Marie-Louise Hänel Sandström

Fru talman! Tack, Lorena Delgado Varas, för den kompletterande frågan. Vi satsar mycket för att man ska kunna nå jämställdhet och ha en likvärdig skola redan från grundskolan och förskolan, så jag kan försäkra ledamoten om att vi inte kommer att lämna någon i sticket. Vi har absolut inga planer på det. Vi vill förstås att alla ska ha rätt till en utbildning och att det ska vara hög kvalitet och även att personalen ska ha en bra arbetsmiljö, från förskola och grundskola, i hela utbildningsområdet. Våra satsningar gör att det här kommer att fungera. Ledamoten behöver inte vara orolig för detta.

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten Lorena Delgado Varas, för frågan!

Jag kan inte svara på vilka som ska gå från sina arbeten, som ledamoten ville ha svar på, men vad jag kan säga är att vi ser en omfördelning i hur vi gör med ekonomin. Givetvis vill vi ju satsa på att ha kvar utbildning och våra förskollärare och lärare. Men vi har en omfördelning i finansieringen av detta. Jag kan dock lova att vi inte kommer att avskeda så många personer som ledamoten är orolig för, utan vi har en trygghet i hur vi vill ha försörjning, från förskolan, grundskolan och upp till gymnasiet och högskolenivå.

Fru talman! Jag är glad över att kunna inleda med att säga att jag står bakom betänkandet i sin helhet när det gäller utgiftsområde 16. Det känns mycket positivt.

Det har varit tre ganska intressanta dagar och kvällar med debatter, men kanske lite långa kvällar. Det påminner lite grann om ens egen studenttid när man satt uppe på kvällarna och studerade. Det har varit många intressanta diskussioner om utbildning i alla dess former från förskola, grundskola och upp till högskola och forskning.

Det är viktiga diskussioner som förs här. Vi har även haft arbetsmarknadsdiskussioner i debatten häromdagen. Vi vet att arbete och studier hör ihop. Man har mycket större chans att få ett arbete och försörjning i framtiden om man har genomgått studier i någon form.

Min kollega Josefin Malmqvist redogjorde förtjänstfullt för Moderaternas utbildningsbudget i måndags. Jag hoppas att ni kommer ihåg vad hon talade om då, men givetvis kommer ni ihåg de många viktiga saker hon sa. Jag kommer nu att ägna mig åt högskolor och forskning.

Fru talman! Målet för hela utgiftsområdet är att Sverige ska vara en framstående kunskaps- och forskningsnation. Det ska vara hög kvalitet och excellens. Det är egentligen målet med all utbildning som finns.

Moderaterna och våra samarbetspartier inom Tidöavtalet har som huvudprioriteringar att vi behöver stärka och utveckla Sveriges position så att vi kan fortsätta att vara en ledande kunskaps- och forskningsnation. Vi ska inte dala utan behålla detta. Vi är en väldigt duktig nation. Trots vår litenhet är vi stora ute i världen.

Sedan 2016 har Moderaterna arbetat med frågan att vi vill att man ska kunna jämföra lärosäten när det gäller kvalitet. Det är viktigt att de håller hög kvalitet. Men studenterna ska också få möjlighet att se vilka universitet som håller högre kvalitet, var de lättare kan få arbete efteråt och vad de kan få i lön och så vidare.

Jag är glad att det nu genomförs. Man har gjort detta tillsammans med studenter, näringsliv och universitet. Nu har även Universitets- och högskolerådet fått i uppgift att se till att man genomför det så att studenter ska kunna jämföra. De ska kunna veta att våra lärosäten håller hög kvalitet och vilka som håller högre kvalitet än andra.

Fru talman! Vad som inte är slutbehandlat är det uppdrag som gavs att man skulle bredda rekrytering till bristyrken. Man skulle öka antalet platser. Där har man inte riktigt sett det mål som var tänkt. Det blev inte den måluppfyllelsen, åtminstone inte i delmålen som sattes.

Det förslaget finns kvar. Hjälper det att bara utöka antalet platser? Man måste först och främst fylla platserna, men det ska också vara hög kvalitet. Detta kommer att redovisas den 31 mars nästa år. Vi hoppas att vi får ett bra resultat där. Annars får man nog se över om detta var så lämpligt.

