Herr talman! Ledamoten Fredrik Malm tar upp väldigt många viktiga saker som vi självklart kan stå bakom. Precis som ledamoten säger finns det, som tur är, ett brett stöd för det studiesystem och det studiestödssystem som vi har i Sverige. Vi socialdemokrater vill även framåt vara med och utveckla det och göra det ännu bättre - förhoppningsvis i breda överenskommelser.

Fredrik Malm nämner i sitt anförande glädjande nog möjligheten för individer att växa som människor och att vi ska möjliggöra resor. Vi ska möjliggöra för alla att läsa en högre utbildning eller att bara studera på den utbildningsnivå där de själva ska ta steg. Senare i dag finns faktiskt en möjlighet att ta ställning för detta i och med Socialdemokraternas reservation om att tillkännage för regeringen att man bör se över studiestödssystemet och bidragsnivåer som helhet.

Jag anade att ledamoten Malm tycker att vi har generösa system men att generösa system kan bli bättre. Vad kommer Liberalerna att göra i regeringssamarbetet, och hur kommer de att arbeta för att stärka studenternas möjligheter att klara sig ännu bättre ekonomiskt? Vi ser ju att det just nu är tuffa tider för studenter i hela vårt land.

Herr talman! Det är positivt att vi förhoppningsvis kan ta steg när det gäller att förstärka studiestödet, för det är så jag tolkar ledamoten.

Den andra delen jag vill prata om är det som Fredrik Malm avslutade sitt anförande med, alltså omställningsstudiestödet. Det är som sagt ett väldigt viktigt system som har kommit på plats genom stora förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. De har gjort ett ansvarsfullt jobb för att människor ska kunna ställa om i livets alla skeden.

Det är glädjande att Fredrik Malm tycker att det är viktigt att hålla koll på implementeringsarbetet. De första rapporterna har vi i utskottet fått via CSN nu i veckan, och det kommer fortlöpande att ges information så att man kan se till att omställningsstudiestödet implementeras enligt intentionen i avtalet.

Från CSN får vi signaler om att de kanske redan under innevarande år behöver förstärkningar i ändringsbudgetar för att klara nuvarande ambitionsnivå och för att kunna handlägga alla de ansökningar som kommer in. Hela 27 000 har sökt detta stöd, vilket är långt mycket mer än vad alla har förberett sig på, och därför är det viktigt att vi här i kammaren och regeringen tar initiativ för att bibehålla den ambition som finns i alla förarbeten.

Jag vill ta tillfället i akt och fråga Fredrik Malm, som är ordförande i utskottet, vilka initiativ han tänker ta gentemot regeringen så att implementeringen och ambitionsnivån ligger fast och så att CSN klarar av att handlägga alla de ansökningar som kommer in.

Herr talman! Jag vill börja med att påpeka att vi socialdemokrater självklart står bakom samtliga våra reservationer i det betänkande som diskuteras, men för att vinna tid vid voteringen yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Det svenska studiestödet är ett av världens bästa studiestödssystem. Det kan låta högtravande och förmätet att säga så, men fakta är fakta. En stor anledning till att det är så är att studiestödssystemets tre huvudmål är brett förankrade och har stort stöd i den här kammaren. Det handlar om mål som att systemet ska verka rekryterande för både kvinnor och män och bidra till ett högt deltagande i utbildning. Det handlar också om att studiemedlen ska verka utjämnande mellan individer och grupper i befolkningen och leda till en ökad social rättvisa. Slutligen ska studiestödet även ha en god effekt på samhällsekonomin över tid.

Det är som sagt glädjande att det finns en så stor uppslutning bakom dessa mål. Målen är högt satta, och målen förpliktar. Trots att vi kan säga att vi har ett av världens bästa studiestödssystem finns det ändå saker att göra.

Jag tror att vi alla har sett, hört och läst om studenter som har det tufft i dessa tider. Det handlar om stora hyreshöjningar, hög inflation, höjda matpriser och höjda priser i kollektivtrafiken. Det är rapporter från Ystad och Malmö i söder till Luleå och Kiruna i norr.

