyra bolån råd med en bolåneskatt som höjer din räntekostnad? Har du som köpt hus råd med en återinförd fastighetsskatt? Har du som inte bor i storstad råd med 10 kronor högre dieselpris? Tänk efter innan du röstar!

Herr talman! Jag är övertygad om att en majoritet av alla svenskar kommer att svara nej på alla dessa frågor. Om de rödgröna blir vinnare blir hårt arbetande svenskar förlorare. Det är mycket som står på spel i valet den 13 september.

(Applåder)

I detta anförande instämde Fredrik Ahlstedt, Ludvig Ceimertz, John E Weinerhall, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, Caroline Högström, David Josefsson, Mattias Karlsson i Luleå, Ulrik Nilsson, Stefan Olsson, Thomas Ragnarsson, Jesper Skalberg Karlsson, Maria Stockhaus, John Widegren, Viktor Wärnick och Boriana Åberg (alla M) samt Staffan Eklöf och Erik Hellsborn (båda SD).

Herr talman! Jag kommer inte att vädja till svenska folkets dåliga minne, som andra gör i det här sammanhanget.

Jag tänkte i stället fokusera på en sak som är väldigt allvarlig, starkt kopplat till de senaste dagarnas rapportering i medier. Det är något som har blottat en synnerligen obehaglig sanning för alla som har ögon att se med, nämligen att Vänsterpartiet är genomsyrat av extremister.

Vi talar om en lång rad personer på valsedlar som hyllar islamistisk terrorism, firar massmord på civila, sprider grov antisemitism och förnekar Förintelsen. Det handlar inte om några enstaka avvikare, utan detta är ett uppenbart mönster. Det väcker naturligtvis frågan: Hur många fler terrorromantiker och islamistsympatisörer gömmer sig i Vänsterpartiet?

Inte minst Expressens granskning har visat hur mellan 20 och 30 av Vänsterpartiets kommun- och regionkandidater har hyllat Hamas och den brutala attack som Hamas med flera stod bakom den 7 oktober 2023, då över 1 200 oskyldiga civila mördades. Dansande ungdomar bokstavligen slaktades, kvinnor våldtogs, män slogs ihjäl och kidnappades och små barn sköts på nära håll i ansiktet med automatvapen. Allt detta filmades dessutom av förövarna själva, och de skröt om det.

Vänsterns kandidater har firat just det dådet, spridit antisemitiska konspirationsteorier, delat inlägg som förnekar Förintelsen och hyllat diktaturerna i Iran och Ryssland. Över 20 personer har tvingats lämna sina platser. Ändå tonar partiledaren Nooshi Dadgostar ned problemet och talar om att det rör sig om en handfull personer.

Då måste frågan ställas: Är man blind eller är man naiv? Och om man är naiv, hur naiv får man då lov att vara? Detta är en röta som sitter djupt i Vänsterpartiet.

I Helsingborg deltog kandidater i rena firanden av den här massakern, bland annat med orden: ”Vad vackert det är att vakna till nyheter om det hedersamma Palestina och dess tappra motstånd!” Det är inte någonting annat än ett aktivt stöd för terrorism och för den vidriga massaker som vi såg för ett antal år sedan.

Detta väcker väldigt många frågor. Inte minst väcker det frågan om vilka känsliga uppgifter företrädare för det här partiet kan slussa vidare till främmande makt, om man får säkerhets- eller beredskapsansvar i sin kommun eller sin region eller, om olyckan är framme på riktigt, här i riksdagen eller i statens tjänst.

Detta är ett direkt hot mot Sveriges säkerhet. Det spiller också över på den som ska bilda regering tillsammans med Vänsterpartiet, nämligen Magdalena Andersson. Nu måste hon på riktigt ta ansvar för sitt regeringsunderlag. Det duger inte att ducka för detta. Det duger inte att skjuta över frågan till Vänsterpartiet.

Den rimliga frågan, som jag tänker upprepa här i dag tills jag får ett ordentligt svar på den, är: Kommer Magdalena Andersson att släppa in vänsterextremister, islamister eller antisemiter i en regering? Eller kan hon garantera att hon hellre avstår från makten än säljer ut Sverige till dessa mörka krafter?

(Applåder)

I detta anförande instämde Clara Aranda, Chris Dahlqvist, Staffan Eklöf, Mikael Eskilandersson, Erik Hellsborn, Patrik Jönsson, Linda Lindberg, Daniel Persson, Patrick Reslow, Jimmy Ståhl, Victoria Tiblom, Timothy Tréville, Pia Trollehjelm och Martin Westmont (alla SD).

Herr talman! Jag tänkte lyfta blicken från det dagsaktuella till framtiden, fast det är en framtid som redan är här.

För 20 år sedan var det få människor som kunde föreställa sig hur snabbt tekniken skulle förändra vårt liv: att en liten telefon i fickan skulle bli vår karta, vårt kontor, vår bank och kanske sättet att hitta en livspartner. Det som lät som science fiction blev vardag.

Nu står vi inför nästa stora teknikskifte, artificiell intelligens. Generativ AI handlar inte bara om smartare appar eller bättre sökmotorer. AI håller på att förändra hela samhällen och industrier: hur vi driver företag, hur vi upptäcker sjukdomar, hur vi försvarar demokratin, hur vi utbildar våra barn och hur vi organiserar hela arbetslivet.

