Fru talman! Jag vill inte recensera utredaren som person. Han är faktiskt inte här, så han kan inte försvara sig. Men för egen del var jag kanske inte helt nöjd med utredningen, om jag säger så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Varför är då det här rimligt och vettigt? Det är ganska lätt att börja räkna ihop vad människor som befinner sig i Sverige, är medborgare i något annat land och försörjer sig på bidrag kostar i termer av bidrag. Helt plötsligt visar det sig att det här ekonomiskt sett är väldigt rimligt. Om vi betraktar den här investeringen som andra närmar sig avkastningen 100 procent redan på ett år. Det är ungefär så mycket man kostar om man inte jobbar.

Det är den gruppen av människor vi pratar om här. Vi pratar inte om människor som har kommit till Sverige, börjar göra karriär och pratar flytande svenska. Vi pratar om människor som inte har kommit in i det svenska samhället, inte har lärt sig språket, inte jobbar och inte betalar skatt utan försörjer sig på bidrag. Då blir det helt plötsligt en plusaffär ganska fort. Det är ganska enkelt att räkna på. Utifrån den kontexten är det här ett spår som vi absolut vill försöka med.

Det finns redan ett återvandringsbidrag. Det är inte så att Sverigedemokraterna har uppfunnit återvandringsbidraget, utan det har funnits under ganska lång tid. Däremot ser vi nu till att det boostas upp ganska kraftigt. Sedan får vi såklart utvärdera det, som vi gör med alla reformer.

Fru talman! Utredaren är inte av Gud given. Det är en vanlig dödlig människa.

Jag tyckte att jag förklarade det här ganska tydligt. Utgifterna minskar ju. Här pratar vi om människor som försörjer sig på bidrag. Om de lämnar landet för att återvandra till sina hemländer minskar utgifterna för bidrag.

Jag kan förstå att den här summan låter ganska stor. Oj då, vad mycket pengar! Jag kan förstå den reaktionen. Men tittar man på vilka bidrag människor som invandrat till Sverige är berättigade till ser man att det ganska snabbt kommer upp i 350 000 kronor. Då blir återvandringsbidraget i ekonomiskt hänseende en plusaffär.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

För att prata om arbetslöshet är det väl alldeles utmärkt att utländska arbetslösa människor återvandrar till sina hemländer. Då kommer arbetslösheten i Sverige att sjunka. Där måste vi rimligen vara överens. Arbetslösheten är ju till allra största delen importerad. Arbetslösheten bland inrikes födda är försvinnande liten. Om väldigt många av de människorna återvandrar till sina hemländer kommer arbetslösheten i Sverige att minska. Vi måste rimligen vara överens om detta.

Det finns alltså absolut ekonomiska skäl till att prova den här reformen. Sedan får vi se - jag kan inte sia om framtiden. Det kanske visar sig att Martin Ådahl har rätt och att det här inte blir någon framgång. Men jag hoppas såklart på att det blir en framgång. Martin Ådahl har helt rätt i att det är Sverigedemokraterna som har drivit på för det här. Det gör vi för att vi tror på det. Vi får utvärdera detta som vi gör med allting annat. Jag hoppas att det blir en framgång. Jag hoppas att människor som har invandrat till Sverige men inte funnit sin plats här, inte lärt sig svenska språket, inte kommit in på arbetsmarknaden, inte anpassat sig och inte assimilerats i möjligaste mån återvänder till sina hemländer. Jag tycker att det är klok politik.

Fru talman! Vi kommenterar inte de förhandlingar som vi har på den nivån.

Svaret är helheten - om det nu fanns en fråga, vilket jag inte vet om det gjorde. Man är inte överens om någonting förrän man är överens om helheten.

Om ledamoten Gabrielsson vill att jag ska singla ut vissa saker blir det väl ungefär det som jag tog upp i mitt huvudanförande. Vi fortsätter spåret med inre och yttre trygghet och säkerhet. Rättsväsendet och Försvarsmakten görs det enorma satsningar på med mångmiljardbelopp. Det är någonting som vi har drivit på för.

Det görs också kloka skattelättnader. Lite uppstädning kan man väl se det som. Jag ser mig lite grann som städpersonalen. När sossarna och deras kompisar har styrt i två mandatperioder behövs det lite uppstädning. Vi städar bort en del saker som kanske inte är livsavgörande, såsom plastpåseskatt och flygskatt. Sådant bara städar vi undan. Vi gör också kloka skattesänkningar för löntagare och pensionärer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Svaret blir väl alltså ungefär de saker som jag räknade upp i mitt huvudanförande, skulle jag säga - om det nu fanns en fråga, vilket var lite osäkert.

Fru talman! Vi kan konstatera att sjukersättningen har skrivits upp på ett sätt som inte gäller för den normala löneutvecklingen under denna period med hög inflation. Detsamma gäller för övrigt garantipensionen. Sjukersättningen har skrivits upp på ett sätt som den normala inkomstpensionen inte har gjort.

Det som är min ansats i detta är att pension är uppskjuten lön. Därför ska pension betraktas som lön, och därmed ska det beskattas lika. Det är min grundansats att lön och pension ska beskattas lika. Det är det som vi har kämpat med ganska mycket. Sedan, typ, 2006 - jag vet inte exakt hur länge sedan det var - har vi haft en situation där löntagare betalar lägre skatt än motsvarande pensionärer. Det tycker jag har varit det allra största problemet.

Jag kan inte situationen som gäller för Ida Gabrielssons mamma, så den vill jag kanske inte kommentera mer än så.

Men jag kan väl lägga till ytterligare saker när det gäller den ursprungliga frågan. Det är ganska tydligt - och detta märker jag oavsett var i landet jag är - att människor är väldigt glada över att det har blivit mer humana priser när man ska tanka bilen. Jag är ganska stolt över att vi har drivit igenom det. Vi har drivit igenom alla dessa skattelättnader för bensin och diesel, och vi har sänkt reduktionsplikten kraftigt. Vi har gjort ungefär det som jag och Jimmie sa i valrörelsen att vi skulle göra. Dieseln ska bli 10 kronor billigare, och där har vi gått i mål lite grann. Jag vet att människor är väldigt glada över detta, och jag är väldigt stolt över att vi har kunnat åstadkomma det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag påminner återigen om tilltalet i kammaren.)

Fru talman! Det förklaras av ett begrepp som kallas självfinansieringsgrad. Om man höjer, sänker eller tar bort en skatt händer det en massa andra saker runt omkring.

Om självfinansieringsgraden är 0 procent är det förmodligen en bra skatt, om jag uttrycker mig på det sättet. Det är alltså en effektiv skatt. Om självfinansieringsgraden är 100 procent förlorar du inte några skatteintäkter genom att sänka den skatten. Om självfinansieringsgraden är över 100 procent är det till och med så att skatteintäkterna ökar genom att man sänker en skatt. Det kan alltså funka på det sättet - skatten kan sänkas i procent, men skatteuttaget ökar i kronor.

I det här fallet uppgår självfinansieringsgraden till så mycket som 125 procent, fru talman. Staten kommer alltså att få mer resurser, mer pengar, att röra sig med, som man kan allokera till exempelvis sjukvården, om man så skulle vilja, eller till något annat.

Det är egentligen det korta svaret, på just den frågan i alla fall.

När det kommer till tandvårdsreformen avsätter vi pengar i budgeten. De pengarna ligger inte där redan för 2025, utan de stora pengarna ligger där för 2026. Jag kan väl i någon mening beklaga att vi inte får detta på plats redan nu till årsskiftet. Det kommer att dröja till nästa årsskifte, när vi får den stora tandvårdsreformen på plats. Den kommer att underlätta väldigt mycket för primärt de äldre - i alla fall i ett första skede.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Så är det. Vi sa att vi skulle göra detta under mandatperioden. Den 1 januari 2026 är faktiskt en del av denna mandatperiod, så vi kommer att leverera på det vallöftet också.

Fru talman! Jo, det gäller såklart även för ungdomar. Detta är kraftigt subventionerat redan i ursprungsläget, och det är absolut inte uppenbart hur subventionerat det ska vara. Man pratar om unga. Det är egentligen till stor del unga vuxna, ser jag det som. Vi pratar liksom inte om små barn. Detta är alltså inte alls självklart.

Sedan finns det kapacitetsproblem i detta. Det finns inte oändligt med tandläkare, tandskötare, tandhygienister och allt vad det heter som bara sitter och väntar på att vi ska expandera tandvården. Och det vi kan se är att äldre, i alla fall som kollektiv eller som grupp, har större problem med munhälsan än vad de yngre har. De yngre, som grupp, har normalt inte några stora problem med munhälsan. På individnivå kan det såklart se lite olika ut.

Vi behöver förhålla oss till de kapacitetsutmaningar som finns. Det tar såklart tid att bygga ut hela tandvården. Man kan inte göra allt för alla på en gång. Det vi har sagt nu är att den tandvårdsreform som vi har budgeterat för - vi allokerar alltså pengar till den - i ett första skede ska gälla dem som är just äldre. Vi har sagt att den ska gälla från 67 år och uppåt.

Min och Sverigedemokraternas ambition är såklart att den ska rullas ut brett för alla åldersgrupper, men av rena prioritetsskäl får vi börja i någon ände. Vi sa att vi skulle börja med de äldre. Det står i Tidöavtalet att vi ska göra detta med fokus på de äldre. Det gör vi också. Det gäller från 67 år och uppåt. Framgent är det givetvis min och Sverigedemokraternas ambition att vi ska rulla ut denna reform för alla åldersgrupper.

Fru talman! Nu funkar det ju inte så i en budget att man lånar pengar till något specifikt. Så funkar det faktiskt inte, utan har man ett minustecken, röda siffror, på nedersta raden har man drivit det offentliga med ett underskott. Jag noterar att Miljöpartiet - och det står dem såklart fritt; jag vill bara upplysa väljarna om det - prioriterar tiotals miljarder i ökat internationellt bistånd, pengar som inte kommer svenska väljare och skattebetalare till godo på något sätt.

Jag bara konstaterar att det är så, och den prioriteringen får man givetvis göra. Jag pekar på att vi tycker olika om detta, och det är väl bra att vi gör det.

Jag var på samma kärnkraftshearing för två tre veckor sedan. Det jag tog med mig som ett "problem" var att om vi bygger en massa kärnkraft riskerar elpriserna att bli så låga, fru talman, att det inte är lönt att bygga vindkraft. Det var ungefär vad jag tog med mig.

Att elpriserna är så låga att det inte är lönsamt att bygga vindkraft ser jag som ett ganska angenämt problem. För mig som vanlig dödlig elkonsument är detta inte ett problem alls. Får jag låga elräkningar blir jag ganska glad, och jag antar att de flesta människor gör ungefär samma analys.

Jag är ingen ingenjör, men det jag också tog med mig från hearingen och tror mig ha förstått på ett någorlunda bra sätt är själva begreppet "frekvensstabilitet", det vill säga att man måste ha elproduktion som är planerbar och helst inte väderberoende. Det skulle vara intressant att höra vad Miljöpartiet har för syn på det. Är frekvensstabilitet ett påhittat begrepp, eller är det någonting som faktiskt existerar?

Fru talman! Det här rör sig om lite olika saker, men jag ska försöka knyta ihop det.

Om vi hoppar tillbaka till början är det givetvis på det sättet, vilket jag också sa i mitt anförande, att det tar mycket längre tid att bygga ny kärnkraft än det tar att lägga ned kärnkraft. Men det tar lika lång tid att bygga en vindkraftspark ute till havs som det tar att bygga ett kärnkraftverk. Det är inte så att vi kan plocka fram en massa vindkraft i morgon eller i nästa vecka, utan det tar ju lika lång tid. Svaret däremellan är såklart gas, som också är en reglerbar och planerbar kraft.

Kostnaderna för läkemedel har stuckit iväg ganska drastiskt. Det är inte någonting som vi har bestämt, utan det har liksom skett ändå. Vi ska komma ihåg att det fortfarande är väldigt kraftigt subventionerat. Det finns ett högkostnadsskydd, och de siffror som jag har tagit del av gör gällande att för den grupp patienter som har det allra största läkemedelsbehovet pratar vi om en fördyring på ungefär 80 kronor i månaden med det förändrade högkostnadsskyddet.

