Utgiftsområde 24 Näringsliv
Förslag till riksdagsbeslut
- Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell A i motionen.
Motivering
Tabell A Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 24 Näringsliv
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Verket för innovationssystem
286 870
±0
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
3 410 855
251 000
1:3
Institutens strategiska kompetensmedel
881 268
±0
1:4
Tillväxtverket
426 447
±0
1:5
Näringslivsutveckling
254 042
146 000
1:6
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
75 303
±0
1:7
Turismfrämjande
109 613
±0
1:8
Sveriges geologiska undersökning
404 039
6 000
1:9
Geovetenskaplig forskning
5 923
±0
1:10
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar
14 000
±0
1:11
Bolagsverket
152 881
±0
1:12
Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
12 327
±0
1:13
Konkurrensverket
216 726
±0
1:14
Konkurrensforskning
10 804
±0
1:15
Upprustning och drift av Göta kanal
39 910
±0
1:16
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
68 850
−50 000
1:17
Kapitalinsatser i statligt ägda företag
11 000
±0
1:18
Avgifter till vissa internationella organisationer
16 860
±0
1:19
Finansiering av rättegångskostnader
18 000
±0
1:20
Bidrag till företagsutveckling och innovation
269 472
±0
1:21
Patent- och registreringsverket
356 807
±0
1:22
Stöd vid korttidsarbete
365 000
±0
2:1
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet
36 259
±0
2:2
Kommerskollegium
115 250
±0
2:3
Exportfrämjande verksamhet
484 367
±0
2:4
Investeringsfrämjande
103 772
±0
2:5
Avgifter till internationella handelsorganisationer
23 517
±0
2:6
Bidrag till standardiseringen
45 136
±0
2:7
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning
100 000
±0
Summa
8 315 298
353 000
Sveriges näringsliv är ett av världens mest framstående, känt för sin anpassningsförmåga, innovativa kraft och starka omvärldsbevakning. Näringslivet förser samhället med allt ifrån maten på bordet, kläder på kroppen och tak över huvudet till fysiska och digitala kommunikationer. När vi nu befinner oss i klimatkris och naturkris spelar näringslivet en nyckelroll för den gröna omställningen till ett hållbart samhälle. Samhällsviktiga näringsverksamheter, såsom livsmedelsproduktion, behöver särskilt rustas för de nya förutsättningarna med ett nytt klimat. Samtidigt innebär industrins arbete med att snabbt minska utsläppen av växthusgaser en drivkraft för innovation, teknikutveckling och hållbar samhällsutveckling i hela landet, genom nya jobb och företag.
De stora samhällsutmaningarna innebär risker och möjligheter som vi i Miljöpartiet står redo att hantera och tillvarata. I vår budget presenterar vi därför omfattande satsningar på näringslivets klimatomställning för stärkt konkurrenskraft.
Klimatomställningen öppnar dörrar till nya möjligheter, högre livskvalitet och ökad konkurrenskraft. Det är i detta läge viktigt att politiken stödjer utvecklingen och inte kastar grus i maskineriet. Det finns ett brett behov av att politik uppmuntrar, stöttar och manar på denna gröna industrirevolution och hållbarhetsarbetet i alla branscher. Våra svenska företag är avgörande för Sveriges klimatarbete och konkurrenskraft.
Staten behöver spela en aktiv roll i industrins klimatomställning. Tre områden är centrala för industrins klimatomställning och därmed förutsättningarna att nå våra klimatmål och undvika de allvarligaste klimatrelaterade riskerna:
Snabba och samplanerade tillståndsprocesser med bibehållen miljöprestanda
Energieffektiviseringar, förbättrad effekttilldelning och utbyggnad av förnybar elproduktion för att tillgängliggöra el i närtid till industrins omställning
Bostadsbyggande, utbildningsinsatser och förbättrade förutsättningar för arbetskraftsinvandring för att trygga kompetensförsörjningen.
De svåra globala utmaningar vi nu befinner oss i, med klimatkris och kraftig förlust av biologisk mångfald, måste vändas till en drivkraft för grön omställning till ett hållbart samhälle, högre livskvalitet och ökad konkurrenskraft.
Miljöpartiet avvisar regeringens neddragning på 51 miljoner i anslag 1:2. Utöver detta förstärker vi anslaget med 200 miljoner för 2025 och 2026 i syfte att återställa den nedskärning på hållbar innovation som regeringen gjorde i BP24. Under 2025 och 2026 öronmärks 70 miljoner till sociala innovationer för att bidra till stärkt kunskapsutveckling i anslutning till att nya socialtjänstlagen träder i kraft.
Miljöpartiet är kritiska till att anslag 1:5 minskat kraftigt även jämfört med nivån innan pandemin, exempelvis nivån i budgetpropositionen för 2019. Vi ser att anslaget behöver höjas och förstärker med 146 miljoner för 2025, i syfte att främja näringslivsutveckling i hela landet och med särskilt fokus på startups kopplat till klimatomställningen samt kulturella och kreativa branscher i linje med de förslag som Miljöpartiet pekar ut i motion 2023/24:2889 med anledning av skr. 2023/24:111 Strategi för företag i kulturella och kreativa branscher.
Vi föreslår att anslag 1:8 Sveriges geologiska undersökning förstärks med 6 miljoner 2025 och totalt 149 miljoner över tre år för att möjliggöra av myndigheten prioriterade satsningar kopplat till förutsättningar för energi- och klimatomställningen samt klimatanpassning för en robust samhällsplanering.
Vidare avvisar Miljöpartiet regeringens förstärkning av anslag 1:16 som regeringen motiverar med ökat behov av extern rådgivning avseende den statliga bolagsportföljen.
