Camilla Hansén (MP) svarade Marie-Louise Hänel Sandström i en replik om Högskolan i debatten ”Protokoll 2022/23:107 Torsdagen den 11 maj” den 11 maj 2023.
Marie-Louise Hänel SandströmM· i sitt anförandeHögre utbildning har alltid varit en aktuell och viktig fråga. För mig personligen är den väldigt aktuell just nu eftersom äldste sonen snart går ut Chalmers efter fem år. Han blir civilingenjör, och han har varit…Fru talman! Högre utbildning har alltid varit en aktuell och viktig fråga. För mig personligen är den väldigt aktuell just nu eftersom äldste sonen snart går ut Chalmers efter fem år. Han blir civilingenjör, och han har varit väldigt nöjd med utbildningen. Arbetsmarknaden är också väldigt god för många av de civilingenjörer som går ut just nu.
Den yngste sonen har precis gått sitt första år på Chalmers och deltagit i Cortègen. Om inte alla här har sett den kan ni göra det nästa år, och jag rekommenderar den varmt. Ni kanske inte vet hur viktig den är, men den är otroligt viktig inte bara för studentlivet utan också för Göteborgs samarbete med högskolan. Det skojas med politiker och om vad som har hänt i näringslivet, men det är också något som faktiskt binder samman Göteborg med universitetsvärlden, vilket är väldigt viktigt.
Fru talman! Ett stort orosmoment vi just nu hör om egentligen dagligen är den kompetensbrist som råder inom väldigt många områden. Undersökningar visar att tre av fyra företag i dag har svårt att hitta rätt kompetens för dem. Vi ser detta även internationellt, vilket gör det än viktigare för Sverige att få bra utbildningar så att vi kan stå oss i den hårda konkurrensen internationellt. Det råder stor brist inom många områden, till exempel inom tillverkningsindustrin och it-sektorn men även inom miljö och hållbarhet.
Vi har ju glädjen att ha fått en batterifabrik i Sollefteå, och snart kommer det att komma en till i Göteborg. Det kommer även att komma fler i Västsverige - och kanske också i övriga Sverige.
Elektrifieringen är mycket viktig i den gröna omställningen och något som Moderaterna och Tidöpartierna prioriterar väldigt hårt. Här behövs också mycket specifik kompetens. Utbildningarna måste anpassas efter vad studenterna efterfrågar och framför allt efter arbetsmarknadens behov. Det råder en stor brist inom många yrken, till exempel serviceyrken. Här måste vi också komplettera utbildningarna så att vi får den kompetens som behövs.
Fru talman! För att råda bot på denna brist på kompetens behöver vi satsa redan i gymnasiet. Det är mycket viktigt att gymnasieutbildningarna håller en hög kvalitet, oavsett om det är en yrkesutbildning eller en teoretisk utbildning. Flera högskolor varnar tyvärr för brister inom till exempel matematik, vilket gör att studenterna inte klarar utbildningen på ett bra sätt. Flera tekniska utbildningar måste hålla extra matematikundervisning för att studenterna ska klara sin utbildning. På vissa högskolor är det en så liten andel som 40 procent som klarar sin utbildning eftersom många inte klarar av till exempel matematiken. Många klarar inte heller utbildningen inom den utsatta tiden. Det är alltså viktigt att vi satsar på utbildningen från början, och då är både grundskolan och gymnasiet viktiga.
Fru talman! Jag var på ett seminarium i går som anordnades av Forska Sverige. Där pratades det mycket om spännande pågående och framtida forskning. Det handlade främst om forskning kring hälsa och välstånd, vilket förstås är väldigt viktigt för all forskning.
Bland annat hölls ett anförande av den nytillträdda rektorn på Karolinska, Annika Östman Wernersson. Hon berättade om viktig forskning på KI, men hon berättade också att hon förutom att hon är rektor också undervisar bland annat blivande sjuksköterskor och läkare på KI. Skälet till att hon undervisar är att det är viktigt att behålla kontakten med studenterna men också att det ger henne väldigt mycket som föreläsare. Det är väldigt viktigt att se att utan studenter har vi inte någon högskola och heller ingen forskning, och hon betonade just att vi måste värna om studenterna.
