Fru talman! Här finns en del intressant som man kan diskutera vidare kring. Jag håller absolut med om att det inte alltid är en universitetsutbildning som behövs för att stärka någons ställning på arbetsmarknaden. Det är därför omställningsstudiestödet är bredare än så. Men nog tror jag att högre utbildning behöver ta en roll. Jag tror att det blir lättare att ta den rollen om man känner det politiska stödet att det finns en vilja att investera i högre utbildning.

Min andra fråga handlar också om Centerpartiets markeringar med att dra ned. Det som förvånar mig är att det ibland är små pengar. När man vill satsa på förskolan drar man till exempel ned på kompetensutveckling för förskollärare och lärare. I förskolan finns en yrkesgrupp som arbetar otroligt hårt. Man beskriver gång på gång, bland annat via Förskoleupproret, hur arbetssituationen blir alltmer pressad. Samtidigt vågar jag säga att våra partier är helt överens om att förskolan lägger grunden för vidare utbildning. När förskolan fungerar väl får barn möjlighet att växa till starka individer.

Jag skulle helt enkelt vilja höra hur ni vill utveckla förskolan. Jag bjuder in till ett samarbete där. Vi i Miljöpartiet lägger 2 miljarder på ett likvärdighetsbidrag för förskolan. Det är ett nytt anslag i statsbudgeten som vi står för. Där skulle vi kunna göra saker tillsammans. När man jobbar med oss i utbildningsfrågor handlar det om att satsa på och investera i utbildning och dem som jobbar inom utbildning. Det skulle vara intressant, fru talman, att höra om ledamoten Ådahl är nyfiken på att borra lite i detta.

Fru talman! Jag är glad över att kunna inleda med att säga att jag står bakom betänkandet i sin helhet när det gäller utgiftsområde 16. Det känns mycket positivt.

Det har varit tre ganska intressanta dagar och kvällar med debatter, men kanske lite långa kvällar. Det påminner lite grann om ens egen studenttid när man satt uppe på kvällarna och studerade. Det har varit många intressanta diskussioner om utbildning i alla dess former från förskola, grundskola och upp till högskola och forskning.

Det är viktiga diskussioner som förs här. Vi har även haft arbetsmarknadsdiskussioner i debatten häromdagen. Vi vet att arbete och studier hör ihop. Man har mycket större chans att få ett arbete och försörjning i framtiden om man har genomgått studier i någon form.

Min kollega Josefin Malmqvist redogjorde förtjänstfullt för Moderaternas utbildningsbudget i måndags. Jag hoppas att ni kommer ihåg vad hon talade om då, men givetvis kommer ni ihåg de många viktiga saker hon sa. Jag kommer nu att ägna mig åt högskolor och forskning.

Fru talman! Målet för hela utgiftsområdet är att Sverige ska vara en framstående kunskaps- och forskningsnation. Det ska vara hög kvalitet och excellens. Det är egentligen målet med all utbildning som finns.

Moderaterna och våra samarbetspartier inom Tidöavtalet har som huvudprioriteringar att vi behöver stärka och utveckla Sveriges position så att vi kan fortsätta att vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. Vi ska inte dala utan behålla detta. Vi är en väldigt duktig nation. Trots vår litenhet är vi stora ute i världen.

Sedan 2016 har Moderaterna arbetat med frågan att vi vill att man ska kunna jämföra lärosäten när det gäller kvalitet. Det är viktigt att de håller hög kvalitet. Men studenterna ska också få möjlighet att se vilka universitet som håller högre kvalitet, var de lättare kan få arbete efteråt och vad de kan få i lön och så vidare.

Jag är glad att det nu genomförs. Man har gjort detta tillsammans med studenter, näringsliv och universitet. Nu har även Universitets- och högskolerådet fått i uppgift att se till att man genomför det så att studenter ska kunna jämföra. De ska kunna veta att våra lärosäten håller hög kvalitet och vilka som håller högre kvalitet än andra.

