Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Kent Kumpula (SD) om En tioårig grundskola

Kent Kumpula (SD) höll ett anförande om En tioårig grundskola i debatten ”Protokoll 2024/25:134 Tisdagen den 17 juni” den 17 juni 2025.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i propositionen.

Vi tror att det här är ett riktigt bra och genomtänkt förslag av Tidöpartierna och en reform som kommer att göra skolan mer jämlik över landet, men det är såklart ingenting som per automatik förbättrar den introduktion till skolan som många barn får redan i dag i den nuvarande formen av förskoleklass. I vissa fall kommer det i praktiken nästan bara att fungera som ett namnbyte.

Det gäller dock de barn som i dag har turen att hamna på en bra skola och i en bra förskoleklass med ett väl anpassat fokus på kunskapsinlärning. Med ett väl anpassat fokus menar jag att det varken ska vara för starkt eller för svagt fokus på kunskapsinlärning, eftersom det är väldigt unga barn vi pratar om. Lek och rörelse ska vara en stor del av dagen för så pass unga barn.

Men, fru talman, det ska ju inte vara slumpen eller tur som avgör om ett barn får rätt förutsättningar. Det är något alla barn har rätt till, i alla fall i den målbild vi Sverigedemokrater har för Sverige och för svensk skola.

Har då verkligen inte alla barn redan i dag likvärdiga förutsättningar i sina respektive förskoleklasser oavsett vilken skola de går på? Svaret är tyvärr nej. Det finns jättemånga bra skolor där denna reform kanske inte kommer att göra någon större skillnad över huvud taget. Men så ser det inte ut överallt. Reformen kommer att göra vissa skolor bättre, och det är positivt. Personalen kommer att vidareutbildas, och vissa skolor får kanske byta ut den personal som inte klarar vidareutbildningen. Det kommer att visa sig. Vissa skolor behöver kanske tänka om och kalibrera om fördelningen mellan lek och rörelse å ena sidan och kunskapsinlärning å andra sidan.

Genom att inkludera förskoleklassen i den ordinarie grundskolan, sameskolan med flera som ett extra skolår kan vi på ett helt annat sätt säkerställa större likvärdighet över hela landet.

Fru talman! Genom denna reform kommer de barn som annars hade haft oturen att hamna i en förskoleklass som kanske inte var optimalt kalibrerad att få en bättre start på sin skolgång, och det är positivt. Jag ser egentligen ingen risk för att något blir sämre för barnen i och med reformen, och det är ju det viktigaste. Det blir helt enkelt en större likvärdighet och en större förutsägbarhet när det gäller hur det allra första skolåret för alla barn kommer att vara och fungera.

Jag tror att alla partier är ganska överens om att reformen för en tioårig grundskola är bra och ska genomföras. De motioner och reservationer som finns till propositionen känns nämligen lite konstlade och onödiga. Det framförs bland annat att man ska värna förskolans pedagogik och titta på behörigheter, kompetensutveckling och validering av befintlig personal. Men allt det är redan både uppmärksammat och omhändertaget i propositionen.

Jag läser innantill: ”Skolverket ska vidare ges i uppdrag att utarbeta förslag till ändring i grundskolans, grundsärskolans, specialskolans och sameskolans läroplaner på så sätt att det bör framgå att det första året ska innehålla betydande inslag av fysisk aktivitet och utevistelse, lek, samspel och social träning samt skapande. Undervisningen ska ha en rik variation av uttrycksformer och arbetssätt – men även ge en god introduktion till skolmiljön och en förberedelse för den fortsatta skolgången.”

Detta låter i mina öron som att man gör just det som efterfrågas. Man tar till vara och säkerställer förskolans pedagogik med utevistelse, lek, skapande och social träning. Allt det är alltså redan omhändertaget.

Vidare kan man läsa om de planerade möjligheterna till vidareutbildning och validering av befintlig personal: ”Utredningen föreslår att en behörig förskollärare som vid tidpunkten för de nya bestämmelsernas genomförande har anställning i förskoleklassen och som dessutom har undervisat i förskoleklassen eller nya årskurs 1 under minst fem läsår ska vara behörig att som lärare undervisa i alla ämnen årskurs 1 och 2 i grundskolan och sameskolan om han eller hon har kompletterat sin examen med fullgjord behörighetsgivande fortbildning.”

Vidare: ”Förskollärare som har undervisat i mindre än fem år ska enligt utredningens förslag kunna bli behöriga att undervisa i lågstadiet genom att läsa kompletterande behörighetsgivande högskoleutbildning.”

Detta med fortbildning och validering av befintlig och erfaren personal är alltså också omhändertaget i propositionen.

Jag känner mig trygg med att detta kommer att bli bra.

