Elin Söderberg

Herr talman! Jag kan inleda med att säga att det inte är några andra källor än den statistik som SCB har presenterat för första och andra kvartalet 2024 som jag har tittat på när det gäller utsläpp av växthusgaser. Mitt "också" - eller vad jag nu sa - syftade på den andra interpellanten i denna debatt och på de olika rapporterna i medier om ökade utsläpp av växthusgaser. De har alla tittat på SCB:s statistik, så även jag.

Klimatfrågan är global, men den kräver lokalt genomförande. Statsrådet Romina Pourmokhtari kommer inom kort att resa till det internationella klimattoppmötet COP29. Anledningen till att jag har ställt frågor om hur Sveriges bild och förtroende påverkas till följd av regeringens politik i dessa globala internationella sammanhang är just därför att det är så oerhört viktigt att vi globalt flyttar fram positionerna.

Det gäller att vi inspirerar varandra, kommer överens om kraftfulla utsläppsminskningar och sedan genomför dem. Vi behöver alla vidta kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser för att skydda våra befolkningar från de allvarligaste riskerna till följd av klimatförändringarna.

Det jag ser från den nuvarande regeringen är att man förra året åkte till det internationella toppmötet. Sedan åkte man hem till Sverige och har genomfört reformer som ökar utsläppen av växthusgaser. Vi rör oss längre ifrån de klimatmål som vi har enats om här i Sveriges riksdag. Det är inte ett bra föredöme för andra länder.

Herr talman! Jag hoppas att klimatministern kan driva på för att Sverige växlar upp klimatpolitiken i stället för att nedmontera den.

Herr talman! Jag blir något förvånad av det höga tonläge som statsrådet väljer att inta. Jag upplever att både jag och statsrådet Romina Pourmokhtari liksom andra här i kammaren har en tydlig bild av vad som är Naturvårdsverkets statistik och vad som är SCB:s statistik. Naturvårdsverket redovisar territoriella växthusgasutsläpp per år med eftersläpning. Det är det vi rapporterar till EU och FN. SCB kan redovisa preliminär statistik för produktionsbaserade utsläpp kvartalsvis. Det har nyligen kommit nyheter om den preliminära statistiken från SCB över utsläppen kvartal 2 år 2024. Det är den statistik vi har att gå på för att få en bild av de uppmätta utsläppen 2024.

Det som jag tycker är viktigt att tydliggöra här är vilken statistik som åsyftas när statsrådet gör olika utlåtanden. I dagsläget är det så att vi har fått statistik från SCB för första halvåret 2024. Denna statistik visar tydligt att utsläppen ökar, precis i linje med prognoserna. Då blir det felaktigt att säga att utsläppen inte har ökat - det är som att inte låtsas om att första halvåret 2024 redan har ägt rum. Däremot är det ingen som har sagt här i kammaren att den statistik som Naturvårdsverket redovisar för ett helt år och som rapporteras till FN och EU har uppvisat några utsläppsökningar för 2024; den statistiken har inte kommit än.

Frågan huruvida vi rör oss längre ifrån klimatmålen kan man titta på bland annat genom att läsa årets och tidigare års klimatredovisningar, där prognosen bedöms i relation till våra klimatmål. I den klimatredovisning som presenterades hösten 2021, det vill säga inför budgetpropositionen för 2022, kan man läsa att gapet till att nå Sveriges etappmål för ESR-sektorn till 2030 då låg på 0,5-1 miljoner ton. Men i den klimatredovisning som presenterades i höstas av den nuvarande regeringen inför budgetpropositionen för 2025 kan man läsa att gapet till att nå det svenska etappmålet för ESR-sektorn är 7,1 miljoner ton. Jag menar att det är ett tydligt bevis på att Sverige till följd av politiska reformer som genomförts har rört sig längre ifrån att nå sina klimatmål.

De summerade utsläppen väntas över tid även bli högre till följd av reformer som den nuvarande regeringen genomfört. Det försämrar förutsättningarna att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan och klara vårt bidrag till Parisavtalet. Det är inte ens så att utsläppsminskningarna 2024 är otillräckliga; utsläppen ökar, vilket är mycket allvarligt.

Vid förra årets internationella klimatförhandlingar enades man om att vidta åtgärder "this critical decade", detta kritiska årtionde, och att fasa ut fossila bränslen. Regeringen har åkt hem till Sverige och i stället fasat in mer fossila bränslen. I Climate Change Performance Index, där man mäter klimatpolicyer mellan världens olika länder, har Sverige rasat från plats 12 år 2022 till plats 37 år 2024.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mot bakgrund av detta undrar jag: Vad avser statsrådet med "rör oss längre ifrån Sveriges klimatmål", och hur ser hon på Sveriges position i internationella klimatförhandlingar?

Herr talman! Jag vill inleda med att tydliggöra att regeringen har valt att slå samman tre interpellationer till en debatt, vilket jag tycker är något problematiskt då det ger ministern mycket mindre tid att svara på de frågor som ställs i interpellationerna.

Till att börja med säger statsrådet i sitt anförande: "Låt mig börja med att konstatera att utsläppen inte har ökat sedan regeringen tillträdde hösten 2022." Detta stämmer inte. Vi har redan fått preliminär statistik för våren 2024, där det framgår att utsläppen ökade under första och andra kvartalet 2024. Statsrådet beskriver också i sitt anförande att det är väntat; man har fört en politik som gjorde att man väntade sig att utsläppen skulle öka 2024.

I de interpellationer som jag och den socialdemokratiske ledamoten har ställt i dag har vi hänvisat till SCB:s statistik för utsläpp av växthusgaser när vi har påvisat att utsläppen ökar. Jag anser därför att det är problematiskt att statsrådet i sitt anförande säger: "Det stämmer helt enkelt inte att utsläppen ökat sedan regeringen tillträdde för de år som Naturvårdsverket hittills har publicerat statistik för." Vi har i våra interpellationer inte hänvisat till Naturvårdsverkets statistik.