Fru talman! Vad som inte är slutbehandlat är det uppdrag som gavs att man skulle bredda rekrytering till bristyrken. Man skulle öka antalet platser. Där har man inte riktigt sett det mål som var tänkt. Det blev inte den måluppfyllelsen, åtminstone inte i delmålen som sattes.

Det förslaget finns kvar. Hjälper det att bara utöka antalet platser? Man måste först och främst fylla platserna, men det ska också vara hög kvalitet. Detta kommer att redovisas den 31 mars nästa år. Vi hoppas att vi får ett bra resultat där. Annars får man nog se över om detta var så lämpligt.

Fru talman! Att jag talar så mycket om att det är viktigt med kvalitet på utbildningen beror på att vi vet att det är avgörande för att man ska få människor att vilja studera men också för att de ska komma ut på arbetsmarknaden.

Vi vet också att det finns en stor oro för kompetensbrist. Vi talade en del om det i går när vi talade om studiestöd och omställningsstudiestöd. Många företag vittnar om kompetensbristen. Vi måste göra någonting åt detta så att vi har personal som kan arbeta med de nya innovationer som kommer till Sverige.

Vi är jättestolta över att det till exempel kommer batterifabriker till Göteborg, Mariestad, Borlänge och Skellefteå. Men vi måste också ha arbetskraft där.

Det sker en grön omställning som är väldigt viktig för alla lärosäten och även för näringslivet. Alla behöver ställa om här. I förmiddags hade vi besök av vår landshövding från Västra Götaland, Sten Tolgfors. Han talade precis om att alla samtal han hade med företag, näringsliv, regioner och kommuner handlade om den gröna omställningen. Det måste vi ha med i alla utbildningar och egentligen i alla samtal.

Fru talman! I regeringsförklaringen sa vår statsminister: "Det svenska näringslivet är ett drivhus för välstånd och innovation, men numera också en viktig miljörörelse - världsledande i hållbarhet och grön omställning. Regeringen kommer att vara en offensiv partner i det arbetet. Och alla de företagsamma människor som skapar jobb, välstånd och dynamik förtjänar vår respekt." Det tycker jag är mycket kloka ord. Utan utveckling stannar Sverige.

Fru talman! Vad vill då Moderaterna och samarbetspartierna ytterligare satsa på? Det finns väldigt många spännande områden. Kollegan Robert Stenkvist nämnde tidigare rymdforskningen. Den är otroligt viktig och spänner över många områden inom medicin-, klimat- och teknikforskning.

Esrange Space Center i Kiruna nämndes. Där vill vi absolut att det ska komma satellituppskjutningar. Redan nu pågår febril aktivitet med rymdforskning över hela världen. Vi vill att det ska förbättras så att vi får våra efterlängtade satellituppskjutningar.

Jag var på mitt livs första rymdvaka för någon månad sedan på Rymdstyrelsen när satelliten Mats sändes upp via Nya Zeeland. Det var fantastiskt roligt. Nu när vi har en rymdminister som heter Mats tänker jag att man kommer att stödja detta ytterligare.

Det som Mats ska göra är att mäta vågor i atmosfären och hur de påverkar klimatet. Det är oerhört viktigt. Det är en framtidsforskning som vi kommer att jobba mycket mer med.

Fru talman! Ytterligare en spännande sak som har hänt inom rymdområdet är att vi har fått en egen ny astronaut. Bland 22 500 sökande blev Marcus Wandt en av de 17 utvalda från hela världen. Han har tidigare varit stridspilot och även testpilot på Saab i Linköping. Han är förstås utbildad civilingenjör. Kan ni gissa var han har läst? Han har läst på Chalmers i Göteborg, såklart.

Högre utbildning kan också leda ut i rymden. Man kan alltså bli astronaut. Högre utbildning och även rymdforskning gör att vi kan få fler studenter att välja att läsa inom natur och teknik. Det är många som inte vill studera inom de områdena. Detta kan leda till att fler söker till de områdena.

