Marie-Louise Hänel Sandström (M) om (forts. från prot. 42) Utbildning och universitetsforskning (forts. UbU1)

Fru talman! Jag är glad över att kunna inleda med att säga att jag står bakom betänkandet i sin helhet när det gäller utgiftsområde 16. Det känns mycket positivt.

Det har varit tre ganska intressanta dagar och kvällar med debatter, men kanske lite långa kvällar. Det påminner lite grann om ens egen studenttid när man satt uppe på kvällarna och studerade. Det har varit många intressanta diskussioner om utbildning i alla dess former från förskola, grundskola och upp till högskola och forskning.

Det är viktiga diskussioner som förs här. Vi har även haft arbetsmarknadsdiskussioner i debatten häromdagen. Vi vet att arbete och studier hör ihop. Man har mycket större chans att få ett arbete och försörjning i framtiden om man har genomgått studier i någon form.

Min kollega Josefin Malmqvist redogjorde förtjänstfullt för Moderaternas utbildningsbudget i måndags. Jag hoppas att ni kommer ihåg vad hon talade om då, men givetvis kommer ni ihåg de många viktiga saker hon sa. Jag kommer nu att ägna mig åt högskolor och forskning.

Fru talman! Målet för hela utgiftsområdet är att Sverige ska vara en framstående kunskaps- och forskningsnation. Det ska vara hög kvalitet och excellens. Det är egentligen målet med all utbildning som finns.

Moderaterna och våra samarbetspartier inom Tidöavtalet har som huvudprioriteringar att vi behöver stärka och utveckla Sveriges position så att vi kan fortsätta att vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. Vi ska inte dala utan behålla detta. Vi är en väldigt duktig nation. Trots vår litenhet är vi stora ute i världen.

Sedan 2016 har Moderaterna arbetat med frågan att vi vill att man ska kunna jämföra lärosäten när det gäller kvalitet. Det är viktigt att de håller hög kvalitet. Men studenterna ska också få möjlighet att se vilka universitet som håller högre kvalitet, var de lättare kan få arbete efteråt och vad de kan få i lön och så vidare.

Jag är glad att det nu genomförs. Man har gjort detta tillsammans med studenter, näringsliv och universitet. Nu har även Universitets- och högskolerådet fått i uppgift att se till att man genomför det så att studenter ska kunna jämföra. De ska kunna veta att våra lärosäten håller hög kvalitet och vilka som håller högre kvalitet än andra.

Fru talman! Vad som inte är slutbehandlat är det uppdrag som gavs att man skulle bredda rekrytering till bristyrken. Man skulle öka antalet platser. Där har man inte riktigt sett det mål som var tänkt. Det blev inte den måluppfyllelsen, åtminstone inte i delmålen som sattes.

Det förslaget finns kvar. Hjälper det att bara utöka antalet platser? Man måste först och främst fylla platserna, men det ska också vara hög kvalitet. Detta kommer att redovisas den 31 mars nästa år. Vi hoppas att vi får ett bra resultat där. Annars får man nog se över om detta var så lämpligt.

Fru talman! Att jag talar så mycket om att det är viktigt med kvalitet på utbildningen beror på att vi vet att det är avgörande för att man ska få människor att vilja studera men också för att de ska komma ut på arbetsmarknaden.

Vi vet också att det finns en stor oro för kompetensbrist. Vi talade en del om det i går när vi talade om studiestöd och omställningsstudiestöd. Många företag vittnar om kompetensbristen. Vi måste göra någonting åt detta så att vi har personal som kan arbeta med de nya innovationer som kommer till Sverige.

Vi är jättestolta över att det till exempel kommer batterifabriker till Göteborg, Mariestad, Borlänge och Skellefteå. Men vi måste också ha arbetskraft där.

Det sker en grön omställning som är väldigt viktig för alla lärosäten och även för näringslivet. Alla behöver ställa om här. I förmiddags hade vi besök av vår landshövding från Västra Götaland, Sten Tolgfors. Han talade precis om att alla samtal han hade med företag, näringsliv, regioner och kommuner handlade om den gröna omställningen. Det måste vi ha med i alla utbildningar och egentligen i alla samtal.