Vi behöver också fler studenter till den högre utbildningen. Här arbetar Moderaterna och Tidöpartierna tillsammans. Hur ska vi då nå studenterna? Vi pratar givetvis om breddad rekrytering, men det gäller också att hitta rätt studenter till rätt utbildning och att anpassa utbildningarna till det som efterfrågas. Det måste också finnas lättillgänglig information om vad som finns och var utbildningarna finns. Man måste även kunna jämföra utbildningarnas kvalitet mellan olika lärosäten. Det handlar om att utveckla studievägledningen för att kunna nå studenterna och även vägleda dem. Man ska också kunna följa och redovisa examinerades etablering på arbetsmarknaden. Vi måste även tala om inom vilka yrken det finns brist.
Det är givetvis också viktigt att kvalitet går före kvantitet. Vi har mycket att göra för att nå studenterna och också tala om det viktiga med att ha en högre utbildning.
Fru talman! Det är viktigt att våra lärosäten anpassar sig efter samhällets utveckling. Utbildningarna måste vara mer flexibla. Detta har vi inte minst sett till exempel i samband med omställningsstudiestödet, som vi har pratat om i tidigare debatter här och som sjösattes förra året. Det kommer att krävas mycket mer flexibilitet liksom kortare och mer riktade utbildningar, till exempel.
Fru talman! Vi behöver även professorer och lektorer som undervisar på våra högskolor, för utan lärare hjälper det inte att vi har studenter. Kravet är att dessa arbetar efter en vetenskaplig, pedagogisk och konstnärlig skicklighet. Enligt UKÄ:s utredning är det nu nästan en jämn könsfördelning mellan män och kvinnor som forskar eller undervisar på lärosäten. När det gäller professorerna har det börjat utjämnas, men fortfarande är det fler män än kvinnor som är professorer. Just nu är det 68 procent män, så där har vi förstås också en del att göra.
Moderaterna ser också ett bekymmer med att antalet undervisningstimmar på högskolorna minskar. Även lärarna upplever detta som ett stort problem. En enkätstudie som har gjorts visar att administrationsbördan har ökat markant, vilket sker på bekostnad av tiden till föreläsningar. Färre undervisningstimmar leder till att studenterna faktiskt missar viktig undervisning som måste göras på plats av föreläsare. Det här behöver vi se över så att vi får en förbättring.
Fru talman! Jag minns min studietid som väldigt rolig, och många av mina kollegor säger också att det var den bästa tiden i livet. Men det kan också finnas svårigheter under studietiden. Det är en ny miljö för många, och studierna kan vara väldigt krävande. Då är det väldigt viktigt att Studenthälsovården finns. Den ska finnas över hela landet, men det varierar väldigt mycket. Jag har själv suttit som ledamot i Akademihälsan i Göteborg, som hade en väldigt välfungerande verksamhet, men vi behövde också sprida kunskap nationellt, för det var stor skillnad på hur studenthälsan fungerade. Den är otroligt viktig för våra studenter.
Moderaterna är mycket positiva till den webbportal för studenthälsovården som håller på att byggas upp. Det är Stockholms universitet, Linköpings universitet och UHR, Universitets- och högskolerådet, som tittar på den. Vi ser mycket positivt på detta för att kunna få en mer likvärdig studenthälsa i hela Sverige.
Fru talman! Moderaterna vill också värna den akademiska friheten, som vi har diskuterat mycket här tidigare. Den skrevs ju in som en principbestämmelse 2021. Vi ser också att man måste jobba aktivt med det både på lärosätena och i kommunerna. Det pågår utredning om det ska bli lag eller inte. Det är alltså inte färdigt, men att den akademiska friheten ska värnas är absolut viktigt.
Fru talman! Slutligen vill jag säga att Moderaterna och Tidöpartierna vill se färre politiska pekpinnar och inte lika mycket inflytande över forskning och utbildning. Vi vill se mer sakkunnighet om både forskning, utveckling och näringsliv hos rektor och styrelseledamöter. Det ska ställas stora krav på en bredd inom dessa styrelser.
Slutligen, fru talman, vill jag bara säga att Moderaterna och Tidöpartierna anser att utbildning är otroligt viktigt både för individ och för samhälle men också för framtiden. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Fru talman! Förra veckan ställde jag en fråga på frågestunden om regeringens beslut att korta mandattiderna för lärosätenas styrelser. Eftersom finansminister Elisabeth Svantesson svarade på allmänna frågor var det hon som svarade mig.