Länsförsäkringar presenterade för mindre än en månad sedan en rapport som visade att endast på 4 av de 29 studentorter som granskades har studenterna möjlighet att få ihop sin ekonomi på de 12 052 kronor som bidrag och lån innebär under en fyraveckorsperiod. I Jönköping, där jag kommer ifrån, beräknas en student gå back ungefär 1 032 kronor i månaden, och då var Jönköping inte ens sämst i klassen.

Mot den verkligheten behöver vi politiker agera. Det är därför Socialdemokraterna har som mål att studiestödet ska stärkas. Vi anser att bidragsdelen behöver höjas betydligt för att på ett ännu bättre sätt verka för de huvudsakliga målen i studiestödssystemet. Det handlar som sagt om att bredda rekryteringen så att det inte spelar någon roll vilken samhällsbakgrund man har när man vill studera vidare. Det ska inte heller spela någon roll om anhöriga har möjlighet att skjuta till ekonomiska medel i slutet av månaden för att ekonomin ska gå ihop.

Därför behöver stödet stärkas för många olika grupper av studenter. Några grupper som jag vill lyfta fram är den grupp studenter som kanske redan har börjat jobba och ska gå till studier, studenter som har börjat bilda familj och studenter som har en funktionsnedsättning. Där behöver vi göra mer, och vi tycker att regeringen behöver agera för att stärka dessa grupper.

En annan grupp som är extra utsatt är personer som blir sjuka under tiden de studerar. För studenter som redan i dag har problem med att få studentekonomin att gå ihop och pressen av att lyckas med studierna blir det extra hårt om de råkar bli sjuka. Studenter som blir sjuka under sin studietid blir då mer stressade över att dels få ihop studieresultaten, dels få ihop ekonomin. Där behöver möjligheten till deltidssjukskrivning bli bättre.

Den förra regeringen påbörjade ett arbete med utgångspunkt i delbetänkandet Ökad trygghet för studerande som blir sjuka. Vi socialdemokrater anser att regeringen bör lägga ett förslag på riksdagens bord som underlättar för studenter som blir sjuka under sin studietid. Det måste vara möjligt att bli sjuk även som student.

Herr talman! Ett av alla stöd som finns inom studiestödet är studiestartsstödet. Det är ett viktigt stöd som når en liten grupp, men för den gruppen är stödet helt avgörande. Det är fråga om studenter som kanske aldrig hade börjat studera, lära sig språk eller kommit närmare arbetsmarknaden. Stödet är pricksäkert i fråga om att få personer in i egen försörjning och en möjlighet att utveckla sig eftersom en överväldigande majoritet av dem som får dessa stöd har utländsk bakgrund.

Vi socialdemokrater anser att även här behöver en översyn göras för att bland annat stärka stödets attraktivitet så att fler kommer i arbete. Det handlar också om en översyn av nivåer av stöd och hur man kan se på kravet på långvarig arbetslöshet.

Det sista området jag tänker gå igenom i dag handlar om omställningsstudiestödet. Denna omställningsreform är oerhört viktig för att göra det möjligt för fler att ta del av ett livslångt lärande. Stödet stärker människor och stärker vårt samhälle. Stödet innebär att fler får ekonomiska möjligheter att studera långt in i livet. Vi kan redan nu se hur stort trycket är. Cirka 27 000 har sökt stödet, och de första har redan börjat studera.

Det är viktigt att detta stöd följs upp av CSN så att det verkligen blir så bra som vi vill att det ska bli och som parterna har förhandlat fram. Detta innebär också att regeringens neddragningar på antalet utbildningsplatser kommer att göra det svårt för personer att komma in på sina utbildningar. Där kan vi bara hoppas att regeringen och Sverigedemokraterna tar sitt förnuft till fånga och ser till att det finns studieplatser.

Regeringen behöver också hålla uppsikt över vilka som får sina ansökningar beviljade. Det är viktigt att också de inom yrkesgrupper och grupper av personer som inte har lång studietradition beviljas omställningsstudiestöd, så att de kan stärka sin ställning på arbetsmarknaden och kompetensförsörja sig hela livet. Det är därför glädjande att så många av de första beviljade ansökningarna går till studenter som har sökt sig till yrkeshögskolor, som ger en snabb väg in i ett nytt yrke och arbetslivet. Det är också intressant att se att de flesta beviljade ansökningarna går till sökande till sjuksköterske, vårdadministratörs- och polisprogrammen. Det visar att många vill vara med och bidra till vår gemensamma välfärd och vårt gemensamma samhälle.