Det är klart att man kan diskutera om det ska vara subventionerat till 100 procent eller noll procent. Ska det vara 30-70 eller 10-90? Den diskussionen går alltid att ha. Men det är inte vi eller regeringen som har fått för oss att det ska bli dyrare med läkemedel, utan det är läkemedlen som har blivit dyrare. Det är det som har hänt, och det är inte ett politiskt beslut. Det har blivit så av helt andra skäl.

Det är klart att jag tycker att det är en olycklig situation, men det är inte vi som har bestämt att det ska vara så. Då kan man diskutera hur mycket det ska subventioneras och hur mycket som ska falla på den enskilde. Nu har vi landat i att vi gör på det här sättet. För dem som har det allra största behovet av läkemedel pratar vi som sagt om en fördyring på 80 kronor per månad. Men visst, det går absolut att föra den diskussionen.

Fru talman! Sverige ska vara ett land som präglas av tillväxt, innovation, spetskompetens och välfärd. Vi har potential att vara världsledande på flera områden, och därigenom kan vi stärka jobb, vård och mycket mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Med budgetpropositionen för 2025 är det tydligt att vi växlar spår. Vi har lämnat det värsta bakom oss. Inflationen har ju legat som en våt filt över finanspolitiken.

Nu är det hög tid att investera i Sveriges framtid och genomföra reformer som sätter fart på den svenska tillväxten. Vägen framåt är att ha en skola med fokus på kunskap, ett innovativt näringsliv som får verka i ett bra näringslivsklimat och en excellent forskning.

Fru talman! Även om budgeten för 2025 har ett tillväxtperspektiv saknas inte viktiga satsningar för dem som inte mår bra. Under 2023 och 2024 har jag besökt samtliga partidistrikt i Sverige för att resonera om hur vår vision om samhällsgemenskap - ett uttryck som allt fler verkar vilja använda sig av - kan nås, hur denna samhällsgemenskap skulle kunna se ut och vilka investeringar som måste göras. Inför varje sådant besök har jag hört av mig till det lokala KD-distriktet och sagt att jag vill besöka bup, barn- och ungdomspsykiatrin.

Den psykiska ohälsan bland våra unga är en av vår tids största kriser. Nästan var femte tjej eller kille drabbas i dag av psykisk ohälsa, och självmord är nu den fjärde vanligaste dödsorsaken bland 15-19-åringar.

Det här är egentligen inte siffror som överraskar. Det är ju en trend som pågått under en längre tid. Och i min tidigare tjänst som församlingsherde och präst har jag mött, samtalat med och framför allt stöttat många unga människor som tappat hoppet om livet och som brottas med det vi kallar nattsvart ångest.

Vid mina möten med bup ute i landet har jag mött en fantastisk personal med ett engagemang långt utöver det vanliga, en personal som möter barn och unga som saknar livslust och inte ser någon mening med att leva. I min bok måste barns och ungas psykiska hälsa föras högt upp på den politiska dagordningen. Det är en framtidsfråga för vårt välfärdsland.

Fru talman! Även om det ytterst är sjukvårdshuvudmännen med direktvalda politiker på kommunal och regional nivå med beskattningsrätt som ansvarar för att barn och unga som behöver specialiserad vård för psykiatrisk problematik också får det kan vi här i riksdagen tillsammans med regeringen göra skillnad på riktigt. Och det är det jag menar att denna regering med kristdemokrater på Socialdepartementet gör.

Vi har i denna budget kraftfulla satsningar inom området psykisk hälsa och suicidprevention. Vi slöt i december en överenskommelse med SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, där 1,6 miljarder avsattes för att bland annat stödja huvudmännen i arbetet mot psykisk ohälsa och korta köerna till vården. Riksdagen har också godkänt regeringens förslag till budget för detta år, som innehöll ett rekordstort belopp för att förstärka satsningen på tillgänglighet till barn- och ungdomspsykiatrin på drygt en halv miljard, och förslaget i den här budgeten är att vi under de tre kommande åren viker 1 miljard per år för att korta köerna till barn- och ungdomspsykiatrin.

Men som vanligt är allt inte pengar. Regeringen har också tagit initiativ till nationella utvecklingsteam inom barn- och ungdomspsykiatrin som ska utgå från det man kallar best practice och bistå huvudmännen i att utveckla arbetet inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Det som mina besök på bup ute i landet har visat är att det saknas forskning och evidens om vad som är anledningen till denna alarmerande utveckling. Under de senaste 30 åren har andelen unga med psykiska besvär ökat, och i Norden är ökningen störst här i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Vi vet att hemmet, skolan och för lite sömn är viktiga faktorer. Jag får svaret från personalen på bup att även sociala medier har bidragit. Men visst kan vi göra mer för att få fram verkliga fakta och kunskaper.

Fru talman! När jag ändå är inne på barn och unga är det svårt att runda fritidskortet, för det är något som vi kristdemokrater är stolta över. Det är regeringens stora reform för att främja barns och ungas aktiva deltagande i idrott, kultur och frilufts- och föreningsliv i gemenskap med andra. Målsättningen är att barns och ungas möjligheter att delta i fritidsaktiviteter inte ska avgöras av tjockleken på familjens plånbok.

Detta är en folkhälsoreform som inte gjorts på många år. Det handlar om att bidra till en aktiv och meningsfull fritid i gemenskap med andra, öka barns och ungas rörelse, stärka konditionen och främja kreativitet och kulturellt skapande. Från och med oktober nästa år kommer det att vara möjligt att ansöka om detta fritidskort.

Fru talman! Att finansiera allt det där som barnen vill göra och uppleva är inte alltid lätt för familjen. Det som också i allra högsta grad är svårt är att få ihop sitt unika livspussel och att räcka till. Det vet vi alla som välsignats med att kunna få barn.

Förra gången vi kristdemokrater satt i regeringsställning drev vi igenom dubbeldagarna, alltså att båda föräldrarna kan vara föräldralediga samtidigt och tillsammans få mer tid med sin lilla bebis. Därför är det en viktig seger och ett steg framåt att vår regering har dubblerat antalet dubbeldagar från 30 till 60 dagar och förlängt möjligheten att ta ut dessa fram till att barnet är 15 månader. Dessutom ges det nu möjlighet för föräldrarna att överlåta 45 dagar med föräldrapenning vardera till exempelvis en nära anhörig.

För mig är det här en viktig frihetsreform för alla som försöker få ihop arbetsliv med familjeliv. Besluten om hur man bäst gör detta fattas bäst hemma vid köksbordet, och i och med att varje familjs livspussel är unikt menar vi att det är rimligt att vi också ser till att skapa största möjliga flexibilitet.

Fru talman! Det unika livspusslet för mig osökt in på bilen. Bilen är många gånger en förutsättning för att livspusslet ska kunna läggas på ett framgångsrikt sätt.

Häromveckan besökte jag den södra delen av Örebro län - jag var nere i Askersund och träffade mina partikamrater. De pratade med hetta och engagemang om att man måste få till en konstgräsplan i Askersund. Bakgrunden till att det är så viktigt är att barnen i IFK Askersund, som klubben heter, i dag får åka till Hallsberg för att kunna träna. Det kräver föräldrar som har bil och kan skjutsa. Det kostar pengar, naturligtvis, men det tar också en väldig massa tid.

Vi kristdemokrater lovade inför valet att sänka bensinpriset med 5 kronor och dieselpriset med 9 kronor. Priset på bensin och diesel sätts förvisso av marknaden, och det är flera faktorer som politiken inte kan påverka, exempelvis världsmarknadspriset på olja. Men skatt och reduktionsplikt är verktyg som vi kan påverka och som också påverkar priset vid pump.

Höjningen av reduktionspliktsnivåerna innebär att priset höjs om inte skatten sänks. Därför finns skattesänkningar med i budgetpropositionen för att priset vid pump inte ska öka. Det här är någonting som inte minst alla de föräldrar i Askersund som för närvarande skjutsar sina barn till Hallsberg tackar väldigt mycket för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Fru talman! Det är alltid lite knepigt att komma in så här sent i debatten, men jag har valt att sätta fokus på de mjuka frågorna som kanske inte alltid får stort utrymme när en budget beskrivs och debatteras.

De mjuka frågorna som jag har lyft fram vilar ytterst på att vi får till tillväxten. Den där kakan som vi politiker så gärna vill fördela och har åsikter om måste ju först bakas, och vi vill att den ska bli allt större. Kristdemokraternas linje i regeringsställning är därför att prioritera välfärden - de mjuka frågorna om man så vill. Men vi menar att det görs bäst genom att bana väg för ökad självförsörjning och att låta enskildas flit och arbete löna sig. Det är och förblir skatteintäkter, inte skattesatser, som finansierar välfärden. Och skatteintäkter uppstår inte ur tomma intet, utan de uppstår när folk arbetar och betalar skatt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Ekonomisk tillväxt är det som Sverige behöver för att bli rikare, grönare och tryggare. Alla som kan jobba ska jobba. Entreprenörsandan ska stimuleras och studier premieras.

Med tillväxt kan vi ha ett skyddsnät utan hål för den som faller. Med tillväxt får vi ett Sverige som vi kan lita på. Vi kan lita på att vi får hjälp om vi blir sjuka, att vi får omsorg om vi behöver det när vi bli årsrika, att våra barn får det stöd de behöver i skolan och att friheten att leva ett självständigt liv ska gälla alla genom en bra LSS i hela landet.

För mig är det detta staten är till för: att skapa en trygghet och ett skyddsnät som fångar upp men inte håller tillbaka.

Sverige behöver mer framtidstro. Med den här budgeten är vi i Liberalerna med och möjliggör en ljusare morgondag. Det är bara genom en stark ekonomisk tillväxt som vi kan säkra en bra välfärd. Det ena finns inte utan det andra.

Det här är en budget för att få igång den ekonomiska tillväxten genom stora satsningar på skola, klimat, yrkesutbildningar, forskning, infrastruktur, företagens förutsättningar och skattesänkningar.

Fru talman! Som vi liberaler alltid har sagt börjar det alltid med skolan. Det gäller inte minst våra framtida möjligheter att skapa ett solidariskt och rikt Sverige. Varenda unge ska klara skolan. Men vi måste inse att vi har en kunskapskris i svensk skola. I dag kan var fjärde elev på högstadiet inte läsa ordentligt. Antalet anmälningar och hot har fördubblats, och det är tydligt att grunderna inte fungerar i svensk skola i dag.

Liberalerna har påbörjat ett arbete med att bygga upp skolans grunder igen. Det handlar om elevens rätt till riktiga skolböcker, bemannade skolbibliotek och tillgång till en god elevhälsa. Även införandet av en nationell skolpengsnorm och ett helrenoverat friskolesystem är välbehövliga reformer som vi nu driver, liksom att minska lärarnas administrativa börda och få tillbaka den regelstyrda skolan.

I budgeten för 2025 storsatsar vi på skolan. Det är den näst största skolbudgeten på 20 år. Vi ser till att en halv miljon riktiga läroböcker ersätter elevernas distraherande skärmar. Vi ger kommunerna möjlighet att skapa mindre undervisningsgrupper, och vi fördubblar stödet till akutskolor. Stöket och den skadliga digitaliseringsivern ska städas bort. Skolan ska tillbaka till grunderna.

Dessutom tar vi äntligen tag i det som den förra socialdemokratiska regeringen inte orkade. Liberalerna och regeringen inför en tioårig grundskola. Så stärker vi fokuset på läs- och skrivträning. I förra veckan tillsattes även en utredning om obligatorisk förskola. Genom tidiga insatser kan vi skapa bättre förutsättningar för de barn som behöver dem allra mest. Därför satsar vi också hela 900 miljoner på förskolan under 2025 för att höja kvaliteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Så bygger vi det framtida Sverige från grunden. Detta är när socialliberalismen är som bäst.

Fru talman! Vi har en paradoxal situation på arbetsmarknaden. Vi har hög arbetslöshet samtidigt som det råder stor kompetensbrist inom flera branscher. Därför fortsätter vi att bygga ut yrkesutbildningarna och stärker dem med 11 000 platser. Totalt kan vi nu i Sverige erbjuda över 120 000 platser på vuxenutbildningar. Dessutom stärker vi handledarstödet i lärlingsvux och ökar lärlingsersättningen.