Frågan är därför inte om AI kommer att förändra Sverige. Frågan är om Sverige ska vara med och forma utvecklingen eller stå bredvid och titta på.

AI innebär enorma möjligheter. I vården kan AI hjälpa läkare att upptäcka cancer tidigare och hitta exakt rätt behandling till rätt person. I industrin kan AI med sin beräkningskraft identifiera helt nya tillverkningsmetoder och stärka svensk konkurrenskraft.

AI kan förbättra och individanpassa undervisningen i skolan, så att alla barn och unga får exakt det stöd de behöver. Och i ett land som Sverige med stora avstånd kan AI skapa nya möjligheter för företagande, service och transport i hela landet.

Om någon tror att utvecklingen går långsamt räcker det med att titta på vad som hände den senaste veckan. En AI-modell från Open AI lyckades nyligen hitta en lösning på ett 80 år gammalt matematikproblem som forskare arbetat med i generationer. Det säger något viktigt. AI utvecklas inte längre steg för steg. Det accelererar.

Det som bara för några år sedan betraktades som unikt mänsklig spetskompetens börjar nu utmanas snabbare än nästan någon trodde var möjligt. Då måste också politiken förstå att det här händer nu.

Herr talman! Sverige har egentligen fantastiska förutsättningar. Vi är ett av världens mest innovativa länder och ett av de länder som attraherar mest privat riskkapital till AI-satsningar i förhållande till vår storlek.

Vi har över 1 000 AI-startups i Sverige. Det är ingen slump. Det är ett resultat av att människor vågar bygga nytt och tänka stort. Men det räcker inte längre att vara bäst i Europa när konkurrensen kommer utifrån. USA investerade motsvarande tusentals miljarder i AI bara förra året. Samtidigt har Sveriges nationella AI-strategi en budget på knappt en halv miljard. Det är inte ledarskap i ett historiskt teknikskifte utan en symbolhandling.

Resultatet ser vi redan i dag. Svenska företag bygger på amerikansk infrastruktur, finansieras av amerikanskt kapital och säljs alltför ofta utomlands. Det är inte ett misslyckande för svenska entreprenörer utan ett misslyckande för svensk politik.

Sveriges tillväxt låg på plats 25 av EU:s 27 länder under första kvartalet 2026. Vi har en regering som inte tar AI-utveckling på allvar eller som visar på mycket dålig politisk handlingskraft. Därför har Centerpartiet presenterat en ny riktning för Sverige i AI-eran.

Vi vill bygga AI-forskning i världsklass för att göra Sverige till ett av Europas bästa länder för innovation och investeringar. Vi vill göra det enklare för forskare, entreprenörer och ingenjörer att komma hit och stanna här, i stället för att, som regeringen vill, utvisa dem eller möjligtvis hota med att utvisa deras barn. Framtidens företag byggs där talangerna finns.

Vi ser också ett behov av att lägga om jobb- och utbildningspolitiken för AI-eran. Utbildning, omställningsstöd och arbetsmarknadspolitik måste anpassas efter hur AI förändrar jobben, så att fler människor kan ta nya jobb när hela arbetslivet håller på att ställas om. Därför vill vi skapa en kommitté som gör en kontinuerlig analys av AI:s påverkan på arbetsmarknaden och utbildningssystemet för att vi löpande ska kunna lägga fram ny, relevant politik. Detta vill vi göra för att Sverige ska ligga steget före i den digitala omställningen.

Centerpartiet vill även att ungdomar från högstadiet och upp till högskola och universitet ska få tillgång till relevanta AI-tjänster. Det är inte kontroversiellt utan helt nödvändigt.

Herr talman! Sverige kan mer än så här. Framtiden väntar absolut inte, utan den byggs just nu av de länder som vågar att investera i kunskap, teknik och människor. Jag vill att Sverige ska vara ett sådant land. Det är bara så jobben kan bli fler och utsläppen gå ned så att vi har en välfärd att fördela över hela landet.

(Applåder)

Herr talman! En känsla som jag tror att många i Sverige delar är att den här regeringen har slarvat bort fyra år. Utsläppen har ökat, omställningen har bromsat in och utbyggnaden av förnybar el har tvärnitat. Samtidigt pressas hushållen av höga kostnader, välfärden går på knäna och klyftorna i samhället ökar.

Efter en mandatperiod med Tidöregeringen är en sak säker: Sverige behöver en ny riktning. Om tre månader är det val, och Miljöpartiet går till val på tre tydliga prioriteringar:

Den första är en rättvis klimatomställning i hela landet. Det är vår stora möjlighet att bygga ett starkare Sverige med billigare och stabilare el och med nya jobb och investeringar som säkrar och stärker hela landet.

Den andra är att försvara naturen och miljön. Vattnet vi dricker, skogarna vi rör oss i och stränderna vi delar: den biologiska mångfalden är en grundpelare för människors liv och för vår möjlighet att klara klimatkrisen.

Den tredje är ett mer jämlikt samhälle som stärker Sverige. Då måste vi investera i välfärden i hela landet och sätta stopp för vinstjakten i marknadsskolan, inte utvisa tonåringar och låsa in mellanstadiebarn i fängelse. En rättvis omställning kräver ett samhälle som håller ihop så att fler kan leva ett gott liv.

