Riksflödet
Logga in
D

Debatt i kammaren

8 juni 2023ärendedebatt

Forskning

Protokoll 2022/23:120 Torsdagen den 8 juni
3 anföranden0 replikerÄrendet
Anförande 21

Herr talman! Detta är en speciell dag i riksdagen, nämligen den årliga forskningsdagen. Och det är då väl att vi också debatterar vårt betänkande om forskning denna dag.

I utskottet har vi under förmiddagen fått lyssna på bland annat en professor i beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet och även en professor i kognitiv neurovetenskap från Karolinska institutet, vilket har varit otroligt värdefullt. Jag tror att alla inom politiken känner hur otroligt viktigt det är att lyssna till forskningen och ta del av den expertis som finns. Detta gäller förstås hela samhället.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Sverige är ett fantastiskt land om vi tittar på vad som har åstadkommits historiskt på utbildnings- och vetenskapsområdet. Sverige är en forskarnation. Det finns starka lärosäten, och de har bidragit oerhört mycket til…

Visa hela anförandet

Herr talman! Detta är en speciell dag i riksdagen, nämligen den årliga forskningsdagen. Och det är då väl att vi också debatterar vårt betänkande om forskning denna dag.

I utskottet har vi under förmiddagen fått lyssna på bland annat en professor i beteendevetenskapliga mätningar vid Umeå universitet och även en professor i kognitiv neurovetenskap från Karolinska institutet, vilket har varit otroligt värdefullt. Jag tror att alla inom politiken känner hur otroligt viktigt det är att lyssna till forskningen och ta del av den expertis som finns. Detta gäller förstås hela samhället.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Sverige är ett fantastiskt land om vi tittar på vad som har åstadkommits historiskt på utbildnings- och vetenskapsområdet. Sverige är en forskarnation. Det finns starka lärosäten, och de har bidragit oerhört mycket till utvecklingen, inte bara i vårt eget land utan i hela världen, med innovationer, uppfinningar och forskning, som ligger till grund för stora, omfattande och viktiga landvinningar inom medicin, teknik, ekonomi, industri, välfärd och mycket annat. Och vi ska förstås fortsätta att göra detta. Många av de stora samhällsutmaningar som vi nu står inför, inte minst klimatfrågan, kommer också att kräva mer kunskap och forskning för att vi ska kunna lösa dem.

Utbildning är också viktigt ur ett ideologiskt perspektiv. För mig som liberal handlar det om individens frigörelse och frihet. Forskningen kommer hela samhället till del, men den är ingenting utan sina forskare. Det är personer som investerar en enorm mängd tid och tankemöda i att fördjupa sig i ofta specifika, snäva och nördiga frågor för att hela tiden öka sin egen kunskap och bidra till allas ökade välbefinnande.

Forskningen är också viktig för att vi ska bli mer resistenta mot konspirationsteorier, desinformation, självutnämnda experter och lycksökare i största allmänhet. Kunskap stärker samhällets motståndskraft. En välutbildad folkmassa, herr talman, blir mycket svårare för en extremist att hetsa igång. En grupp som är välutbildad blir svårare för en demagog att manipulera och lura med enkla lösningar. Forskningen spelar en enormt viktig roll för att stärka, skydda och utveckla vår frihet och demokrati. Det är förstås en väsentlig skillnad mellan vad i stort sett hela vetenskapssamhället kommer fram till när de borrar allt djupare i frågor och tar fram klimatrapporter och klimatpaneler, eller vaccin mot corona, jämfört med vad en person hittar på några timmar genom att googla runt och kolla på klipp på Youtube.

Regeringen och riksdagen har höga ambitioner för forskningen i Sverige. Nästa höst kommer den forskningspolitiska propositionen - forskningsproppen kallad på politikerspråk - och då tar vi ytterligare steg för att långsiktigt stärka högre utbildning, forskning och innovationskraft för Sverige. Inte minst handlar detta om att stärka kvalitet och excellens, vilket också har haft ett stort stöd i utbildningsutskottets olika betänkanden. Detta är otroligt viktigt för att Sverige ska vara konkurrenskraftigt i framtiden så att vårt välstånd kan öka.