Fru talman! Jag var vd för första gången när jag var 23 år. Jag älskar företag och företagare. Det är de som tillsammans med sina medarbetare bygger Sveriges välfärd och konkurrenskraft. Vi i riksdagen har en skyldighet att möjliggöra och underlätta för företagande och entreprenörskap. Företagare satsar ofta allt de har, både ekonomiskt och tidsmässigt, på att förverkliga sin dröm. Lyckas de skapas massor av arbetstillfällen som gynnar hela samhället.

Nu ger vi en vitamininjektion till de allra minsta företagen genom att göra det billigare att anställa med ett utvidgat och utökat växa-stöd. Dessutom gör vi det enklare för företag att locka hit världens spetskompetens med en förbättrad expertskatt och nya regler som underlättar och kortar ned tillståndsprocessen för den högkvalificerade arbetskraftsinvandring som vi så väl behöver.

Fru talman! Vi lägger också fram den största satsningen på forskning någonsin. Svensk forskning behöver fortsätta att stå sig internationellt. Sverige ska vara en kunskapsnation. Det är tydligt att det behövs en liberal utbildningsminister för att kunskap, forskning och innovation ska prioriteras. Sverige ska inte bara dela ut Nobelpris utan även sträva efter att få dem.

Att satsa just på forskning har så otroligt många nyttor. Det är fantastiska banbrytande forskningsresultat som gör att livskraftiga företag kan bidra till medicinsk utveckling, den gröna omställningen och teknisk innovation. Forskning är en av de saker som möjliggör Sveriges konkurrenskraft och gör att vi kan attrahera internationell kompetens. Det genererar skatteintäkter och arbetstillfällen och löser stora problem i världen. Men man får inte glömma att forskningen i sig har ett viktigt värde i samhället: Vi får mer kunskap och förståelse, vilket i sig har ett stort mervärde.

Sverige är ett föregångsland när det gäller investeringar och innovation. Vi lyckas attrahera mycket riskkapital till Sverige. Detta är väldigt viktigt, och när vi nu lägger en historisk satsning på forskning och innovation tar vi steg för att fortsätta vara en konkurrenskraftig nation som bygger på vår viktigaste tillgång, vårt humankapital.

Fru talman! Nu stärker vi arbetslinjen genom sänkt skatt för alla som jobbar. Liberalerna krävde under förra mandatperioden att regeringen skulle ta bort värnskatten. Det fick vi igenom. Nu går vi vidare.

I den här budgeten försvinner äntligen avtrappningen av jobbskatteavdraget, Magdalena Anderssons straffskatt på utbildning. Det kommer att ge kraft till tillväxten och ge incitament för fler att till exempel ta extrapass på jobbet eller vidareutbilda sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Det har varit mycket buller från delar av den splittrade oppositionen om denna reform. Men vi politiker måste våga göra det som är rätt och riktigt för Sverige på lång sikt. Det gör vi nu. Denna reform kostar 4,7 miljarder, men den kommer att ge skatteintäkter på 5,9 miljarder. Den ger oss alltså i längden mer skatteintäkter till välfärden genom att sänka de allra högsta marginalskatterna. Detta är ett tydligt bevis på att det inte är skattenivån som skapar välfärden, utan det är skatteintäkterna.

Socialdemokraternas strategi är populistisk och fokuserar på kortsiktiga reformer snarare än långsiktigt tillväxtskapande, vilket gör alla fattigare. Låt mig vara tydlig: Straffskatter på utbildning och arbete genom höga marginalskatter hör hemma på sophögen. Vi ska bekämpa fattigdom, inte rikedom.

En annan frihetsreform är att förbättra möjligheterna att spara. ISK är en väldigt populär sparform. Nu gör vi det ännu förmånligare att spara så att fler svenskar kan bygga upp sitt eget frihetskapital. Det är en frihet och en trygghet att veta att man kan ta sig ur oönskade situationer.

Fru talman! Våra klimatmål ska nås. Vi lägger fram en budget som tar oss mot nettonollutsläpp år 2045. Med den här budgeten kommer Sveriges totala utsläpp att minska. Med dessa utsläppsminskningar beräknas vi klara våra ESR-åtaganden till 2030. Utsläppen kommer att vara lägre år 2026 än när vi tillträdde 2022.

Det råder väldigt högt tonläge från oppositionen när det gäller klimatpolitiken. Men vi har tydligt kunnat se i oppositionens alla budgetmotioner att deras resultat är i linje med regeringens klimatpolitik. Det gäller alla utom Centerpartiet, som inte beräknas nå några av klimatmålen - inte heller ESR-målet.

Det Liberalerna har gjort i regeringen är en total omläggning av klimatpolitiken för att ge förutsättningar att nå nettonoll 2045. Genom att alla riksdagens partier nu står bakom målen ges förutsättningar för en effektiv klimatpolitik framåt, utan Miljöpartiets chockhöjningar av drivmedelspriserna.

Vi lägger om energipolitiken för att elektrifiera transportsektorn och industrin och på det sättet eliminera utsläppen helt och hållet. Därför fortsätter vi att elektrifiera transporterna genom en elbilspremie, en satsning på laddinfrastruktur och en utredning om sänkt skatt vid publika laddstolpar. Dessutom går planeringen för att säkerställa att ny kärnkraft byggs in i en mer intensiv fas. Jag hoppas att vi snart kan sätta spaden i jorden för nya reaktorer på Ringhals, i min hemkommun.

Att politiska beslut och straffskatter på kärnkraften ledde till att våra sex reaktorer avvecklades i förtid vet de flesta. Att elpriserna skenade iväg när två reaktorer på Ringhals stängdes kan man tydligt se i statistiken. Priserna skulle ha varit 30-50 procent lägre i södra Sverige om reaktorerna på Ringhals inte avvecklats. Nu får vi städa upp.

All fossilfri elproduktion behövs för klimatomställningen nu och framöver. För att öka kommunernas incitament att säga ja till vindkraft inrättas ett stöd till kommunerna baserat på fastighetsskatt för vindkraftsanläggningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Utsläppen i jordbruket behöver minska. Vi inför därför Kväveklivet. Det är ett nytt tillfälligt investeringsstöd för att minska utsläppen av ammoniak och växthusgaser inom jordbruket.

Arbetet med att bevara värdefull natur och ekosystem behöver fortsätta. För att möjliggöra detta satsar vi bland annat på att bevara naturvärden i skyddade områden och att restaurera betesmarker.

Fru ålderspresident! I år är det 30 år sedan Liberalerna drev igenom en av vår tids största frihetsreformer, LSS. Under den socialdemokratiska regeringen urholkades schablonersättningen genom konstant låga uppräkningar. För Liberalerna är LSS lika viktig nu som då. Vi har drivit på för en högre uppräkning. I år har den dubblerats, och vi har dessutom halverat föräldraavdraget. Det är ett första steg i rätt riktning. Vi är stolta men inte nöjda. Personer med funktionsnedsättningar har rätt till individuell bedömning av sina behov. Liberalerna kommer att fortsätta kämpa för ett bättre och starkare LSS.

Fru ålderspresident! Vi liberaler har tagit strid för jämställdheten och kvinnors rättigheter ända sedan vi slogs för kvinnors rösträtt för hundra år sedan. Vi stärker Jämställdhetsmyndigheten och går vidare med utredningar om att skydda en av de allra mest utsatta och bortglömda grupperna, kvinnor i prostitution. Samtidigt är vi fast beslutna att bekämpa alla former av hedersrelaterat våld och förtryck. Det är tiotusentals kvinnors frihet som står på spel. Kampen mot hedersförtrycket är en av vår tids främsta frihetskamper.

Reform för reform är Liberalerna med och formar en ljusare morgondag där människor får större makt att skapa sig sin egen framtid i ett bättre Sverige.

Fru ålderspresident! Jag är stolt över att mitt parti är en del av en regering som lägger fram en budget för tillväxt, klimat och kunskap. Det är en budget med tydliga liberala framgångar som kommer att göra stor skillnad i människors vardag.

Jag yrkar bifall till finansutskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Det där var en salig blandning. Det blir jättespännande att försöka reda ut!

När det gäller klimatpolitiken tittade jag helt enkelt i Centerpartiets budgetmotion, och där blir det tydligt att man inte klarar ESR-åtagandet och inga andra klimatmål heller.

När det gäller regeringens budgetproposition är prognosen att vi kommer att klara ESR-åtagandet till 2030, bland annat tack vare reduktionsplikten som nu höjs, plus många andra åtgärder. Vi kommer alltså att ha lägre utsläpp 2026 än vad vi hade 2022.

Som jag sa i mitt anförande lägger vi om politiken för att nå netto noll till 2045. För det behövs mycket ren, fossilfri, planerbar elproduktion så att industrin vågar och kan göra de investeringar som är nödvändiga för att ställa om, även i transportsektorn.

Vi har uppenbarligen olika syn på det här, men jag skulle rekommendera ledamoten Ådahl att läsa regeringens budgetproposition ordentligt.

Vad gäller arbetsmarknadspolitiken är jag jätteglad över att Centerpartiet inspireras av Liberalernas valmanifest. Det är fantastiskt. Jag välkomnar också Centerpartiet att delta på ett konstruktivt sätt i någon typ av majoritet för att få genomslag för sin politik. Det gör vi nu. Jag vet inte riktigt hur ledamoten Ådahl skulle kunna få igenom sin fantastiska företagarpolitik med sina kompisar på den rödgröna sidan.

Vi förbättrar växa-stödet så att det blir billigare att anställa både en och två personer. Vi höjer lönetaket. Vi är precis den vitamininjektion som ledamoten Ådahl efterfrågade i talarstolen. Ge kraft till de allra minsta företagen, som står för största möjliga tillväxt i Sverige! Det är det vi gör nu, tillsammans med många andra saker som till exempel en stor satsning på yrkesutbildningar för att möta kompetensbristen.

Fru ålderspresident! Jag förstår att det är jobbigt att vara centerpartist. Ni har haft några jobbiga veckor. Jag är hemskt ledsen för det. Vi har också haft en jobbig tid i Liberalerna, men vi kom fram till att det bästa är att vara konstruktiv för att kunna bilda majoriteter, få igenom sin politik och bli relevant i Sverige i stället för att vara en gnällig intresseklubb. Jag förstår verkligen att det är jobbigt och att man behöver fundera på vad man ska göra.

När det gäller företagens förutsättningar tycker jag att frågan är otroligt stor. Vi gör nu väldigt många bra reformer för att förbättra för landets företagare. Återigen: Det börjar faktiskt med skolan. Jag ber om ursäkt om jag uppfattas som tjatig, men vi behöver ta tillbaka skolan till grunderna. Varenda unge behöver klara grundskolan. De ska kunna gå i gymnasiet, bli vad de vill, välja en yrkesutbildning eller fortsätta att vidareutbilda sig för att få den kompetens som behövs på arbetsmarknaden.

Utöver detta behövs ett livslångt lärande med yrkesutbildningar, som vi nu storsatsar på. Som jag sa i talarstolen har vi 120 000 yrkesutbildningar för vuxna människor 2025, just för att kunna möta företagens kompetensbrist.

Jag träffar ofta företagare och pratar med dem, och jag har själv lång erfarenhet av att vara företagare. Det är kompetensbristen i stort som gör det svårt för företag att växa, anställa och hitta de möjligheter som de behöver.

Förutom detta utvecklar vi nu växa-stödet, som jag precis sa. Det är en liberal reform som vi har kämpat för länge. Vi sänker inkomstskatterna, precis som Liberalerna vill. Vi gör viktiga satsningar för att kunna ta tillbaka initiativkraften till landets företagare så att de kan bli möjliggörare för tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Jag är stolt över detta, och jag tycker att vi har en väldigt bra budget som kommer att göra att vi får upp tillväxten och får ned arbetslösheten i Sverige.

Fru ålderspresident! Det är en minst sagt osäker tid vi lever i. Då är det en styrka att Sverige står på en stabil grund. Det är en stabil ekonomisk grund med starka statsfinanser och en stabil politisk grund. Det finns en tydlig majoritet för budgeten här i riksdagen men också en majoritet som står bakom och är överens om inriktningen i väldigt många viktiga frågor för Sverige. Det är en styrka i en osäker tid.