Vem som helst kan läsa sig till Naturvårdsverkets statistik för 2022 och 2023 - statistiken för 2024 är inte publicerad än - men det som interpellationerna handlar om i dag och som det har varit mycket skriverier om i medierna är i stället den preliminära statistik vi har fått från SCB, där vi ser att utsläppen av växthusgaser ökar för både första och andra kvartalet 2024. Det här är relevant eftersom min interpellation handlade om att statsrådet Romina Pourmokhtari vid upprepade tillfällen har gett löften om att avgå om vi rör oss längre ifrån att nå klimatmålen eller om utsläppen ökar.

Jag har i min interpellation frågat vad statsrådet avser med "om vi rör oss längre ifrån Sveriges klimatmål" och om statsrådet avser att avgå om det vid något tillfälle framgår att utsläppen av växthusgaser ökar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I svaret hänvisas nu tydligt till Naturvårdsverkets statistik. Då är frågan om avgångslöftet inte ska verkställas nu när SCB:s statistik kommer. Vill statsrådet skjuta det här framför sig för att kanske avgå när Naturvårdsverkets statistik för 2024 kommer? Ja, ni hör.

Herr talman! Jag uppmärksammade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtaris avgångslöfte för att jag bedömde att det var ett led av olika retoriska grepp för att ge sken av att regeringen bedriver en väldigt kraftfull klimatpolitik. Att vid upprepade tillfällen säga att man bedriver en ambitiös och effektiv klimatpolitik och dessutom göra uttalanden om att man lovar att avgå ifall vi rör oss längre ifrån klimatmålen eller utsläppen ökar ger befolkningen en bild av att vi här har någon som verkligen tar klimatpolitiken på allvar.

När vi ser regeringens faktiska handlande och konsekvenserna av det för växthusgasutsläppen är sanningen att vi rör oss längre ifrån klimatmålen, att utsläppen ökar och att klimatriskerna förvärras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning

Fru talman! Tack, Elin Nilsson, för svaret!

Det är glädjande att höra att Liberalerna vill driva på, sätter en stolthet i det som liberala ministrar gjort kopplat till miljö och klimat på EU-nivå och vill jobba i den riktningen. Problemet, som jag ser det, är att regeringen som helhet har röstat nej till eller motarbetat flera förslag från EU-kommissionen på miljö- och hållbarhetsområdet. Liberalerna sitter i regering tillsammans med Moderaterna, som i EPP-gruppen i EU har infört - eller föreslagit - ett moratorium mot miljölagstiftning, vilket totalt skulle stoppa EU:s framåtdrivande syfte när det gäller miljöarbete. Nu senast ställde man sig också bakom en dubblering av strömmingsfiskekvoterna.

På en lång rad områden har Sverige inte drivit på för miljö och klimat i EU - vilket ledamoten ger uttryck för att man vill göra. Vad gäller till exempel Fit for 55-paketet, som till vissa delar infördes under det svenska ordförandeskapet, bedriver regeringen - där Liberalerna valt att samarbeta med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna - en politik som gör att Sverige är på väg att missa EU-åtagandena på klimatområdet. Därmed saboterar man för EU:s gemensamma klimatmål och åtaganden enligt Parisavtalet.

Frågan - som kanske nu blir bredare - är varför Elin Nilsson och Liberalerna vill samarbeta i en konstellation som uppenbarligen går i en annan riktning än Liberalerna säger att de vill. Tidigare har man ju samarbetat i konstellationer där vi faktiskt har drivit på EU-politiken på klimat och miljöområdet.

Fru talman! Tack, Elin Nilsson, för anförandet!

Det är väl känt att Liberalerna brukar lyfta EU och vikten av EU-samarbetet. Därför vill jag fråga hur Liberalerna ser på Sveriges roll i EU-samarbetet.

Från Miljöpartiets sida har vi länge varit stolta över att Sverige har kunnat vara en drivkraft för att öka och förstärka hållbarhetsarbetet inom Europeiska unionen. På så sätt har de framsteg vi gör i Sverige gett större effekt både när det gäller att hejda klimatförändringarna och när det gäller att se till att förbättra miljön. Vi har kunnat trycka på och växla upp arbetet inom unionen.

Mot bakgrund av det blir jag bekymrad när regeringen i den utredning som nu pågår om tillståndsprocesser har som första punkt att försöka lägga miljökraven eller miljöarbetet i Sverige på EU:s miniminivå. Det skulle göra att Sverige förlorade kraften att visa på att bättre hållbarhetsarbete gynnar samhället och näringslivet och på så sätt kraften att driva på och växla upp arbetet i EU.

Jag vill därför fråga ledamoten hur Liberalerna ser på Sveriges roll i EU och hur man ser på det utredningsdirektiv som man har tillsatt kopplat till tillståndsprocesserna om att lägga Sveriges miljökrav på EU:s miniminivå. Hur påverkar det hållbarhetsarbetet i Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning

Herr talman! Vi debatterar i dag miljöprövningen och hur vi kan få snabbare tillståndsprocesser.

Skälet till att vi gör det är tydligt. Vi befinner oss i en klimatkris, och de senaste dagarnas och årets nyheter visar att läget är allvarligare än forskarna tidigare förutspått.

Vi har det senaste året haft en global medeltemperatur som varit den högsta på över 100 000 år. Vi har sett översvämningar med katastrofala konsekvenser i Europa och orkaner med katastrofala konsekvenser i USA. Listan över hur den globala uppvärmningen påverkar människors liv, hälsa och egendom och hela samhällen kan göras lång.