(Applåder)

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Jag tänkte att det fanns en ganska stor samsyn partierna emellan om att denna reform är önskvärd och att det därför inte skulle bli några replikskiften. Men eftersom Kumpula inte kunde hålla sig utan kallade våra reservationer överflödiga krävs det att jag tydliggör varför jag inte tycker att de är överflödiga. Jag kanske också frågar Kent Kumpula om vilken riktning han ser att det fortsatta arbetet ska ta.

Frågorna om behörighet och kompetensutvecklingsinsatser är i propositionen helt förpassade till förordningsändringar. Det Kumpula citerade var från utredningen, men i den proposition som ligger på riksdagens bord finns inte dessa skrivningar. Skolministern skriver också i ett svar på en skriftlig fråga som finns med i betänkandet att förordningarna bereds i Regeringskansliet. Vi kan alltså inte få några svar på vilka förändringar som ska göras i behörighetsförordningen och vilka möjligheter som ska finnas för en förskollärare som har jobbat i många år i förskoleklass att snabbt bli behörig att undervisa i det nya lågstadiets alla fyra årskurser. Om Kumpula eftersträvar kontinuitet måste han hålla med om att samma lärare måste kunna följa med hela vägen. Annars är det väl ingen poäng att gå från förskoleklass och lågstadium till ett fyraårigt lågstadium.

De över 5 000 förskollärare som nu undervisar i förskoleklass är nog intresserade av om de kommer att kunna valideras på ett enkelt sätt och bli behöriga för alla de fyra åren eller om de ska söka sig annat jobb.

Vad säger Kent Kumpula om detta?

Fru talman! Det ska tas fram kursplaner och styrdokument. Det är inte förrän 2028 den tioåriga grundskolan ska införas, och givetvis tar man en sak i taget. Först ska vi besluta att grundskolan ska bli tioårig. Nästa steg är att ta fram styrdokument, kursplaner och så vidare. Först därefter slås det fast hur fortbildningen ska gå till. Att redan innan man har kursplaner och styrdokument i detalj ange hur fortbildningen ska gå till vore ett väldigt bakvänt sätt att göra saker och ting.

Fru talman! Kursplaner kommer inte att svara på den fråga jag nyss ställde: Hur kommer förskollärare med lång erfarenhet av undervisning i förskoleklass enkelt att bli behöriga?

Vilken riktning har regeringen? Vilket inflytande kommer Kent Kumpula att ha över denna process, och vad är hans förslag om hur detta ska gå till?

Vi vill ju inte förlora en massa människor som nu är behöriga. Det handlar om människor som har erfarenhet av att jobba i arbetslag med behöriga lågstadielärare, och då borde man med ganska enkla medel kunna göra en snabbare valideringsprocess så att de inte måste gå en utbildning på tre och ett halvt år för att bli lågstadielärare. Vad är Kent Kumpulas och regeringens svar på detta?

När vi ändå pratar om kursplaner och styrdokument: Det förslag vi nu tar ställning till är att den nya årkurs 1 ska underställas samma regler som övriga grundskolan. Resten av arbetet, alltså det som eventuellt kan leda till att förskolans pedagogik får vara en del av den nya årskurs 1 och att det kan finnas kvar en särart som handlar om social och emotionell utveckling, överlämnas helt till regeringen.

Då vore det intressant att höra om Kent Kumpula kommer att ta strid för att det ska vara så. Ska sexåringar få fortsätta att lära sig att stå i kö och att vänta på sin tur att få kasta tärningen? Ska de få fortsätta att jobba med sådana färdigheter, ta utgångspunkt för sitt lärande i leken och få sina rörelsebehov tillgodosedda? Kommer det att bli så? Kommer Kent Kumpula att ta strid för det i beredningen av de nya läroplanstexterna?

Denna process överlåter vi helt till regeringen, för det vi nu ska besluta om är bara att det ska vara samma regler för den nya årskurs 1 som för resten av grundskolan.

Fru talman! Jag tror att Linus inte riktigt lyssnade. Jag får upprepa mig: Man ska göra rätt sak i rätt ordning. Först ska man besluta att någonting ska göras, och sedan tar man fram kursplaner och så vidare. Sedan tar man fram valideringssätt. Att redan nu i detalj säga hur det ska göras, vilka utbildningsvägar det ska vara, vilka krav det ska vara och hur detta i detalj ska styras upp utan att veta hur kursplanerna och styrdokumenten kommer att se ut är jättekonstigt. Det är ett bakvänt sätt att göra det på.

Det finns ingen som har sagt att sexåringar ska sitta i skolbänken åtta timmar per dag och hårdplugga matematik, och jag tror ärligt talat inte heller att Linus tror det. Jag tror inte heller det. Vi behöver inte göra oss dumma här i talarstolen.

(Applåder)

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.