Från dag ett har regeringens och Sverigedemokraternas viktigaste uppgift i den ekonomiska politiken varit att bekämpa den höga inflationen. Det har vi lyckats med, och priserna ökar nu inte alls i samma takt. Däremot plågar konsekvenserna av den höga inflationen fortfarande många hushåll och flera företag. Löntagarna har också sett tio års reallöneökningar utraderas. Det är därför våra fyra partier nu tar nästa stora uppgift på fullt allvar. Den uppgiften är att stärka hushållens och svenskarnas köpkraft, att få fart på tillväxten både på kort och på lång sikt och att återupprätta arbetslinjen så att vi nu tar oss ur lågkonjunkturen.

Fru ålderspresident! Det är med detta för ögonen vi har lagt fram en tillväxtbudget som ger mer pengar i plånboken och får fart på tillväxten samtidigt som vi lyckas med att öka resurserna till försvaret, välfärden, rättsväsendet och många andra viktiga områden.

Nu är vi halvvägs in i mandatperioden. Regeringen tog över för två år sedan i ett Sverige som hade blivit farligare. Nu är 47 av Tidöpartiernas 48 viktiga reformer som ska vända, och som kommer att vända, utvecklingen påbörjade eller klara. Politiken har redan börjat göra skillnad. Hittills i år har antalet skjutningar gått ned jämfört med både 2022 och 2023. Många fler grova våldsbrott förhindras och klaras upp på grund av nya verktyg som polisen och rättsväsendet har fått av regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Bara i Stockholm har brottsuppklaringen för dödsskjutningar ökat från 15 procent 2022 till 70 procent 2023. Det finns fortfarande stora problem med kriminalitet, våld och skjutningar, men det går nu sakta men säkert åt rätt håll även om det kommer att ta tid.

Våra fyra partier är beslutsamma: Gängen ska krossas, och Sverige ska bli tryggare. Genom ytterligare tillskott i den här budgeten och i tidigare budgetar växer nu rättsväsendet, polisen och andra brottsbekämpande myndigheter. De växer och jobbar på som aldrig förr. Vet ni - det spelar roll vilka som styr.

Fru ålderspresident! Regeringen tog också över ett Sverige som hade blivit fattigare. Då hade landet en inflation på 10 procent, låg tillväxt och hög arbetslöshet. Att trycka tillbaka inflationen har, som jag sa tidigare, varit vår absolut högst prioriterade uppgift. Nu är den under målet på 2 procent. Även om priserna fortfarande är höga gör en lägre inflation att trycket minskar, både för hushåll och för välfärdens sektorer. Kommuner och regioner kommer att ha 50 miljarder lägre pensionskostnader nästa år bara på grund av att inflationen nu har tryckts tillbaka. Det har varit viktigt, och det gör skillnad.

Som jag sa tog vi över ett land med låg tillväxt. Det har dessutom varit lågkonjunktur, och inflation och höga räntor har hållit tillbaka konsumtionen. Det är just därför denna budget är en tillväxtbudget. Den ska bidra till att få fart på ekonomin. Den innehåller historiska satsningar på forskning och infrastruktur. Den innehåller också sänkt skatt på arbete, vilket många här har pratat om tidigare. IMF, Internationella valutafonden, gör prognosen att Sveriges tillväxt blir den högsta bland jämförbara länder nästa år.

Fru ålderspresident! Nu har vi fått se alla fyra oppositionsbudgetar. Vi är här för att diskutera skiljelinjerna i svensk politik - det är demokrati.

Nu kan vi alltså lägga de fyra oppositionsbudgetarna bredvid vår budget och se vilka skiljelinjer som går att dra. Jag skulle säga att dessa linjer är väldigt tydliga. Vänstersidan är splittrad i många frågor som är viktiga för Sverige.

En annan sida som jag ser är att det finns en hel del slarv och budgethål - jag återkommer till det. Det finns mycket av bidragspolitik och skattehöjningar.

Jag tycker, fru ålderspresident, att det är ganska fascinerande med höjda bidrag kontra sänkta skatter. När vår sida gör det mer lönsamt att arbeta, och när löntagare får behålla mer pengar i plånboken, är det samma klagovisa varje gång. Vi har hört den här från flera talare, eller sångare, före mig. Refrängen i den visan handlar alltid om att de är så bekymrade över att vi gör det mer lönsamt att arbeta eftersom det då blir mindre lönsamt att leva på bidrag.

De fyra vänsterpartierna står aldrig på hårt arbetande människors sida. De står aldrig på samma sida som strävsamma människor som ställer klockan, går till jobbet och utför en viktig uppgift på olika ställen i det svenska samhället. Uppenbarligen ser de bidrag som en långvarig försörjning i stället för ett tillfälligt skyddsnät. Jag menar att detta är skillnaden mellan arbetslinje och bidragslinje.

Fru ålderspresident! Jag tror på människors förmåga. Jag vill se ett inkluderande Sverige där alla som kan vara med och bidra också är det och där fler ges möjlighet men också känner skyldighet att bidra. Det är så vi ökar samhörighetskänslan. Det är så vi får en känsla av ett vi, ett vi som tillsammans tar ansvar för Sverige i en svår tid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Det är därför regeringen arbetar med en bidragsreform, sänker skatten två år i rad på låga inkomster, utökar antalet platser på yrkesutbildningar och underlättar för personer med funktionsvariationer att studera. Allt detta gör vi för att fler ska bli egenförsörjda och vara med och bidra. Som någon här tidigare sa: Det handlar om att fler måste göra sin plikt för att också kunna kräva sin rätt.

Fru ålderspresident! Vi tog också över ett Sverige med stora integrationsproblem. Mycket finns kvar att göra, även om vi ser ljusglimtar. Allt fler invandrade personer kommer snabbare i arbete, och sysselsättningsgraden är högre, vilket är väldigt bra. Men om vi ska kunna fortsätta på den inslagna vägen är det absolut nödvändigt att invandringen hålls på en låg nivå under lång tid. Annars kommer integrationen inte att fungera. Här finns en väldigt tydlig skillnad mellan de två sidorna i svensk politik. Med vår politik väntas Sverige nu få det lägsta antalet asylsökande sedan 1997 medan den andra sidan vill öka invandringen.

Listan på skillnaderna i politiken är lång. Regeringen sänker skatten på sparande medan vänstersidan höjer den. Regeringen sänker bränslepriserna år efter år medan vänstersidans politik leder till höjda priser. Regeringen tar bort flygskatten för att människor och företag ska kunna leva och verka i hela Sverige och för att vi ska ha flyg. Den andra sidan vill höja flygskatten så att svenskarna ska vara kvar på marken.

Regeringen sänker också marginalskatten så att högre utbildning lönar sig bättre och Sverige får välutbildad arbetskraft. Vi tycker att man ska få behålla åtminstone hälften av det man tjänat efter skatt. Men det tycker inte Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Att de vill ha högre skatt på arbete har vi hört av nästan varenda person som talat här.

Det finns också en skillnad i synen på hur skattepengar används. Våra fyra partier har varit noggranna med att prioritera om bland utgifterna. Vi är också noga med att statens pengar, det vill säga skattebetalarnas pengar, används på bästa sätt. Ett hushåll måste planera sina utgifter och kan inte använda mer pengar än det har, och i svåra tider behöver många vända på varje krona för att ekonomin ska gå ihop. Även staten måste göra det, och därför gör vi tuffa prioriteringar som att minska biståndet. Men Sverige har ändå ett enormt generöst bistånd i förhållande till de allra flesta länder. Vi effektiviserar också statens verksamheter och minskar antalet myndigheter.

Denna förmåga att prioritera saknar den andra sidan i politiken, vilket jag beklagar. Vad gör de då i stället för att prioritera? Jo, höjer skatter, och om man heter Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill man dessutom skuldsätta kommande generationer kraftigt. Det är ingen nyhet men likväl oansvarigt.

Fru ålderspresident! Mest förvånad är jag dock över Socialdemokraternas budget. När Moderaterna var i opposition var min inställning alltid att våra förslag skulle gå att genomföra och att de skulle vara finansierade. Men Socialdemokraternas budget har många hål, vilket är anmärkningsvärt. De säger nej till den brantare avtrappningen, vilket kostar pengar. Men det budgeterar de inte för. De vill ha fler platser på vuxenutbildning, vilket är jättebra, men de missar att det kostar mer i studiestöd, ungefär 300 miljoner. Listan på missar kan göras längre, och det är allvarligt. Jag ska låta det vara osagt om det handlar om slarv eller att de tänker att politiken aldrig kommer att bli verklighet utan är ett luftslott. Men stora partier måste kunna budgetera så att budgeten går att genomföra om den vinner. Den inställningen ska man alltid ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Fru ålderspresident! Låt mig också ta upp ett par saker som förenar oss över blockgränserna och som gör mig glad.

Först det Janine Alm Ericson var inne på: Vi behöver minska utsläppen och ser det akuta i det. Även här är Sverige ett föregångsland, men vi måste göra mycket mer. Med regeringens budget minskar utsläppen nästa år, precis som förra året. Dessutom beräknas vi nå ESR-åtagandet till 2030. Åtminstone tre av oppositionens fyra partier har i sina budgetar politik för att nå ESR-åtagandet, vilket är bra.

En annan mycket viktig fråga är Ukraina. Vi här inne kommer inte att vara tysta, utan vi kommer att fortsätta att agera militärt och ekonomiskt. Vi kommer att vara en röst för Ukraina. Det är också en stark och tydlig signal till både Ryssland och Ukraina att samtliga åtta partier här inne står tillsammans i denna fråga.

Fru ålderspresident! Jag slutar där jag började med att Sverige står på en stabil grund. När jag träffar mina kollegor runt om i Europa och världen berättar många att de just nu brottas med hög skuldsättning, stora budgetunderskott, för deras länder rekordhöga skattetryck och stora behov av investeringar. I Sverige är läget ett helt annat. Vi har låg statsskuld och det lägsta skattetrycket på 50 år samtidigt som vi satsar mer på offentliga investeringar än väldigt många andra jämförbara länder.

Detta visar att det går att prioritera. Det går att bedriva en hållbar ekonomisk politik och samtidigt investera, och det är en styrka för Sverige. Vi har några tuffa år bakom oss, och det är fortfarande tufft för många. Men min övertygelse är att Sverige går mot ljusare tider. Med denna budget tar vi viktiga steg, och vi har majoritet för vår politik. Vi får saker gjorda, och steg för steg bygger vi Sverige både rikare och tryggare.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Tack, Mikael Damberg, för frågan!

Det är nu drygt två år sedan jag fick det här jobbet. Från första dagen på jobbet har jag haft en väldigt tydlig plan. Vi ärvde en hög arbetslöshet, en låg tillväxt och en mycket hög inflation.

Av alla dessa tre var inflationen den mest akuta att hantera. Om inte den dämpades skulle räntor fortsätta att öka och plåga hushåll och företag. Det skulle leda oss helt fel väg.

Jag följer den planen, som jag sa då. Jag var väldigt tydlig, och jag har sagt det många gånger offentligt.

Pressa tillbaka inflationen genom att samtidigt stötta hushåll.

Stärk arbetslinjen.

Stärk svensk tillväxt.

Nu är den första punkten avklarad. Vi har bekämpat inflationen. Med denna budget tar vi nu nästa steg. Det handlar om att få igång de ekonomiska hjulen på både kort sikt och lång sikt.

Sverige har lågkonjunktur. Det är många andra länder som har lågkonjunktur, till exempel Tyskland och Frankrike. Den svenska lågkonjunkturen beror till väldigt stor del på en väldigt räntekänslig ekonomi.

Hushåll och företag i Sverige binder ofta inte sina lån, och svenska hushåll har höga skulder. Därför påverkas självklart konsumtionen och bostadsbyggandet.

Med den här budgeten tillsammans med Riksbankens räntesänkningar gör vi, Riksbanken och även andra bedömningen att tillväxten i ekonomin kommer att tillta. IMF spår till och med att vi kommer att ha den bästa utvecklingen nästa år sett till jämförbara länder. Vi får se hur det blir. Det handlar också om vad som sker i andra länder.

Jag kommer inte att vara vare sig stolt eller nöjd förrän jag ser att alla delarna i planen är uppfyllda. Men jag ser att steg för steg händer det som vi har gjort, och det är jag väldigt glad för.

Varje dag när jag går till jobbet har jag människor framför ögonen. Jag har sagt det förr. Jag har framför ögonen hårt arbetande svenskar som går till jobbet.

