Marie-Louise Hänel Sandström

Herr talman! Jag tackar Camilla Hansén för frågan. Jag håller med om att den är jätteviktig. Jag tog upp den mot slutet. När jag såg att min talartid höll på att ta slut fick jag tala lite kort om Etikprövningsmyndigheten och etikprövningslagen.

Precis som ledamoten säger är det krångligt nu. Och vi politiker vill som sagt nästan bli granskade. Det är ju därför vi är politiker. Därför ska det här inte ställa till hinder.

Som det ser ut nu ställer det till hinder för forskare. Det tar tid från dem eftersom etikprövningen tar oerhört lång tid. Det går även ut över den akademiska friheten. Vi tycker absolut att detta ska påskyndas för att underlätta det hela.

Man ska skydda integriteten och skydda människor. Det är egentligen därför det här finns. Om till exempel samhällsforskning inte berörs tycker jag absolut att man ska underlätta för forskarna. Vi jagar på. Vi ingår ju i regeringen och jagar på utbildningsministern också så att det blir färdigt.

Herr talman! Jag tackar återigen ledamoten för frågan. Jag tyckte att jag svarade på den tidigare: Just nu kan vi inte riktigt säga hur prioriteringen kommer att se ut.

Vi ser givetvis att det är jätteviktigt för både näringsliv och kommuner med forskning. Jag sa även i mitt anförande att det är otroligt viktigt. Vi ska ha samhällsnyttig forskning. Jag kan inte säga i dagsläget vilken prioritering vi kommer att göra, utan det kommer att visa sig i forskningsproppen. Där får alla vara med; det är nästan hundra remissinstanser som får lov att svara. Man ser även över våra forskningsråd för att se hur man ska kunna prioritera. Man gör helt enkelt analyser av var det är bäst att bedriva forskningen.

Det är dock jätteviktigt med den forskning som bedrivs nära industrin, till exempel.

Herr talman! Tack för frågan, Mats Wiking!

Precis som ledamoten tog upp måste man ibland göra prioriteringar när det gäller forskning. Vi har också många andra finansiärer - det är inte bara staten som finansierar forskning, utan som jag nämnde tidigare är det myndigheter, forskningsråd, stiftelser och privata finansiärer. Det finns alltså många som finansierar forskningen. Även EU gör det. Det är därför inte helt lätt att säga hur forskningen finansieras, utan det är ganska komplext.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Nu har vi dock forskningspropositionen, som jag också talade om tidigare i dag. Tanken är att den ska gå igenom nästa år, och då får vi göra viktiga prioriteringar gällande hur vi ska finansiera. Jag kan alltså inte just nu lugna ledamoten gällande exakt hur pengarna kommer att fördelas, men självklart är det lika viktigt med högskoleforskning som med universitetsforskning. All forskning är såklart viktig, även om man ibland måste göra prioriteringar.

Jag ser därför att vi kommer att kunna satsa på mer excellens. Det är absolut det som är tanken. Ledamoten behöver alltså inte vara orolig över det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Det är många motioner och yrkanden, och vi vet att det finns ett stort intresse. Men vi avstyrker de förslagen, och jag yrkar bifall till utskottets hela förslag i betänkandet.

Som min kollega Fredrik Malm berättade har vi i riksdagen i dag haft en forskningsdag. Det har varit oerhört intressant. För oss i utbildningsutskottet handlar det förstås om utbildning, inlärning och hjärnans utveckling. Det är väldigt spännande.

Vi var i andrakammarsalen. Den var fullsatt med forskare och politiker som ville tala om att möta komplexa utmaningar med hjälp av forskning. Det var oerhört intressant. Det är extra roligt att nu fortsätta att debattera forskning, eftersom forskning är ett av våra mest spännande områden.

Under Sveriges EU-ordförandeskap har jag de senaste månaderna varit med på två olika seminarier som var väldigt spännande, med deltagare från hela EU.

Det ena seminariet handlade om vetenskap och allmänhet. Det handlar om att få ut information till befolkningen så att man kan använda forskningen och förstår att forskningen är väldigt viktig. Vi hade en bred diskussion om hur man gör i Europa och hur till exempel politiker möter allmänheten. Man var väldigt intresserad av vårt nätverk här i riksdagen, Sällskapet riksdagsledamöter och forskare. Det är ett väldigt bra sätt att mötas och diskutera sådana viktiga frågor.

Det andra seminariet handlade om AI och medicinsk forskning. Vi vet att den medicinska forskningen har revolutionerats med hjälp av AI. Vi ser hur vi nu kan behandla sjukdomar på ett helt annat sätt. Vi ser nya möjligheter inom forskningen om hälso- och sjukvård.