Herr talman! En avgörande fråga i den rättvisa klimatomställningen är Sveriges väg bort från fossilberoendet. Det handlar inte bara om att sänka utsläppen utan även om hushållens ekonomi, industrin, konkurrenskraften och Sveriges säkerhet.

Krig i Europa, den pågående energikrisen och oron i Mellanöstern har gjort en sak tydlig. Ett land som är beroende av fossil energi är sårbart. Energi används som vapen i konflikter, och auktoritära stater blir starkare av att andra fortsätter vara beroende av olja och gas.

Vi måste ställa om och i stället bygga ut den förnybara energin genom investeringar i sol, vind och grön baskraft. Det stärker vår motståndskraft, minskar utsläppen och ger lägre kostnader för både hushåll och företag. Det gör Sverige fritt från beroendet av Ryssland och andra skurkstater.

Herr talman! Det här handlar också om människors vardag. I dag lever svenska hushåll med osäkerhet som de inte själva råder över. När oljepriset stiger påverkas människors ekonomi direkt. Vi vet att många svenskar behöver bilen för att köra till jobbet, för att lämna barnen och för att få vardagen att gå ihop. Men låt mig vara tydlig: Då är det inte billigare fossila bränslen som behövs. Det är nya alternativ. Sverige förtjänar bättre än bensinpopulism.

Därför vill vi göra alternativen, som elbil och kollektivtrafik, både billigare och tillgängliga för fler. Med vårt Sverigekort kan fler resa billigt oavsett var de bor i landet. Det är inte som Tidöpartiernas krisåtgärd under en kortare tid, utan det är en långsiktig satsning. Och vi vill se tåg som faktiskt fungerar och går i tid från de stora städerna till de mindre orterna.

Trygghet är att veta att vardagen fungerar även nästa månad. Det är en frihet som oljeberoendet inte kan ge oss.

Det handlar om Sveriges konkurrenskraft. En rättvis omställning skapar nya jobb och stärker lokalsamhällen. Nya företag växer fram. Människor flyttar dit där jobben finns. Men med Tidöpartiernas politik halkar Sverige efter. Svensk industri och svenska företag vill ställa om. Men om Sverige ska vara ett land som man vill investera i behövs långsiktighet och tydliga spelregler. Annars kommer industrin inte att göra det här.

Detta görs inte genom att slarva bort tusen miljarder till kärnkraft som inte kommer att bli av. Det görs genom att snabba på utbyggnaden av förnybar el, investera i grön baskraft och säkra elektrifieringen av industrin.

Valet i höst handlar om vilket land vi vill att Sverige ska vara och vilket land vi vill lämna efter oss. Vill vi att Sverige ska vara ett land som klamrar sig fast vid fossilberoendet och skjuter problemen framför sig, eller vill vi att det ska vara ett mer jämlikt land som skapar trygghet och framtidstro?

Vi väljer framtiden. Vi väntar inte på den. Vi bygger den. Sverige vinner på grön politik.

(Applåder)

I detta anförande instämde Janine Alm Ericson, Camilla Hansén, Rebecka Le Moine, Amanda Lind, Jan Riise, Jacob Risberg och Ulrika Westerlund (alla MP).

Herr talman! När Magdalena Andersson vill vinna val lovar hon allt till alla men vägrar berätta vem som ska betala. Vi vet hur det gick sist de hade makten. De höjde eller införde 46 olika skatter på åtta år. Ändå var Sveriges statsskuld högre då än den är nu. Inflationen var 10 procent. Bolåneräntorna var på väg mot en tredubbling.

Nu vill de göra detta igen – Socialdemokraterna, med sin helt nya bolåneskatt, och Vänsterpartiet, med en återinförd fastighetsskatt. Just det är de faktiskt tydliga med, men de är inte tydliga med att det kommer att kosta. Bank efter bank säger tvärtom. Införs det en skatt på bolån blir bolånen dyrare – det är ingen rocket science. Det är precis som att maten blir billigare när vi sänker skatten på just mat.

De rödgröna partierna försöker nu dölja sina planerade skattehöjningar, för de vet att svenska folket inte vill ha dem. Men vi kommer att avslöja dem. Vi vet att hårt arbetande svenskar inte klarar av fler och höga skatter.

Min fråga till alla väljare, i dag och hela vägen fram till valdagen, kommer att vara denna: Har ni verkligen råd med en rödgrön regering?

(Applåder)

I detta anförande instämde John E Weinerhall, Gustaf Göthberg, Marie-Louise Hänel Sandström, David Josefsson och Viktor Wärnick (alla M) samt Erik Hellsborn (SD).

Herr talman! Jag åker nästa vecka till Linköping för att fira en av dessa nyutexaminerade studenter. Just denna student kommer att ha en ingenjörsexamen i handen. Väldigt hårt arbete har lett henne fram dit, och väldigt mycket hårt arbete ligger framför henne efter denna examen. Jag menar att det är precis den sortens ansträngning som ska löna sig i Sverige.

Arbetslösheten i Sverige handlar i mycket hög grad om att det har kommit väldigt många personer till Sverige som inte kan svenska och som inte har utbildning eller erfarenhet. Om man tar emot 320 000 asylinvandrare under åtta år beställer man ökad arbetslöshet. Om man kryddar detta med 10 procents inflation och lågkonjunktur ökar dessutom all annan arbetslöshet.