Jag vet att den höga inflationen har plågat väldigt många hushåll. Nu ska vi stötta och se till att de får tillbaka det som de har förlorat och få igång de ekonomiska hjulen. Vi vet vad som ger tillväxt. Nu lägger vi också fram förslag som ger det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

(Applåder)

Fru ålderspresident! Tack, Mikael Damberg!

Jag förstår att ledamoten nu gör allt vad han kan för att ge en bild av att Socialdemokraterna minsann har stöttat hushållen genom åren. För mig blir det lite märkligt. Hela anförandet andades det jag sa tidigare: Det är besvärande att det nu kommer att löna sig bättre att arbeta och sämre att leva på bidrag.

Jag vill backa tillbaka lite. Jag ska inte tala någonting om Mikael Dambergs åtta år i regering. Jag tänker inte göra det. Jag ska bara konstatera att de utmaningar som vi hade när vi tillträdde finns där. Vi arbetar väldigt tydligt med en plan. Den skiljer sig ganska mycket åt mot er politik.

Våra fyra partier är väldigt bestämda att lösa stora problem och att underlätta för Sverige och svenskarna efter en väldigt tuff tid. Jag är stolt över att vi tillsammans kan göra detta.

Vad gör vi då? Vi har under bara två år sänkt drivmedelspriserna medan ni har velat höja. Vi har nu sänkt skatten på sparande medan ni har velat ha andra och högre skatter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Vi sänker marginalskatter så att människor får behålla 50 procent av det de tjänar. Det leder till att fler vill plugga och utbilda sig och till att tillväxten ökar.

Vi fortsätter att sänka skatten på pension för dem som har jobbat. Där tycker vi lika. Det är roligt att vi har samma syn om någon skatt. Vi tar bort flygskatten för att Sverige och svenska företag ska kunna verka här.

Vi sänker arbetsgivaravgifter för de företag som vill anställa sin första och andra anställda. Vi underlättar bit efter bit för hushåll och för företag. Det kommer att ge effekt.

Det var väldigt bra att Sverige kom snabbt ur pandemin. Vi hjälptes åt, kan man minst sagt säga. Några av oss var här varje dag, drev på regeringen och lade fram egna förslag. Vi kom överens, och vi kunde rädda jobb och företag.

Vi tar ansvar. Vi gjorde det i opposition, och vi gör det i regeringsställning. Jag har som jag sa människor framför ögonen varje dag. Sverige ska bli rikare, och mer ska fördelas. Men då måste man kunna göra två saker samtidigt.

Det handlar om att prioritera, fokusera på tillväxt, sänka skatter, förenkla regler för företag och se till att många fler människor har ett jobb att gå till. Att 20 procent av vuxna inte är självförsörjande kommer jag aldrig att vara nöjd med även om ni var det under er tid.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Fru ålderspresident! Jag väljer att glädja mig ganska ofta, även när saker kan vara lite svåra och tunga.

Det är modigt, kanske nästan på gränsen till dumdristigt, det som Martin Ådahl nu ger sig in på. Jag har hört anförandet, och jag har hört ledamoten ställa frågan.

Jag vill säga några korta saker. Det är modigt av Martin Ådahl att gå till attack. Han säger att vi smutskastar. Nej, det är inte alls så. Vi gör bedömningar av alla budgetar. Tjänstemännen jobbar hårt med det.

Vi kan bara konstatera att eftersom Centerpartiet avvisar den nya reduktionsplikten och ersätter den med ett annat förslag om att upphandla biodrivmedel är det väldigt svårt att veta vad det leder till. Det är inte självklart att det kommer att leda till att ni når ESR-målen eftersom vi inte vet vad effekterna av priserna är. Jag tycker att man ska vara lite noggrann, som jag sa tidigare till Socialdemokraterna. Det är väldigt svårt att göra den bedömningen.

Det är bra att Martin Ådahl pushar för fler elbilar. Vi tycker också att det behövs - verkligen. Det har dock varit en tid med hög inflation, och många har hållit tillbaka konsumtionen. Det finns alltså även naturliga orsaker till att många nu håller tillbaka när det handlar om att köpa bil över huvud taget.

Fru ålderspresident! Jag lyssnade tidigare på Martin Ådahl, och jag tycker att det är modigt av honom att komma med de ganska stora och starka attackerna om arbetslöshet, företagande och annat. Men ärligt talat - är det någonting som Martin Ådahl kommer att vara känd för efter sina år i riksdagen är det väl att han förstörde Arbetsförmedlingen. Det finns ingen enskild person i Sverige som har haft så stor påverkan på den reformen, som nu har genomförts och som sågas jäms med fotknölarna. Så kom inte och prata med mig om att bekämpa arbetslöshet!

Fru ålderspresident! När det gäller företagande uppskattar företagare som jag träffar, små som stora, det vi gör. De uppskattar det vi gör på kriminalområdet, att vi sänker skatter på vinster, att vi håller ordning på svensk ekonomi och att vi pressar ned inflationen. De uppskattar vår politik. Jag vet inte vilka Martin Ådahl träffar, men de företagare jag möter och har konstruktiva samtal med uppskattar den politik som vi nu för.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Jag konstaterar bara att om man säger nej till den nya reduktionsplikt vi har och samtidigt har förslaget att upphandla biodrivmedel är det nog ingen annan än Martin Ådahl som tror att det kommer att bli billigt. Det kommer antagligen att bli väldigt dyrt.

När vi går igenom Centerpartiets olika klimatförslag ser vi att det är osäkert. Sju av åtta partier här inne har en politik som gör att det är väldigt tydligt att man kan nå ESR-målen. Men det är inte samma sak med Centerpartiet. Om ledamoten tycker att det är att smutskasta att bara säga som det är - vad som står i en budget - må det vara upp till Martin Ådahl.

Fru ålderspresident! Vi har gjort ganska noggranna beräkningar av olika typer av effekter. Det gäller ju inte bara fördelningseffekter generellt; det handlar också om människor som bor i olika typer av regioner och i olika delar av Sverige och hur de drabbas eller påverkas av olika partiers politik.

Här sticker Centerpartiet ut mer än något annat parti. Vare sig man bor på landsbygden eller i en storstad innebär den genomsnittliga relativa förändringen av Centerpartiets ekonomiska politik en försämrad standard i alla områden. Det finns inte en kotte - eller kanske en kotte men väldigt få människor - som tjänar någonting på Centerpartiets politik.

Det finns en hemläxa att göra. Man kan vara väldigt bestämd och självsäker, men då måste politiken tåla att granskas. Vi ser inte att ESR-målen nås, men Martin Ådahl får gärna överbevisa mig om det senare. Vi ser däremot att i princip ingen, var man än bor i de olika delarna av Sverige, tjänar på Centerpartiets politik. Den stärker inte hushållen, och den underlättar helt enkelt inte.

När det gäller företagarna, fru ålderspresident, är det väldigt enkelt. Jag har nämnt flera saker som regeringen har gjort under två år, och vi kommer att fortsätta. Vi kommer snart att ha arbetat fram det 3:12-paket som vi har pratat om och mycket annat som jag redan har tagit upp. Vi underlättar för företagare, steg för steg, för vi vet att det är där jobben finns och skapas.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Tack, Ida Gabrielsson, för en viktig fråga! Jag delar verkligen bilden av att de som har tagit den tuffaste och hårdaste smällen under de senaste årens höga inflation är löntagarna. Den som har olika typer av ersättningar - inte alla, men väldigt många - har fått dem uppskrivna som kompensation för inflationen. Det är så våra skyddsnät i det stora hela fungerar. Det gäller garantipension, sjuk- och aktivitetsersättning, CSN och många andra delar.

Men just det som Ida Gabrielsson lyfter är det som regeringen gör någonting åt, det vill säga att vi ser till att också löntagarna, som har fått sina reallöner urholkade, både det här året och nästa år får sänkt skatt. Man behåller mer av det man själv har tjänat. Strävsamma människor som går till jobbet kommer att få behålla mer i plånboken, vare sig de röstar på Vänsterpartiet eller Moderaterna.

Arbetslinjen för mig, fru ålderspresident, är precis det som jag sa tidigare. Alla som bor i Sverige och som har arbetsförmåga ska vara med och bidra och ges möjlighet till det. Men just nu är det 20 procent i åldrarna 20-64 år som inte är etablerade på arbetsmarknaden på det viset att de kan sägas vara självförsörjande.

Fler av dem måste komma in, och fler av dem måste ges möjligheter. Det handlar om språkträning, det handlar om krav och det handlar om en bidragsreform. Men det handlar också om att hjälpa människor och att ge dem möjligheter att komma in.

Jag har inte gett upp om de här personerna; jag vill att de ska vara med. Det gäller för deras skull - att de har en egen lön att leva på. Men det gäller också för det gemensammas skull - att fler betalar skatt. Det är en arbetslinje för mig.

När fler jobbar kan vi också säkra och skydda skyddsnäten. Vi ska självklart säkra dem mot alla som vill använda våra skyddsnät till att bedra välfärdsstaten på olika sätt - gängkriminella och andra. Men vi ska också se till att fler jobbar och är med och bidrar så att kakan växer. Det är det vår budget handlar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Sedan har vi olika syn på skatter, absolut! Men i grund och botten behöver fler vara med och betala skatt. Då kan ekonomin växa, och det är det som är poängen med den budget som våra fyra partier har lagt fram.

Fru ålderspresident! Jag tackar Ida Gabrielsson för fler frågor.

Jag är övertygad om att alla som är i den här salen just nu vill att Sverige ska vara både rikare, tryggare, bättre och starkare åren som kommer och för nästkommande generation. Då behöver ekonomin växa.

Någonting som bekymrar mig ganska mycket är att EU:s konkurrenskraft i förhållande till exempelvis USA har blivit försvagad. Varför måste ekonomin växa? Jo, därför att vi behöver resurser framöver till bland annat det som Ida Gabrielsson nämner. Det handlar om försvar, infrastruktur, energisystem och mycket annat.

Att ekonomin växer är nummer ett, menar jag, för att kunna göra mer. Nummer två handlar om att prioritera. Båda dessa punkter har man det uppenbarligen svårare med på vänstersidan än hos våra fyra partier. Sedan ska man ha ett ramverk som är rimligt och se till att vi har ordning och reda. Sex av åtta partier här inne tycker precis så.

Men så kommer vi då till skatter och till synen på arbete. Det är ingen hemlighet - det går att läsa i Vänsterpartiets budget - att man vill höja marginalskatterna redan från 45 000 kronor. Då ska vi veta att hälften av alla poliser och sjuksköterskor har den lönenivån. Även om man säger att man vill underlätta generellt för människor som går till jobbet kommer ganska många fler att få höjd skatt om Ida Gabrielssons budget skulle gå igenom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Jag har också lite svårt att förstå resonemanget om akassan med tanke på att samarbetspartiet Centerpartiet vill sänka akassan mer än vad någon annan här inne, tror jag, kan tänka sig. Splittringen är total i både skatter och andra delar.

I den här tiden ska man veta, fru ålderspresident, att vi är fyra partier som tillsammans gör det som nu krävs. Vi får ekonomin att växa och stärker hushållens köpkraft.

Och den marginalskatt som så många har tagit upp är alltså 5 procent av alla de satsningar vi gör detta år. Vi har ett reformutrymme på 60 miljarder och gör omprioriteringar på 37 miljarder. Det gör att själva marginalskattesänkningen, som är självfinansierad inom några år, är 5 procent av de totala satsningarna. Det var bara en liten faktaupplysning.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Jag blir nästan imponerad av hur man kan välja att se på våra skattesänkningar. Jag har i opposition och nu i regeringsställning sänkt skatten på låga och medelhöga inkomster vid ett flertal tillfällen. Det har jag gjort just för att jag vill att människors flit och slit, oavsett vad man jobbar med, ska löna sig bättre. Vi ser strävsamheten. Vi ser dem som bär upp mycket av samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Jag har också sagt - och det tycker jag är viktigt - att ekonomin måste växa på sikt. Då vet vi några väldigt grundläggande saker, som vikten av bra infrastruktur. I den infrastrukturproposition som vi nu har lagt fram har vi sett till att avsätta så mycket pengar att de kan betala underhållsskulden plus nya investeringar. Vi har en forskningsproposition på historiska nivåer för att Sverige ska vara ett land i topp. Det som gjort att Sverige har blivit rikt ska också göra Sverige rikt i fortsättningen. Vi har högkvalificerade arbeten.