Vi kan göra tydligare avbildningar genom till exempel röntgen med digitala versioner av våra röntgenapparater. Vi kan underlätta analys av medicinska data, påskynda läkemedelsutveckling och även precisionsmedicin. Det är oerhört viktigt. Vi kan använda AI på många bra sätt.

Det är också viktigt att alltid ha med etik för AI. Det är inte alltid det fungerar på bästa sätt. Men vi ska alltid ha med det som möjligheter. AI innebär också att många möjligheter finns inom teknik och bil- och flygindustrin. Det händer väldigt mycket nu, och det går väldigt fort.

Det finns något som heter Chat GTP, som säkert alla känner igen. Här finns många diskussioner. Är det en möjlighet? Är det bara något skrämmande, eller kan det vara en fluga? Det är viktigt att de etiska aspekterna alltid kommer med och också det kritiska tänkandet.

Jag gick in och ställde en fråga till Chat GTP om vad som är viktigt med forskning. Det kom upp väldigt mycket. Jag ska läsa upp en liten sammanfattning.

Det står: Sammanfattningsvis är forskning viktig för att främja kunskap, lösa problem, främja innovation, stödja utbildning och bidra till välgrundade beslut och politiska åtgärder. Genom forskning kan vi sträva efter att förstå världen bättre och arbeta mot en bättre framtid.

Det är en ganska bra sammanfattning, får man nog säga. Jag kan nästan säga att jag inte skulle ha kunnat göra det bättre själv, men det kan jag givetvis. Man får ändå vara väldigt nöjd med att Chat GTP är väldigt läraktig. Machine learning handlar om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Herr talman! Precis som Fredrik Malm nämnde gör vi under varje mandatperiod en forskningspolitisk proposition. Den förra kom i december 2020. Nu ser vi fram mot den nya forskningspolitiska propositionen under 2024.

Arbetet med den har påbörjats. Många är redan nu ivriga och kommer med remissvar innan remissen har gått ut. De vill vara med och tala om hur man ska förbättra och påverka forskningen och underlätta styrningen. Väldigt många remissvar kommer att komma in. Det är nästan ett hundratal remissinstanser.

Moderaternas och regeringens fokus ligger på excellens, internationalisering och innovation. Det ska bli jättespännande att jobba med det. Om ett drygt år står vi förhoppningsvis här med en väldigt bra forskningsproposition.

Herr talman! Sverige har ett väldigt gott rykte när det gäller forskningens höga kvalitet. Det ska vi förstås behålla. Men konkurrensen är väldigt stor globalt. Vi måste kämpa mycket för att hålla kvar vår excellens och kvalitet.

Därför måste vi också prioritera när vi satsar på forskning. Vi måste se vad det finns för framstående miljöer och forskningsområden. Det gäller strategiska mål inom till exempel teknikområdet.

Herr talman! Utrikesutskottets ledamöter talade här precis innan om vapenexport och även vapenforskning. Tyvärr har Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina gjort att intresset för forskning inom försvarsindustrin har ökat väldigt mycket.

Även rymdforskningen är också väldigt aktuell. Det gäller inom miljöarbetet men även inom försvarsforskning. Det är också två områden som regeringen prioriterar.

Herr talman! Efter budgetbeslut 2022 har forskningsfinansiärerna fått i uppdrag att i samråd med lärosäten arbeta med utvecklingen av en finansieringsmodell för att få en mer kvalitetsfinansierad fördelning av forskningsanslag. Det är väldigt viktigt hur forskningsanslagen fördelas. Det är någonting vi har jobbat väldigt mycket med. Regeringen vill se över den statliga finansieringen av extern forskning. Det är viktigt att den stöder forskning och även innovation som är av hög kvalitet men också är anpassad till samhällsutvecklingen.

Nationella samarbeten ska förbättras, men också internationella samarbeten måste kunna fungera väl. Det är också prioriterat att det ska vara en god tillgång till forskningsinfrastruktur.

Det finns också finansiärer inom EU. EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, är en väldigt viktig del av forskningsfinansieringen. Det finns också stiftelser som finansierar forskning. Inom humaniora finns till exempel Riksbankens Jubileumsfond. Inom det privata finns till exempel Cancerfonden som arbetar för cancerforskning.

Herr talman! Trots att det finns många finansiärer och mycket forskning av hög kvalitet ser vi en minskande andel svenska forskare. Svenska forskare kommer inte som doktorander. De stannar inte kvar efter sin högskole- eller universitetsutbildning.