Nu lovar ni att göra samma sak igen: öka antalet asylinvandrare och driva en ekonomisk politik med höjda skatter som kommer att höja inflationen. Det är ni som skapar problemen och vi som städer upp efter er.

(Applåder)

Herr talman! Det är ju fint att Socialdemokraterna nu är emot den politik som de själva tidigare drev och som skapade de här problemen. Det visar på en viss tillnyktring, trots allt.

Vi har skapat nya förutsättningar för att klara av den svenska tillväxten och arbetsmarknaden. Vi har fått ned asylinvandringen till låga nivåer så att vi får en chans att fokusera på integrationen. Vi har fått ned inflationen så att vi kan använda styrkan i de svenska statsfinanserna. Vi har gått från botten till toppen i tillväxtligan. Detta innebär goda förutsättningar.

Som Magdalena Andersson vet har vi en segdragen lågkonjunktur som påverkas av krig i omvärlden, handelskrig och många andra faktorer. Med dessa förutsättningar ser vi dock möjligheter för alla de människor som anstränger sig varje dag att lyfta både sig själva och Sverige. Jag tycker att det är fullt begripligt att unga människor är oroliga för att AI ska påverka deras jobb, men ju mer vi kan om teknologin, desto fler människor kommer att kunna jobba med AI – inte mot AI.

(Applåder)

Herr talman! En lögn blir inte bättre för att den upprepas. Jag är partiledare och statsminister. Det finns inga förslag om att införa det Nooshi Dadgostar kallar marknadshyror.

Faktum är att en regering vid ett tillfälle var snubblande nära att införa marknadshyror. Det var den vänsterregering som vi tillsammans avsatte. Den regeringen, med Socialdemokraterna i spetsen, ville införa marknadshyror. Du och jag stoppade det tillsammans, Nooshi Dadgostar.

Det som händer nu är något helt annat. Ni vill återinföra fastighetsskatten. Om man tittar på vad det skulle kosta människor runt om i vårt land ser man till exempel att det skulle kosta 25 000 kronor om året för människor i Malmö, 20 000 kronor om året – om jag minns rätt – för människor i Borås och 24 000 kronor om året för människor i Jönköping.

Vi lyckades ta bort fastighetsskatten så att människor som hade hus men inte hade höga inkomster slapp lämna hus och hem. Den vill vi återinföra. Ett sådant hyckleri!

(Applåder)

Herr talman! Här finns en grundläggande skillnad i synsätt. Centerpartiet vill i princip ha fri invandring. Det vill inte vi. Jag kan ha respekt för den ståndpunkten, men vi tycker inte så.

Vi har haft stor invandring till Sverige – så stor att vi inte klarar av integrationen. Det ser alla människor, hela tiden. Vi har haft ett regelverk som gjort att man har kunnat komma till Sverige som arbetskraftsinvandrare från andra länder – utanför EU, alltså, och i första hand Asien och Afrika – för 13 000 kronor i månaden. Det fungerade inte. Det missbrukades, och människor utnyttjades. De blev brottsoffer och begick brott. Lägg till detta ett par hundra tusen personer som redan finns i Sverige lagligt, som inte arbetar och inte kan försörja sig själva.

Det är absurt att be människor att komma från andra delar av världen till jobb som andra skulle kunna ta här i Sverige. Alltså lade vi om den politiken. Ni vill gå tillbaka till den gamla politiken, öka asylinvandringen och göra det enkelt att komma till Sverige som lågkvalificerad. Den vägen är prövad. Vi tänker inte göra om det.

(Applåder)

Herr talman! Det är just de som inte ska lämna Sverige.

Nu förstår jag att Centerpartiet har bestämt sig för en vänsterregering. Låt mig därför vända mig direkt till er som brukar rösta på Centerpartiet, till er som bryr er om företagande, lantbruk och skogsbruk – ni som trodde att Centerpartiet var ett borgerligt parti som står i mitten men som inte vill ha en vänsterradikal regering.

Nu har Centerpartiet kommit ut ur garderoben till slut. De flesta av oss visste redan att de vill ha en S—V—MP-regering, även om de själva just nu inte ens behövs i en sådan regering. Centerpartiets roll blir att legitimera den mest vänsterradikala regering som Sverige någonsin haft. En röst på Centerpartiet är en röst på Vänsterpartiet och på högre skatt på arbete och företagande. Mitt budskap till alla er är att Centern har givit upp om er. Ni kan ge upp om Centerpartiet.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig komma tillbaka till ekonomi och skatter.

Det mesta av Socialdemokraternas skattehöjningar är dolt för svenska folket, men på några punkter är de öppna. Socialdemokraterna vill ha en bolåneskatt som kommer att kosta ett genomsnittligt Stockholmshushåll ungefär 800 kronor i månaden. Vänsterpartiet vill ha en fastighetsskatt som skulle kosta en familj i Malmö ungefär 25 000 kronor om året. Miljöpartiet vill komma tillbaka till en bränslebeskattning som ökar priset på diesel med 10 kronor per liter.

Det här är innan man räknar in budgethålet som finns i Socialdemokraternas budget och som måste täckas upp med andra skattehöjningar. Lägger man ihop det med bolåneskatten skulle det här kosta en vanlig barnfamilj 4 400 kronor i månaden – 4 400 kronor i månaden!

Min fråga går inte till Socialdemokraterna utan till svenska folket: Har ni verkligen råd med en rödgrön regering?