Sverige arbetar mycket tillsammans med rymdforskning inom EU med ESA, European Space Agency. Det är väldigt viktigt att vi fortsätter det samarbetet. Vi har en ordentlig budgetsatsning där.

Vi har något som Moderaterna länge drivit på för. Rymdlagen har reviderats. Det gör att man numera kan arbeta mer med både offentlig forskning och näringslivsforskning inom rymdforskning.

Fru talman! I Tidöavtalet har vi skrivit mycket om att lärarutbildningen är väldigt viktig. Vi vill höja lärarnas status och utveckla lärarutbildningen och även höja lärarlönerna. Vi vill också minska lärarnas administrativa börda och satsa mer på speciallärare och elevhälsa. Lärarna är oerhört viktiga för all utbildning.

Vi vill också underlätta för lärare som vill forska och satsa på praktik nära skolforskning. En viktig fråga är hur vi kan rekrytera fler lärare. Vi vet att det finns akademiker som önskar läsa till lärare. Vi vill underlätta deras kompletterande pedagogiska utbildning. Den kallas för KPU.

Vi har väldigt mycket att vara stolta över i Sverige. När det gäller forskning har vi två anläggningar i Lund. Vi har ESS, European Spallation Source. Det är en forskningsanläggning som med neutronkällor gör det möjligt att studera material på molekylär och atomär nivå. Detta kan användas inom medicin, kemi, biologi, fysik och teknik. Det ska starta 2027.

Vi har också MAX IV som granne i Lund. Det invigdes 2016. Här skapas världens mest ljusstarka och mest fokuserade röntgenstrålar. Dessa två kan samarbeta för att till exempel utveckla mediciner med färre biverkningar. Det kan till exempel handla om att utveckla för att åtgärda antibiotikaresistens, något som är en stor oro i världen. Det finns många fler områden jag skulle vilja belysa, men jag får hålla mig inom ramen för debatten.

Ett stort bekymmer är att vi har färre svenska studenter som vill bli doktorander och forska. Det antalet minskar. Det är oerhört viktigt att få tillbaka intresset för detta.

Det gäller till exempel inom läkaryrket, som jag själv kommer från. Det är allt färre läkare som vill forska. Det beror oftast på att de är osäkra på finansieringen. De är osäkra på om de kan kombinera klinik och forskning. Men de ser det inte heller riktigt som en karriärstege.

Man ser inte i samhället vad man har för nytta av doktorander. Det finns flera områden där någon som har disputerat verkar vara överkvalificerad. Man vet inte vad man ska göra med den personen. Det måste vi förändra. Det gäller att näringsliv, kommuner och regioner ser nyttan av forskningen.

Fru talman! Moderaterna anser att utbildnings- och forskningsfrågor är mycket viktiga för individen, samhället och Sverige. Vi vill satsa oerhört mycket på all forskning.

Till sist vill jag önska all personal, riksdagskollegor och även alla lärare i Sverige som jobbar på alla utbildningsområden en god jul och ett gott nytt år.

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg och Oliver Rosengren (båda M).

Fru talman! Tack så mycket för frågan från ledamoten Mats Wiking! Det stämmer mycket riktigt att vi tycker att omställningsstudiestödet är bra. Det blev ju, precis som ledamoten säger, en stor anstormning. Det är 22 000 som har sökt och som också kommer att gå igenom omställningsorganisationer där man ser vilka som har rätt att få omställningsstudiestöd.

Vi har tänkt att det startar nu från 2023 och kommer att vara helt utdelat till 2026; så är ju planen. Självklart kommer vi att ta hand om dem som blir beviljade. Detta kommer, som vi pratade om tidigare, att göras i samråd med och tillsammans med kommunerna, regionerna och företagen, så att vi löser det.

Många företag är förstås också väldigt intresserade av att få den här korrekta kompetensen. Jag vet att till exempel Northvolt är jätteintresserat av detta. SKF i Göteborg håller redan på att utbilda så att man får den kompetens som efterfrågas. Även Volvo är engagerat i detta. Företagen behöver ju den här spetskompetensen och kommer att hjälpa till så att vi får möjlighet att genomföra detta.