Med detta sagt hoppas vi socialdemokrater att regeringen säkerställer att implementeringen blir så bra som den kan bli och att stödet blir så bra som vi vill att det ska bli. Sveriges studiestöd är bra, och det ska fortsätta att vara bra. Men det kan bli ännu bättre.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill haka på det som ledamoten pratade om när det gäller omställningsstudiestödet och bristyrken, som hon lyfte upp. Jag hoppas att det bara var en felsägning och att jag tolkade ledamoten fel, men jag vill ändå få detta klargjort. En av de stora diskussionerna när det gäller implementeringen av omställningsstudiestödet har varit huruvida det bara ska ges till studenter som söker sig till bristyrken eller som förstärker sin position mot bristyrken.

Detta är något som parterna - Svenskt Näringsliv, LO och PTK - gemensamt vänder sig emot eftersom intentionen i avtalet är att det ska stärka individens ställning på arbetsmarknaden. Det ska också vara framåtsyftande och något som stärker individen framåt och alltså inte bara handla om att söka sig till bristyrken.

Det finns en passus om att man visst ska ta arbetsmarknadens behov i beaktande, men det är trots allt väldigt viktigt att det inte bara blir ett stöd för personer som söker sig till bristyrken. Det är också viktigt att ansökningar från personer som redan jobbar i ett bristyrke inte avslås, för även personer som i dag befinner sig i ett bristyrke kan behöva stärka sin ställning för att fortsätta inom det bristyrke de har eller vidareutveckla sig och gå till ett annat yrke.

Jag hoppas alltså att det inte är Moderaternas mening att omställningsstudiestödet endast ska gå till personer som söker sig till bristyrken.

Herr talman! Jag blev inte hundra procent lugn, men lite lugnare i alla fall. Bland det viktigaste just nu är implementeringen, och det är här parterna känner oro när det gäller hur det går för dem som är i bristyrken och som söker omställningsstudiestöd. Jag respekterar att vi får se hur myndigheter och överprövningsnämnder tolkar lagstiftningen och den överenskommelse som finns, men där ligger alltså den största oron just nu hos parterna.

I omställningsstudiestödet är parterna kanske de viktigaste aktörerna, för det var genom tuffa förhandlingar mellan Svenskt näringsliv, PTK och LO som man kom fram till detta stöd - som nu är ett av världens bästa - i samverkan med staten. Staten täcker upp med mycket pengar i de här medlen, som vi kommer att trappa upp.

Vi går inte med full styrka nu, men när stödet väl är utbyggt runt 2026 kommer runt 40 000 att kunna omfattas av det, vilket är glädjande. Det är fantastiskt att vi nu möjliggör att ställa om mitt i livet. Vi har ett bra studiestödssystem, men just omställningen har kanske varit en av de problematiska delarna, och här tar vi verkligen ett krafttag om det.

Detta är alltså något som vi socialdemokrater verkligen kommer att följa upp för att se att regeringen gör rätt när det gäller implementeringen av omställningsstudiestödet. Det gäller både i fråga om bristyrken och det som jag ställde en fråga om tidigare till ledamoten Malm, nämligen det ändringsäskande som CSN kom med för att ens kunna bibehålla ambitionen. Vi hade helst sett att man i samverkan med CSN hade kunnat skruva på hur vi kan snabba på processen och gå fortare fram, men CSN hävdar alltså att de behöver mer medel enbart för att bibehålla ambitionen. Hur ser Moderaterna på det, och hur kommer Moderaterna att agera i de budgetförhandlingar som kommer att äga rum här under våren?

Herr talman! Jag vill först yrka bifall till reservation 9 i betänkandet.

Som tidigare sagts har vi all anledning att känna oss stolta över det studiestödssystem vi har i vårt land. Det råder i stort sett en stor enighet bland oss riksdagspartier om att vi vill värna det svenska generösa studiestödssystemet. Visst är det så att vi har olika åsikter om detaljerna; vissa delar behöver bli generösare, och andra delar behöver stramas åt.