Fru talman! Att jag talar så mycket om att det är viktigt med kvalitet på utbildningen beror på att vi vet att det är avgörande för att man ska få människor att vilja studera men också för att de ska komma ut på arbetsmarknaden.

Vi vet också att det finns en stor oro för kompetensbrist. Vi talade en del om det i går när vi talade om studiestöd och omställningsstudiestöd. Många företag vittnar om kompetensbristen. Vi måste göra någonting åt detta så att vi har personal som kan arbeta med de nya innovationer som kommer till Sverige.

Vi är jättestolta över att det till exempel kommer batterifabriker till Göteborg, Mariestad, Borlänge och Skellefteå. Men vi måste också ha arbetskraft där.

Det sker en grön omställning som är väldigt viktig för alla lärosäten och även för näringslivet. Alla behöver ställa om här. I förmiddags hade vi besök av vår landshövding från Västra Götaland, Sten Tolgfors. Han talade precis om att alla samtal han hade med företag, näringsliv, regioner och kommuner handlade om den gröna omställningen. Det måste vi ha med i alla utbildningar och egentligen i alla samtal.

Fru talman! I regeringsförklaringen sa vår statsminister: "Det svenska näringslivet är ett drivhus för välstånd och innovation, men numera också en viktig miljörörelse - världsledande i hållbarhet och grön omställning. Regeringen kommer att vara en offensiv partner i det arbetet. Och alla de företagsamma människor som skapar jobb, välstånd och dynamik förtjänar vår respekt." Det tycker jag är mycket kloka ord. Utan utveckling stannar Sverige.

Fru talman! Vad vill då Moderaterna och samarbetspartierna ytterligare satsa på? Det finns väldigt många spännande områden. Kollegan Robert Stenkvist nämnde tidigare rymdforskningen. Den är otroligt viktig och spänner över många områden inom medicin-, klimat- och teknikforskning.

Esrange Space Center i Kiruna nämndes. Där vill vi absolut att det ska komma satellituppskjutningar. Redan nu pågår febril aktivitet med rymdforskning över hela världen. Vi vill att det ska förbättras så att vi får våra efterlängtade satellituppskjutningar.

Jag var på mitt livs första rymdvaka för någon månad sedan på Rymdstyrelsen när satelliten Mats sändes upp via Nya Zeeland. Det var fantastiskt roligt. Nu när vi har en rymdminister som heter Mats tänker jag att man kommer att stödja detta ytterligare.

Det som Mats ska göra är att mäta vågor i atmosfären och hur de påverkar klimatet. Det är oerhört viktigt. Det är en framtidsforskning som vi kommer att jobba mycket mer med.

Fru talman! Ytterligare en spännande sak som har hänt inom rymdområdet är att vi har fått en egen ny astronaut. Bland 22 500 sökande blev Marcus Wandt en av de 17 utvalda från hela världen. Han har tidigare varit stridspilot och även testpilot på Saab i Linköping. Han är förstås utbildad civilingenjör. Kan ni gissa var han har läst? Han har läst på Chalmers i Göteborg, såklart.

Högre utbildning kan också leda ut i rymden. Man kan alltså bli astronaut. Högre utbildning och även rymdforskning gör att vi kan få fler studenter att välja att läsa inom natur och teknik. Det är många som inte vill studera inom de områdena. Detta kan leda till att fler söker till de områdena.

Sverige arbetar mycket tillsammans med rymdforskning inom EU med ESA, European Space Agency. Det är väldigt viktigt att vi fortsätter det samarbetet. Vi har en ordentlig budgetsatsning där.

Vi har något som Moderaterna länge drivit på för. Rymdlagen har reviderats. Det gör att man numera kan arbeta mer med både offentlig forskning och näringslivsforskning inom rymdforskning.

Fru talman! I Tidöavtalet har vi skrivit mycket om att lärarutbildningen är väldigt viktig. Vi vill höja lärarnas status och utveckla lärarutbildningen och även höja lärarlönerna. Vi vill också minska lärarnas administrativa börda och satsa mer på speciallärare och elevhälsa. Lärarna är oerhört viktiga för all utbildning.

Vi vill också underlätta för lärare som vill forska och satsa på praktik nära skolforskning. En viktig fråga är hur vi kan rekrytera fler lärare. Vi vet att det finns akademiker som önskar läsa till lärare. Vi vill underlätta deras kompletterande pedagogiska utbildning. Den kallas för KPU.