Men vi har också en av världens högsta skatter på arbete och väldigt höga marginalskatter. Jag vet inte om Janine Alm Ericson tycker att det är okej att man betalar 560 kronor i skatt på den sista tusenlappen, det vill säga behåller mindre än hälften. Det kan man tycka. Jag tycker att det är rimligt att vi tar bort Magdalena Anderssons högre skatt på högre utbildning. Det håller OECD, Produktivitetskommissionen och många andra med om. Man kan tycka att det är dumt, men som jag sa är det alltså 5 procent av alla satsningar. Vi behöver göra det för att tillväxten ska öka.

Kom också ihåg - det tycker jag är viktigt för alla som lyssnar på detta - att för mig har det alltid varit viktigt att sänka skatten för alla löntagare. I Sverige har vi elva gånger så hög skatt på de högre lönerna. Den som har 125 000 kronor betalar elva gånger mer i skatt än den som tjänar 25 000. Vi har en progressiv beskattning och kommer att fortsätta ha det. Men det måste löna sig att plugga och ta ett extrajobb. Varför är det så svårt för Miljöpartiet att tycka det? Jag vet inte.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Det är intressant att Janine Alm Ericson inte riktigt hör vad jag säger. Man kan göra många saker samtidigt när man prioriterar - när man vågar säga nej till vissa saker och ja till annat och vågar göra rätt.

Vi i våra fyra partier har visat att vi kan bekämpa inflationen samtidigt som vi stöttar de viktiga välfärdssektorerna. I år gick 40 procent av reformutrymmet till regioner och kommuner, och det var ytterligare pengar i vårändringsbudgeten. Det var en väldigt stor satsning. Vi kommer aldrig att släppa välfärdens sektorer med blicken. Men vi vet också att ekonomin måste växa. En halv procents ökning av bnp ger 15 miljarder i ökat reformutrymme. Det är därför vi sätter fokus på allt detta.

Vi kan prioritera det viktiga - pengar till försvaret, pengar till polisen, pengar till rättsväsendet och pengar till välfärden - samtidigt som vi kan sänka skatten brett, för alla, två år i rad. Det är därför vi kan se till att gynna sparande mer genom att sänka skatten på ISK. Det är därför vi gör det billigare att tanka för dem som har haft det kämpigt och varit tvungna att använda bilen trots att de egentligen inte har kunnat och har gått back på det. Det går att göra flera saker samtidigt.

Jag är väldigt glad att det dessutom går att pressa ned utsläppen. Det gör vi; nästa år minskar utsläppen, och förra året minskade de. På grund av att vi ändrade den reduktionsplikt som var helt omöjlig för de allra flesta har utsläppen ökat i år, alltså under ett år. Men Sverige är ett föregångsland i detta och ska fortsätta att vara det.

När det gäller stora investeringar och skulder är min poäng - och jag tror att många här delar den även om de inte är moderater - att det går att göra investeringar om man har ett ramverk som håller ordning. Om man sparar i ladorna i goda tider och satsar i sämre tider kan man också göra investeringar, och Sverige gör större offentliga investeringar än de allra flesta jämförbara länder.

Man kan alltså göra flera saker samtidigt. Vi har en låg statsskuld, och vi har stora investeringar framför oss. Vi ska komma igenom den här situationen och stötta hushållen under tiden. Jag tror att vi alla är överens om att Sverige kan och ska bli både tryggare och rikare.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Jag vet inte om det finns så mycket i Per Söderlunds anförande som man kan skriva under på, men en passus ska jag ge honom ett erkännande för. Mycket gott har kommit från småbryggerier. Det är vi helt överens om.

I övrigt var det mycket teknikaliteter och fokus på inflationsbekämpning, men något tal om Sverigedemokraternas och regeringens inriktning i budgetpropositionen, dess syfte och målsättning, var det inte. Det ligger man lågt med.

Vi som har deltagit i budgetdebatter genom åren har blivit medvetna om att Sverigedemokraternas intresse är något helt annat än det de försöker ge sken av. Vi ser det i årets budgetproposition; det är de bättre bemedlade som nu ska prioriteras framför vanliga löntagare. Vi ser det gång på gång. Vi ser det i denna budgetproposition, och vi har sett det i de andra budgetpropositionerna. Krutet ska läggas på skattesänkningar för dem som redan har det gott ställt: människor med högst inkomster och störst tillgångar, den rikaste procenten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Samtidigt försöker sig Sverigedemokraterna på tricket att ge sken av att de står på vanliga löntagares sida. Om någon fortfarande tvivlar på att Sverigedemokraterna helt har övergett vanligt folk ska jag lyfta ett exempel som vi debatterade redan för två år sedan, nämligen den orättvisa funkisskatten. Det handlar om den skatteklyfta som Sverigedemokraterna har återinfört mellan dem som arbetar och dem som har sjuk- och aktivitetsersättning.

För två år sedan sa Sverigedemokraternas Per Söderlund att han måste återkomma till dessa frågor längre fram. Ett år senare förnekade Söderlund funkisskattens existens. Nu har det gått två år, och funkisskatten har snarare utökats, trots Söderlunds och Sverigedemokraternas löfte om att återkomma i frågan. Nu undrar jag: Varför vill ni inte avskaffa den orättvisa funkisskatten?

Fru ålderspresident! Oavsett vad Per Söderlund kallar detta - funkisskatt eller inte - finns det de facto en skillnad i beskattning mellan dem som arbetar och dem som är i behov av detta och har kroniska sjukdomar eller något annat. Det är orättvist och orättfärdigt. Så ska ett modernt välfärdssamhälle inte se ut.

Jag konstaterar att Sverigedemokraterna i sina löften till dem som man har bett rösta på dem sagt att funkisskatten ska bort. Tidigare har Per Söderlund sagt att han tänker återkomma till detta, att löftet gäller och att det faktum att man ställer upp för den borgerliga regeringen för att upprätthålla och öka skatteklyftan bara är något tillfälligt. Nu hör vi, två år senare, att Sverigedemokraterna inte alls har menat vad de sagt. De har lovat en sak men tycker något annat. Det erkänner man till och med nu i riksdagens kammare och säger att skatteklyftan är rimlig. Det löfte de gav var ingenting värt.

Man kan fundera över vilka andra löften som Sverigedemokraterna har ställt ut som de inte tänker genomföra. Min uppfattning om att Sverigedemokraterna ger sken av att stå på vanliga löntagares sida men sedan genomför något annat för att de företräder andra intressen får sannerligen vatten på sin kvarn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Det är en tråkig tid vi lever i när lögnen börjar bli arbetsredskap i politiken. Då är det bättre och ärligare att säga vad man tycker, vad man står för och varför det är rätt. I min värld är det inte så, vare sig att ha lögnen som arbetsredskap eller att genomföra en sådan politik.

Något ytterligare finns nog inte att tillägga. Sverigedemokraterna visar ännu en gång vilket parti de är och vilka intressen de företräder: de som redan har stora tillgångar framför vanliga löntagare.

(Applåder)

Fru ålderspresident! Jag vill inledningsvis yrka bifall till Socialdemokraternas reservationer 1 och 5.

Vi lever i en tid av förändring där gamla mönster bryts och nya utmaningar kräver uppmärksamhet. Det handlar om hur vi ska klara att upprätthålla och stärka vår gemensamma välfärd och om hur vi säkerställer att varje människa får möjlighet att ge liv åt sin innersta dröm och längtan.

Utmaningarna är sannerligen stora. Arbetslösheten är rekordhög. Sveriges tillväxt är bland de sämsta i Europa. Livsmedelspriserna har rusat. Sjukvården är i kris. Underhållsskulden växer. Klimatomställningen är akut. I kölvattnet av detta växer ojämlikhet och utanförskap.

I ett läge där Sverige blir fattigare krävs en politik som bottnar i verkligheten och ser människors vardag, en klar idé om vilket samhälle vi vill bygga och en tydlig riktning för hur det ska genomföras. Men verkligheten står uppenbarligen inte i fokus för Sverigedemokraterna och regeringen. I årets budgetproposition skär regeringen ned på sjukvården, låter nyrekryteringen till gängen fortgå, struntar i framtiden för byggbranschen och industrin och underlåter att stötta alla dem som kämpar för att få ihop vardagsekonomin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Svenska folket vill ha åtgärder för att ta tag i de problem man möter i sin vardag. Då väljer regeringen att låna pengar för att sänka skatten för dem som redan tjänar allra mest. I stället för att ta itu med de stora samhällsproblem Sverige har väljer regeringen att bränna miljarder på skattesänkningar för de människor som har störst tillgångar och högst inkomster. Krisen tillåts slå igenom med full kraft, och priset betalas av välfärden genom ständiga nedskärningar och av hårt arbetande löntagare.

Fru ålderspresident! Den gamla nyliberala devisen "regnar det på prästen stänker det på klockaren" gestaltas i allt väsentligt i regeringens förda politik. Låt mig ta ett par axplock!

I sin budget sänker regeringen och Sverigedemokraterna skatten för sig själva med över 30 000 kronor om året, samtidigt som man vägrar att höja barnbidraget - som enda land i Norden - och skär ned i bostadstillägget för de mest utsatta barnfamiljerna. I ett läge där regeringen har skapat en sjukvårdskris och vi har de största varslen sedan 2010 väljer regeringen att skära ned på resurserna till sjukvården.

Regeringen väljer att kalla sin budget för tillväxtbudget, men det stämmer inte, fru ålderspresident. Hade regeringen prioriterat tillväxt hade den satsat på sådant som genererar tillväxt: bostadsbyggande, snabbare energiutbyggnad och utbildning. Men det är inte där regeringen lägger krutet, utan det gör man på skattesänkningar för de mest välbeställda. Ännu förmånligare och lägre skatter för fåmansbolag står att vänta, exitskatten för att hindra skatteflykt vill man inte ha och så vidare. Listan kan göras mycket längre.

Samtidigt företräder vi socialdemokrater helt andra intressen. Vi står för en helt annan samhälls- och människosyn. I vår budget väljer vi att prioritera de problem som vanligt folk möter i sin vardag. Vi stöttar alla de svenskar som drabbats hårt av kostnadskrisen. Vi föreslår åtgärder för att stärka Sveriges tillväxt, och vi vill ge mer pengar till välfärden och sjukvården. Vi går fram med kraftfulla åtgärder för att stoppa våldet här och nu och bryta nyrekryteringen till kriminella gäng.

Fru ålderspresident! Skattepolitiken är inte bara siffror i ett budgetdokument - den är själva grunden för vårt samhällsbygge. För oss socialdemokrater är den ett verktyg för att skapa rättvisa, finansiera välfärden och säkerställa att alla människor, oavsett bakgrund, får en rimlig chans att leva ett gott och meningsfullt liv.

Skatt är undersköterskan på boendet, frukosten på förskolan och barnmorskan som förlöser när barnen föds. Skatt är höftledsoperationer, nationella prov och skolskjuts. Skatt är tåg, buss och kollektivtrafik. Så hänger det nämligen ihop. Skatt är gemensam finansiering av gemensamma angelägenheter och gemensam välfärd. När vi bevittnar dålig arbetsmiljö inom vården eller för lite undervisning och stöd i skolan måste vi koppla ihop det med den förda ekonomiska politiken.

Fru ålderspresident! Det är inte nog med det. Dagens skattesystem är dessutom utformat på ett sådant sätt att vi betalar mer i skatt på inkomst av lön än på avkastning av kapital. Frågan som varje riksdagsledamot borde ställa sig är: Varför är det rimligt att kassörskan på Ica ska betala en större andel av sin lön i skatt än vad Icas ägare gör? Det går faktiskt inte ihop. Och det finns många fler liknande exempel. Därför är det uppenbart att behovet av en skattereform är stort för att göra saker och ting mer begripliga, mer enhetliga och framför allt mer rättvisa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Fru ålderspresident! En del konstaterar hurdan verkligheten är och frågar sig: Varför? Jag drömmer om framtiden och frågar mig: Varför inte? Så vackert och kärnfullt formulerade sig en gång den brittiske dramatikern George Bernhard Shaw. Det är en sinnebild som står sig även i dag. Det är nämligen så att framtiden inte är något som bara händer oss. Den är någonting som vi skapar och formar tillsammans. Och även om den samtid vi lever i ställer stora krav på oss, för att kunna skapa en framtid att längta till, saknas det inte möjligheter.