Det är oerhört viktigt att vi i det här läget, med de risker vi står inför, ser sanningen i vitögat, lägger fakta på bordet och gör allt vi kan för att ställa om samhället och se till att vi får en samhällsutveckling som tar klimatkrisen på allvar och skyddar våra befolkningar.

För Miljöpartiet är det tydligt att vi i Sverige behöver snabbare tillståndsprocesser. I det här läget behöver vi kunna göra stora investeringar i nya tekniker, ställa om industrier, bygga ut infrastruktur för hållbara transporter, se till att vi kan elektrifiera Sverige och komma bort från fossilberoendet. Det kräver snabbare agerande eftersom kampen mot klimatförändringarna är en kamp mot klockan. Det kräver också snabbare tillståndsprocesser.

Hur skyndar vi då på tillståndsprocesserna? Det går att göra på olika sätt. För oss i Miljöpartiet är det centralt att vi får snabbare tillståndsprocesser med bibehållen miljöprestanda, för samtidigt som klimatutmaningen är enorm har vi i dag PFAS i människors dricksvatten, dioxiner i fisk som vi vill äta och områden där svampen inte går att plocka på grund av miljögifter.

Det är vår uppgift i den här kammaren att se till att vi får goda miljöförutsättningar i vårt land så att människors hälsa kan skyddas, och då är miljötillståndsprocesserna helt centrala.

Det är därför jag ser allvarligt på den nya utredning som den nuvarande regeringen har tillsatt i samma ämne, där den första punkten i utredningsdirektiven handlar om att lägga miljökraven i Sverige på EU:s miniminivå. Vi jobbar inte med miljöfrågor i Sveriges riksdag för att följa EU:s miniminivå. För mig jobbar vi med miljöfrågor i Sveriges riksdag för att se till att få goda levnadsvillkor för hela den svenska befolkningen - att vi får bra dricksvatten och att vi kan plocka svampen.

Därför finns det också delar i den här propositionen där Miljöpartiet står bakom förslagen. Åtgärder som har uppkommit i den miljöprövningsutredning som vi tillsatte när vi satt i regering är bra steg framåt för snabbare tillståndsprocesser. Men vi har också reserverat oss mot delar i propositionen.

Vi ser det som väldigt viktigt att obligatorisk omprövning sker efter 20 år så att man säkerställer att moderna miljövillkor införs samtidigt som ändringstillstånd blir huvudregel. Det handlar alltså inte om att försvåra för företagen utan om en process som ser till att företagen kan känna sig trygga med att de har moderna miljövillkor i sina verksamheter så att det inte går 50 år, förutsättningarna förändras helt och man sitter med ett gammalt miljötillstånd som inte är uppdaterat utifrån dagens förutsättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning

Vi vill också att Kammarkollegiet ska fortsätta föra allmänhetens talan i miljöprocesser. Det är en viktig röst i de här prövningarna.

Klimatförändringarna innebär enorma risker. Jag kan inte nog framhålla det allvarliga läge vi befinner oss i. Vi är för närvarande på väg mot en global medeltemperaturhöjning med närmare 3 grader mot slutet av seklet. Barnen som går med ryggsäcken på axeln till skolan i dag - hela deras uppväxt fram till 80-årsåldern är perioden mellan i dag och år 2100. Som det ser ut nu kommer vi att överskrida 1,5 grader, där vi börjar passera gränsen för tröskeleffekter som skyndar på den globala uppvärmningen, i mitten av 2030-talet. Och vi ser ut att överskrida 2 grader på 2050-talet.

Om detta ska bli den utveckling som vi och våra barn och barnbarn behöver hantera avgörs av hur vi agerar nu. Vi behöver snabbt ställa om samhället, komma bort från det fossila och bygga hållbara samhällen. Det som är så bra är att det också gynnar svensk näringslivsutveckling. Det stärker svensk konkurrenskraft och ger Sveriges befolkning bättre och hälsosammare liv. Men det kräver att vi agerar.

Därför blir jag djupt bekymrad när Moderaterna här i talarstolen säger att de tycker att man gör tillräckligt. För närvarande är Sverige på väg att bomma samtliga klimatmål, såväl de riksdagsmål vi har fastställt här i Sverige som våra bindande åtaganden i EU. Det är inte tillräckligt.

Jag yrkar bifall till Miljöpartiets reservation nummer 4. Jag hoppas att vi framöver får se mycket skarpare klimatförslag från samtliga partier, för tillsammans måste vi hejda klimatförändringarna och ta vara på möjligheterna.

Herr talman! Här hänvisar ledamoten till tillväxt och att man gör saker för att öka tillväxten. Då behöver vi vara tydliga med att det är en sak att bränna på för att få igång vilken tillväxt som helst. Vi eldar i dag mer fossila bränslen i Sverige, samtidigt som det finns ett stort överskott på fossilfri el. Det är ett sätt att stimulera tillväxt, det vill säga att försöka få igång fossilindustrin och fossilanvändningen. Det kan leda till ekonomisk tillväxt, men det är inte den tillväxt som Sveriges näringsliv vill driva, och det är inte den typ av tillväxt som Sverige har en stor konkurrensfördel inom.

Svensk industri står redo att leverera fossilfritt stål, ellastbilar, förnybara drivmedel - den ena lösningen efter den andra för klimatomställningen. Men nu stannar investeringarna av, nu pausar investeringarna, nu skjuter man klimatmålen på framtiden, för att den nuvarande regeringen inte levererar de förutsättningar som näringslivet efterfrågar för att genomföra en klimatomställning som näringslivet står redo att göra för att tillvarata den fantastiska möjligheten till stärkt samhällsutveckling, konkurrenskraft och grön tillväxt i hela landet.