Vi har väldigt mycket att vara stolta över i Sverige. När det gäller forskning har vi två anläggningar i Lund. Vi har ESS, European Spallation Source. Det är en forskningsanläggning som med neutronkällor gör det möjligt att studera material på molekylär och atomär nivå. Detta kan användas inom medicin, kemi, biologi, fysik och teknik. Det ska starta 2027.

Vi har också MAX IV som granne i Lund. Det invigdes 2016. Här skapas världens mest ljusstarka och mest fokuserade röntgenstrålar. Dessa två kan samarbeta för att till exempel utveckla mediciner med färre biverkningar. Det kan till exempel handla om att utveckla för att åtgärda antibiotikaresistens, något som är en stor oro i världen. Det finns många fler områden jag skulle vilja belysa, men jag får hålla mig inom ramen för debatten.

Ett stort bekymmer är att vi har färre svenska studenter som vill bli doktorander och forska. Det antalet minskar. Det är oerhört viktigt att få tillbaka intresset för detta.

Det gäller till exempel inom läkaryrket, som jag själv kommer från. Det är allt färre läkare som vill forska. Det beror oftast på att de är osäkra på finansieringen. De är osäkra på om de kan kombinera klinik och forskning. Men de ser det inte heller riktigt som en karriärstege.

Man ser inte i samhället vad man har för nytta av doktorander. Det finns flera områden där någon som har disputerat verkar vara överkvalificerad. Man vet inte vad man ska göra med den personen. Det måste vi förändra. Det gäller att näringsliv, kommuner och regioner ser nyttan av forskningen.

Fru talman! Moderaterna anser att utbildnings- och forskningsfrågor är mycket viktiga för individen, samhället och Sverige. Vi vill satsa oerhört mycket på all forskning.

Till sist vill jag önska all personal, riksdagskollegor och även alla lärare i Sverige som jobbar på alla utbildningsområden en god jul och ett gott nytt år.

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg och Oliver Rosengren (båda M).

Fru talman! Det handlar om nästan 1,5 miljarder inom detta utgiftsområde, så det är ändå ganska mycket. Det är inte helt marginellt. Därför är jag ändå lite nyfiken. Jag förstår att man måste prioritera på olika sätt. Men eftersom ledamoten betonade att vi måste höja kvaliteten låter det lite märkligt att man minskar anslagen. Jag vet att ledamoten värnar mycket om personalen som jobbar på universitet och högskolor. Men det kanske man inte riktigt gör om man minskar anslagen. Jag är också väldigt orolig för rymdforskningen, som vi har talat om tidigare här. Till exempel får Rymdstyrelsen ett minskat anslag. Jag tycker att det är ett väldigt viktigt område. Jag känner lite oro över Centerns prioriteringar.

Fru talman! Jag tackar Anders Ådahl för anförandet. Jag håller med om en hel del, till exempel att det är viktigt med utbildning och att utbildning lönar sig - man får ett rikare liv. Vi ska ligga i framkant. Jag håller också med om att kvaliteten riskerar att dala och att vi måste utveckla detta.

Jag blev väldigt förvånad när jag såg att Centern vill minska anslagen i budgeten till i stort sett alla lärosäten, och även till Rymdstyrelsen, Institutet för rymdfysik och så vidare. Jag är lite nyfiken på hur vi ska utveckla kvaliteten när ledamotens parti vill minska anslagen för dessa områden.

Herr talman! Tack så mycket, Anders Ådahl, för ytterligare frågor, varav jag i och för sig tycker att jag har besvarat en del. Men då fortsätter jag, givetvis.

När det gäller idéer inledde jag med att jag tycker att det är vi i Moderaterna som har lett detta fram till hur det ser ut i dag. Vi har alltså haft många idéer om hur studiestödssystemet kan utvecklas, och det kommer också att utvecklas i takt med samhällets behov.

Moderaterna har många tankar, men nu inför vi det här stora omställningsstudiestödet - vi kanske ska börja med det innan vi kommer med ytterligare reformer av studiestödet. Det som vi tidigare har haft, som har funnits sedan ungefär hundra år tillbaka, kommer givetvis att förändras. Det handlar till exempel om räntenivåerna och även om hur man kan betala tillbaka på olika sätt. Det finns alltså många planer på förändring, men just nu måste nog omställningsstudiestödet få ta sin form. Vi får återkomma till vad vi kan göra ytterligare.