(Applåder)

Herr talman! Magdalena Anderssons intresse för statsskulden dök upp den dag hon inte längre var finansminister. Tidigare hade man en högre statsskuld än den vi har i dag. ”Vi har Europas bästa offentliga finanser” lät det på den tiden. Men de offentliga finanserna är bättre i dag än vad hon lämnade efter sig för fyra år sedan.

Socialdemokraterna tror att man kan höja skatter utan att någon ska märka det och utan att det får några konsekvenser. De tror att man kan införa en bolåneskatt på bankerna som bara ska försvinna, som ingen ska se och som ingen ska märka. Men sådana skatter kommer att leda till ökade bolånekostnader.

Vänsterpartiet tror att man kan införa en fastighetsskatt som bara ska drabba några få personer. Andra ska inte märka någonting.

Det där är inte sant. De duckar frågan om skattehöjningar för svenska folket. De vägrar att berätta konsekvenserna för helt vanliga barnfamiljer. Vi kommer att avslöja dem.

(Applåder)

Herr talman! Ebba Busch tycker att det är en dålig idé på grund av det delade ansvaret. De 21 regionerna har egentligen fullt ansvar för sjukvården, men sedan ska staten försöka kompensera för deras brister. Det blir rörigt. Jag vill i stället avskaffa regionerna och låta staten ta ansvar för vården i hela Sverige, så att ens postnummer inte avgör vilken vård man får.

Vi har tillfört 25 miljarder mer för att kapa vårdköerna. Pengarna har gått till att operera gråstarr, höftleder och framfall, och vi har fått ett superfint utfall när vi har gett prestationsbaserade pengar för att kapa vårdköerna. Men denna tågordning är inte hållbar i längden.

Magdalena Andersson är erkänt duktig på och verkar tycka om att räkna, och det är ändå en skillnad i verklighet och utfall. När S styrde på nationell nivå fördubblades vårdköerna. Nu har vi visat att när vi styr på nationell nivå har vi lyckats kapa vårdköerna med 36 procent. Skillnaden mellan att skapa och kapa vårdköer tycks vara ett S.

(Applåder)

Herr talman! Jag tänker inte byta spår, även om det har sagts väldigt mycket intressant i debatten så här långt som man skulle vilja tycka saker om. Det får jag säkert möjlighet att göra vid ett senare tillfälle.

Jag noterar att Magdalena Andersson undviker frågan om huruvida hon tänker släppa in Vänsterpartiet i regering eller inte. Hon delar inte ut några ministerposter på förhand, sa hon. Och det behöver hon inte göra, men jag förväntar mig ändå något slags besked före valet om ett parti som har den typ av böjelser som Vänsterpartiet har. Där frodas värderingar och strömningar som är antidemokratiska, som är antisemitiska och som hyllar terror och massakrer på oskyldiga civila människor.

Där blir Magdalena Andersson fortsatt svaret skyldig. Jag tycker att det är svagt ledarskap, herr talman. Det är svagt ledarskap att inte tydligare kunna ta avstånd från ett parti med den typen av strömningar. Jag tycker också att det är svagt ledarskap att skyffla över frågan på mig och Ulf Kristersson, som är statsminister. Det är inte det frågan gäller.

Det är allmänt känt att även Sverigedemokraterna har haft problem med mer eller mindre lämpliga personer och människor med extremistiska uppfattningar. Skillnaden mellan Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet är att vi under lång tid har haft ett systematiskt arbete för att bli av med de människorna, medan Vänsterpartiet har sett en chans att få fler röster genom att locka till sig dessa extremister. Det är den stora skillnaden.

Det är bara att titta på valfritt tåg sedan den 7 oktober där Vänsterpartiet deltar. Där kan vi se dessa Hamasaktivister och annat. Det är en gigantisk skillnad. Magdalena Andersson förblir svaret skyldig, herr talman.

(Applåder)

I detta anförande instämde Chris Dahlqvist, Rashid Farivar, Patrik Jönsson, Patrick Reslow och Martin Westmont (alla SD).

Herr talman! Jag tycker inte så. Då kan vi övergå till det som Magdalena Andersson egentligen ville prata om och som hon faktiskt egentligen bara pratade om, nämligen karensen.

Det är riktigt. Vi fick 20 procent av rösterna i valet, herr talman, och då kan man inte få igenom 100 procent av sin politik. Det här vet ju Magdalena Andersson. Hon har haft tunga positioner i minoritetsregeringar och vet att man behöver göra saker som man kanske inte tycker är de bästa och att man ibland måste avstå från att göra saker som man tycker är bra därför att man inte har en majoritet i riksdagen med sig.

Eftersom Magdalena Andersson tycker att det är så viktigt att få bort karensavdraget är det tråkigt att man har den där röda linjen mot att prata med oss. Vi är nämligen möjliga att prata med. Man hade kunnat prata med oss om den här frågan och försökt hitta en lösning. Men det har man inte gjort, utan man slänger fram sina egna förslag i riksdagen och förväntar sig att vi ska rösta på dem. Det gör vi naturligtvis inte utan att först förhandla om förslagen, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Jag har inte läst några pamfletter från vare sig lobbyister eller socialdemokrater eller några andra.

