Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 8 i betänkandet och vill också påpeka att vi har ett särskilt yttrande under punkt 2.

Dynamiten 1865, ångturbinen 1883, primusköket 1888, skiftnyckeln 1892, det sfäriska kullagret 1907, blixtlåset 1910, kylskåpet 1921, Tetra Pak 1944, respiratorn 1950, pacemakern 1958 och nu senast färggrafiken på datorskärmar av Håkan Lans är alla exempel på epokgörande svenska uppfinningar.

Dessa uppfinningar skvallrar om vilken stor uppfinnarnation Sverige en gång varit. Är vi det i dag? Jag skulle faktiskt tveka att skriva under på det. Vi har tappat någonting som vi en gång hade. Vad är det då vi har tappat? Det är svårt att ge ett enkelt svar på det, men jag ska ge mina funderingar om det.

Med det sagt står sig svensk forskning hyfsat väl även i dag. Jag är övertygad om att vi kommer att få fram mycket bra forskningsresultat även i framtiden.

Det går inte att bara utbilda fram Håkan Lans-typer. Jag tror att alla här förstår det. Men vi behöver lite mer av Lans anda i svensk forskning, lite mer av genier som bryter ny mark och som gör det av en inre drivkraft och ren nyfikenhet. Vår forskningsinfrastruktur måste kunna ta till vara och vårda framtida Håkan Lans och få ut det mesta av de naturbegåvningar vi ändå har och framför allt kommer att få. Jag hävdar att vi inte behöver fler forskare i vårt land, men vi behöver fler Håkan Lans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Jag läste för ett tag sedan om Linnéuniversitetet som sökte en professorstjänst i design och visuell kommunikation. Av annonstexten kunde vi läsa att normkritik, dekolonialism, queerteori samt teorier om posttillväxt skulle utgöra perspektiv för forskningen. Det är ju politiska preferenser man sätter upp för en forskartjänst. Detta är, mina vänner, politiskt styrd forskning. Det anser i alla fall jag.

Det här är raka motsatsen till den anda som jag tycker att Håkan Lans representerar. Att ställa sådana krav är ett säkert recept på att bedriva improduktiv forskning som inte leder till vare sig nyttiga eller varaktiga genombrott.

Jag tror att detta är en förklaring till att den långa listan på banbrytande uppfinningar har stannat av. Med det sagt har utvecklingen stannat av i fler västländer. Det kan ju också vara så att vi har plockat de lågt hängande frukterna.

Håkan Lans blev med tiden hedersdoktor vid Uppsala universitet. Det är en hederstitel han verkligen var värd, vilket man tyvärr inte kan säga om alla sådana hederstitlar.

Herr talman! Låt mig tala om sunt förnuft.

På morgonen onsdagen den 29 mars såg jag ett nyhetsinslag i SVT om att ett forskarlag hade utvecklat automatiska drönare som följer cyklister och lyser upp vägen åt dem. Detta skulle ersätta dyr gatubelysning. Hade Håkan Lans kunnat lanserat något sådant? Jag tror inte det. Varför inte? Jo, för att vi har en annan uppfinning - cykellyset - som blir betydligt billigare att använda. Man kan med fördel i dag sätta en lampa, redan uppfunnen av Thomas Edison, på sin cykel. I dag är dessa cykellampor lika starka som bilstrålkastare. Jag har en själv.

Jag tror att avsaknaden av just sunt förnuft är en annan orsak till att vår forskning har halkat efter internationellt sett.

Herr talman! Lennart Bengtsson, vår kanske främsta klimatforskare i Sverige, höll ett föredrag om klimatförändringarna vid Senioruniversitetet i Sollefteå, anordnat av Folkuniversitetet. Ingen av de seniora forskarna hade något att invända emot själva föreläsningen. Men efter föreläsningen vägrade Folkuniversitetet att betala för den, då Bengtsson sades ha en avvikande uppfattning i klimatfrågan.

Bengtsson har skrivit 270 vetenskapliga artiklar i ämnet, och han är citerad i IPCC:s senaste rapport. Han förvägrades alltså ersättning för att han hade en avvikande uppfattning gentemot den som Rockström så ofta får tillfälle att framföra i våra tunga medier. Rockström må ha rockstjärnestatus, åtminstone i SVT, men det var väl vetenskaplighet vi skulle prata om?