Men Moderaterna har lett utvecklingen när det gäller hur studiestödet anpassas efter individer. Där har vi drivit på den tidigare regeringen. Nu är det vi som är regering, och vi ska givetvis komma med ytterligare förslag.

När det gäller ansvaret tyckte jag i och för sig också att jag svarade på frågan. Jag förstår att högskolor och universitet inte kan ta allt. Vi kommer att kräva mer flexibilitet från både samhälle och näringsliv när det gäller att tillsammans utforma utbildningar och ordna utbildningsplatser. Det kommer inte alltid att ske bara på högskolor och universitet utan kan också givetvis ske inom vuxenutbildningen och yrkeshögskolan, till exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det finns alltså många olika möjligheter när det gäller att ordna med dessa platser. Det viktiga är att vi ser vad det finns för behov och att man kan få hjälp med att lösa detta så att man kan göra sig anställbar och kan följa med i utvecklingen och omställningen.

Herr talman! Tack så mycket, ledamoten Anders Ådahl, för frågorna!

Moderaterna tycker att det är mycket bra att studiestödssystemet utvecklas. Den senaste reformen gjordes som sagt 2001. Det var faktiskt ganska länge sedan.

Mycket har gjorts under den tiden. Moderaterna har till exempel drivit att studiestöd ska gälla högre upp i åldrarna, att man ska ha fler studieveckor och att man ska ha möjlighet att studera även om man har en utbildning sedan tidigare. Det är det vi har jobbat med fram till nu, kan man säga.

Nu kommer det nya omställningsstudiestödet den 1 januari, och det kommer att utvecklas fram till 2026, när man tänker att det ska vara i drift i full skala. Man får givetvis följa hur det utvecklas, vad vi kommer att ha för ytterligare behov och hur mycket mer man behöver anpassa stödet. Vi pratade tidigare om att många numera har familj, till exempel. De kan behöva hjälp med exempelvis körkort eller möblemang, så man kommer att få anpassa stödet efter de studenter som söker det. Jag tror att vi kommer att få se fler och fler anpassningar i framtiden.

Jag tror också att man säkert kommer att jobba mycket mer när det gäller antalet utbildningsplatser, också med näringsliv och kommun - vi kommer att få jobba med detta tillsammans. Jag har till exempel haft mycket kontakt med Northvolt, som söker oerhört mycket kompetens just nu. Man är angelägen om att vara med och hjälpa till så att man får rätt kompetens. Man vill också hjälpa till för att få bra utbildningar, som är anpassade för folk med tidigare utbildning och folk som kanske jobbar samtidigt som de studerar. Jag tror att vi kommer att få använda inte bara universitet och högskolor utan även både kommun och näringsliv mycket mer, så att vi får ett samarbete kring detta. Det är nämligen mycket i samhället som behöver förändras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag vet att det råder stor brist även inom till exempel restaurangsektorn och sjukvården. Även där vill man se andra sätt att finansiera. Vi pratade tidigare om lärarbristen. Vi behöver också komplettera med pedagogisk utbildning, och det finns flera företag som jobbar med detta när det gäller till exempel de kortare utbildningarna.

Vi kommer alltså att behöva utbilda många för att komma till rätta med de brister vi har, och vi kommer att behöva hjälp med att göra det på olika sätt.

Herr talman! Ibland har det varit så att man från socialdemokratisk sida har tänkt att om man bara ökar antalet platser löser sig allting. Det har vi sett att man testat flera gånger, men det har inte alltid fungerat. Man måste också ha platser som fylls och platser som har hög kvalitet. Det tittar vi på när vi gör en omfördelning av ekonomin för att se till att det också är bra platser.

Vi kommer självklart att lösa det här. Vi har den här omställningsorganisationen, som också gör en bedömning av vad det är för behov man har. Det är därför det tar mycket längre tid för studiestödsnämnden med de här ansökningarna, för det sker manuellt. Vad är det för behov man har, vad har man för bakgrund och vad är det man behöver få?