Jag konstaterar dock, och det är väl en rimlig uppfattning, att om man avskaffar karensavdraget kommer det att kosta pengar. Det finns olika siffror. Vi kan säga att det är 10 miljarder. Det kanske är 20 miljarder. Det kanske är 40 miljarder. Men det kostar pengar. Det är jag alldeles övertygad om att Magdalena Andersson håller med om.

Det är klart att man i opposition kan säga: ”Vi ska avskaffa karensavdraget. Det är orättvist.” Men om man sedan inte har någon finansiering för det – vilket Socialdemokraterna inte har för sitt förslag, herr talman – skjuter man över den kostnaden till dem som är arbetsgivare.

Magdalena Andersson har ägnat den här debatten åt att prata väldigt mycket om arbetslöshet. Hur tror Magdalena Andersson att arbetslösheten förbättras av att vi skjuter över 10, 20 eller 40 miljarder ytterligare i kostnad till dem som ska anställa människor i det här landet? Det är fullständigt ologiskt, herr talman – fullständigt ologiskt.

(Applåder)

Herr talman! Det är ständigt återkommande, detta. Vi har prioriterat, heter det till och med, att sätta igång en ny utförsäkringsvåg.

Sverigedemokraterna har under den här mandatperioden och egentligen under alla mandatperioder som vi har funnits i riksdagen arbetat för en generös och rimlig sjukförsäkring. Vi står fortsatt fast vid det.

Sedan är det ju så att det inte finns majoritet i Sveriges riksdag för de förbättringar som vi gärna gör i sjukförsäkringen. De som möjligen skulle kunna skapa en sådan majoritet i Sveriges riksdag har röda linjer mot att prata med oss, herr talman, och då blir det väldigt svårt att förhandla fram den typen av förslag.

Därför har partierna på vänsterkanten inom oppositionen helt enkelt valt bort att göra de här förbättringarna, för det är viktigare att inte prata med Sverigedemokraterna. Det är på riktigt en prioritering, till skillnad från det som Nooshi Dadgostar påstår om mig och mitt parti.

(Applåder)

Herr talman! Vi sitter alltså inte i regeringen. Den här frågan är heller inget som omfattas av det avtal som vi har med regeringen, så vi är ganska fria att agera i frågan om sjukförsäkringen på det sätt som vi vill.

Återigen är problemet att det inte finns någon annan att prata med. Partierna i opposition slår sig för bröstet och säger: ”Vi lägger fram förslag efter förslag. Vi har lagt fram de här förslagen. Det är massor av förslag.” Vänsterpartiet har till och med gjort en egen utredning hemma på kammaren. Sedan förväntar man sig att vi ska stötta detta här i riksdagen utan att vi ens ska prata med varandra först. Så fungerar det ju inte. Det vet ju Nooshi Dadgostar.

Ta bort de här förbaskade röda linjerna i stället! Var beredda att prata med alla som kan skapa rimliga majoriteter i riksdagen! Då kanske vi kan göra bra saker tillsammans. Jag är helt öppen för det. Det är ni som ständigt säger nej och har gjort så i många år nu.

(Applåder)

(NOOSHI DADGOSTAR (V): Ni har inte lagt fram ett enda förslag.)

Herr talman! Jag har inte läst Centerpartiets granskning. Jag tänker mig att den kanske inte är helt objektiv, men strunt samma. Det är alltid intressant, så jag tar gärna del av den. Men om jag noterade rätt är det alltså 11,85 procent av våra vallöften som är genomförda.

Då undrar jag, herr talman, hur många procent av sina vallöften som Centerpartiet har genomfört under de senaste tre åren. Inga alls, tror jag. Man har nämligen inte haft något inflytande. Man har diskvalificerat sig från inflytande. Och nu har man gått hela vägen och valt att stödja en socialdemokratisk statsminister helt öppet. Man har alltså inte fått igenom någonting av det man lovade i förra valet. Det har vi, åtminstone nästan 12 procent. Det är jag inte nöjd med, men det är bättre än noll.

Man kan ju ställa frågan tillbaka: Hur många procent av sina vallöften räknar Elisabeth Thand Ringqvist med att få igenom tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet i en rödgrön regering?

(Applåder)

Herr talman! Jag kan komma på en sak som Centerpartiet har bidragit med den här mandatperioden. Det var när man lade ned Sollefteå sjukhus. Det var Centerpartiet som drev på för det, apropå landsbygd.

Det är jättebra saker som Elisabeth Thand Ringqvist tar upp. Vi kommer också att gå till val på att möjliggöra att byskolor och bygdeskolor får finnas kvar både i glesbygd och på landsbygd. Det är jätteviktigt för allt annat så att människor kan bo kvar. Försvinner skolan kommer människor att flytta, och då flyttar också allt annat därifrån – inte minst arbetstillfällen. Det är ett jättebra förslag.

Centerpartiet säger att de ska satsa på de gröna näringarna och gör det med en halv miljard. Vi lade 1,6 miljarder för att skydda svensk livsmedelsproduktion i den budget som jag tror att vi fattade beslut om så sent som i går.

Det är klart att det finns en väldig massa saker att göra. Jag tycker dock inte att man ska förringa att bränsle är en avgörande sak för människor på landsbygden – både i livsmedelsproduktion och privat. Detta förstår vi, och därför vill vi hålla bränslekostnaderna låga.