Herr talman! Bildning, kunskap, innovationer och forskning behöver näring för att växa. Det är därför vi som politiker har ett stort ansvar att säkerställa både resurser och goda förutsättningar för akademin i sin helhet. Högskolor och universitet ska självfallet alltid fokusera på det som har betydelse, till exempel när man tillsätter tjänster - meriter, kompetens och akademisk expertis.

Det varken ska eller får finnas dörrar inom akademin eller in till akademin som stänger ute individer på grund av exempelvis kön. Därför nämner vi också i betänkandet att regeringen har beslutat att även i fortsättningen ge berörd myndighet i uppdrag att stödja lärosätena i arbetet med jämställdhetsintegrering även under 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Som liberal är jag också särskilt stolt över att frågan om forskning om kvinnors hälsa har uppmärksammats i regeringens propositioner. Vad gäller budgeten för det här året kan vi konstatera att det tack vare detta också har tillkommit en förlängning och även en förstärkning av satsningen på forskning om inte minst kvinnors hälsa.

(Applåder)

Anförande 22

Herr talman! I dag debatterar vi utbildningsutskottets betänkande om forskning. Jag ställer mig givetvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall bara till reservation 2.

Att forskare fritt kan välja forskningsområde och forskningsmetod samt fritt kan publicera forskningens resultat är grundläggande för forskningens kvalitet och för en fungerande demokrati. Forskningspolitiken har också ett ansvar för att rikta resurser till att lösa angelägna samhällsproblem och bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv, men den måste samtidigt ge goda förutsättningar för fritt kunskapssökande. Grundläggande är att politiker eller politiska partier aldrig får styra över forskningens resultat eller vilka metoder som ska användas eller utöva påtryckningar mot enskilda forskare.

Sverige ska såväl nationellt som internationellt värna forskningens frihet och främja öppen vetenska…

Visa hela anförandet

Herr talman! I dag debatterar vi utbildningsutskottets betänkande om forskning. Jag ställer mig givetvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall bara till reservation 2.

Att forskare fritt kan välja forskningsområde och forskningsmetod samt fritt kan publicera forskningens resultat är grundläggande för forskningens kvalitet och för en fungerande demokrati. Forskningspolitiken har också ett ansvar för att rikta resurser till att lösa angelägna samhällsproblem och bidra till ett konkurrenskraftigt näringsliv, men den måste samtidigt ge goda förutsättningar för fritt kunskapssökande. Grundläggande är att politiker eller politiska partier aldrig får styra över forskningens resultat eller vilka metoder som ska användas eller utöva påtryckningar mot enskilda forskare.

Sverige ska såväl nationellt som internationellt värna forskningens frihet och främja öppen vetenskap. Att värna forskningens frihet är särskilt viktigt i en tid av faktaresistens och hot och hat mot forskare.

Herr talman! Med detta sagt går det inte heller att undvika att nämna regeringens ingrepp i tillsättningen av styrelser för våra lärosäten. Sveriges lärosäten är skarpa i sin kritik mot regeringen och ser regeringens agerande som ett misstroende mot de nuvarande styrelsernas kompetens. Vi socialdemokrater har fullt förtroende för tillsättningen av lärosätenas styrelser, och vi menar att den akademiska friheten ska råda även här.

Herr talman! En rapport från 2022 som Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, gjort visar att fler forskare och universitetslärare upplever ett allt hårdare klimat vid våra lärosäten. I rapporten beskrivs mer hat och hot från studenter och kollegor, och de tillfrågade säger att de därför undviker att uttala sig om känsliga ämnesområden och frågor. Rapporten visar också att det är kvinnor som utsätts för de flesta hoten och att förövaren är känd av den som utsätts.

Resultaten visar också att de flesta hoten kommer inifrån akademin, och det gör problemet extra stort. Vi riskerar att samhällsdebatten tas över av dem som är mest högljudda och hårdhudade. Här behöver akademin samhällets och politikens stöd för att kunna vara fri och obunden och inte känna sig begränsad vad gäller vad som får sägas och uttryckas.