Fru talman! I regeringsförklaringen sa vår statsminister: "Det svenska näringslivet är ett drivhus för välstånd och innovation, men numera också en viktig miljörörelse - världsledande i hållbarhet och grön omställning. Regeringen kommer att vara en offensiv partner i det arbetet. Och alla de företagsamma människor som skapar jobb, välstånd och dynamik förtjänar vår respekt." Det tycker jag är mycket kloka ord. Utan utveckling stannar Sverige.

Fru talman! Vad vill då Moderaterna och samarbetspartierna ytterligare satsa på? Det finns väldigt många spännande områden. Kollegan Robert Stenkvist nämnde tidigare rymdforskningen. Den är otroligt viktig och spänner över många områden inom medicin-, klimat- och teknikforskning.

Esrange Space Center i Kiruna nämndes. Där vill vi absolut att det ska komma satellituppskjutningar. Redan nu pågår febril aktivitet med rymdforskning över hela världen. Vi vill att det ska förbättras så att vi får våra efterlängtade satellituppskjutningar.

Jag var på mitt livs första rymdvaka för någon månad sedan på Rymdstyrelsen när satelliten Mats sändes upp via Nya Zeeland. Det var fantastiskt roligt. Nu när vi har en rymdminister som heter Mats tänker jag att man kommer att stödja detta ytterligare.

Det som Mats ska göra är att mäta vågor i atmosfären och hur de påverkar klimatet. Det är oerhört viktigt. Det är en framtidsforskning som vi kommer att jobba mycket mer med.

Fru talman! Ytterligare en spännande sak som har hänt inom rymdområdet är att vi har fått en egen ny astronaut. Bland 22 500 sökande blev Marcus Wandt en av de 17 utvalda från hela världen. Han har tidigare varit stridspilot och även testpilot på Saab i Linköping. Han är förstås utbildad civilingenjör. Kan ni gissa var han har läst? Han har läst på Chalmers i Göteborg, såklart.

Högre utbildning kan också leda ut i rymden. Man kan alltså bli astronaut. Högre utbildning och även rymdforskning gör att vi kan få fler studenter att välja att läsa inom natur och teknik. Det är många som inte vill studera inom de områdena. Detta kan leda till att fler söker till de områdena.

Sverige arbetar mycket tillsammans med rymdforskning inom EU med ESA, European Space Agency. Det är väldigt viktigt att vi fortsätter det samarbetet. Vi har en ordentlig budgetsatsning där.

Vi har något som Moderaterna länge drivit på för. Rymdlagen har reviderats. Det gör att man numera kan arbeta mer med både offentlig forskning och näringslivsforskning inom rymdforskning.

Fru talman! I Tidöavtalet har vi skrivit mycket om att lärarutbildningen är väldigt viktig. Vi vill höja lärarnas status och utveckla lärarutbildningen och även höja lärarlönerna. Vi vill också minska lärarnas administrativa börda och satsa mer på speciallärare och elevhälsa. Lärarna är oerhört viktiga för all utbildning.

Vi vill också underlätta för lärare som vill forska och satsa på praktik nära skolforskning. En viktig fråga är hur vi kan rekrytera fler lärare. Vi vet att det finns akademiker som önskar läsa till lärare. Vi vill underlätta deras kompletterande pedagogiska utbildning. Den kallas för KPU.

Vi har väldigt mycket att vara stolta över i Sverige. När det gäller forskning har vi två anläggningar i Lund. Vi har ESS, European Spallation Source. Det är en forskningsanläggning som med neutronkällor gör det möjligt att studera material på molekylär och atomär nivå. Detta kan användas inom medicin, kemi, biologi, fysik och teknik. Det ska starta 2027.