Platser kommer att finnas, och vi kommer att jobba mycket mer med både näringsliv och kommuner och givetvis universitet och högskolor, så ledamoten Niklas Sigvardsson kan känna sig lugn. Alla 22 000 eller vad det nu kan bli - det kanske är fler som söker innan året tar slut - kommer att få platser att studera på.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Det är roligt att vi får ta dem i flera omgångar här så att vi kan förtydliga.

Vad vi ser från Moderaternas sida är att större krav kommer att ställas på universitet och högskolor att ha mer flexibla utbildningar. Det kommer att krävas kortare utbildningar, mer riktade utbildningar och utbildningar som är anpassade efter arbetsmarknadens behov. Detta tänker vi att man gör tillsammans med arbetsmarknaden och näringslivet för att se vad behoven egentligen är. Även kommunerna kommer att ingå i detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi kommer att hitta platser. Vi kommer att göra så att det blir mer anpassat och inte som i dag, när utbildningarna ibland nästan är för gamla när man har gått dem. Det här måste vara något som sker aktivt med näringslivet med tanke på de stora krav som ställs nu när det handlar om till exempel batterifabriker och elektrifiering, sådant som vi inte haft tidigare och som kräver mycket mer, och mer flexibilitet.

Herr talman! Jag är glad över att kunna säga att jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut för hela utgiftsområde 15. Det känns mycket bra att säga det. Här ingår även förslaget till ändring i studiestödslagen och även en reformerad ränta på studielån. Det här kommer att träda i kraft redan den 1 januari 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi har nu debatterat olika utbildningar, i går kväll och i kväll. Vi har pratat om hur viktigt det är med utbildning för individen, samhället, nationen och framtiden. Men man måste också kunna finansiera sina studier.

Herr talman! Precis som flera har sagt tidigare har vi ett unikt studiestödssystem i Sverige, och vi kan vara mycket stolta över det. Många i min omgivning har givetvis använt sig av detta, och det har gjort det möjligt att studera. Man kan läsa på flera nivåer; gymnasial nivå, eftergymnasial nivå, högskolenivå och universitetsnivå. Studiestödet gör studier möjliga.

Herr talman! En undersökning från 2020 visar att tre fjärdedelar av dem som studerar på högskola får inkomsten att räcka till. En majoritet kan till och med spara pengar varje månad. Mina båda söner tar nu studielån, men de har inte riktigt sett studien eftersom de tycker att det är svårt att få pengarna att räcka till. Tanken är förstås att den ska räcka till och att stödet ska anpassas efter olika situationer i livet.

Herr talman! Målet med studiestödet är att det ska ha en rekryterande effekt på både kvinnor och män att gå till högre studier. Det ska leda till högre deltagande i utbildning. Det ska också utjämna skillnader i befolkningen och olika grupper så att människor med olika social status ska kunna studera.

Det nuvarande studiestödssystemet gäller från 2021. Tidigare har det varit mest anpassat efter yngre studenter, men efter flera ändringar som bland annat Moderaterna har drivit har stödet anpassats till högre åldrar, för att studera flera gånger och för dem med familj.

Herr talman! Nu kommer ett komplement till det reguljära studiestödssystemet. Den 1 januari 2023 inrättas omställningsstudiestödet. Och sedan den 1 oktober är det möjligt att ansöka om stödet. Det har varit ett jättestort intresse. Mer än 20 000 har ansökt. Detta kräver en manuell hantering eftersom de sökande har olika förutsättningar och bakgrunder. Jag vet att Centrala studiestödsnämnden jobbar mycket med dessa ansökningar så att den manuella hanteringen ska fungera och besluten bli riktiga.

Många kommer inte att få sitt besked redan den 1 januari, men man kan givetvis få det retroaktivt. Man kan också ha det reguljära studiestödssystemet så länge, så man ska inte känna sig orolig över sitt studiestöd.

Omställningsstudiestödet är ett unikt system som förhandlats fram för att man ska få ökad flexibilitet för studier i många tider i livet. Nu när det blir stora omställningar både inom tekniken och i många yrken måste många faktiskt läsa ytterligare en utbildning. Det kan också vara så att man måste läsa om för att kunna behålla sitt arbete.

Det finns en särskild omställningsorganisation som ska göra ett yttrande innan man får besked om det här stödet. När man får omställningsstudiestödet kommer också räntan på studielånet att ses över.