(Applåder)

Herr talman! Jag håller med om beskrivningen att Sverige är fantastiskt, och det är viktigt att vi slår vakt om sådant som är unikt för just vårt sätt att leva och som är unikt för vårt land. Detta har de gamla partierna i den här församlingen varit otroligt dåliga på under väldigt lång tid.

Just naturen är väl det kanske svenskaste som finns. Vårt förhållande till naturen är förmodligen helt unikt, och det manifesteras inte minst i allemansrätten och andra uttryck.

Det här blir lite intressant ändå med tanke på vad Daniel Helldén sa i talarstolen för inte så länge sedan. Han pratade om att möjliggöra mer grön baskraft – men vad är grön baskraft? Jag kan bara komma på ett kraftslag, och det är vattenkraft.

Apropå naturen måste jag därför fråga Daniel Helldén: Vilka orörda älvar är det som Miljöpartiet tänker exploatera för att möjliggöra mer grön baskraft?

(Applåder)

Herr talman! Man kan säkert värna naturen på olika sätt, och det finns säkert ganska många uppfattningar om vad som är det rätta sättet att göra det på. Det är inte många åsikter jag delar med Miljöpartiet, och jag tror inte att jag gör det i det här avseendet heller.

Jag fick inget svar på vilka älvar det är man ska exploatera i naturens namn.

Vi vill möjliggöra för seriösa skogsägare i Sverige att bruka sin skog. Jag tycker inte att det är en fråga vi ska skjuta över till EU. Jag tycker inte att det är rimligt att, som Miljöpartiet förespråkar, bygga stora solparker på fungerande jordbruksmark – kanske den bästa vi har i det här landet. Det är en fullständigt galen politik.

Om det är det som Miljöpartiet menar med att skydda naturen, ja, då är jag inte alls på den sidan. Vi ska skydda naturen, men vi ska också nyttja de fantastiska möjligheter vi har i det här landet för att människor ska kunna ha livskvalitet och leva goda liv. Där skiljer vi oss väldigt, väldigt mycket åt.

(Applåder)

Herr talman! Jag tänkte lägga skattepolitik och annat åt sidan.

Vi har alla läst Expressens avslöjanden om hur minst 25 kandidater för Vänsterpartiet hyllat terrorister. De firade Hamas mord och våldtäkter den 7 oktober 2023. De lovordade självmordsbombare som martyrer, och de rättfärdigade våld och mord på civila – antisemitismen har varit återkommande. Flera av dessa personer har Nooshi Dadgostar glatt poserat med.

Det är bra att Nooshi Dadgostar har uteslutit flera av dem ur partiet, men vi vet alla att det här inte handlar om isolerade händelser. Dessa åsikter verkar finnas djupt och brett bland Vänsterpartiets medlemmar och kandidater.

Det är så otroligt skadligt för den demokratiska kampen mot antisemitism och mot våld som politisk strategi. Vilka signaler skickar detta till Sveriges judar och till alla dem som utsätts för terror när det fjärde största partiet i riksdagen har kandidater som ifrågasätter förintelsen och stöder terror?

Jag undrar: varför tror Nooshi Dadgostar att människor med dessa värderingar söker sig till just hennes parti?

(Applåder)

Herr talman! Jag hör vad Nooshi Dadgostar säger, men jag förstår inte om hon försöker beskriva varför människor med de här värderingarna söker sig till Vänsterpartiet.

Dessa människor välkomnas dock i partiet. Ta exemplet med mannen i Karlskrona! Redan 2006 rapporterades det att han hade blivit avstängd från en folkhögskola för att ha hyllat en al Qaida-ledare. Och så har det fortsatt: Hamas, huthierna, Hizbollah – han har hyllat dem alla. Samtidigt representerade han Vänsterpartiet i kommunfullmäktige. Han tog bilder med Nooshi Dadgostar 2021 och 2023. Vänsterpartiets kansli i Karlskrona varnades för att han var en terrorvurmare, men inför valet i september satte man honom ändå återigen på listan.

Herr talman! De politiska partierna måste ta avstånd från våld och terror, alltid och överallt. Trots det noterar jag att jag är den enda partiledaren i oppositionen som har begärt replik på Vänsterpartiet i dag. Jag förstår inte Nooshi Dadgostars svar. Det är bra att hon utesluter personer, men vad kommer Nooshi Dadgostar att göra för att säkerställa att antisemitismen inte letar sig in i denna kammare på vänstermandat i höst?

Herr talman! Jag uppfattar att Nooshi Dadgostar är trött på att prata om sina terrorkramande kamrater, så jag tänker att vi i stället ska prata om Vänsterpartiets kritik mot den prestationsbaserade kömiljarden i vården.

Här är grundfrågan om staten ska kunna styra mot kortare vårdköer eller inte. Just denna modell med tydliga krav har resulterat i att vi har kunnat korta vårdköerna. Låt oss se till antalet patienter som i april 2026 hade väntat längre än 90 dagar och jämföra det med antalet i februari 2025, herr talman! Även här har jag med mig helt nya siffror i present till Nooshi Dadgostar. Antalet kvinnor som väntat på en framfallsoperation har minskat med 70 procent, och kön för höftledsoperationer har minskat med 47 procent.

Nooshi Dadgostar vill ta bort just det som möjliggör dessa förbättringar. Varför vill Vänsterpartiet riskera att tusentals personer får sina operationer inställda?