Alla yrken kommer alltså att behövas, men det är mycket som kommer att förändras i förhållande till hur det har varit tidigare.

Fru talman! Jag tror att vi alla här inne delar uppfattningen att svensk skola behöver bli mer kompensatorisk och att vi behöver göra mycket stora insatser för att alla elever ska kunna nå målen i skolan, att fler elever ska kunna komma in på gymnasiet och så vidare.

Regeringen gör nu mycket stora satsningar på att de elever som har det tuffast i skolan ska få större möjligheter att nå målen. Det handlar om att sätta in insatser tidigare och att satsa på lovskola, fler speciallärare, läslyft och mycket annat.

Men så har vi också en grupp elever i alla årskullar och på alla skolor i Sverige som är väldigt högpresterande och duktiga ungdomar. Jag kan känna som liberal, med min utgångspunkt, att alla elever inte kommer att lära sig samma sak på samma sätt på lika lång tid. Vi har en grupp elever som är väldigt duktiga och som behöver mer stimulans. De behöver verkligen få läsa i en snabbare takt. Det är elever i grundskolan som kan läsa på gymnasienivå och elever i gymnasieskolan som skulle kunna läsa universitetskurser.

Vänsterpartiet vill nu ta bort den försöksverksamhet som nu har pågått i drygt tio år och som infördes av Folkpartiet och alliansregeringen 2010, tror jag att det var, med spetsklasser på högstadiet och gymnasieskolan. Sedan har den förlängts stegvis, och vi vill nu att den ska permanentas. Vänsterpartiet vill ta bort den helt och hållet.

Varför ska en elev som är jätteduktig på matematik eller språk inte kunna få gå i en spetsklass samtidigt som en elev som är väldigt duktig på att sjunga kan gå i till exempel Adolf Fredriks musikklasser i Stockholm? Jag förstår inte logiken. Teoretiska kunskaper och väldigt duktiga elever måste också få stimulans.

Fru talman! Vänsterpartiet talar här om att regeringen bara svänger sig med fina ord, men det är inte så. Det här är en konkret verksamhet; den finns här och nu. Vi har ett antal skolor i Sverige som har spetsklasser, där elever på högstadiet som är väldigt duktiga i exempelvis matematik kan läsa i en betydligt snabbare takt. Jag tycker som liberal att det är väldigt bra. Jag tycker att denna möjlighet ska finnas.

Fru talman! Vi lägger tiotals miljarder på vårt skolväsen, och en stor del av dessa pengar är omfördelning. Vi har en omfattande socioekonomisk omfördelning i de allra flesta kommuner. Vi har därtill tilläggsbelopp, och vi har stora satsningar på skolor i utsatta områden.

Vad vi nu i den här budgeten säger från regeringen och Sverigedemokraterna, som vi har förhandlat budgeten med, är att vi ska lägga 20 miljoner nästa år. Det kan tyckas vara en mycket liten summa, men den kommer att göra mycket stor skillnad för den grupp elever som skulle kunna gå i en spetsklass men som i dag inte har möjlighet att göra det.

Frågan kommer ändå tillbaka till Vänsterpartiet. En elev som är väldigt duktig på att simma, på att åka skidor, på att spela hockey, fotboll eller handboll, på att sjunga eller på att spela gitarr eller piano har i dag stora möjligheter att gå på skolor med riksintag, gå i profilklasser och gå i särskilda skolor som har denna nisch. Om man är väldigt duktig på musik eller idrott kan man göra det. Ska inte den möjligheten finnas inom svenskt skolväsen också för den som är väldigt duktig på matematik, franska eller svenska? Ska inte de eleverna verkligen få tuggmotstånd för att kunna nå sin fulla potential och utvecklas lite till?