Vi socialdemokrater tror att grunden för ett gott och meningsfullt liv för de allra flesta är en stark generell välfärd. En tydlig och rättvis bottenplatta för välfärden skapar frihet åt flertalet. Det är nämligen så att välfärd frigör människor ur den ekonomiska underordningens bojor. Vi blir inte beroende av egna ekonomiska tillgångar för att kunna ta del av vård, skola och omsorg. Vi slipper dessutom ge upp stora delar av vårt eget liv för att ta hand om närstående som behöver sådana tjänster och inte har möjlighet att köpa dem på en marknad.

Den generella välfärden bygger på den allmännyttiga principen att vi gemensamt bidrar efter förmåga, så att välfärden finns där när den behövs, fördelad efter behov. Men det är välfärden som betalar priset i vårt land för en borgerlig budget där man tydligt prioriterar skattesänkningar för dem som redan har höga inkomster och stora tillgångar.

I stället borde vi se till att stärka välfärden och bottenplattan, som när vi socialdemokrater föreslår tillskott till välfärden genom ökade generella statsbidrag på 6 miljarder kronor till kommuner och regioner. Vi väljer dessutom att räkna upp dem med inflationen för att trygga bottenplattan i välfärden. Det är en satsning som totalt innebär ökade tillskott till kommuner och regioner med 15 miljarder kronor bara för nästa år.

Vi föreslår 3 miljarder i personalsatsningar för att korta vårdköerna och öka tillgängligheten. Människor ska känna tryggheten i välfärden när de behöver den. Bara genom att satsa på personalen kan vi ta oss ur den sjukvårdskris som den borgerliga regeringen och Sverigedemokraterna hjälper till att öka. På så sätt kan vi också stärka välfärden på sikt.

I budgeten för 2025 väljer regeringen och Sverigedemokraterna att kraftigt försämra tandvården utan att några förbättringar finns på plats. Man tar bort den fria tandvården för unga utan att ha landat med förslaget om hur det ska satsas på de äldre. Man väljer att ställa grupp mot grupp - unga mot gamla. Det säger vi socialdemokrater nej till. Tänderna är och ska vara en del av kroppen. Därför avvisar vi regeringens nedskärningar.

Fru ålderspresident! Att ge människor hopp och vilja att se fram emot morgondagen, utan att man med säkerhet vet hur den kommer att se ut, menar jag är en av politikens absolut viktigaste uppgifter. Det handlar inte bara om nästa budget eller nästa mandatperiod. Det handlar om vilka vi är som nation och hur vi vill att nästa generation ska se på det Sverige vi lämnar efter oss.

Avslutningsvis kan man konstatera att det hopp, den tro, den trygghet och den vilja att vakna upp till en bättre och ljusare morgondag som är en av politikens viktigaste uppgifter ändå kanske inte riktigt hör till det som alla människor i vårt land känner när de går och lägger sig i kväll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Det är en borgerlig regering med stöd av Sverigedemokraterna man kan tacka för det. Men det är väl ändå rimligt att säga: För den som vill, den som önskar och den som hoppas är en annan riktning möjlig. Den ska ni få chans att rösta fram om bara något år.

(Applåder)

Fru ålderspresident! I förra replikskiftet kunde jag åtminstone sträcka mig så långt att jag kunde ge Sverigedemokraterna ett erkännande i fråga om att det kommit mycket gott från mikrobryggerierna. Jag väljer att inte sträcka mig längre än så just nu, för i grunden är det en inriktning i budgetpropositionen med ett tydligt fokus på de människor som redan har det gott ställt.

Man kan försöka framställa förslagen från Sverigedemokraterna och regeringen som att saker och ting görs av omsorg om vanliga löntagare och vanligt folk. Men det är inte sant, och ingen kommer att gå på det.

När det gäller just drivmedel och bensin och diesel delar jag inte Sverigedemokraternas uppfattning - att det skulle vara något dåligt att skapa incitament för människor att köra mindre. Man ska inte utnyttja bilen mer än nödvändigt.

I Sverigedemokraternas värld tycks det vara tvärtom. Man kanske ska uppmuntra människor att köra så mycket de bara kan, att ta bilen till Ica, 100 meter bort, eller till gymmet, 200 meter bort, när de ska springa 5 kilometer. Jag tycker att det är en orimlig politik.

Samtidigt är det viktigt att ge människor rätt förutsättningar. Vi som bor i storstäder eller storstadsregioner har tillgång till kollektivtrafik. Vi kan utnyttja den och ska naturligtvis göra det så mycket vi bara kan. Men de människor som inte har den möjligheten och som är i större beroende av bilen måste också känna en trygghet. De måste ges förutsättningar för ett drägligt och meningsfullt liv. Därför föreslår vi, till skillnad från Sverigedemokraterna och regeringen, inte att man bara sänker skatten på drivmedel. Det är nämligen kontraproduktivt, och det är miljöovänligt. Vi hittar andra system, till exempel en tankrabatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Vi kan mycket väl tänka oss att utveckla dessa tankar, men inte med samma syfte som regeringen och Sverigedemokraterna har.

Fru ålderspresident! Jag tror att det blir tydligt här vilken skillnad det är mellan regeringen och Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna när det gäller att forma samhället.

Vi säger att det ska vara rimligt att ha ett gott och meningsfullt liv även om man inte bor i storstäder eller storstadsregioner. Människor ska ges förutsättningar för detta i andra delar av landet där man är i större beroende av bilen än vad man är i storstadsregionerna. Då handlar det om att ge dem förutsättningar att leva med sin bil och att ha ett bra liv - och det ska inte bli orimliga kostnader - utan att samtidigt göra det på bekostnad av miljön och klimatet, så att de försämras. Vi tror på möjligheten att göra både och.

I er värld tycks det vara så att ni inte bryr er om miljön och klimathotet. Priset för att sänka skatten på drivmedel, på bensin och på diesel får vara hur högt som helst.

Jag tycker att detta gestaltar sig lite grann i det exempel som Per Söderlund, Sverigedemokraterna, själv tar upp när han lyfter fram transporterna. När det gäller utmaningen för Transportsverige i dag handlar det inte i första hand om att sänka skatten på drivmedel. Det handlar om att ställa om så att transporterna blir miljövänliga, blir en del av klimatomställningen och blir tillväxtskapande. Då kan det snarare handla om att upprusta järnväg och se till att godståg kan passera genom hela vårt land. Det kan handla om att flytta gods från väg till järnväg eller till exempel till vattenburen trafik.

Det är tydligt vilka olika intressen vi företräder i politiken. Sverigedemokraterna och regeringen står på de människors sida som redan har det gott ställt. Ni bryr er inte om miljön. Den får ta den smäll som krävs för att ni ska få igenom er politik. Mot detta står ett ansvarsfullt, klimatvänligt och rättvist alternativ som inte minst vi socialdemokrater företräder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

(Applåder)

Fru ålderspresident! Det är möjligt att Moderaterna tycker att välfärden ska fördelas efter behov. Frågan är vad det är värt när man skär ned på välfärden och den inte längre är generell och inte omfattar alla. Det handlar ju också om att upprätthålla principer och vara beredd att finansiera välfärden.

Det är precis som Moderaterna säger: För detta krävs resurser. Då kan man fundera på vad det är som är resursskapande och skapar tillväxt i vårt land. Är det att ge riksdagsledamoten Åberg ytterligare skattesänkningar, som riksdagsledamoten kan spara, ta en resa till för eller köpa något bättre att äta en fredagskväll? Inte vet jag.

Alternativet är att använda pengarna på välfärden - att se till att varenda unge klarar skolan, att man kan få ett jobb när man kommer ut och att satsa på arbetsmarknadsutbildning så att det finns arbetskraft att anställa för de företag som vill anställa. Så skapar man tillväxt, generell välfärd och förutsättningar för alla att lyckas i livet. Det är också tillväxtskapande.

Det är det alternativet vi står för. Vi vill få kakan att växa, och vi vill fördela den bättre. Där skiljer sig borgerligheten från Socialdemokraterna.

Nej, jag ondgör mig inte över att Icahandlaren tjänar pengar. Det jag ifrågasätter är principen att Icahandlaren, som tjänar mycket mer än den anställda kassörskan, ska betala mindre i skatt än den som är anställd. Det tycker inte jag är rättvist. Det ifrågasätter jag, och det tycker jag att man borde göra annorlunda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Samma princip gäller när vi nu ska finansiera upprustningen av försvaret på grund av omständigheter som vi inte råder över och som vi måste förhålla oss till. Det är riktigt att satsa på ett ökat försvar, både militärt och civilt, och då måste vi också vara beredda att bidra efter förmåga.

Därför driver vi en beredskapsskatt. Om Moderaterna delar den uppfattningen är vi beredda att diskutera hur en sådan skulle kunna utformas. Vi kan börja här i kammarfoajén direkt efter debatten om ledamoten vill.

(Applåder)

Fru talman! I ett avseende instämmer jag i det som ledamoten Åberg framför i riksdagens talarstol: Satsningar på försvaret är viktiga. De är nödvändiga. Vi lever under sådana omständigheter och i en sådan omvärld att det inte finns något alternativ till att vi åter ska bygga upp ett folkförsvar, både militärt och civilt, och vi ska göra det tillsammans med andra.

Det innebär i sin tur att de anslagsökningar som vi nu ser på Försvarsmakten är av en sådan omfattning att det utgiftsområdet snart kommer att vara det tredje största i statens budget. Ska man vara beredd att satsa på det och finansiera det räcker det inte att prata om att man ska klämma åt kriminella, jaga skattefusk eller ge sig på dem som kubblar med bidrag. Det är rätt och riktigt: Fusk är fusk och ska bekämpas, alltifrån skattefusk till skatteflykt och skatteundandragande. I det är vi helt överens. Men det kommer att krävas resurser i en helt annan omfattning.

Då finns det två alternativ. Vi kan gemensamt bidra till detta genom till exempel en beredskapsskatt som i huvudsak ska betalas av dem som redan har höga inkomster och stora tillgångar, som vi tycker är rimligt och rättvist. Om man inte vill det får man i stället börja prioritera i den kaka som staten redan har, och då blir frågan till Moderaterna, regeringen och Sverigedemokraterna: Vem är det som ska betala den finansieringen? Är det återigen de sjuka, de arbetslösa och pensionärerna som ska avstå och få nedskärningar? Är det återigen välfärden som ska få mindre resurser för att vi ska rusta upp försvaret?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Vi tror och tycker att man ska göra både och.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill berätta om Grönkullaskolan i Alvesta.

Jag besökte Grönkullaskolan och träffade några av skolans elever och rektorn, som jobbat i sju år med att få ordning på väldigt dåliga skolresultat. Det är en skola som drabbats hårt av den pedagogiska segregationen, då man under många år placerat lärare som ingen annan ville ha på sin skola här, där barnens föräldrar är minst resursstarka och har sämst förutsättningar att klaga högljutt.

Av eleverna på Grönkullaskolan lever 68 procent i barnfattigdom. Med aktivt ledarskap från en erfaren rektor som engagerat sett till att rekrytera inte bara behöriga utan också engagerade lärare har skolresultaten vänt från att väldigt många elever inte klarade av att läsa och skriva på grundläggande nivå till att en stor andel nu klarar målen i alla ämnen. Det är en fantastisk utveckling.

Samverkan med kyrkan och andra civilsamhällesorganisationer gör att man nu kan erbjuda mellanmål på den här skolan. Men rektorn berättade om sitt elevråd, som hade samlats och fått önska en sak. Vet ni vad det var? Enhälligt önskade de lunch på skolavslutningen så att man inte behövde gå hungrig från skolan sista dagen.

Fru talman! Så många elever och barn lever i fattigdom. Hur kan ni då prioritera skattesänkningar för de allra rikaste, Boriana Åberg?

(Applåder)

Fru talman! Riktigt duktiga och engagerade rektorer och lärare kan göra enorm skillnad med de resurser de har, men det går inte att göra allt det som skulle behöva göras samtidigt som kommun efter kommun skär ned på skolan.