Herr talman! Forskningen har under lång tid präglats av osäkra anställningar. Detta debatterar vi ständigt. Vi kan se att nästan var tredje forskare i dag är anställd på viss tid. Så kan det inte se ut. Vi socialdemokrater stärkte därför under förra mandatperioden forskningsbudgeten, och vi gjorde det bland annat för att långsiktigt skapa tryggare anställningar för en stor grupp av våra forskare. Detta är även viktigt ur ett jämställdhets- och arbetsmiljöperspektiv. Osäkra anställningar och bristfällig arbetsmiljö försvårar särskilt för kvinnor som vill satsa på en akademisk karriär. Dessutom utsätts kvinnor oftare än män för sexuella trakasserier i högskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Herr talman! I en studie från Vetenskapsrådet baserad på närmare 39 000 enkäter har studenter, doktorander, forskare och övrig personal svarat på frågor om arbetsmiljön och sexuella trakasserier. Studien visar att det vi kallar icke önskvärd sexuell uppmärksamhet, exempelvis frågor om privatliv eller blickar, i högre grad drabbar kvinnor och främst doktorander. Man ser också att många kvinnor riskerar att lämna högskolan på grund av en pressad arbetssituation och svårigheten att kombinera akademisk karriär med familjeliv och arbete. Här har våra lärosäten en resa att göra när det gäller jämställdhet och arbetsmiljöansvar.

Herr talman! Behovet av utökade investeringar av medel för forskning är stort. Därför är det viktigt för oss socialdemokrater att fortsätta investera långsiktigt i forskningen och höja de statliga forskningsanslagen. Under förra mandatperioden genomförde den S-ledda regeringen en nivåhöjning av de statliga medlen till forskning med 3,75 miljarder under perioden 2021-2024.

Forsknings- och innovationspropositionen innehöll också satsningar på forskning inom klimat och miljö, hälsa och välfärd, digitalisering, kompetensförsörjning och arbetsliv samt ett demokratiskt och starkt samhälle. Det är insatser som stärker Sverige i den internationella konkurrensen.

Herr talman! Sverige behöver också en särskild satsning på forskningsinfrastruktur som kan användas av forskningen men även av industrin. Det behövs en översyn av den statliga forskningsfinansieringen för att säkerställa att myndighetsorganisationen effektivt stöder forskning och innovation av högsta kvalitet. Den måste vara tydligt anpassad till samhällsutvecklingen och främja nationella och globala samarbeten samt tillgång till forskningsinfrastruktur. Den socialdemokratiska regeringen tillsatte därför den 1 juni 2022 en statlig utredning med uppgift att göra en sådan översyn.

Herr talman! Rymdfrågorna blir allt viktigare för Europa och här i Sverige. Vårt geografiska läge, vårt tekniska och vetenskapliga kunnande och redan existerande infrastruktur ger oss en unik möjlighet att tillhöra de ledande länderna på rymdområdet.

Rymdforskning har i dag stor betydelse för samhällsviktiga frågor som ekonomi, säkerhetspolitik och klimatarbete. För att kunna reglera detta viktiga arbete behöver vi anta en ny rymdlag. Det är ett arbete som påbörjades under den socialdemokratiskt ledda regeringen.

Regeringen bör skyndsamt lämna ett sådant förslag till riksdagen. Samtidigt finns det ett stort behov av att stärka resurserna för både rymdforskning och ett nationellt satellitprogram.

Herr talman! Sist men inte minst vill jag påpeka att den polarforskning som bedrivs genom isbrytaren och forskningsfartyget Oden är oerhört viktig för att öka kunskaperna om klimatförändringarna och de säkerhetspolitiskt viktiga polartrakterna.

Ett polarforskningsfartyg är en viktig resurs för Sverige och vår attraktivitet som samarbetspartner. Nu när Odens dagar är räknade behövs ett nytt polarforskningsfartyg som skulle befästa Sveriges ställning som ett ledande land inom polarforskningen.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Det är många motioner och yrkanden, och vi vet att det finns ett stort intresse. Men vi avstyrker de förslagen, och jag yrkar bifall till utskottets hela förslag i betänkandet.

Som min kollega Fredrik Malm berättade har vi i riksdagen i dag haft en forskningsdag. Det har varit oerhört intressant. För oss i utbildningsutskottet handlar det förstås om utbildning, inlärning och hjärnans utveckling. Det är väldigt spännande.

Vi var i andrakammarsalen. Den var fullsatt med forskare och politiker som ville tala om att möta komplexa utmaningar med hjälp av forskning. Det var oerhört intressant. Det är extra roligt att nu fortsätta att debattera forskning, eftersom forskning är ett av våra mest spännande områden.