Jag tycker att den syn Vänsterpartiet har är väldigt trist när det gäller att ge de högpresterande eleverna den möjligheten inom svenskt skola.

Fru talman! Jag ska inte upprepa det vi har diskuterat tidigare eller vad Fredrik Malm sa. Jag vill bara peka på att extra resurser också går till de elever som ligger efter. De ska också ha extra resurser. Det handlar inte bara om att resurser ska gå till dem som behöver gå i spetsklass för att bli stimulerade. Det går till olika grupper, och de får olika resurser.

Jag kommer från Botkyrka kommun. En del skolor i norra Botkyrka har haft och har stora problem. Resultaten börjar nu gå upp lite grann.

Det jag ivrigt försöker förmedla till Vänsterpartiet är att det inte bara handlar om pengar, fru talman. Det behövs annat än pengar. Det behövs en annan pedagogik, det behövs insatser och det behövs fasta ramar för att de skolorna ska fungera för elevernas och barnens skull och för att de ska få en bra framtid. Det är det man ska tänka på. Man ska inte bara visa upp ett dokument över att man satsar mest, som i något slags tävling. Det är för elevernas skull vi finns här. Det krävs annat än att bara visa upp störst budgetposter.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga. Jag har under hela debatten hört sägas att SD skulle fjärrstyra regeringen och leda regeringen. Vi blev faktiskt största parti av samarbetspartierna. Det är inte konstigt att det får genomslag i förhandlingarna. Men det finns massvis i Tidöavtalet som Sverigedemokraterna inte stod bakom. Det finns en del grejer som vi inte hoppar jämfota av glädje över i avtalet.

Det var en förhandling, och vi lyckades ganska väl. Vi är glada över det. Men det var en förhandling. Vi fjärrstyr inte någon regering. Det sker på det sätt som det alltid gör i demokratier.

Fru talman! Jag pratade om norra Botkyrka. Skolorna där får betydligt mer pengar än skolorna i södra Botkyrka, och de behöver betydligt mer pengar. Jag håller absolut med om att de ska ha mer pengar. Det går inte att bedriva undervisningen med samma lärartäthet som i södra Botkyrka, om vi använder Botkyrka som exempelkommun.

Det jag försöker få fram är att det inte räcker att bara ösa på med mer pengar. Man måste också ha en annan politik bakom och en annan pedagogik ute i skolorna.

När det gäller permanenta uppehållstillstånd, som ledamoten tog upp, kommer de flesta i den grupp som ledamoten nämnde att erbjudas medborgarskap i stället.

I fråga om förra regeringsbildningen skedde den väl i enlighet med gängse principer. Men den förrförra regeringsbildningen 2018, när Sjöstedt stödde regeringen, skedde det genom ett samtal där Sjöstedt fick ett hemligt avtal på en papperslapp, som han stoppade i en byrålåda och som ingen fick se.

Ett sådant sätt är inget som Sverigedemokraterna hade stått bakom. Det hade vi aldrig gått med på vid den här regeringsbildningen. Då hade det inte blivit någon regering. Jag tror inte att Nooshi hade gått med på det heller.

Anser ledamoten att regeringsbildningen 2018 är ett föredöme?

Fru talman! Det finns mycket vackra och viktiga grunder som utbildningen i Sverige har stått på. Dels har den varit tillgänglig ekonomiskt, det vill säga du betalar inte för utbildningen. Vi ser den som ett gemensamt ansvar. Dels finns det flera vägar fram om du vill studera i högskola eller på universitet.

Många gånger pratar vi politiker om Sverige som kunskapsnation. Det är kunskapsnationen som ska ta oss igenom omställningen. Det är kunskapsnationen som ska utveckla tekniker för framtiden. Det är kunskapsnationen som ska göra att vi kan behålla och gärna förbättra välfärdssamhället. Genom kunskap får vi alltså ett mer demokratiskt och jämlikt samhälle som står sig väl genom kriser.