Det som vi ser nu är att regeringen gör det fossila billigare, att fossilförbränningen ökar, att utsläppen ökar och att svenskt näringsliv halkar efter. Då är också kopplingen till miljöprövningar relevant. Det vi ser i förslaget från regeringen är att man inte vill göra de delar av Miljöprövningsutredningen som säkrar snabbare tillståndsprocesser med bibehållen miljöprestanda. I stället tar man bort delarna om obligatorisk omprövning, som gör att vi riskerar att halka ned i ett mer ohållbart dike till följd av regeringens sätt att göra arbetet.

Herr talman! Jag vill tacka Joanna Lewerentz för anförandet.

Ledamoten nämnde klimatkrisen vid flera tillfällen och att näringslivet är den nya miljörörelsen, så som statsministern också sa i sin regeringsförklaring.

Men det vi har sett sedan Moderaterna tillträdde regeringsmakten är att det svenska näringslivets klimatomställning stannar av. Vi har de senaste veckorna fått besked efter besked om hur planerade gröna investeringar pausas eller skjuts på framtiden. Den nuvarande regeringen levererar inte de förutsättningar näringslivet efterfrågar för att genomföra sin klimatomställning och bidra till svensk konkurrenskraft.

Det är mycket riktigt så som ledamoten nämnde i sitt anförande, nämligen att näringslivet och den gröna omställningen är en enorm drivkraft för svensk konkurrenskraft och svensk näringslivsutveckling. Men det vi ser till följd av regeringens politik, där det fossila görs billigare och de förnybara klimatsmarta alternativen dyrare, där man inte levererar tillräckliga resurser för myndigheterna att göra en miljöprövning och där man inte gör de investeringar som krävs i infrastruktur, är att den gröna omställningen saktar av och att svenskt näringsliv halkar efter.

Vad avser Moderaterna att göra för att få bukt med detta och få igång den gröna omställning som man säger sig vilja möjliggöra?

Herr talman! Tack till kollegorna för denna klimatdebatt och samtal om införandet av ETS 2! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 4 i betänkandet.

Den reform och införandet av ETS 2 som vi debatterar i dag handlar om att vi måste minska utsläppen för att skydda våra befolkningar från klimatförändringens allvarligaste risker.

I dag på morgonen kom nyheten att den fruktansvärda stormen Boris som har dragit in över Öst- och Centraleuropa har blivit kraftfullare, och sannolikheten att den skulle inträffa är större till följd av den globala uppvärmningen. Man talar om att regnmängderna har varit 20 procent större än om det inte hade varit en klimatförändring orsakad av mänsklig aktivitet.

I Sverige ser vi redan konsekvenser av klimatförändringarna. Det är i ett läge när vi det senaste året har befunnit oss på fel sida av 1,5-gradersmålet, det vill säga 1,5 graders global uppvärmning.

Vi är på intet sätt på väg att stanna här. Utvecklingen går tyvärr kraftfullt och snabbt åt fel håll. Uppvärmningen ökar, och IPCC bedömer att vi närmar oss en 3 grader varmare värld i slutet av det här seklet. Som det ser ut nu är vi på väg mot 2 grader redan till 2050-talet.

Konsekvenserna för människors liv, hälsa och egendom är ytterst allvarliga för våra samhällens ekonomi och hur våra samhällen har byggts upp. Hela vår civilisations utveckling har skett under de senaste 10 000 åren, där vi hade ett otroligt stabilt klimat - ett klimat som vi har lämnat bakom oss.

Jag kan inte nog betona allvaret i den fråga vi diskuterar i dag. Alla världens länder behöver ta ansvar för sin del av de globala utsläppen. I Sverige behöver vi ta ansvar för vår del av EU:s åtaganden, och EU behöver ta ansvar för sin del under Parisavtalet. För närvarande gör ingen tillräckligt.

Det som har skett sedan den här regeringen tillträdde är att man aktivt har ökat utsläppen av växthusgaser. Vi har rört oss längre ifrån de klimatmål som finns. Det är de klimatmål som vi har enats om i Sveriges riksdag och de klimatmål som vi har åtagit oss att följa inom ramen för EU-samarbetet.

Den första utsläppshandeln omfattar främst industrin, och den ser i dagsläget bra ut. De övriga territoriella utsläppen av växthusgaser, främst transport och jordbruk, ESR-målet, och som till viss del kommer att omfattas av ETS 2, ser inte alls bra ut.

När Miljöpartiet satt i regering arbetade vi upp ett överskott. Vi minskade utsläppen mer än vad vi behövde. Men sedan den nuvarande regeringen tillträdde har man ökat utsläppen så kraftigt att man ställde sig på en presskonferens och försökte siffertrixa för att dölja konsekvenserna. Man vill använda det överskott som den förra regeringen arbetade upp och använda utsläppsutrymme från industrin, som industrin har arbetat hårt för att bygga upp, för att täcka upp för sitt eget klimatmisslyckande inom ramen för ESR, främst inom transportsektorn.

Man valde att inte med ett ord nämna att målet också är kopplat till Sveriges åtagande inom skog och mark, LULUCF-åtagandet. LULUCF- målet ser än sämre ut. I regeringens budgetproposition kan man läsa i klimatbilagan att det finns ett underskott på åtminstone 11 miljoner ton perioden 2021-2025 i målet för skog och mark. Där framgår det också tydligt att när det finns ett underskott inom LULUCF-sektorn kommer det automatiskt att föras över till ESR-målet. Det vill säga att det överskott som Miljöpartiet arbetade upp när vi satt i regering i ESR-målet, som klimat och miljöministern tillsammans med finansministern trixade med på en presskonferens och menade att klimatmålen nu nås, finns nu inte att använda. Överskottet äts upp av att man har avverkat för mycket samtidigt som det har vuxit för dåligt i skogen.