Ibland säger de att det tar för lång tid. Det är för osäker ekonomi. Näringslivet ser inte nyttan med att de har disputerat. Det måste vi förstås ändra på om vi vill behålla forskningen och ha duktiga svenska forskare i Sverige som också kommer ut internationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Moderaterna vill se ett ökat samarbete med akademin, kommunerna och näringslivet. Det är oerhört viktigt. Vi måste underlätta så att forskningen kommer ut i samhället, att teknik kan användas och kommersialiseras, så att man ser den riktiga nyttan av forskningen. Där har vi något viktigt att göra.

Moderaterna vill också skapa bättre forskningsvillkor för forskare så att de får en bra forskarmiljö som är mer ekonomiskt stabil och som ger dem möjligheter när de sedan kommer ut i arbetslivet.

Herr talman! En viktig fråga är forskningens frihet. Den är som vi vet reglerad i grundlagen. Även i högskolelagen står det tydligt att den akademiska friheten ska värnas.

För att få till ytterligare förbättringar har UKÄ, Universitetskanslersämbetet, fått en ändring i sitt regleringsbrev om en fördjupning när det gäller hur man kan arbeta mer för att främja den akademiska forskningen.

Slutligen vill jag nämna etikprövningslagen, där en diskussion har förts här. Jag vet själv som forskare att det är ganska krångligt med ansökningar till Etikprövningsmyndigheten. Det är mycket som ska fyllas i, och det kan ta lång tid. Det viktiga är att den mänskliga integriteten inte kränks. Nu krävs etikprövningar också inom humaniora. Dessa tar lång tid för forskarna och minskar den akademiska friheten, och därför vill Moderaterna och regeringen se över Etikprövningsmyndigheten och hur dess arbete ska fungera.

Avslutningsvis nämnde Mats Wiking från Socialdemokraterna att han fortfarande är arg över hur man har gjort med styrelserna i lärosätena. Jag vill bara säga att Moderaterna och regeringen jobbar med att det ska bli mindre politisk styrning. Vi tycker att det är viktigt med professionell styrning av lärosätena.

(Applåder)

(forts. § 7)

Fru talman! Det verkar som om ledamoten Ådahl har en spåkula som inte jag har, eftersom han talade om att vi kommer att byta ut personer och nästan visste vilka personer vi ska sätta in. Så är ju inte fallet, utan vi vill göra en utredning på grund av det yttre hot som är alarmerande och som har varit det under en längre tid. Tyvärr blir det värre och värre, och det har man ju pratat om ganska mycket här i dag.

Ledamoten har tydligen sett framför sig att alla kommer att bytas ut och att det bara blir våra personer i styrelserna. Så är det absolut inte tänkt. Jag tycker nog att det tidigare snarare har varit Socialdemokraterna som har satt in sina personer, som även kanske har varit mer politiska. Vi i Tidöpartierna talar i stället i termer av mindre politiskt inflytande. Vi vill ha fler professionella i styrelserna.

Jag tycker att ledamoten Ådahl har en spåkula som visar på något värre än vad som ens är tänkt, och ledamoten vet tydligen vad regeringen kommer att göra, vilket jag i så fall inte instämmer i.

Fru talman! Ledamoten Ådahl talar om ett sluttande plan för den akademiska friheten. Ledamoten menade att det är för mycket påverkan och klåfingrighet och så vidare från regeringen. Men alla Tidöpartier har nog sagt att de vill minska klåfingrigheten och den politiska påverkan, och det är så vi arbetar.

Nu var det ett exceptionellt läge, vilket många har nämnt här tidigare, och vi har också talat om vilka som tyckte att det var så. Jag undrar hur ledamoten tycker att man ska göra i stället om man vill påskynda detta. Han nämnde ägardialog, men om man känner att det inte finns möjlighet till det - hur anser ledamoten att man skulle kunna göra det på ett bättre sätt?

Det är inte sagt att man ska ändra nomineringsprocessen så att regeringen utser vissa styrelseledamöter och lärosätena andra. Så är det inte sagt. Det låter på ledamoten som om allt har kastats över bord och att det är någon katastrof som har hänt. Jag vet att många är oerhört besvikna, men jag tycker nog inte att man kan säga att detta har raserat den akademiska friheten.

Fru talman! Först vill jag säga att Moderaterna självklart tar ett lika stort ansvar som Liberalerna, även om vi har en liberal utbildningsminister.

Jag är också väldigt mycket ute på högskolor och universitet och träffar rektorer. Vi tar alltså ett stort ansvar. Självklart ska vi dela på det för att kunna ha en diskussion och kunna förklara varför detta beslut har fattats.

Detta har hänt en gång tidigare. År 2016 gjorde man också en förkortning, sedan gick man tillbaka till tre år som det hade varit tidigare. Tanken är förstås att det ska bli så igen.