Det hela kokar ned till att samma människor som pratar sig hesa om akademisk frihet och forskningens frihet egentligen anser: Tyck som jag, annars blir du exkluderad eller åtminstone utan betalning!

Det här skvallrar om samma ofria tankevärld som under Copernicus tid. Erkänn att solen rör sig kring jorden - annars . Lennart Bengtsson får väl säga som Galileo Galilei sa 100 år efter Copernicus - dock rör hon sig - för att inte brännas på bål av dagens katolska kyrka. Snälla församling, kan vi inte ta ett steg framåt och återvända till upplysningstiden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Vilka krav ska vi ställa på den konstnärliga forskningen, herr talman? Vi ställer ju krav på all annan forskning. Kan vi ens bedöma konstnärlig forskning? Oftast inte, skulle jag säga. Men ibland, vid sällsynta tillfällen, kan vi faktiskt det. Nu kan jag inte avhålla mig från att sparka in bollen i det öppna målet - med ett litet mått av vällust, måste jag erkänna.

För ett par månader sedan kunde vi läsa om att en docent i musikvetenskap vid Örebro universitet i sin forskning kommit fram till att misogyna män har en förkärlek för genren metal - jag hoppas att ni vet vad det är. Så här säger docenten i Expressenartikeln: "Pop har tydliga melodier som ska attrahera en så bred publik som möjligt medan metal ställer sig utanför det, kanske till och med lite utanför samhället." Journalisten som skrivit artikeln och refererar till docenten har tidigare uttalat sig om Yasin enligt följande: "Han kommer ut lite grann som en pappafeminist." Det är alltså samma Yasin som blivit dömd för kidnappningen av den nu mördade Einár.

Metal är misogynt, medan gangsterrap är lite pappafeministiskt - allt enligt musikforskningen, eller i alla fall skribenten. Man kan få misstanken att slutsatserna har mer att göra med de musikaliska preferenserna hos docenten och skribenten än med resultat av högkvalitativ forskning.

Herr talman! Jag skulle säga att detta är en bra bit ifrån beprövad erfarenhet och vetenskaplighet - och vanligt sunt bondförnuft.

Till sist, herr talman: Vid sidan av vetenskaplighet och beprövad erfarenhet kanske vi också skulle lägga till sunt förnuft i högskolelagen.

(Applåder)

Herr talman! Forskningen har en otroligt stor betydelse för Sverige som kunskapsnation och industrination men också för samhället och demokratiutvecklingen. Det är forskningen i alla dess former som hjälper oss att bemöta klimatkrisen och förstå samhället. Det är forskningen som pekar ut orättvisor, visar hur vi kan förbättra vården och utveckla utbildningen, ger förslag om nya ekonomiska system och mycket mer.

Vi har behov av att stärka den akademiska friheten, särskilt i dessa tider av kris och tillbakagång för demokratin. Då är det viktigt att våra forskare får förutsättningar för detta. Det innefattar inte bara att kunna välja vilket ämne man ska forska om, vilka metoder man ska använda och hur man ska publicera resultaten. Det är flera saker som påverkar forskares möjligheter till akademisk frihet.

Vi har universitet och högskolor som i dag jobbar underfinansierat. Några ser över hur de ska minska sina lärarledda timmar och lokaler. Forskare väljer att sluta som forskare på grund av den ekonomiska osäkerheten och dess implikationer på vad man väljer att forska om och inte. Ekonomin är alltså A och O för den akademiska friheten och dessutom en faktor som påverkar var vi kommer att stå som samhälle i framtiden.

Herr talman! Jag nämnde tidigare tillbakagången för demokratin. Den är tyvärr inte bara ett fenomen här i Sverige, utan vi ser ett krympande demokratiskt utrymme i ganska stora delar av världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Och hur påverkar det, eller kan det komma att påverka forskningen? Det kan påverka vilka områden forskare väljer att forska i, beroende på om de får stå ut med hat och hot eller om forskningen i vissa områden nedvärderas eller resultaten till och med ifrågasätts eller förminskas av till exempel politiken.