Det är dags att börja utveckla klimatpolitik som gör att man hanterar samtliga utsläpp i Sverige. Jag skulle verkligen vilja se från alla partier att ni tar krafttag, sätter er på kammaren hemma och utvecklar reformförslag för att öka kolinbindningen i skog och mark, för att klara transportsektorns utsläpp, för att begränsa utsläppen från jordbruket och för att skapa ännu bättre förutsättningar för industrins omställning. Vi behöver jobba snabbt på bred front. Det spelar roll huruvida vi kan minska utsläppen före 2030 eller om det sker först 2040, när vi i dagsläget är på väg att blåsa igenom 2 grader till 2050-talet. Det vi har sett från den nuvarande regeringen är tyvärr att man har valt att öka utsläppen av växthusgaserna.

Herr talman! Miljöpartiet har fogat reservationer till betänkandet. De handlar bland annat om att kompensera aktörer fullt ut, men det finns ingen tydlig redogörelse av vilken kompensation. Det är viktigt att vara tydlig med hur kompensationen ska ske. Om den sker på ett sådant sätt att den omintetgör klimatnyttan av klimatstyrningen av ETS 2 blir propositionen en massadministration utan klimatnytta.

Om man genomför effektiv kompensation, som bidrar till förutsättningarna för omställning och som riktar sig specifikt till dem som verkligen behöver ställa om, kan kompensationen i stället bidra till att skynda på omställningen och minska utsläppen. Men det har inte regeringen redogjort för i propositionen.

Vi har också en reservation som gäller den samlade effekten av klimatpolitiken. ETS 2 är ett verktyg, men det är ett verktyg som behövs bland många fler för att vi faktiskt ska få ned utsläppen tillräckligt snabbt så att vi når de nationella klimatmålen till 2030, våra EU-åtaganden till 2030, och att vi undviker de allvarligaste riskerna av klimatförändringen till följd av att vi minskar utsläppen.

Men vi ska också tillvarata de möjligheter som kommer. Det här handlar om samhällsinvesteringar i bättre transportinfrastruktur, bättre mobilitet, trevligare städer, bättre förutsättningar för samhällsservice i landsbygd. Det här är ett tillfälle att investera i Sverige, bygga Sverige AB starkt och bygga bättre lokalsamhällen för befolkningen. Men detta är helt avhängigt av vad regeringen väljer att göra vid sidan av införandet av ETS 2.

ETS 2 är ett komplement till andra nationella styrmedel. Det kan inte ses som att det kan ersätta befintliga klimatpolitiska styrmedel, särskilt på transportområdet.

Jag tackar för debatten, och jag yrkar bifall till reservation 4.

EU:s nya utsläpps-handelssystem för fossila bränslen

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Herr talman! Sverige har ett antal åtaganden inom EU, och som jag har nämnt tidigare har EU globala åtaganden under Parisavtalet. Att Sverige når våra åtaganden är centralt för det globala arbetet att nå Parisavtalet. Men som läget ser ut nu är vi på väg att inte nå Parisavtalet, utan vi är på väg mot 3 graders global uppvärmning. Konsekvenserna blir horribla om vi inte genomför klimatpolitik på ett effektivt, ambitiöst sätt i Sverige, i Europa och i världen. Vi i Sverige måste ta ansvar för vår del.

Det som den nuvarande regeringen har gjort har lett till ökade utsläpp, och vi väntas inte nå vare sig ESR-målet, där transporter ingår nu men senare kommer att ingå i ETS 2, och inte heller våra åtaganden när det gäller ökad kolinbindning i skog och mark. De förslag eller viljeinriktningar som har framkommit från regeringen hittills är att man vill avverka mer och inte skydda mer. Man pratar om skogspolitik på ett sätt som inte alls visar att man kommer att göra vad som krävs för att öka kolinbindningen i skogen.

När det gäller området ESR, transportsektorns utsläpp som nu också kommer att vara en del av ETS 2, har man genomfört flera reformer som i stället ökar utsläppen. Frågan om hur man vill kompensera aktörer under införande av ETS 2 och hur man jobbar med transportsektorns omställning är central, och det är därför jag ställer frågor om detta till Elin Nilsson.

Sverige är på väg att inte nå våra mål. Allt som har gjorts hittills har tagit oss längre från målen. Det krävs en rejäl uppryckning från den nuvarande regeringen om man på något sätt ska vara i närheten av att Sverige ska nå våra EU-åtaganden. Vad vill Elin Nilsson från Liberalerna göra för att så ska ske?

Herr talman! Den liberala ledamoten lyfter fram att man gör en omläggning av klimatpolitiken, och det har man definitivt gjort. När Miljöpartiet lämnade regeringen var det med en riktning mot att nå klimatmålen till 2030. Vi hade också varje år, år efter år, skruvat på klimatpolitiken, utvecklat den och lagt ett gemensamt arbete i Miljömålsberedningen för att brett förankra klimatpolitiska reformer, och steg för steg minskade vi utsläppen av växthusgaser.

Den omläggning som Liberalerna har varit med om att genomföra när de valde att samarbeta med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har lett till att Sveriges utsläpp nu ökar och att vi är på väg att inte nå ett enda klimatmål, inte heller våra åtaganden gentemot EU.

När förslaget om ETS 2:s införande nu läggs fram skriver man att man vill kompensera fullt ut. Det Liberalerna och den nuvarande regeringen har gjort för att kompensera är att genom reformer göra det fossila billigare så att utsläppen har ökat.

Min fråga till Elin Nilsson är därför: Vad menar Liberalerna när man pratar om att kompensera människor och aktörer? Vad vill man göra? Är det sådant som bidrar till klimatomställning eller sådant som bara kommer att minska effekten av ETS 2 och riskera att öka utsläppen?

Herr talman! Till att börja med vill jag ta upp det här med system- och individnivå. Jag vänder mig mot att det där skulle finnas ideologiska skillnader mellan Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Miljöpartiet arbetar väldigt mycket med reformer på systemnivå för att vi ska klara klimatomställningen, och Kristdemokraterna kan i många fall föra fram förslag kopplade till vad som sker inom familjer. Jag tror alltså inte att det finns någon ideologisk skillnad när det gäller dessa parametrar.