Själv har jag haft förmånen att vara student i två olika länder - Chile och Sverige. I Chile är utbildningen inte gratis. Det spelade ingen roll om man kämpade sig igenom skolan och hade de bästa betygen. Hade man inte råd och fick man inte något stipendium var det kört. Man kunde då inte fortsätta studierna. Studierna var segregerande redan från första början. Klasstillhörigheten följde med genom hela grundskolan, via gymnasiet fram till universitetet eller högskola - rasismen med, för den delen, om man var urfolk eller, som i dag, om man kommer från Haiti, till exempel.

Det är många bra studenter som inte har kunnat fullfölja sina studier och många som skuldsatt sig för att kunna gå i några av de privata universiteten, som oftast inte håller kvalitet. Dessutom fanns det inte många vägar in i de högre utbildningarna. Det var raka vägen från gymnasiet till universitetet.

När jag började plugga här i Sverige var kontrasten ganska stor. Jag började om från noll i högskolan, så jag fick uppleva den svenska nollningen. I min klass fanns det folk som kom direkt från gymnasiet. Det fanns en grupp kvinnor som hade jobbat inom vården och som ville skola om sig, och vi andra - random - som av olika anledningar inte börjat direkt efter gymnasiet var också där. Bara det gav en bredd i diskussionerna som jag inte hade upplevt tidigare. En annan stor skillnad var tillgången till teknologi. Labben här var fantastiska. Visst kompenserade Chiles universitet med mer djupgående kunskap i ämnena, men att kunna experimentera och testa de senaste teknologierna gav helt andra förutsättningar att ta ett steg in i arbetslivet.

Det jag beskriver nu innebär inte att vi kan blunda inför skillnaderna som finns även här i Sverige.

Om vi ska bli en världsledande kunskapsnation ska förutsättningarna för det vara reella. Vi har tagit steg bakåt i utvecklingen. Vi går inte alls mot att vara en världsledande kunskapsnation.

Skillnaderna börjar i tidig ålder. Redan om barn inte går i förskolan uppstår skillnader när de väl startar i grundskolan. I dag är det ganska svajigt med vad man får för kvalitet i till exempel förskola, grundskola och gymnasiet. Skillnaderna ökar i vart och ett av stegen på olika sätt beroende på om man har turen att gå i en skola där resurserna används rätt eller om man går i en skola där prioriteringen är att säkra vinst. Själv kommer jag från ett område där många av eleverna inte når gymnasiebehörighet. Detta är ett orättvist system gentemot dem, men det är också ett orättvist system gentemot Sveriges framtid.

I år skär dessutom regeringen ned för kommuner och regioner. Det kommer att ha påverkan i skola, vård och omsorg. I en tid då vi behöver rätta till skillnaderna och kompensera alla unga som har förlorat skolgång på grund av pandemin och när samhället behöver stärka sin kompetensförsörjning för att kunna möta omställningsbehovet väljer man att skära ned. Det kommer att få konsekvenser under en ganska lång tid framöver.

Nej, detta är inte vägen. Vi behöver stärka utbildningen från förskola till universitet. Kunskap och utbildning är en rättighet och ska inte vara en handelsvara - varken som marknadsskola eller för studenter som kommit hit till Sverige för att bidra och ta del av svensk utbildning. Inom ramen för högre utbildning lägger vi från Vänsterpartiet fram ett antal förslag för att bredda möjligheterna och säkra rätten till utbildning.

Det nuvarande resursfördelningssystemet gör att utbildningarna får en finansiering som styrs av en prislapp, där olika utbildningar får olika anslag. Vi från Vänsterpartiet menar att dessa prislappar behöver ses över och att finansieringssystemet behöver göras om, så att finansieringen följer högskolans och utbildningarnas behov och förändringar av kostnader. I väntan på en mer genomgripande förändring föreslår vi en höjning av samtliga prislappar med 1 000 kronor per helårsstudent till lärosätena. Därför anser vi att det anslaget bör höjas med 324 miljoner kronor.