Herr talman! Vi moderater gillar ju utvärderingar och måluppfyllelse. Därför är jag glad att kunna säga att det är hög måluppfyllelse på tre viktiga kriterier: studiestödets rekryterande effekt, studiestödets utjämnande effekt och studiestödets effekt på samhällsekonomin.

Vi hoppas att detta kommer att öka ytterligare nu med omställningsstudiestödet, som ger ännu fler möjlighet att studera. Till exempel ser vi att många fler vill studera utomlands. Många fler vill kunna läsa fler utbildningar på högskola och universitet. Många vill också göra det långt upp i åldrarna, vilket vi förstås tycker är väldigt positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

När det gäller samhällsekonomin ser vi att fler kommer i arbete och kan klara sin egen finansiering.

Men man måste också betala tillbaka sitt studielån. Det är något viktigt som man tyvärr får jobba ganska mycket med. När jag själv hade betalat tillbaka hela mitt lån, vilket tog sin tid, fick jag ett mejl från CSN där det stod: Tack för att du betalar tillbaka! Nu har du gjort studier möjligt för fler personer.

Det är självklart att man ska betala tillbaka lånet man tagit, men det vidtas ganska många åtgärder på Centrala studiestödsnämnden för att få detta att faktiskt fungera.

Nu kommer det reguljära studiesystemet att göras om till en del. Man får en annan möjlighet. Räntan kommer att ändras, men man kan också få det som ett gemensamt lån när man ska betala tillbaka. Då kommer det att bli lättare att få de bekymmer lösta som finns om man har lån tagna före 1988 och lån tagna före 2021. De kommer att jämställas så att det blir lättare att se hur lånet ser ut.

Nu har man en ränta på 0,0 procent. Med det nya systemet kommer den att höjas till 0,59 procent, vilket blir ungefär 60 kronor i månaden. Det blir en förändring, men den är till för att finansiera omställningsstudiestödet, som tidigare har finansierats med statliga medel. Detta blir en del av finansieringen.

Nu när vårt studiestödssystem kommer att gås igenom lite grann och med omställningsstudiestödet vet jag att fler kommer att komma i studier och att fler kommer att få möjlighet att finansiera sina studier.

Fru talman! Jag tackar så mycket för svaret.

Jag har arbetat många år inom skolpolitiken i Göteborgs kommun. Där såg man ett stort bekymmer med att den kommunala skolan inte fungerade. Men där det fanns friskolor som hade lite högre kvalitet just i det här området blev det faktiskt också högre kvalitet i den kommunala skolan, för om man ska behålla eleverna måste man erbjuda en bra kvalitet. Vi såg också stora fördelar med olika inriktningar, som många friskolor har - det kan även kommunala skolor ha, men främst är det friskolor som har det. Det gjorde att kvaliteten höjdes i den kommunala skolan, vilket var väldigt viktigt där.

Fru talman! Tack så mycket, Aylin Fazelian, för inlägget, som har upprepats några gånger i dag!

Jag ser ett stort bekymmer med att skolan inte alltid fungerar. Lärare flyr från skolan för att de inte har arbetsro på sitt arbete. Elever fungerar inte och mår psykiskt dåligt i skolan. Då är det viktigt att det finns olika skolformer, att det finns friskolor. Sedan vill vi även se över friskolan, men vi vill ha en hög kvalitet i skolan, både på kommunala och på fristående skolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Jag tycker att det är lite tråkigt att ledamoten endast talar om något som ledamoten är emot i stället för att tala om hur man vill göra för att det ska fungera bättre.

Nu har landet styrts i åtta år av bland andra ledamotens parti, och det har tyvärr inte blivit bättre i skolan. Skolresultaten har sjunkit, eleverna mår sämre och lärarna flyr från skolan.

Fru talman! För oss är det fortfarande viktigt att vi har kvalitet inom skolan. Det tycker vi att eleverna har rätt till. Vi vill också att det ska bli en bra studiemiljö och en bra lärmiljö för pedagogerna.

Jag förstår att det är en administrativt stor börda, och det tycker inte vi heller är någonting som ska prioriteras. Men man flyr faktiskt för att det är en dålig arbetsmiljö - det säger många lärare. Det handlar inte om lönen, utan det är arbetsmiljön som är för belastande. Det är tyvärr ofta väldigt stökigt i skolan. Det är mycket som behöver göras.