Jag tycker att det är relevant att ta sig an det som nämns om skogen och om att räkna in substitutionseffekten. Det kokar egentligen ned till att man måste ha klart för sig att det centrala för att vi ska klara klimatomställningen är hur mycket växthusgaser som släpps ut till atmosfären. Med mer växthusgaser i atmosfären blir det som att vi för varje år lägger ytterligare en filt runt jorden, vilket gör det varmare. Det leder i sin tur till förvärrade extremväder med till exempel förlorade skördar.

I nyhetsrapporteringen i morse redovisade man att extrema oväder som det senaste ovädret, Boris, är mycket mer sannolika och har blivit värre på grund av klimatförändringarna. Klimatriskerna innebär reella konsekvenser för människoliv, infrastruktur, samhället och den ekonomiska utvecklingen.

Vad gäller substitutionseffekten kan vi använda skogsråvara till jättemånga saker som i dag görs av fossila råvaror. Det är en fördel; vi ska använda skogsråvara. Men vi måste beakta att utsläppen till atmosfären inte ökar. Beräknar man substitutionseffekten så som Kjell-Arne Ottosson verkar vilja göra i sitt inlägg blir det en dubbelräkning, och då blir det inte tydligt för oss vilken samhällseffekt det får för atmosfären och därmed klimatförändringarna. Det vänder jag mig emot.

Herr talman! Jag tackar Kjell-Arne Ottosson för anförandet. Ledamoten nämnde i sitt anförande att klimatförändringarna är en global fråga, och det är de. Klimatförändringarna påverkar vi alla tillsammans, och tillsammans drabbas vi alla av klimatförändringarnas konsekvenser. Klimatomställningen kräver därför insatser på global nivå, på EU-nivå, på nationell nivå, på regional nivå och på lokal nivå.

Det finns internationella överenskommelser för hur klimatpolitiken är strukturerad i dag. EU har ett visst mandat. Inom EU kan vi lyckas åstadkomma vissa saker, såsom utsläppshandelssystemen och ETS 2, som vi diskuterar i dag. Inom EU har varje medlemsstat fått åtaganden. Sverige har utsläppshandelssystemen, ESR, där transporter och även jordbruk och annat ingår, samt området för skog och mark, LULUCF. Varje medlemsland måste uppnå sina åtaganden inom EU för att EU ska uppnå sitt åtagande enligt Parisavtalet.

Som det ser ut med nuvarande regering når Sverige inte sina åtaganden inom EU. Därmed riskerar vi att bidra till att EU inte når sitt åtagande enligt Parisavtalet. IPCC:s rapporter tydliggör att i dagsläget räcker inte ens världens alla åtaganden enligt Parisavtalet för att vi ska klara Parisavtalet.

Min fråga till Kjell-Arne Ottosson är därför: Varför har regeringen genomfört reform efter reform som ökar utsläppen och inte presenterat åtgärder för att hantera kolinbindningen i skog och mark, vilket leder till att Sverige ser ut att missa sina åtaganden i EU? Dessa lyfter ju Kjell-Arne Ottosson fram som så viktiga.

Herr talman! Jag vill å det starkaste göra en markering här. Helena Storckenfeldt påstår att Miljöpartiet skulle förespråka diktatur. Det är under all kritik. Jag hoppas verkligen att vi kan hålla debatten på en högre nivå än att klistra på varandra fullständigt falska påståenden. Miljöpartiet är en stark förespråkare för demokrati i Sverige och i världen och har så alltid varit - punkt.

För att återgå till debattens kärna: Helena Storckenfeldt lyfte i sitt anförande fram att politiken sätter ramarna och att företagen tar fram lösningarna. Jag skulle säga att det är en del av förklaringen. Miljöpartiet har tillsammans med många andra partier drivit fram väldigt bra politik i EU och nationellt för att sätta ramar. Vi ser också att svenska företag jobbar aktivt för att komma på och ta fram lösningar och att detta har varit framgångsrikt.

Vi har också från Miljöpartiets sida jobbat aktivt med att skapa samhällsförutsättningar för omställningen. Genom till exempel Industriklivet och Klimatklivet, som Helena Storckenfeldt nämner, har vi bidragit till att skapa förutsättningar i samhället för att näringslivet ska kunna använda innovationer, göra investeringar och få omställningen att rulla igång - utöver att politiken har satt ramarna.

Det gäller industriområdet, där ETS 1 har funnits under lång tid. Men ETS 2, som vi diskuterar i dag, rör transportsektorn. Där har Miljöpartiet jobbat med att sätta ramar och se till att näringslivet kan ta fram lösningar. Det har gällt biodrivmedel, elektrifiering och så vidare. Men vi har också jobbat med att skapa förutsättningar - att se till att det finns kollektivtrafik, se till att det finns en bättre järnväg och se till att planera stadsmiljöer så att man kan resa hållbart.

Moderaterna har genomfört reform efter reform som försämrar dessa förutsättningar för omställning. Det är jag kritisk till.

Herr talman! Det var några saker i Helena Storckenfeldts anförande som jag vill stanna upp vid.

Det första är den historiska tillbakablicken. Sverige har ökat, fördubblat, sitt bnp samtidigt som utsläppen har minskat. Den här historiska tillbakablicken handlar i stor utsträckning om en period då Miljöpartiet satt i regeringen med Socialdemokraterna. Det har aldrig handlat om att stänga ned; det handlar om att ställa om. Det är precis vad Miljöpartiet har arbetat för att åstadkomma.

Det handlar om en samhällsomställning där vi får en stark ekonomisk utveckling, stärker svensk konkurrenskraft och samtidigt kraftfullt minskar utsläppen av växthusgaser så att vi kan skydda befolkningen från de allvarligaste riskerna med klimatförändringarna.