Vi har skräckexempel såsom Ungern där det har införts krav som gjort att rätten att bedriva utbildningsverksamhet inte längre bygger på professionella kriterier utan på politiska kriterier och där man har begränsat möjligheten för utomeuropeiska universitet att ingå samarbete med ungerska universitet. Ändringarna avsåg att attackera genusstudier, hbtq-arbeten och så vidare. Den ungerska regeringen pekade på nationalism och säkerhet men ville egentligen attackera dessa frågor politiskt genom den akademiska friheten.

Jag menar inte att samma sak sker här i Sverige, men jag pekar på hur farligt det kan vara. Däremot har samhällsklimatet gjort att vissa frågor har blivit svårare att prata om, och där önskar jag att forskare kunde presentera resultat utan att utstå hat och hot.

Förutom den akademiska friheten väljer jag att lyfta jämställdhetsfrågan. Den är också en begränsande faktor för vårt samhälle. Det finns mycket att göra för att öka jämställdheten vid Sveriges universitet och högskolor.

Sedan länge har vi ett forsknings- och högskolesamhälle där de flesta studenter väljer utbildningsplatser baserat på stereotypa könsrollsmodeller och där professorer till stor del är män och där män har lättare att avancera på positioner. Därför är det här arbetet ytterst viktigt.

Trots att kvinnor länge har varit i majoritet på grundutbildningen har män varit i majoritet på forskarutbildningen. Det finns olika skäl till det. Eftersom vi redan vet vilka skälen är och vi vet att det finns möjligheter att förbättra är detta någonting som vi faktiskt bör ta ansvar för.

Även anställningsformerna påverkar kvinnors möjligheter, och det måste vi också ha med i bilden. För så här kan vi inte ha det. Det är vår uppgift att arbeta för att motverka dessa skillnader.

Jag vill också lyfta frågan om djurförsök. För närvarande utsätts många djur för stort lidande vid genomförande av försök, och i en del fall även innan försöken genomförs. Förutom de djur som används för djurförsök finns också alla de djur som ska avla fram djuren till industrin och vilkas enda mål är att avla fram ett liv utan frihet.

EU:s försöksdjursdirektiv är mycket tydligt med att det slutliga målet för djurförsök är att ersätta alla försök på levande djur så snart det är vetenskapligt möjligt. Vänsterpartiet anser att det är hög tid att Sverige antar en plan för att möjliggöra detta. Det finns länder som har påbörjat ett sådant arbete, till exempel Nederländerna. Vi behöver alltså inte hitta på nya grejer utan kan ta de exempel som finns och följa dem.

Slutligen tar jag med mig samtalet vi hade med forskarna på forskningsdagen som anordnades i riksdagen i dag. Många lyfte att samhället inte kan byggas i stuprör. Då tänker jag på framtiden. Vi behöver nya forskare som tar plats om tio år, men i dag hotas många elever i grundskolan av att man inte har tillräckligt med lärare. Vi kommer att se konsekvenser av detta för Sverige som kunskapsnation och innovationsnation om tio till tjugo år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Jag är glad att ledamoten Mats Wiking yrkade bifall till reservation 2, för då kan jag yrka bifall till reservation 9 om jämställdhet.

Herr talman! En stark och levande demokrati bygger på grundläggande principer som en fri akademi, fria domstolar, fri press och fri kultur. Politiskt inflytande och kortsiktiga intressen får inte definiera forskningsfrågor, undervisningsmetoder eller val av pedagogik.

Akademisk frihet är mer än enbart den grundlagsskyddade friheten att fritt välja sina forskningsfrågor och sin forskningsmetod och publicering av resultatet. Akademisk frihet omfattar också högre utbildning, lärosätenas organisering och arbetet i klassrummet mellan lärare och studenter. Det skyddet är i dag inte tillräckligt starkt, och det är en diskussion som jag tror att vi behöver fokusera mer på.

Herr talman! För Miljöpartiet är vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet ett viktigt fundament. Oberoende grundforskning är viktig för Sveriges och hela världens utveckling. Samtidigt är det rimligt att en del av de pengar som samhället satsar kan vara föremål för politiska prioriteringar och strategiska satsningar.