När det gäller grundlag eller lagändring diskuteras det. Vi har inte kommit fram till exakt hur vi ska göra. Men precis som jag sa i mitt anförande jobbar vi med att man måste implementera detta på lärosätena men också att man ska förankra hur det ska gå till med den akademiska friheten, som vi tycker är oerhört viktig.

Fru talman! Jag tog med Säpos utredning som vi har pratat så mycket om i dag, där man säger just att man ser ett ökat säkerhetshot. Jag nämnde både Kina, Iran och Ryssland här. Det är egentligen det som är den tyngsta anledningen till att man vill göra den här tillfälliga förändringen. Precis som ledamoten Malm sa tidigare är ju tanken att det ska gå tillbaka till treårsförordnande igen efter det.

Jag vill inte recensera vad finansministern svarade. Men jag kan säga att det ju inte är sagt att man måste välja om alla efter 17 månader, utan man ska utvärdera situationen. Vi har inte sagt att det kommer att ske en helt ny tillsättning efter 17 månader. Det vet vi inte ännu. Säpo, FOI och flera andra har sagt att man vill ha en utredning där man tittar på säkerhetsläget. Det är där vi står, helt enkelt.

Jag tycker att det är bra att utbildningsministern har träffat och pratat med rektorerna för att diskutera och tala om varför man vill göra detta. Jag har precis som alla andra läst alla inlägg och brev som han har fått och förstått att det finns en ilska och oro från lärosätena, så det tycker jag är bra att han har gjort.

Fru talman! Högre utbildning har alltid varit en aktuell och viktig fråga. För mig personligen är den väldigt aktuell just nu eftersom äldste sonen snart går ut Chalmers efter fem år. Han blir civilingenjör, och han har varit väldigt nöjd med utbildningen. Arbetsmarknaden är också väldigt god för många av de civilingenjörer som går ut just nu.

Den yngste sonen har precis gått sitt första år på Chalmers och deltagit i Cortègen. Om inte alla här har sett den kan ni göra det nästa år, och jag rekommenderar den varmt. Ni kanske inte vet hur viktig den är, men den är otroligt viktig inte bara för studentlivet utan också för Göteborgs samarbete med högskolan. Det skojas med politiker och om vad som har hänt i näringslivet, men det är också något som faktiskt binder samman Göteborg med universitetsvärlden, vilket är väldigt viktigt.

Fru talman! Ett stort orosmoment vi just nu hör om egentligen dagligen är den kompetensbrist som råder inom väldigt många områden. Undersökningar visar att tre av fyra företag i dag har svårt att hitta rätt kompetens för dem. Vi ser detta även internationellt, vilket gör det än viktigare för Sverige att få bra utbildningar så att vi kan stå oss i den hårda konkurrensen internationellt. Det råder stor brist inom många områden, till exempel inom tillverkningsindustrin och it-sektorn men även inom miljö och hållbarhet.

Vi har ju glädjen att ha fått en batterifabrik i Sollefteå, och snart kommer det att komma en till i Göteborg. Det kommer även att komma fler i Västsverige - och kanske också i övriga Sverige.

Elektrifieringen är mycket viktig i den gröna omställningen och något som Moderaterna och Tidöpartierna prioriterar väldigt hårt. Här behövs också mycket specifik kompetens. Utbildningarna måste anpassas efter vad studenterna efterfrågar och framför allt efter arbetsmarknadens behov. Det råder en stor brist inom många yrken, till exempel serviceyrken. Här måste vi också komplettera utbildningarna så att vi får den kompetens som behövs.

Fru talman! För att råda bot på denna brist på kompetens behöver vi satsa redan i gymnasiet. Det är mycket viktigt att gymnasieutbildningarna håller en hög kvalitet, oavsett om det är en yrkesutbildning eller en teoretisk utbildning. Flera högskolor varnar tyvärr för brister inom till exempel matematik, vilket gör att studenterna inte klarar utbildningen på ett bra sätt. Flera tekniska utbildningar måste hålla extra matematikundervisning för att studenterna ska klara sin utbildning. På vissa högskolor är det en så liten andel som 40 procent som klarar sin utbildning eftersom många inte klarar av till exempel matematiken. Många klarar inte heller utbildningen inom den utsatta tiden. Det är alltså viktigt att vi satsar på utbildningen från början, och då är både grundskolan och gymnasiet viktiga.

Fru talman! Jag var på ett seminarium i går som anordnades av Forska Sverige. Där pratades det mycket om spännande pågående och framtida forskning. Det handlade främst om forskning kring hälsa och välstånd, vilket förstås är väldigt viktigt för all forskning.