Men det är inte den här historiska positiva utvecklingen, som vi har haft i Sverige, som den moderatledda regeringen har tagit vidare och fortsatt med. I stället har den nuvarande regeringen genomdrivit reform efter reform som kraftfullt har ökat utsläppen av växthusgaser. Man har effektivt jobbat med att göra det fossila billigare medan det förnybara har blivit dyrare.

De ekonomiska stimulanserna behöver givetvis bidra till att tvärtom se till att det blir lätt att göra rätt och svårare att göra sådant som släpper ut och skadar samhället.

Min fråga till Helena Storckenfeldt är därför: Är Helena Storckenfeldt beredd att i stället jobba med att dra lärdom av den historiska utveckling som Miljöpartiet har bidragit till och börja utveckla en egen klimatpolitik som kan få ned utsläppen av växthusgaser?

Herr talman! Rysslands invasion av Ukraina fortsätter med oförminskad styrka, och ännu finns ingen fred i sikte. Även om det fullskaliga anfallskriget nu har pågått länge är det lika olagligt och oförsvarligt i dag som det var den dag då Putin lät sina trupper gå över gränsen till det fria och demokratiska Ukraina.

Sverige var snabbt med att erbjuda stöd för att hjälpa Ukraina att försvara sig. Jag är stolt över det. Men tiden går, kriget fortsätter och Ukraina behöver fortsatt vårt fulla stöd på alla sätt.

För oss i Miljöpartiet är det självklart att Sverige ska bidra till Ukrainas kamp för självbestämmande och självförsvar. Vi ska fortsätta med vårt stöd till Ukraina, enskilt och tillsammans med andra länder. Vi måste fortsätta att värna mänskliga rättigheter, folkrätten och fred. Nu måste vi i omvärlden visa att vi är lika uthålliga i vårt stöd till Ukraina som ukrainarna har visat att de är i motståndet mot angriparen och i försvaret av sitt land.

Sveriges stöd till Ukraina måste fortsatt vara starkt, både under och efter kriget. Ukraina ska återuppbyggas och fortsätta att vara ett fritt och självständigt land.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Herr talman! Jag blir bekymrad därför att statsrådet återigen fokuserar på åtgärder som i väldigt stor utsträckning syftar till att understödja industrins klimatomställning. Det är infrastruktur, tillståndsprocesser, elproduktionsutbyggnad och så vidare. Det är väldigt viktiga åtgärder. Miljöpartiet har en lång rad reformer för att gå mycket snabbare framåt.

ETS-sektorn är, som jag tidigare nämnde, den sektor där det just nu ser ganska bra ut. Fortfarande ligger investeringsplanerna fast i industrisektorn. Men vi har områden där det ser väldigt svårt ut att nå målen, som inom transportsektorn i Sverige.

Regeringen har inte tagit fram några förslag inom jordbrukssektorn. När det gäller ökad kolinbindning i skog och mark finns det ett underskott på över 13 miljoner ton koldioxidekvivalenter för perioden 2021-2025.

Utvecklingen ser inte ut att gå åt rätt håll om vi blickar framåt. Därav blir det centralt vilka mål som regeringen valt att fokusera på och därmed de reformförslag och åtgärdsförslag som utvecklas för att hantera utsläppen.

Det vi ser är att regeringen har lagt fokus på målet för 2045. Den presenterar åtgärder kopplat till industrins omställning. Dem kan vi absolut diskutera, och det finns skillnader. Men det är väldigt tomt när det handlar om åtgärder för att öka kolinbindningen i skog och mark och för att få ned utsläppen inom transportsektorn så att vi når vårt ESR-åtagande. Det gäller både det nationella åtagandet och vårt bindande åtagande gentemot EU.

Det är därför det är relevant att ställa frågor om vad som ligger till grund för det fokus som regeringen har. Det påverkar vilken politik som regeringen presenterar. Den politik som regeringen presenterar leder till att vi inte når målen. Därmed förvärrar vi den globala uppvärmningen och effekterna för Sveriges befolkning.

Herr talman! Själva genomförandepolitiken diskuterar jag givetvis väldigt gärna. Miljöpartiet har presenterat en gedigen klimathandlingsplan som alternativ till den skrivelse regeringen lade fram, och den handlar om just tillståndsprocesser, kompetensförsörjning, laddinfrastruktur och så vidare.

Det som den här debatten handlar om är dock hanteringen av målen. Klimat- och miljöministern ställde sig på en presskonferens och ville låta påskina att man når ESR-målet. Det kom följdfrågor från journalister, som påvisade att man inte når åtagandena för skog och mark och därmed inte har en politik för att vi ska nå våra bindande mål inom EU. Då svarade ministern att man har lyft in 2045-målet och ESR-målet i en Tidööverenskommelse och att hon därför inte ville svara på hur man hanterar LULUCF-sektorn.

Sverige har två bindande klimatmål inom EU till 2030 som hänger ihop. Det ena är ESR-målet. Det andra är målet om ökad kolinbindning i skog och mark, LULUCF-målet. Utöver detta är de territoriella utsläpp som inte ingår i ESR-målet med i EU:s utsläppshandel, ETS. Det finns flexibilitet mellan dem för det fall man har något lättare att nå den ena delen jämfört med den andra. Sammantaget ska dock samtliga mål nås för att Sverige ska leva upp till sina åtaganden inom EU som en del av EU:s åtaganden under Parisavtalet. Bryter vi i Sverige mot våra åtaganden i EU bryter vi alltså mot Parisavtalet.

IPCC konstaterar att världens samlade åtaganden under Parisavtalet för närvarande är otillräckliga för att begränsa den globala uppvärmningen till två grader. Ett brott mot våra åtaganden är alltså ytterst allvarligt. Svenska folket bryr sig om huruvida vi kan skapa politik som skyddar befolkningen från de allvarligaste riskerna med klimatförändringen. Det är därför de här målen är relevanta.