Fru talman! Det viktiga är egentligen att det är bra resultat och hög kvalitet i friskolor men också i kommunala skolor. Vi ser tyvärr att det inte alltid är hög kvalitet. Därför vill vi satsa mer på att Skolinspektionen ska kunna göra anmälda och även oanmälda besök. Det är lika viktigt i kommunala skolor som i fristående skolor. Det tycker vi är jätteviktigt. Det handlar om kvaliteten för eleverna. Det handlar om deras arbetsmiljö men faktiskt också om pedagogernas arbetsmiljö. Där kommer vi inte att ge vika.

Herr talman! Det känns väldigt roligt att vara tillbaka här i talarstolen. Den här gången är vi i regeringsställning, till skillnad från när jag var här senast, i våras.

I går kväll hade vi ett seminarium med Sällskapet för riksdagsledamöter och forskare, Rifo. Det handlade om rent vatten. Man kan säga att rent vatten är något vi alla tar för självklart. Men tack vare svensk forskning har vi också tillgång till rent vatten. Vårt vatten hör till de renaste i världen. Tyvärr överträffas vi av Finland, men annars ligger vi väldigt bra till när det gäller rent vatten. Forskning behövs inom väldigt många områden.

Herr talman! Vi moderater prioriterar forskning inom väldigt många områden. Det är oerhört viktigt för att vi ska nå framgång i Sverige. Inom hälso- och sjukvård har det aldrig pratats så mycket om forskning som nu under de senaste åren. Framför allt har det handlat om covidforskning och vaccinforskning. Det är fortfarande prioriterat, och många har nog förstått att det handlar om liv och död och att man måste samarbeta också inom forskningen för att nå framgångar. Grundforskningen är väldigt viktig, och sedan tillkommer spetsforskningen för att man ska få snabba och precisa resultat.

Från Moderaternas sida är det också många andra forskningsområden som vi prioriterar. Det handlar om kvinnoforskning, till exempel om endometrios och migrän och om en sammanhållen förlossningsvård. Vi ser detta som mycket prioriterat. Vi satsar också på cancerforskning och barncancerforskning. Här ingår förutom forskning också eftervård och rehabilitering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattUtbildning och forskning

Vi måste också kunna behålla vår nyckelkompetens inom många forskningsområden. Vi ska attrahera forskare som kommer hit och också vill stanna kvar, och då måste vi ha ett samarbete mellan kommuner, näringsliv och lärosäten. Detta ser vi som oerhört viktigt, och det måste utvecklas ännu mer.

Vi gör just nu stora satsningar inom till exempel elektrifiering. Här satsas det mycket i bland annat Göteborg, där jag kommer ifrån. Jag är väldigt glad över att vi får en batterifabrik och även mycket forskning där. Men då gäller det att få personal till detta. Det är alltså oerhört viktigt att vi samarbetar med flera områden för att behålla nyckelkompetens.

Vidare är det viktigt med forskning om klimat och energiomställning. Där prioriterar vi att det ska göras på ett hållbart sätt och att vi samtidigt kan öka Sveriges attraktivitet och konkurrenskraft. Här handlar det om excellent forskning, alltså väldigt högt prioriterad forskning.

Herr talman! Något som tyvärr också är väldigt viktigt just nu är forskning om försvar och cybersäkerhet samt rymdforskning, som är användbar på många områden inom både freds- och miljöarbete.

Sedan finns det många områden där vi måste göra ännu mer när det gäller forskning.

Moderaterna värnar om den akademiska friheten. Det ska inte finnas hot och hat inom forskningen. Vi vill inte heller ha för många politiska pekpinnar - inte heller moderata. Trots att jag är moderat och gillar forskning vet jag att vi ibland kan vara lite för klåfingriga, även om Moderaterna förstås är de minst klåfingriga. Vi ska inte peta för mycket i forskningen.

När vi tillsätter styrelser på lärosäten ska sakkunnighet vara det viktiga, inte att man är politiker utan att man har en kompetens om det man ska värna.

Jag slog upp "forskning" och såg att det är en aktiv, planmässig och metodisk undersökning som bedrivs av forskare för att få nya kunskaper och öka vetandet. Som moderat ser jag det som viktigt att få nya kunskaper och öka medvetandet. Därför är jag politiker och vill tala om forskning som ett mycket viktigt område.