Bland annat hölls ett anförande av den nytillträdda rektorn på Karolinska, Annika Östman Wernersson. Hon berättade om viktig forskning på KI, men hon berättade också att hon förutom att hon är rektor också undervisar bland annat blivande sjuksköterskor och läkare på KI. Skälet till att hon undervisar är att det är viktigt att behålla kontakten med studenterna men också att det ger henne väldigt mycket som föreläsare. Det är väldigt viktigt att se att utan studenter har vi inte någon högskola och heller ingen forskning, och hon betonade just att vi måste värna om studenterna.

Vi behöver också fler studenter till den högre utbildningen. Här arbetar Moderaterna och Tidöpartierna tillsammans. Hur ska vi då nå studenterna? Vi pratar givetvis om breddad rekrytering, men det gäller också att hitta rätt studenter till rätt utbildning och att anpassa utbildningarna till det som efterfrågas. Det måste också finnas lättillgänglig information om vad som finns och var utbildningarna finns. Man måste även kunna jämföra utbildningarnas kvalitet mellan olika lärosäten. Det handlar om att utveckla studievägledningen för att kunna nå studenterna och även vägleda dem. Man ska också kunna följa och redovisa examinerades etablering på arbetsmarknaden. Vi måste även tala om inom vilka yrken det finns brist.

Det är givetvis också viktigt att kvalitet går före kvantitet. Vi har mycket att göra för att nå studenterna och också tala om det viktiga med att ha en högre utbildning.

Fru talman! Det är viktigt att våra lärosäten anpassar sig efter samhällets utveckling. Utbildningarna måste vara mer flexibla. Detta har vi inte minst sett till exempel i samband med omställningsstudiestödet, som vi har pratat om i tidigare debatter här och som sjösattes förra året. Det kommer att krävas mycket mer flexibilitet liksom kortare och mer riktade utbildningar, till exempel.

Fru talman! Vi behöver även professorer och lektorer som undervisar på våra högskolor, för utan lärare hjälper det inte att vi har studenter. Kravet är att dessa arbetar efter en vetenskaplig, pedagogisk och konstnärlig skicklighet. Enligt UKÄ:s utredning är det nu nästan en jämn könsfördelning mellan män och kvinnor som forskar eller undervisar på lärosäten. När det gäller professorerna har det börjat utjämnas, men fortfarande är det fler män än kvinnor som är professorer. Just nu är det 68 procent män, så där har vi förstås också en del att göra.

Moderaterna ser också ett bekymmer med att antalet undervisningstimmar på högskolorna minskar. Även lärarna upplever detta som ett stort problem. En enkätstudie som har gjorts visar att administrationsbördan har ökat markant, vilket sker på bekostnad av tiden till föreläsningar. Färre undervisningstimmar leder till att studenterna faktiskt missar viktig undervisning som måste göras på plats av föreläsare. Det här behöver vi se över så att vi får en förbättring.

Fru talman! Jag minns min studietid som väldigt rolig, och många av mina kollegor säger också att det var den bästa tiden i livet. Men det kan också finnas svårigheter under studietiden. Det är en ny miljö för många, och studierna kan vara väldigt krävande. Då är det väldigt viktigt att Studenthälsovården finns. Den ska finnas över hela landet, men det varierar väldigt mycket. Jag har själv suttit som ledamot i Akademihälsan i Göteborg, som hade en väldigt välfungerande verksamhet, men vi behövde också sprida kunskap nationellt, för det var stor skillnad på hur studenthälsan fungerade. Den är otroligt viktig för våra studenter.

Moderaterna är mycket positiva till den webbportal för studenthälsovården som håller på att byggas upp. Det är Stockholms universitet, Linköpings universitet och UHR, Universitets- och högskolerådet, som tittar på den. Vi ser mycket positivt på detta för att kunna få en mer likvärdig studenthälsa i hela Sverige.

Fru talman! Moderaterna vill också värna den akademiska friheten, som vi har diskuterat mycket här tidigare. Den skrevs ju in som en principbestämmelse 2021. Vi ser också att man måste jobba aktivt med det både på lärosätena och i kommunerna. Det pågår utredning om det ska bli lag eller inte. Det är alltså inte färdigt, men att den akademiska friheten ska värnas är absolut viktigt.

Fru talman! Slutligen vill jag säga att Moderaterna och Tidöpartierna vill se färre politiska pekpinnar och inte lika mycket inflytande över forskning och utbildning. Vi vill se mer sakkunnighet om både forskning, utveckling och näringsliv hos rektor och styrelseledamöter. Det ska ställas stora krav på en bredd inom dessa styrelser.