Under Sveriges EU-ordför…

Visa hela anförandet

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Det är många motioner och yrkanden, och vi vet att det finns ett stort intresse. Men vi avstyrker de förslagen, och jag yrkar bifall till utskottets hela förslag i betänkandet.

Som min kollega Fredrik Malm berättade har vi i riksdagen i dag haft en forskningsdag. Det har varit oerhört intressant. För oss i utbildningsutskottet handlar det förstås om utbildning, inlärning och hjärnans utveckling. Det är väldigt spännande.

Vi var i andrakammarsalen. Den var fullsatt med forskare och politiker som ville tala om att möta komplexa utmaningar med hjälp av forskning. Det var oerhört intressant. Det är extra roligt att nu fortsätta att debattera forskning, eftersom forskning är ett av våra mest spännande områden.

Under Sveriges EU-ordförandeskap har jag de senaste månaderna varit med på två olika seminarier som var väldigt spännande, med deltagare från hela EU.

Det ena seminariet handlade om vetenskap och allmänhet. Det handlar om att få ut information till befolkningen så att man kan använda forskningen och förstår att forskningen är väldigt viktig. Vi hade en bred diskussion om hur man gör i Europa och hur till exempel politiker möter allmänheten. Man var väldigt intresserad av vårt nätverk här i riksdagen, Sällskapet riksdagsledamöter och forskare. Det är ett väldigt bra sätt att mötas och diskutera sådana viktiga frågor.

Det andra seminariet handlade om AI och medicinsk forskning. Vi vet att den medicinska forskningen har revolutionerats med hjälp av AI. Vi ser hur vi nu kan behandla sjukdomar på ett helt annat sätt. Vi ser nya möjligheter inom forskningen om hälso- och sjukvård.

Vi kan göra tydligare avbildningar genom till exempel röntgen med digitala versioner av våra röntgenapparater. Vi kan underlätta analys av medicinska data, påskynda läkemedelsutveckling och även precisionsmedicin. Det är oerhört viktigt. Vi kan använda AI på många bra sätt.

Det är också viktigt att alltid ha med etik för AI. Det är inte alltid det fungerar på bästa sätt. Men vi ska alltid ha med det som möjligheter. AI innebär också att många möjligheter finns inom teknik och bil- och flygindustrin. Det händer väldigt mycket nu, och det går väldigt fort.

Det finns något som heter Chat GTP, som säkert alla känner igen. Här finns många diskussioner. Är det en möjlighet? Är det bara något skrämmande, eller kan det vara en fluga? Det är viktigt att de etiska aspekterna alltid kommer med och också det kritiska tänkandet.

Jag gick in och ställde en fråga till Chat GTP om vad som är viktigt med forskning. Det kom upp väldigt mycket. Jag ska läsa upp en liten sammanfattning.

Det står: Sammanfattningsvis är forskning viktig för att främja kunskap, lösa problem, främja innovation, stödja utbildning och bidra till välgrundade beslut och politiska åtgärder. Genom forskning kan vi sträva efter att förstå världen bättre och arbeta mot en bättre framtid.

Det är en ganska bra sammanfattning, får man nog säga. Jag kan nästan säga att jag inte skulle ha kunnat göra det bättre själv, men det kan jag givetvis. Man får ändå vara väldigt nöjd med att Chat GTP är väldigt läraktig. Machine learning handlar om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Herr talman! Precis som Fredrik Malm nämnde gör vi under varje mandatperiod en forskningspolitisk proposition. Den förra kom i december 2020. Nu ser vi fram mot den nya forskningspolitiska propositionen under 2024.

Arbetet med den har påbörjats. Många är redan nu ivriga och kommer med remissvar innan remissen har gått ut. De vill vara med och tala om hur man ska förbättra och påverka forskningen och underlätta styrningen. Väldigt många remissvar kommer att komma in. Det är nästan ett hundratal remissinstanser.

Moderaternas och regeringens fokus ligger på excellens, internationalisering och innovation. Det ska bli jättespännande att jobba med det. Om ett drygt år står vi förhoppningsvis här med en väldigt bra forskningsproposition.