Målet för vårt studiestöd kan man också dela upp i tre bitar: Det ena är att ge den enskilda människan, oavsett social bakgrund, en möjlighet att skapa sig en framtid, att möjliggöra det livslånga lärandet som det ibland också kallas. Det andra är att säkra en god ekonomisk utveckling, och det tredje är att stärka upp en kompetensförsörjning för vårt land.

Det sista har väl haltat något, inte minst när det gäller kompetensförsörjning inom välfärdssektorn. En av välfärdsstatens främsta pelare är att kunna ge sina medborgare en tillgänglig och god vård i hela landet. Kompetensförsörjningen är ett enormt problem inom vården - detta vet vi alla och vill göra något åt.

På landsbygden eller i glesbygden är det ofta än svårare att rekrytera läkare och sjuksköterskor, vilket riskerar att underminera såväl vårdens kvalitet som patientsäkerheten. Att locka läkare till landsbygden är inte bara en utmaning för oss här i Sverige utan i hela den industriella världen.

I landsbygdsområden i USA finns ett system där läkare kan förbinda sig att arbeta ett antal år, varefter de får sina studieskulder reducerade. Vi sverigedemokrater tycker att systemet är intressant och bör utredas för svenska förhållanden. Man kan även tänka sig att applicera motsvarande system på sjuksköterskor, för att de ska vilja söka sig till mindre attraktiva orter eller till glesbygden.

Herr talman! Att lösa kompetensförsörjningen inom vården kräver en bred palett av åtgärder, och om vi menar allvar med orden "hela Sverige ska leva" bör vi även se över möjligheten med reducering av studieskulder för läkare och sjuksköterskor på landsbygden.

(Applåder)

Herr talman! Även här vill jag prata om omställningsstudiestöd, för vi har nu hört samtliga regeringspartier och även stödpartiet Sverigedemokraterna. Just omställningsstudiestödet är kanske den hetaste frågan på studiestödsområdet just nu, i och med att det gäller nyimplementering och vi verkligen vill att den här omställningsmöjligheten blir så bra den bara kan bli. Det är egentligen inte för att vara jobbig som jag vill ställa frågor, utan det är för att jag vill att detta ska bli så bra det bara kan bli.

Det är därför intressant att höra hur Kristdemokraterna ser på debatten om hur vi ser på intentionerna i avtalet - om den partsöverenskommelse som ingicks mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK också kommer att följas upp och hur Kristdemokraterna ser på detta. Det gäller framför allt den del som handlar om hur vi ska anpassa stödet för dem som är i bristyrken och ska till ett bristyrke eller kanske ett annat yrke. Det handlar ju trots allt - här är lagstiftningen tydlig - om att individen äger rätten att ansöka om det man anser sig behöva för att stärka sin ställning, i samråd med en omställningsorganisation.

Jag vill därför höra hur Kristdemokraterna ser på intentionerna i avtalet och hur Kristdemokraterna kommer att jobba både i regeringen och i utskottet för att avtalets och lagstiftningens intention ska implementeras.

Herr talman! Nu har jag hört samtliga regeringspartiers företrädare stå och prata om den här frågan. Det spretar lite för mycket för att jag ska känna mig helt lugn och trygg med att regeringens och regeringspartiernas företrädare kommer att arbeta aktivt med detta, framför allt när det gäller att skruva i hur tungt arbetsmarknadens behov och bristyrkeskompetensen ska väga. Hur vet vi vad som är bristyrken i framtiden? Vi har bra koll på det, men var kompetens saknas är ju något som kan svänga ganska fort. Därför behöver vi omställningsstudiestödet.

Studenter och högskolor brukar faktiskt vara väldigt bra på att hitta matchning, för studenter vill ju komma till ett jobb, och de brukar allt som oftast söka sig till utbildningar som leder till jobb, för det är det de vill. De vill inte komma ut i arbetslöshet när de har lagt tre, fyra eller fem år på en utbildning, utan de brukar vara bra på att hitta sin egen matchning. Det är likadant med högskolor och universitet - de vill matcha så bra som möjligt.

Därför är det viktigt att hitta principerna för var man ska gå. Det står också i partsöverenskommelsen att om väldigt många söker och man följer de riktlinjer och delar som finns i lagstiftningen är det först till kvarn-principen som gäller. Då tittar man på ansökningarna när de kommer in, och så beviljar man i tur och ordning. Tar pengarna slut så är de slut. Det är på detta sätt man har förhandlat i detta.