Slutligen, fru talman, vill jag bara säga att Moderaterna och Tidöpartierna anser att utbildning är otroligt viktigt både för individ och för samhälle men också för framtiden. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Min fråga går till äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Vi blir allt äldre, och med ökad ålder ökar också risken för att drabbas av sjukdomar. Samtidigt håller vi oss friskare längre upp i åldrarna och ställer högre krav på att vi ska få en bra livskvalitet längre upp i åldrarna. Detta är lite av en paradox, men det är ändå väldigt viktigt att det är så här.

En av förklaringarna är att det bedrivs mycket forskning. Vi har också mycket mer hjälpmedel. Vi vet att man kan hålla sig friskare längre upp i åldrarna för att det finns mycket hjälp att få. Framför allt är det viktigt att äldre kan få tillgång till detta.

Jag är glad att det finns så mycket forskning som pågår och att det finns hjälpmedel, men jag vill också se att detta kommer ut till brukarna. Min fråga är hur regeringen arbetar för att detta ska komma ut till exempelvis äldreboendena. Jag talar både om hjälpmedel och om att forskningen pågår. Jag vill också fråga hur man kan stötta och utveckla denna forskning.

Fru talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm.

Jag har en praoelev hos mig nu, Selma, 15 år, från Göteborg. Jag frågade henne: Vad är mest aktuellt i skolan kring dig och dina kompisar - vad är det ni tänker mest på? Tyvärr svarade hon: den psykiska ohälsan.

Det är tråkigt att få det svaret, förstås. Stress och ångest är faktiskt bland ungdomar mellan 13 och 18 år något som nästan hälften känner av. Det är stress kring skolan och stress kring tillvaron i allmänhet. Många känner en otydlighet kring betygen och de krav som ställs, men man känner också en oro för att man inte är perfekt som människa.

Därför vill jag fråga skolministern: Vad gör regeringen för att få dessa ungdomar att må bättre i skolan?

Herr talman! Tack, ledamoten Sigvardsson, för ytterligare frågor!

Det viktigaste är att det är parterna som förhandlar, men när man har fått ett så stort söktryck måste man givetvis göra ett urval - det går inte bara att fylla på. Sedan kommer det, som ledamoten säger, att fyllas på till 2026, men vi måste alltså ha något slags urskillning. Jag kan nog säga att om man är i ett bristyrke är det inte högsta prioritet. Men framför allt är det parterna som ska förhandla om detta.

Jag vet att CSN har äskat mer pengar, och jag kan inte nu svara på om de kommer att få det.

Men det viktigaste är att vi måste titta på systemet som har införts och utvärdera om det är rätt personer som får omställningsstudiestödet och om det är den här budgeten som gäller eller inte. Äskandet har vi alltså inte tagit ställning till helt än.

Herr talman! Tack, ledamoten Sigvardsson, för frågan!

Omställningsstudiestödet är väldigt viktigt både för att kunna behålla sitt arbete och för att uppfylla arbetsmarknadens behov. Därför finns det många strikta regler, vilket vi tycker är bra. Det är otroligt många som har sökt, men alla ska kanske inte få omställningsstudiestöd.

Man kan inte säga att det bara är till bristyrken, men det viktigaste är att det handlar om att man ska kunna behålla sitt arbete men också att se vilka behov som finns på arbetsmarknaden. Att man ska vara anställbar under längre tid är väl egentligen det som är viktigast.

Herr talman! När jag nämner CSN, alltså Centrala studiestödsnämnden, för min omgivning, min släkt och mina vänner, bli det alltid en reaktion. CSN väcker en stark reaktion. De lite äldre, mer i min ålder, får något drömskt i blicken och tänker på de ljuva studieåren, som faktiskt var möjliga tack vare studiestödet. De lite yngre kan få något lite mörkt i blicken och tänker på att det ska betalas tillbaka. Så är det förstås.

Vårt studiestöd är ett av världens mest generösa, men det kräver ansvar och ger möjligheter. Det ska absolut betalas tillbaka.

Jag är glad över att CSN jobbar mycket med återbetalningarna. På några år har CSN ökat mängden återbetalande; återbetalningarna från dem som bor utomlands låg tidigare på 70 procent och är nu över 80 procent. Av dem som bor i Sverige är det nästan 95 procent som betalar tillbaka. Betala tillbaka ska givetvis alla göra, och CSN jobbar mycket med detta. Systemet innebär att för att andra ska få lån måste de första betala tillbaka.