Vi har också MAX IV som granne i Lund. Det invigdes 2016. Här skapas världens mest ljusstarka och mest fokuserade röntgenstrålar. Dessa två kan samarbeta för att till exempel utveckla mediciner med färre biverkningar. Det kan till exempel handla om att utveckla för att åtgärda antibiotikaresistens, något som är en stor oro i världen. Det finns många fler områden jag skulle vilja belysa, men jag får hålla mig inom ramen för debatten.

Ett stort bekymmer är att vi har färre svenska studenter som vill bli doktorander och forska. Det antalet minskar. Det är oerhört viktigt att få tillbaka intresset för detta.

Det gäller till exempel inom läkaryrket, som jag själv kommer från. Det är allt färre läkare som vill forska. Det beror oftast på att de är osäkra på finansieringen. De är osäkra på om de kan kombinera klinik och forskning. Men de ser det inte heller riktigt som en karriärstege.

Man ser inte i samhället vad man har för nytta av doktorander. Det finns flera områden där någon som har disputerat verkar vara överkvalificerad. Man vet inte vad man ska göra med den personen. Det måste vi förändra. Det gäller att näringsliv, kommuner och regioner ser nyttan av forskningen.

Fru talman! Moderaterna anser att utbildnings- och forskningsfrågor är mycket viktiga för individen, samhället och Sverige. Vi vill satsa oerhört mycket på all forskning.

Till sist vill jag önska all personal, riksdagskollegor och även alla lärare i Sverige som jobbar på alla utbildningsområden en god jul och ett gott nytt år.

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg och Oliver Rosengren (båda M).

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Lorena Delgado Varas, för frågan!

Jag kan inte svara på vilka som ska gå från sina arbeten, som ledamoten ville ha svar på, men vad jag kan säga är att vi ser en omfördelning i hur vi gör med ekonomin. Givetvis vill vi ju satsa på att ha kvar utbildning och våra förskollärare och lärare. Men vi har en omfördelning i finansieringen av detta. Jag kan dock lova att vi inte kommer att avskeda så många personer som ledamoten är orolig för, utan vi har en trygghet i hur vi vill ha försörjning, från förskolan, grundskolan och upp till gymnasiet och högskolenivå.

Fru talman! Tack, Lorena Delgado Varas, för den kompletterande frågan. Vi satsar mycket för att man ska kunna nå jämställdhet och ha en likvärdig skola redan från grundskolan och förskolan, så jag kan försäkra ledamoten om att vi inte kommer att lämna någon i sticket. Vi har absolut inga planer på det. Vi vill förstås att alla ska ha rätt till en utbildning och att det ska vara hög kvalitet och även att personalen ska ha en bra arbetsmiljö, från förskola och grundskola, i hela utbildningsområdet. Våra satsningar gör att det här kommer att fungera. Ledamoten behöver inte vara orolig för detta.

Fru talman! Tack så mycket för frågan från ledamoten Mats Wiking! Det stämmer mycket riktigt att vi tycker att omställningsstudiestödet är bra. Det blev ju, precis som ledamoten säger, en stor anstormning. Det är 22 000 som har sökt och som också kommer att gå igenom omställningsorganisationer där man ser vilka som har rätt att få omställningsstudiestöd.

Vi har tänkt att det startar nu från 2023 och kommer att vara helt utdelat till 2026; så är ju planen. Självklart kommer vi att ta hand om dem som blir beviljade. Detta kommer, som vi pratade om tidigare, att göras i samråd med och tillsammans med kommunerna, regionerna och företagen, så att vi löser det.

Många företag är förstås också väldigt intresserade av att få den här korrekta kompetensen. Jag vet att till exempel Northvolt är jätteintresserat av detta. SKF i Göteborg håller redan på att utbilda så att man får den kompetens som efterfrågas. Även Volvo är engagerat i detta. Företagen behöver ju den här spetskompetensen och kommer att hjälpa till så att vi får möjlighet att genomföra detta.

Alla yrken kommer alltså att behövas, men det är mycket som kommer att förändras i förhållande till hur det har varit tidigare.