Det är jätteviktigt att vi utbildar till bristyrken, men då kanske inte enbart omställningsstudiestödet ska ta det ansvaret. Det ansvaret var ju en del av förhandlingen när det gäller flexibilitet och omställning som skulle just trygga arbetstagarnas rättigheter och möjlighet att ställa om i en föränderlig tid. Att rucka på detta och vikta över även denna del till företagens fördel känner jag mig som socialdemokrat inte riktigt trygg med.

Herr talman! Under mycket märkliga omständigheter tvingades fackförbunden in i en process under förra mandatperioden för att reformera LAS, lagen om anställningsskydd. I praktiken löd hotet: Kom överens om försämringar, annars kommer vi att göra ännu större försämringar.

Ansvariga för det hela var Centerpartiet, som ställde det som ett krav för att släppa fram regeringen. De partier som nu utgör regering gladde sig dock storligen och gottade sig åt den olycka som var nära förestående.

Resultatet av förhandlingarna blev kraftiga försämringar av anställningsskyddet för arbetstagarna. Arbetsgivarna gick dock praktiskt taget skadeslösa genom processen. Endast ett parti protesterade mot hela hanteringen, och det var Vänsterpartiet. Man lade stor möda från både regering och arbetsgivarorganisationer på att det hela skulle framstå som en helt normal process. Det är inte utan att man drar sig till minnes en gammal välkänd refräng: "Sida vid sida, tillsammans hjälps de åt . staten och kapitalet, två vargar fromma som lamm."

Anställningsskyddet luckrades upp, men för att inte arbetstagarna skulle gå helt lottlösa beslutade sig staten för att skjuta till medel. Resultatet blev omställningsstudiestödet. Det är en reform som förvisso är bra i sig men som har näst intill noll relation till de förhandlingar som skedde mellan parterna på svensk arbetsmarknad. Det syftar till att människor ska kunna omskola sig, men det är inte direkt kopplat till dem som hotas av eller rent av drabbats av arbetslöshet. Arbetsgivarna behöver inte ens finansiera en liten del av reformen.

Det går alltså att konstatera att LAS-förhandlingarna kostade arbetstagarna mycket trygghet och arbetsgivarna ingenting. I stället är det studenterna, gamla som nya - i många fall arbetstagare själva - som i slutändan ska betala kalaset genom höjda studieskuldsräntor.

Det här är så vulgärt att det är svårt att finna ord för det. Under gårdagen debatterades skatt för övervinster för elbolagen. Det gjordes ett stort nummer från regeringspartiernas sida av att man inte kan fatta retroaktiva beslut. Visserligen är detta helt felaktigt eftersom EU-förordningar gäller som lag och det därför inte var fråga om någon retroaktivitet, men det är en annan debatt som vi inte ska fördjupa oss i närmare här. Men principen är riktig i sak. Regeringen anser uppenbarligen att den principen är viktig att upprätthålla när det gäller storkapitalet, men när det gäller vanligt folk finns uppenbarligen inte det hindret.

Hundratusentals människors förutsättningar förändras för att de nu ska vara med och finansiera försämringarna i lagen om anställningsskydd. "Staten och kapitalet, de sitter i samma båt, men det är inte de som ror, som ror så svetten lackar."

Vänsterpartiet anser att omställningsstudiestödet är en bra reform i sig, men finansieringen borde vara arbetsgivarnas ansvar, åtminstone i någon del. På det sättet skulle det i slutändan inte vara enbart arbetstagarna som betalade priset för försämringarna i LAS. Samtidigt borde studielånens räntor återgå till den modell som gällde före 2023.

Jag yrkar bifall till reservation 4.

Herr talman! Precis före jul debatterade vi statsbudgeten här i kammaren och då även budgeten för studiestöd. Då var Miljöpartiet det enda partiet som lade pengar på bordet till studenterna för att höja studiebidraget. Nu debatterar vi ledamöternas motioner från den allmänna motionstiden, och vad man kan göra med sina idéer om studenternas möjlighet till ett bra liv som student beror lite på om man lade pengar på bordet eller inte när vi diskuterade budgeten.