Till skillnad från utbildningsministern, som säger att det här är någonting man gör för att om 17 månader kunna välja in lämplig säkerhetspolitisk kompetens, svarar finansministern att man har fått signaler om att något inte är tillräckligt säkerhetsklassat eller tillräckligt bedömt och att man därför fattar ett aktivt och snabbt beslut för att se till att säkra processerna. Finansministern lägger till att vi nog alla tycker att det är klokt att vi vet vilka som sitter i styrelserna och att det inte förekommer någon otillbörlig påverkan.
Fru talman! Det jag reagerar på, liksom DN:s ledarsida häromdagen, är skillnaden mellan de båda statsrådens svar. Persson fokuserar på att det om 17 månader ska väljas in personer med bättre kompetens utifrån det säkerhetspolitiska läget, medan Svantesson fokuserar på att det nu finns signaler om bristande säkerhetsklassning och otillräckliga bedömningar och att det ska fattas beslut om att säkra processen. Det tolkar jag som att förändra processerna så att de blir säkrare.
Jag undrar var Moderaterna står som parti. Om det är akuta säkerhetspolitiska hot mot Sverige, som finansministern antyder i sitt svar, är det då en rimlig åtgärd att välja in nya ledamöter om 17 månader?
Fru talman! Jag tog med Säpos utredning som vi har pratat så mycket om i dag, där man säger just att man ser ett ökat säkerhetshot. Jag nämnde både Kina, Iran och Ryssland här. Det är egentligen det som är den tyngsta anledningen till att man vill göra den här tillfälliga förändringen. Precis som ledamoten Malm sa tidigare är ju tanken att det ska gå tillbaka till treårsförordnande igen efter det.
Jag vill inte recensera vad finansministern svarade. Men jag kan säga att det ju inte är sagt att man måste välja om alla efter 17 månader, utan man ska utvärdera situationen. Vi har inte sagt att det kommer att ske en helt ny tillsättning efter 17 månader. Det vet vi inte ännu. Säpo, FOI och flera andra har sagt att man vill ha en utredning där man tittar på säkerhetsläget. Det är där vi står, helt enkelt.
Jag tycker att det är bra att utbildningsministern har träffat och pratat med rektorerna för att diskutera och tala om varför man vill göra detta. Jag har precis som alla andra läst alla inlägg och brev som han har fått och förstått att det finns en ilska och oro från lärosätena, så det tycker jag är bra att han har gjort.
Fru talman! Jag blir fundersam över vad ledamoten tänker göra med sin förståelse för ilskan och oron som akademin visar upp, för det arbetet börjar för er i regeringen nu.
Det ni har gjort är att skada förtroendet mellan akademin och regeringen. Det behöver läkas, och det är regeringens ansvar. Det är inte bara Liberalernas ansvar för att de sitter på utbildningsministerposten.
Att det här är en tillfällig förändring kan vi ju säga, för den här regeringen, här och nu. Vi vet ingenting om kommande regeringar. Förordningen som regeringen beslutar över säger att man ska väljas på en bestämd tid upp till 3 år. Det vill säga, en annan regering kan ta 12 månader, någon annan 24 - vad man vill upp till 3 år.
Miljöpartiet vill lyfta in akademisk frihet i en bredare bemärkelse på grundlagsnivå. Tidöpartierna har aviserat en grundlagsutredning, och jag tycker att det skulle vara lämpligt att de tog bollen kring akademisk frihet där för att säkra friheten för akademin från regeringar som kan göra som de vill med styrelsernas mandatperioder.
Hur ser ledamoten på att säkra den akademiska friheten genom bättre grundlagsskydd och bättre lagskydd?
Fru talman! Först vill jag säga att Moderaterna självklart tar ett lika stort ansvar som Liberalerna, även om vi har en liberal utbildningsminister.
Jag är också väldigt mycket ute på högskolor och universitet och träffar rektorer. Vi tar alltså ett stort ansvar. Självklart ska vi dela på det för att kunna ha en diskussion och kunna förklara varför detta beslut har fattats.
Detta har hänt en gång tidigare. År 2016 gjorde man också en förkortning, sedan gick man tillbaka till tre år som det hade varit tidigare. Tanken är förstås att det ska bli så igen.
När det gäller grundlag eller lagändring diskuteras det. Vi har inte kommit fram till exakt hur vi ska göra. Men precis som jag sa i mitt anförande jobbar vi med att man måste implementera detta på lärosätena men också att man ska förankra hur det ska gå till med den akademiska friheten, som vi tycker är oerhört viktig.