När Miljöpartiet gör sina prioriteringar utgår vi från vår ideologiska grund: solidaritet med djur, natur och ekologiska system, solidaritet med världens människor och solidaritet med kommande generationer. Vi vill särskilt satsa på forskning som hjälper oss att hantera miljö- och klimatkrisen.

Det här får dock aldrig gå ut över grundforskningen. Därför har basanslagen en viktig roll att fylla för lärosätenas självständighet. De ska ge universitet och högskolor förutsättningar att fatta egna, långsiktiga beslut om sin forskning och värna lärosätenas integritet gentemot samarbetspartner. Ett lärosäte ska aldrig kunna hamna i en situation där bristande forskningsfinansiering gör att man inte avstår en finansiering med villkor som riskerar lärosätets självständighet eller den öppna och fria forskningen eller riskerar att leda till att man tar säkerhetspolitiska risker.

Vi tar allvarligt på politikens roll att just ge förutsättningar för den fria akademin att ge oss de kunskaper vi behöver för att kunna genomföra en rättvis omställning till ett hållbart samhälle med bibehållen respekt för akademins frihet och oberoende.

Den samhällsomvandling som vi står inför och som krävs för att bromsa och hantera konsekvenserna av klimatförändringarna utgör en delvis oöverblickbar utmaning. Det var någonting som också togs upp på förmiddagens seminarier: Hur kan man ta sig an de riktigt stora systemförändrande frågorna? Här har högre utbildning och forskning en nyckelroll att spela för att möjliggöra omställningen. Det krävs att det är en mångfald av områden och discipliner som bidrar till arbetet.

I såväl grundlag som högskolelag finns redan mandatet att aktivt arbeta för att främja en hållbar utveckling, och genom ett mångvetenskapligt angreppssätt får samhället en bred bild av klimatförändringarnas orsaker, utveckling och konsekvenser. Det behövs både naturvetenskaplig forskning, humanistisk forskning och samhällsvetenskaplig forskning. Även den konstnärliga forskningen har en del i detta arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning

Lärosätena har en enorm potential att utgöra en stark kraft genom utbildningen, forskningen och samverkan och genom sitt eget inre arbete, som de själva styr över. Precis som alla andra behöver de också intensifiera sitt arbete, och jag vet att det är någonting som händer på många av våra lärosäten.

När det gäller förutsättningarna för forskningen och finansieringen väntar vi såklart med spänning på att föra samtal med regeringen om den kommande forskningspropositionen. För att lärosätena ska kunna ta sig an detta krävs det att de verkligen har stöd både i finansiering och i sitt oberoende, både i bredd och i spets.

Herr talman! Vi lägger också fram en del förslag kring olika forskningsområden som vi tycker är viktiga just utifrån hur vårt parti prioriterar. Vår grund är att grundforskningen är fri men att det ändå är rimligt att göra vissa prioriteringar.

En sådan är att vi gärna skulle vilja se att det ges möjlighet till forskning för att upptäcka och hjälpa barn som utsätts för hedersförtryck eller hedersvåld och att vi stärker samhällets förmåga att agera så tidigt som möjligt till skydd för de barnen. Det handlar verkligen om solidaritet med människor. Här behöver vi forskningens stöd för att veta hur vi ska gå vidare.

En annan hjärtefråga för Miljöpartiet är djurrätt. Vi vill att Sverige ska investera mer i alternativa metoder för att kunna ha en djurförsöksfri forskning och leva upp till EU-direktivets mål om att ersätta djurförsök. Enligt EU:s försöksdjursdirektiv ska medlemsstaterna bidra till utveckling och validering av alternativa metoder och uppmuntra forskningen att styra bort från djurförsök.

De statliga anslagen har legat på ganska låg nivå under lång tid. Därför vill Miljöpartiet att Sverige tar fram en plan för hur man ska gå över till djurförsöksfri forskning och handlingsplaner för att minska antalet djurförsök inom olika forskningsområden. Detta är ett arbete som vi vill se stärkas, men de specifika frågeställningarna och lösningarna är självklart någonting som forskningen själv får ta fram.

Herr talman! Jag vill med det yrka bifall till reservation 16 om djurförsöksfri forskning.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 juni.)