För Miljöpartiet är studenterna i fokus, och jag vill inleda med att lyfta fram studenternas ekonomiska situation här och nu, efter en lång tid av inflation och ökade priser.

Redan förra våren konstaterades att singelstudenter är en grupp som hamnar i kläm när det gäller ekonomin så som den har utvecklats i och med anfallskriget i Ukraina. Det är en grupp som också får väldigt lite uppmärksamhet.

Vi har hört om studenter som flyttat hem till föräldrar, som avbrutit sina studier eller kanske har fått dela boende på ett sätt som de inte hade planerat för att ha råd när priserna steg och det inte gjordes några satsningar som passade studenterna. Det fanns förslag som handlade om att ge pengar i handen till dem som ägde en bil, men om man är en yngre student är det kanske just vad man inte gör.

Nu har studiemedlet höjts, som det har påpekats, genom den sedvanliga uppräkningen, men detta ger inte mer pengar i handen för en grupp som har en väldigt liten ekonomi. Det vi vill se är en reell höjning av studiebidraget.

Nog om budgetfrågor - nu är det motionsbetänkandet som ska debatteras. Jag vill lyfta upp några frågor som Miljöpartiet tycker är särskilt viktiga. Det handlar om tryggheten för studenterna vid sjukdom och vikten av att omställningsstudiestödet implementeras på bästa sätt.

Sveriges studenter investerar många år av sitt liv för att vårt land ska fortsätta att vara en framstående kunskapsnation. De lägger var och en grunden för att kunna bidra med sin kompetens som lärare, sjuksköterskor ingenjörer, ekonomer, kemister eller forskare, för att ge andra möjlighet till högre kvalificerade studier längre fram och innovationskraft i Sverige. Högre utbildning är inte längre något som är få förunnat utan något som många kan ta del av, och man gör detta vid olika tidpunkter i livet. Vi ser också hur studiestödet utvecklas för att matcha detta.

Det är därför problematiskt att studenternas sociala skyddsnät upplevs som osäkert. Studenter har inte råd att bli sjuka, och de riskerar att falla igenom det sociala skyddsnätet. Här finns det utredningar som bereds på Regeringskansliet, och förslagen behöver komma fram så att vi kan granska dem och debattera dem här i riksdagen.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservation 7, som innebär just att studenters villkor vid sjukdom ska bli bättre. Det är Miljöpartiets åsikt att skyddet behöver vara mer likt det skydd som finns för arbetstagare.

Herr talman! Miljöpartiet har i alla år drivit frågor om att man ska kunna utveckla sin kompetens flera gånger i livet genom studier, också senare i livet. Den satsning som genomfördes för många år sedan - det gröna friåret - är kanske bekant. Där hade man möjligheten att utbilda sig eller starta företag, och på den tiden fick man faktiskt välja att göra precis vad man ville. Under tiden ersattes man av någon som var arbetslös och vikarierade på ens tjänst. Friårsvikariaten var något som fick fart på mångas karriär på den tiden, men det är ganska länge sedan.

I januariavtalet återkom tanken om en reform som skulle ge möjlighet till utveckling för ens egen skull, mitt i arbetslivet. Det kallades utvecklingstid. Men detta slaktades av en majoritet i den förra riksdagen. Nu är vi här, och det har blivit verklighet att vi har ett omställningsstudiestöd för att man mitt i livet ska kunna förkovra sig, utbilda sig och utvecklas för att stå starkare på arbetsmarknaden.

Vi ser nu hur stödet implementeras. Det var uppenbarligen väldigt efterlängtat, för CSN översköljs av ansökningar och har svårt att hantera dem alla. CSN behöver få möjlighet att göra detta på bästa sätt. Det handlar om att handlägga i hög takt men också om att utveckla ett bra systemstöd för att hantera omställningsstudiestödet så att vi kan följa upp det på ett bra sätt, som flera har nämnt tidigare.

Studiestöd

Det är också viktigt att regeringen värnar reformens syften och följer upp vad som händer vid lärosätena och hos andra utbildningssamordnare och vad konsekvensen blir för studenterna, både studenter med omställningsstudiestöd och andra studenter. Det här ser jag fram emot att följa. Det är en reform som vi i Miljöpartiet är stolta över och som ger möjlighet för många att utvecklas mitt i livet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)

Förskolan