Förenklat täcker ETS industrins utsläpp, ESR jordbrukets och transportsektorns utsläpp och LULUCF skogens utsläpp och upptag. Som läget är nu ser det bra ut med ETS för Sverige. När det gäller ESR-målet såg det bra ut när Romina Pourmokhtari tog över klimat- och miljöministerposten. Sedan dess har regeringen chockhöjt utsläppen så att Sverige inte längre väntas nå det målet.

Vad gäller LULUCF-målet ser det dock inte alls bra ut. De senaste åren har upptaget minskat i stället för att öka. Avverkningsnivåerna är rekordhöga. Skogen har också drabbats av torka till följd av klimatförändringarna, så att det har vuxit sämre. Utvecklingen pekar mot att trenden inte kommer att vända de närmaste åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

LULUCF-målet är uppdelat i två delar för olika tidsperioder: en del för perioden 2021-2025 och en del för perioden efter 2025. För perioden 2021-2025 har Sverige i skogsmark ett sammanlagt underskott gentemot EU-åtagandet på 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter. För brukad åkermark och brukad betesmark beräknas Sverige bokföra ett underskott på 1,7 respektive 0,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Sammanlagt är det alltså ett beräknat underskott på 13,4 miljoner ton, vilket kan jämföras med att hela Sveriges transportsektor släpper ut 13,75 miljoner ton på ett år.

Det finns osäkerheter kring referensnivåer, men läget ser väldigt illa ut. Det här underskottet för perioden 2021-2025 kommer automatiskt att föras över till ESR-målet och äta upp hela det överskott som Miljöpartiets politik ledde till och som är på 8,6 miljoner ton för 2021-2023.

Jag vill upprepa frågan: Hur avser ministern att agera för att hantera det faktum att underskott i LULUCF-sektorn för 2021-2025 automatiskt kommer att överföras till ESR-målet, som därmed inte nås?

Herr talman! Klimat- och miljöministern svarar inte på min fråga, som var vilka skäl som ligger till grund för att statsrådet valt att endast lyfta in ett av våra nationella klimatmål - målet till 2045 - och ett av våra EUåtaganden - ESR-målet till 2030 - i överenskommelser med Tidöpartierna.

Det går inte för någon att välja vilka lagstiftningar man ska följa och inte. Samtliga fastlagda klimatmål för Sverige gäller. Trots detta har regeringen valt att arbeta endast mot ett av våra nationella klimatmål och ett av våra EU-åtaganden.

Klimatmålen hänger ihop, och det finns skäl till att Sverige har de klimatmål som vi har. Om vårt nationella klimatmål för transportsektorn inte nås innebär det att jordbrukets utsläpp måste minska mycket kraftigare för att vi ska nå vårt bindande EU-mål för ESR-sektorn, till exempel. Om det nationella målet för transportsektorn i stället nås ser förutsättningarna för att nå alla andra klimatmål mycket bättre ut.

Om Tidöpartierna hade arbetat för att nå de nationella målen - 70 procent lägre utsläpp från transportsektorn till 2030, 63 procent lägre utsläpp från ESR-sektorn till 2030 och 75 procent lägre utsläpp till 2040 - hade Sveriges förutsättningar att nå våra bindande klimatmål inom EU, både för ESR-sektorn och för skog och mark inom LULUCF-målet, sett bättre ut. Vi hade också legat på en mycket bättre kurs för det kommande EU-målet till 2040.

De nationella klimatmålen antogs 2017. Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har alltså haft sju år på sig att utveckla politik för att nå dessa mål, men i stället har man valt att inte följa dem. Statsrådet Pourmokhtari och finansminister Svantesson valde i stället att ställa sig på en presskonferens och berätta att de vill använda hela det utrymme som industrins hårda arbete har lett fram till och hela det överskott som Miljöpartiets politik har skapat för åren 2021-2023 i ESR-sektorn för att täcka upp för sitt eget klimatmisslyckande.

Det som man valde att inte berätta är att hela överskottet i ESR-sektorn, som finns tack vare Miljöpartiets politik, kommer att gå till att täcka upp för ett sannolikt mycket stort underskott i LULUCF-sektorn för perioden 2021-2025. Regeringen har alltså inte detta överskott att spela med.

Klimatmålen hänger ihop, och det går inte att välja att följa några regler och strunta i andra. Därför frågar jag igen: Vilka skäl ligger till grund för att klimat- och miljöministern endast fokuserar på ett av våra nationella mål och ett av våra EU-åtaganden?

Herr talman! Jag vill också att klimat- och miljöministern svarar på hur regeringen avser att agera för att hantera det faktum att underskottet i LULUCF-sektorn, alltså kolinbindningen i skog och mark, för perioden 2021-2025 automatiskt kommer att överföras till ESR-målet, som därmed inte kommer att nås.

Herr talman! Tack, Rickard Nordin, för frågorna!

När det gäller jordbrukspolitiken förhandlade Miljöpartiet när vi satt i regering för att säkerställa att klimatanpassningen i den implementering av CAP, EU:s jordbrukspolitik, som vi nu har framför oss särskilt skulle lyftas fram i den nationella finansieringen inom ramen för CAP, just eftersom vi ser detta som en central del för att öka livsmedelsproduktionen här i Sverige. Det fanns flera konkreta åtgärder i de reformer vi lade fram när vi satt i regering som handlade om klimatanpassning och stärkt biologisk mångfald kopplat till jordbruket, men också åtgärder för minskad klimatpåverkan inom jordbruket.

Nu har vi ett arbete framför oss i EU med en ny CAP. Där har klimat och klimatanpassning varit en tydligt prioriterad fråga för oss i Miljöpartiet, och vi kommer givetvis att driva den framåt.