Herr talman! Sverige har ett väldigt gott rykte när det gäller forskningens höga kvalitet. Det ska vi förstås behålla. Men konkurrensen är väldigt stor globalt. Vi måste kämpa mycket för att hålla kvar vår excellens och kvalitet.

Därför måste vi också prioritera när vi satsar på forskning. Vi måste se vad det finns för framstående miljöer och forskningsområden. Det gäller strategiska mål inom till exempel teknikområdet.

Herr talman! Utrikesutskottets ledamöter talade här precis innan om vapenexport och även vapenforskning. Tyvärr har Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina gjort att intresset för forskning inom försvarsindustrin har ökat väldigt mycket.

Även rymdforskningen är också väldigt aktuell. Det gäller inom miljöarbetet men även inom försvarsforskning. Det är också två områden som regeringen prioriterar.

Herr talman! Efter budgetbeslut 2022 har forskningsfinansiärerna fått i uppdrag att i samråd med lärosäten arbeta med utvecklingen av en finansieringsmodell för att få en mer kvalitetsfinansierad fördelning av forskningsanslag. Det är väldigt viktigt hur forskningsanslagen fördelas. Det är någonting vi har jobbat väldigt mycket med. Regeringen vill se över den statliga finansieringen av extern forskning. Det är viktigt att den stöder forskning och även innovation som är av hög kvalitet men också är anpassad till samhällsutvecklingen.

Nationella samarbeten ska förbättras, men också internationella samarbeten måste kunna fungera väl. Det är också prioriterat att det ska vara en god tillgång till forskningsinfrastruktur.

Det finns också finansiärer inom EU. EU:s ramprogram för forskning och innovation, Horisont Europa, är en väldigt viktig del av forskningsfinansieringen. Det finns också stiftelser som finansierar forskning. Inom humaniora finns till exempel Riksbankens Jubileumsfond. Inom det privata finns till exempel Cancerfonden som arbetar för cancerforskning.

Herr talman! Trots att det finns många finansiärer och mycket forskning av hög kvalitet ser vi en minskande andel svenska forskare. Svenska forskare kommer inte som doktorander. De stannar inte kvar efter sin högskole- eller universitetsutbildning.

Ibland säger de att det tar för lång tid. Det är för osäker ekonomi. Näringslivet ser inte nyttan med att de har disputerat. Det måste vi förstås ändra på om vi vill behålla forskningen och ha duktiga svenska forskare i Sverige som också kommer ut internationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Moderaterna vill se ett ökat samarbete med akademin, kommunerna och näringslivet. Det är oerhört viktigt. Vi måste underlätta så att forskningen kommer ut i samhället, att teknik kan användas och kommersialiseras, så att man ser den riktiga nyttan av forskningen. Där har vi något viktigt att göra.

Moderaterna vill också skapa bättre forskningsvillkor för forskare så att de får en bra forskarmiljö som är mer ekonomiskt stabil och som ger dem möjligheter när de sedan kommer ut i arbetslivet.

Herr talman! En viktig fråga är forskningens frihet. Den är som vi vet reglerad i grundlagen. Även i högskolelagen står det tydligt att den akademiska friheten ska värnas.

För att få till ytterligare förbättringar har UKÄ, Universitetskanslersämbetet, fått en ändring i sitt regleringsbrev om en fördjupning när det gäller hur man kan arbeta mer för att främja den akademiska forskningen.

Slutligen vill jag nämna etikprövningslagen, där en diskussion har förts här. Jag vet själv som forskare att det är ganska krångligt med ansökningar till Etikprövningsmyndigheten. Det är mycket som ska fyllas i, och det kan ta lång tid. Det viktiga är att den mänskliga integriteten inte kränks. Nu krävs etikprövningar också inom humaniora. Dessa tar lång tid för forskarna och minskar den akademiska friheten, och därför vill Moderaterna och regeringen se över Etikprövningsmyndigheten och hur dess arbete ska fungera.

Avslutningsvis nämnde Mats Wiking från Socialdemokraterna att han fortfarande är arg över hur man har gjort med styrelserna i lärosätena. Jag vill bara säga att Moderaterna och regeringen jobbar med att det ska bli mindre politisk styrning. Vi tycker att det är viktigt med professionell styrning av lärosätena.

(Applåder)

(forts. § 7)