Dessutom är det så att precis som för den övriga statliga sektorn omfattas pris- och löneomräkningsmodellen av produktivitetsavdrag. Varje år drar man alltså bort en liten del av budgeten som en besparing, ungefär, för att man ska kunna bli mer och mer effektiv varje år. Tanken är att allt som är statligt, eller gemensamt, ska drivas som att det vore ett företag. Men detta är inte företag. Det är våra universitet och högskolor. De har en annan funktion än vad privata företag har. Vi anser att detta avdrag måste bort. Genom att ta bort det kan man få en långsiktig inverkan på anslagen men också en annan syn på den högre utbildningens roll i samhället.

En av de viktigaste förutsättningarna för att göra kunskap och utbildning tillgängligt för fler människor är ett studiestödssystem som ger social och ekonomisk trygghet för studenter. Studiemedel gör att fler får tillgång till högre utbildning, oavsett klasstillhörighet eller bakgrund. Men det finns hinder även här. Många som egentligen har betygen eller viljan att plugga vidare gör ändå inte det. Vi vill se en förändring i lånevillkoren för att kunna överbrygga de hinder som finns.

Ett hinder som jag väljer att lyfta här är att studiestödssystemet har ändrats flera gånger med konsekvensen att den ekonomiska risken flyttats från staten till individen i flera steg. Det gör inte att snedrekryteringen minskar, snarare tvärtom.

Vi vill bygga ut möjligheterna till basår. Basåren fyller en viktig funktion i att erbjuda behörighetsgivande studier i en högskolemiljö. Erfarenhet från lärosätena visar också att de som har gått ett basår klarar efterföljande utbildning bättre än de som kommer direkt från gymnasiet.

Vi menar också att högskoleprovet måste bli tillgängligt för studenter med funktionsnedsättningar. Dessutom är högskoleprovet underfinansierat. Men underfinansieringen - eller frågan om tillgängligheten - ska inte bäras av studenterna. Därför lägger vi 20 miljoner extra på högskoleprovet.

Genom forskning skapas ny kunskap. Denna kunskap är viktig för att utveckla ekonomin, skapa arbetstillfällen, förbättra välfärden och skapa ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Forskningen behöver stå nära utbildningen, eftersom det leder till utveckling och förstärkning av kvaliteten för båda. Därför behövs ett ökat stöd till forskning.

Vänsterpartiet stöder en sammanhållen forskningspolitik och står bakom ambitionerna om en jämställd akademi och en forskning som är mindre beroende av externa forskningsbidrag. Vi vill därför avsätta 500 miljoner 2024 och öka till 1 miljard 2025 genom att förstärka basanslagen.

Slutligen vill jag ta upp något som ligger mig nära hjärtat, nämligen ett utökat stöd till djurfria forskningsmetoder. Många gånger lyfter man att djurförsök är dyra, och det är de. Djurförsök innebär avel, personal, anläggningar och prövningar som försöken måste gå igenom. Men det handlar också om vad djurförsök gör med oss som samhälle. Varje gång försök görs utsätter vi djuren för ett stort lidande, och varje gång ska ett avelsdjur producera ytterligare ett försöksdjur. I Sverige handlar det om ungefär 300 000 djur varje år, exklusive alla djur som används av svenska företag via utländska laboratorier. Därför måste vi utöka vårt arbete med att prioritera och göra djurfria forskningsmetoder till standard där det går.

Slutligen vill jag skicka en hälsning till alla barn och ungdomar i eftersatta områden. Ni har hört nyheterna om visitationszoner och om hur vi pekas ut som samhällets problem. Samtidigt får det som vi äger gemensamt i samhället mindre resurser. För det är ju det som det handlar om. Det handlar inte om att skapa ett mer jämlikt samhälle; det handlar om att det är viktigare att stärka de rikas ekonomi och minska möjligheterna för några. Men oavsett om du växer upp i Skärholmen, Gottsunda eller Rosengård ska du ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra. Det är Vänsterpartiets politik.

(Applåder)