Varje år får omkring en halv miljon studiestöd. Många är inblandade, och man förstår att det är en stor apparat. Det finns många olika former av studiestöd. Nu pratar jag framför allt om det reguljära studiestödet och omställningsstudiestödet, som många har nämnt tidigare.

Herr talman! Jag är också glad över det blir möjligt att få studiestöd högre upp i åldrarna. Den 1 oktober 2021 höjdes den övre åldersgränsen på Moderaternas initiativ. Från att gränsen tidigare var 56 år kan man nu söka studiestöd upp till gränsen 60 år. Nedtrappningen i rätten att låna höjdes från 47 till 51 år. Studenterna är inte som tidigare.

Arbetsmarknaden förändras, medellivslängden ökar och pensionsåldern ändras. Det är viktigt att vi följer med i samhället, och det anser Moderaterna är viktigt.

Herr talman! Som jag har sagt tidigare har Sverige ett av världens mest generösa studiestödssystem. År 2023 höjdes nivån på studiemedlen. Det var en effekt av att prisbasbeloppet höjdes. Vi hör ofta att studiemedlen aldrig höjs, men det gör de.

Studiestödet ger möjligheter för personer i många olika livssituationer. Det finns många olika former av lån. Det finns till exempel ett körkortslån, och det finns även andra generösa lån för dem som är på olika platser i livet.

Nu har jag mest pratat om det reguljära studiestödet, men nu finns omställningsstudiestödet - som flera har pratat om tidigare. Det viktigaste med studiestödet är att det ska vara rekryterande för både kvinnor och män. Det kan vi se att det är. Det ska bidra till högt deltagande i alla olika former av utbildning och utjämna skillnader i befolkningen, både socialt och vad gäller studievana. Det ska också ha en god effekt på studieresultaten och innebära att man kommer i arbete. Stödet når målen. Vi moderater älskar utvärdering, och om målen inte nås måste något göras.

Jag kommer nu till omställningsstudiestödet, som flera har nämnt tidigare. Det har kunnat sökas sedan 1 oktober förra året och betalas ut sedan den 1 januari. Det har varit ett enormt intresse. Man räknade med ca 5 000 ansökningar, men det var närmare 27 000 som sökte. Sådant kräver ofta manuell hantering, och jag vet att CSN jobbar otroligt mycket med detta.

Vi fick besök i utbildningsutskottet nu i veckan av CSN, och vi kunde se ett stort engagemang. Hanteringen är manuell, och den kan förbättras. Men man gör så för att studenterna ska få så god hjälp som möjligt. Det är också viktigt att utvärdera. Som jag sa tidigare älskar Moderaterna utvärdering. Ett nytt system måste också utvärderas så att det ska fungera bra för de studerande. Det måste också göras för dem som arbetar med stödet eftersom deras arbetsbelastning är stor just nu.

Herr talman! Omställningsstudiestödet har förhandlats fram av olika parter. Därför är det strikta regler för hur man kan få stödet beviljat. Det är inte ett stöd för den som är arbetslös, utan det handlar om omställning. Man ska redan vara i arbete, och det finns regler som innebär att man kan få upp till 80 procent av sin lön, upp till ett visst belopp, under 44 veckor. Stödet finns för att öka flexibiliteten för den som befinner sig på arbetsmarknaden att behålla sitt jobb eller ta annat arbete inom bristyrken. Ofta kan man behöva lära sig något nytt. Tidigare hade man ett arbete, men nu kan arbetet förändras under tidens gång.

Det finns en särskild omställningsorganisation som arbetar med dessa frågor. De har mycket att göra just nu, men vi kommer att lära oss mer och mer. Det är positivt att omställningsstudiestödet har införts.

Samhället förändras och studenterna förändras. Många vill läsa utomlands, och många vill studera på sin drömutbildning, som kanske inte var den utbildning man startade när man var yngre. Man kanske studerar samtidigt som man har barn och familj. Saker ändras hela tiden. Vi moderater vill att studiestödet ska förändras med samhället och med de krav som finns. Omställningsstudiestödet finns också till för att förbättra omständigheterna runt arbetsmarknadens behov.

Med ett längre arbetsliv kommer man att göra karriärbyten, men det är också viktigt att skolas in i sitt arbete för att undvika till exempel arbetsskador och för att förkovra sig, göra mer nytta för samhället och behålla sitt arbete.

Med det svenska studiestödssystemet, ett av de mest generösa i världen, och med omställningsstudiestödet kommer fler att påbörja studier i olika former och få ett bra arbetsliv. Detta tycker Moderaterna är oerhört positivt.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Mats Persson.