Herr talman! Nooshi Dadgostar är så uselt dålig på välfärdsfrågorna att det nästan inte är sjyst att ta den här debatten.

Man pratar om välfärd, men i verkligheten har vårdköerna blivit längre varje gång Vänsterpartiet har stöttat en regering. Förrförra gången Vänsterpartiet stöttade en regering fördubblades köerna. Sedan kom en kristdemokrat in på Socialdepartementet och städade. Förra gången Vänsterpartiet stöttade en regering fördubblades vårdköerna också. Och kom inte dragande med pandemin, Nooshi Dadgostar! Köerna ökade före pandemin och fortsatte att öka långt efter den.

Det spelar ingen roll vilken retorik man använder; verkligheten är att vi har lyckats kapa vårdköerna för kvinnor med framfall med 70 procent. Förnekar Nooshi Dadgostar det? Detta är ett faktum som har gjort skillnad. Det är en vårdpolitik som har gjort skillnad. Vi har lagt 25 miljarder mer på att kapa vårdköerna, men framför allt har vi kunskapen och hjärtat för att styra sjukvården i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Det har inte undgått någon att Sverige går in i nästa mandatperiod med allvarliga ekonomiska utmaningar. Tillväxten snittade blygsamma 0,8 procent per år från 2023 till 2025. Det placerade oss på plats 20 av 27 i EU:s tillväxtliga.

Regeringen har länge hävdat att vi nu är i topp i tillväxtligan. Statsministern gjorde det i dag igen. Det är falskt. Sanningen är att vi enligt Eurostats rapport från den 5 juni ligger på plats 25 av 27. Tillväxten var negativ första kvartalet jämfört med kvartalet före.

Det enskilt viktigaste vi kan göra för att vända den här utvecklingen är att skapa fler jobb. Jobben är nämligen något så ovanligt som en ekonomisk mirakelkur. Varje person som går från arbetslöshet och bidrag till jobb med 25 000 kronor i lön innebär en vinst för det offentliga med 300 000 kronor per år.

Sverige har i dag EU:s tredje högsta arbetslöshet. Om vi i stället presterade som snittlandet i EU skulle vi ha 45 miljarder mer att lägga på det som bygger Sverige bättre: vård, skola, omsorg, klimat, miljö, försvar och trygghet.

Herr talman! Den här mandatperioden har tjänat som ett experiment och är ett exempel på vad som inte fungerar för att skapa fler jobb.

Det här vill vi göra annorlunda: Vi kommer att göra det billigare att anställa, inte dyrare. Vi kommer att söka en överenskommelse om energin, inte en konflikt. Vi kommer att ge fler en chans till yrkesutbildning som ger jobb, inte komma med löften som begravs i utredningar om det. Vi kommer att göra det möjligt för företagen att tjäna pengar på den gröna omställningen, inte öka utsläppen och skrämma bort investeringar på samma gång. Och vi kommer att göra allt med den långsiktighet som familjer, företag och förvaltning behöver, inte låna pengar till kortsiktiga politiska vinster.

Jobben måste bli fler, utsläppen måste ned och välfärden måste fungera i hela Sverige – för Sverige kan mer.

(Applåder)

Herr talman! Jag vet att Ebba Busch har rest runt också i Sverige. Men Danmark är ett litet, platt land. De har helt andra förutsättningar. Norge är, som Ebba Busch vet, ett väldigt rikt land med en helt annan fördelningsmodell för hur man kan fördela pengar i landet. Det är alltså svårt att jämföra med de länderna och säga att de är en förebild för hur vi kan göra i Sverige.

Jag inte bara tror utan vet att när makten finns centralt är det väldigt lätt att med ett pennstreck ta bort det där som är långt borta. Det drabbar nämligen inte någon person som en tjänsteman på Södermalm kommer att möta på Ica. Men som lokal politiker måste man stå för sina beslut och kunna säga: ”Ja, vi lade ned den vårdcentralen eller den skolan av de här skälen.” Det är därför det är viktigt att ha den lokala förankringen för att vården ska fungera.

Det fungerar dock inte bra i dag, eftersom det är alldeles för tungt administrativt. Därför säger vi att vi måste ha en ny lagstiftning. Det måste vara möjligt för regioner och kommuner att utmana staten och säga: ”Vi vill fixa det här och sköta det här på det här sättet. Ni, staten, får bevisa varför vi inte får det.”

(Applåder)

Herr talman! Min fråga är kanske både hård och mjuk.

För ett och ett halvt år sedan presenterade AI-kommissionen sina slutsatser och förslag. Man gjorde det ett halvår före utsatt tid med anledning av att AI-utvecklingen accelererar så snabbt. Det här behöver vi lägga fram snabbare än vi tänkt, sa Carl-Henrik Svanberg. Detta är helt unikt för en svensk utredning, tror jag.

Digitaliseringsministern själv, kristdemokraten Erik Slottner, som tog emot kommissionens förslag, kommenterade till TT: ”Jag skulle inte använda ordet akut.” Och man får väl säga att regeringen har levt efter den devisen. På ett och ett halvt år har regeringen endast genomfört en handfull av de 75 förslag som AI-kommissionen presenterade. Trots att förslagen var färdigutredda har de hamnat i nya utredningar på Regeringskansliet.

Hur ska Sverige kunna vara en del av AI-utvecklingen och inte bara en åskådare vid sidan av som ser sig omsprungen av konkurrenterna?