Det kommer upprepade rapporter om att barn och ungdomar läser allt mindre överlag men framför allt böcker. En studie från Uppsala visar att läsandet bland barn och ungdomar sjunkit drastiskt sedan 70-talet. Även läsförståelsen har minskat, också bland lässtarka ungdomar. Det står också att tillgång och kvalitet på läromedel skiljer mycket över landet. Det förekommer att läromedel är gamla, föråldrade och inaktuella. Forskningen på området visar att det är viktigt att barn i tidig ålder får tillgång till böcker och bra läromedel.

Hur arbetar Utbildningsdepartementet för att fler barn ska få tillgång till bra, kvalitetssäkra läromedel och läsning vid tidig ålder?

Herr talman! Min fråga går till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi har under den senaste tiden starkt berörts av det vi hört om olika barn som farit illa i vårt land. Ingen kan väl ha missat "Lilla hjärtat" eller Tintin. I dessa fall gick det så illa att de utsatta barnen dog. Det finns fler exempel där det har skett. Varje gång tänker vi: Det här får inte hända igen!

Det finns också många utsatta barn som det inte går lika illa för men som lever under svåra förhållanden under otrygghet, kanske i hemmet eller någon annanstans, och känner sig väldigt otrygga under lång tid. Det borde vara självklart att barnens bästa alltid sätts i första rummet. Här har den tidigare regeringen gjort alldeles för lite.

Min fråga lyder: Vilka åtgärder avser socialtjänstministern att vidta för att stärka de socialt utsatta barnens trygghet?

Herr talman! Min fråga går till skolminister Lotta Edholm.

Tyvärr ökar den psykiska ohälsan alltmer bland barn och unga. Enligt en studie av Socialstyrelsen har den till och med fördubblats bland elever mellan 10 och 17 år under de senaste tio åren. Man ser faktiskt att en av tio elever har en psykisk ohälsa.

Vi vet också att det förebyggande arbetet är väldigt viktigt. Vi måste arbeta hälsofrämjande och förebyggande och göra tidiga insatser. Här spelar elevhälsan en viktig roll. Det finns också många andra viktiga faktorer, men elevhälsan är något som eleverna kan möta i skolan varje dag.

Vi vet också att det är avgörande för elevernas framtid och mående att få tidig och adekvat hjälp från skolan. På vissa skolor fungerar elevhälsan bra. På vissa fungerar den mindre bra. Det är väldigt stor skillnad. Ofta är det samarbete och tillgänglighet som är de största bekymren.

Min fråga till skolministern är: Hur vill hon förbättra eller förändra elevhälsan, så att vi får en bättre elevhälsa och lättare kan hjälpa dessa elever i ett tidigt skede?

Fru talman! Tack så mycket, Mats Wiking, för frågan. Vad som är sagt är att 22 000 har ansökt. Vi vet ju inte hur många som kommer att bli beviljade omställningsstudiestöd, utan det får vi reda på nästa år. Vad vi vet nu är att man inte hinner gå igenom alla ansökningar eftersom det krävs mycket manuell genomgång då de sökande har många olika bakgrunder.

För att kunna starta en utbildning i januari kan man antingen få det utbetalat retroaktivt, om man blir beviljad, eller har man möjlighet att ta det reguljära studiestödet i stället. Man får såklart hitta de lösningarna. Att det blev en sådan anstormning är givetvis väldigt positivt. Vi vill ju att folk ska utveckla sig och göra en omställning; det är vad som behövs nu. Vi får ta hand om det, givetvis. Budgeten ökar fram till 2026, så vi har en plan för detta.

Fru talman! Tack så mycket för frågan från ledamoten Mats Wiking! Det stämmer mycket riktigt att vi tycker att omställningsstudiestödet är bra. Det blev ju, precis som ledamoten säger, en stor anstormning. Det är 22 000 som har sökt och som också kommer att gå igenom omställningsorganisationer där man ser vilka som har rätt att få omställningsstudiestöd.

Vi har tänkt att det startar nu från 2023 och kommer att vara helt utdelat till 2026; så är ju planen. Självklart kommer vi att ta hand om dem som blir beviljade. Detta kommer, som vi pratade om tidigare, att göras i samråd med och tillsammans med kommunerna, regionerna och företagen, så att vi löser det.

Många företag är förstås också väldigt intresserade av att få den här korrekta kompetensen. Jag vet att till exempel Northvolt är jätteintresserat av detta. SKF i Göteborg håller redan på att utbilda så att man får den kompetens som efterfrågas. Även Volvo är engagerat i detta. Företagen behöver ju den här spetskompetensen och kommer att hjälpa till så att vi får möjlighet att genomföra detta.

Alla yrken kommer alltså att behövas, men det är mycket som kommer att förändras i förhållande till hur det har varit tidigare.