På Grönkullaskolan serverar man nu lunch på skolavslutningarna, två dagar om året. Men jag frågade rektorn vad som skulle behövas för att alla de här eleverna som ni nu engagerar er i ska klara skolan och få biljetten som de behöver för ett bra liv, biljetten som gör att gängen inte lyckas locka in unga i kriminella verksamheter, biljetten som gör att man kan vara stolt och försörja sig själv. Då svarade hon ändå att det är fler lärare och att alla barn kan få i sig frukost på morgonen så att man kan ha mer krävande lektioner även på måndagsförmiddagar. Det kan man inte i dag.

Nu, med regeringens förslag, kommer nedskärningarna i skolan att fortsätta vara ett faktum. Färre elever kommer att ha en elevassistent som kan se till att de klarar av att lära sig att läsa. Färre elever kan få en extra speciallärare eller lärare som har tid att sitta ned och få just det barnet att klara sina utmaningar och nå sin potential.

Det handlar om prioriteringar i politiken. Pengarna räcker inte till allt. I Miljöpartiets budget satsar vi mer på fattiga barnfamiljer, mer på höjt barnbidrag så att fler får i sig frukost på morgonen och mer på välfärden så att skolorna inte skär ned.

Fru talman! Låt oss prata lite grann om våra respektive politiska projekt.

Som socialdemokrat tror jag på idén att man ska bidra till att människor får ett fritt och meningsfullt liv och kan förverkliga sina drömmar och sin innersta längtan. Det innebär att strävan efter jämlikhet blir central också i det politiska projektet, för det handlar om att ge människor de livsvillkor som krävs för att uppnå detta.

Vi är olika. Vi har olika förutsättningar, och det krävs olika insatser och olika stöd för att människor ska kunna uppnå detta. Det innebär i sin tur att i min idé om att skapa och bygga ett samhälle blir den generella välfärden central. Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov - och alla är med och finansierar.

Vill man skapa en generell välfärd, som är omfattande och gör människor fria genom att ge dem rätt förutsättningar, beroende på deras livsvillkor, måste man också diskutera hur det projektet ska finansieras. Det är så vi pratar om skatt. Vi pratar om vad vi vill göra, vilket samhälle vi vill skapa och hur vi ska uttrycka det.

När man hör på Moderaterna i riksdagsdebatterna förstår man att det i deras värld är precis tvärtom. Det gemensamma projektet ska vara så litet som möjligt. Människor ska inte behöva avstå delar av sina inkomster eller tillgångar; de är deras och ingen annans. Det som är gemensamt finns knappt. Det reduceras till försvar, rättsväsen och polis - nattväktarstaten, det minimala. Det är något helt annat.

Har man den utgångspunkten förstår man varför regeringen för den politik den för och sänker skatten för dem med höga inkomster och stora tillgångar. Det innebär att den resa ni inledde för två år sedan bara är påbörjad. Då blir frågorna: Vem ska stå för de kommande skattesänkningarna? Vad har vi att förvänta oss? Vem ska betala dem?

Fru talman! På mer än två minuter lyckades Boriana Åberg inte reda ut detta. Det är väl för att politiken hon företräder är så tunn.

Nu väljer regeringen att använda nästan halva reformutrymmet, 28 miljarder, till att sänka skatten, med fokus på dem som redan har höga inkomster och stora tillgångar. Detta är inte den första stora skattesänkningen - vi har sett det förut. Man gjorde det även i de andra budgetpropositionerna. Vi kan misstänka att denna resa kommer att fortsätta.

När man i riksdagens talarstol påstår att man kan göra både och - genomföra stora skattesänkningar för dem som redan har stora tillgångar samtidigt som man satsar på välfärden - är detta inte sant. Det är bara att bege sig utanför riksdagens kammare så ser man hur verkligheten gestaltar sig. Sjukvården är i kris. Vi har den högsta arbetslösheten på tio år. Vi har en skola som är otillräcklig. Vi har en gängkriminalitet som kryper allt längre ned i åldrarna.

Det hjälper inte. Ska man komma till rätta med detta, ge ungarna rätt förutsättningar och ha en sjukvård som är tillgänglig och fördelas efter behov måste man vara beredd att finansiera detta. Det går nämligen inte att göra både och - och det visar sig i verkligheten - oavsett hur många skrifter om moderat politik Boriana Åberg tycker att jag ska läsa.

Frågan kvarstår därför. Med den riktning som regeringen och Sverigedemokraterna nu lägger fast, med stora skattesänkningar med fokus på dem som redan har stora tillgångar och höga inkomster, vem står näst på tur? Vilka skattesänkningar kan vi se riksdagen få på sitt bord? Och framför allt, vem ska betala dem? Är det barnen och ungdomarna som går i skolan? Är det de sjuka som inte ska få den vård de behöver? Är det de äldre som inte ska få den trygga ålderdom de har rätt till? Är det de arbetslösa, de sjuka eller pensionärerna? Tala om det för oss, Boriana Åberg!

(Applåder)

Fru talman! Det är många skattesänkningar i regeringens förslag till budget för 2025, men inte för dem som är sjuka eller arbetslösa eller har en funktionsnedsättning som gör att de inte kan ta ett reguljärt arbete.

I SVT:s Frågan är fri, där statsminister Ulf Kristersson deltog, berättar 47-åriga Ellen att hon får låna pengar av sin mamma för att kunna köpa mat. Före skatt får Ellen 12 163 kronor, och hon frågar statsministern vad han tjänar. Statsministern svarar att han tjänar 190 000 kronor i månaden, och med bekymrad min säger han att han skulle önska att alla tjänade tillräckligt för att kunna leva på ett bra sätt och att alla de ersättningar som finns för människor som inte kan arbeta måste vara tillräckligt höga. Men det finns inte tillräckligt med pengar totalt sett, säger statsministern.

Men Ellen och alla andra som lever på a-kassa, aktivitetsersättning eller sjukpenning får noll kronor i skattesänkning, medan Ulf Kristersson själv får närmare 5 000 kronor i månaden i skattesänkning. Övriga statsråd får nästan 4 000 och vi riksdagsledamöter cirka 1 500.

Det finns alltså enligt högerregeringen tillräckligt med pengar för att sänka skatten för höginkomsttagare, men det finns inte pengar för att höja ersättningen eller sänka skatten för den som inte kan arbeta. Eller för att använda statsministerns egna ord: Det finns inte tillräckligt med pengar totalt sett för att de ersättningar som finns för människor som inte kan arbeta ska vara tillräckligt höga.

Men det finns tillräckligt med pengar. Det handlar om prioriteringar.

Bara den borttagna avtrappningen av jobbskatteavdraget för dem som tjänar över 65 000 kronor i månaden kostar statsbudgeten 4,7 miljarder kronor. Det finns det pengar till. Men att sänka skatten eller att höja ersättningen för Ellen och alla andra i hennes situation finns det, enligt regeringen och stödpartiet, inte tillräckligt med pengar till. Det glömde statsministern att säga i sitt svar. Det finns inte tillräckligt med pengar till er, men det finns tillräckligt med pengar till oss som redan tjänar mycket. Det borde statsministern ha svarat Ellen.

Sammantaget innebär regeringens skattesänkningar ett pengaregn över dem med miljoninkomster men betydligt mindre till välfärd och till de allra mest utsatta. Totalt handlar det om skattesänkningar på 34 miljarder kronor.

Inför nästa år aviserar regeringen också höjd egenavgift inom högkostnadsskyddet. Avgiftshöjningen på 600 kronor kompenseras såklart för oss som får en skattesänkning, men för dem som redan i dag lever på eller under marginalen kommer det att innebära att de blir tvungna att välja mellan att hämta ut nödvändig medicin, att betala hyra och att ha mat på bordet. Det har aldrig varit dyrare att leva i Sverige än det är nu.

Fru talman! Sverige står inför flera stora utmaningar som samtliga kräver offentliga åtaganden. Försvaret behöver rustas upp, fler poliser behöver anställas och välfärden behöver ett återhämtningsprogram. Samtidigt står vi inför ett klimatnödläge som kräver stora statliga investeringar. I detta läge väljer regeringen att lägga halva reformutrymmet på sänkt skatt. Det är tondövt och fantasilöst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Skattesänkningarna kommer inte att stärka Sveriges konkurrenskraft eller öka sysselsättningen. I budgetpropositionen är det tydligt vilkas intresse regeringen företräder, nämligen de välbeställdas.

Vänsterpartiet gör tvärtom. I vår budget ser vi till att sluta skatteklyftan för dem som har sjuk- och rehabiliteringspenning, a-kassa, sjuk- och aktivitetsersättning eller föräldrapenning. Det innebär sänkt skatt för grupper med små ekonomiska marginaler.

SCB konstaterade i förra veckan att omkring en halv miljon personer i Sverige lever i materiell och social fattigdom. Andelen har ökat från 2021 till 2023. Politiken har inneburit sänkta skatter för höginkomsttagare medan låginkomsttagare och de som inte lyckats på arbetsmarknaden eller inte kan arbeta har halkat efter. Klyftorna i vårt Sverige ökar mer och mer. Sverige hör till de OECD-länder där den ekonomiska ojämlikheten har ökat mest sedan mitten av 1980-talet.

Att allt fler lever i materiell och social fattigdom gläder säkert en och annan borgerlig politiker som räknar med att denna fattigdom ska tvinga in personer i icke-existerande arbeten. Regeringen och stödpartiet Sverigedemokraterna har nämligen misslyckats totalt med att stimulera arbetsmarknaden. Nu drar man dessutom ned på arbetsmarknadsutbildningen.

Sverige har i dag den tredje största arbetslösheten i Europa, men ändå driver regeringen en politik som går ut på att fattiggöra den sjuke så att denne ska välja icke-existerande arbete framför sjukersättning. Det är en politik som går ut på att fattiggöra den arbetslöse - som om det vore ett val att vara arbetslös när orsaken i själva verket är regeringens misslyckade arbetsmarknadspolitik med en ökande arbetslöshet som följd!

I den högerkonservativa logiken jobbar höginkomsttagare mer om de får mer pengar, medan låginkomsttagare, sjuka och arbetslösa jobbar mer om de får mindre pengar.

Fru talman! Klimatförändringarna är ett akut hot mot människans framtida livsmöjligheter. Det behövs en genomgripande skattereform som utjämnar de ekonomiska och regionala klyftorna och främjar hållbart resursutnyttjande med låg miljö- och klimatpåverkan i enlighet med klimat- och miljömålen.

På skatteområdet, liksom i politiken i stort, lägger dessvärre regeringen fram förslag som motverkar den gröna omställningen. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen sänkt bensin- och dieselskatt. Därutöver föreslår regeringen att flygskatten ska slopas. Till detta ska läggas att regeringen slopar skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el, gör det billigare att köpa husbilar med stora klimatutsläpp och gör det dyrare att installera solceller.

Världen brinner, men Sveriges regering ökar utsläppen.

Fru talman! Det har varit ett riktigt hundår för kommuner och regioner på grund av att den högerkonservativa regeringen inte kompenserat dem för inflation och andra kostnadsökningar. Regionerna har fått skära ned på personal. I till exempel min region stänger man avdelningar, höjer busspriser och skriver inte längre ut dyr medicin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Totalt beräknas nedskärningarna inom regionerna uppgå till cirka 5 000 anställda i år, huvudsakligen inom vården, och nästa år beräknas nedskärningarna fortsätta. Högermajoritetens tillskott till regionerna täcker inte behovet vare sig för 2024 eller i budgeten för 2025. I augusti i år var det närmare 180 000 personer som väntade på en åtgärd eller en operation inom vården. Hälften hade väntat längre än vårdgarantins 90 dagar. Väntetiderna lär inte bli kortare nästa år när högermajoriteten väljer att sänka skatten för höginkomsttagare framför att säkra en god vård och omsorg.

Höginkomsttagare kan köpa sig förbi vårdköerna genom privata sjukvårdsförsäkringar och får dessutom sänkt skatt både på sin inkomst och på sina besparingar. Klassamhället förstärks och fördjupas i det nya Sverige, med stora klyftor, ökande andel miljardärer och ökande andel personer som lever i materiell och social fattigdom.

Det behövs en radikal omläggning av den ekonomiska politiken.

Vänsterpartiet lägger därför fram förslag om höjda skatter på kapitalinkomster, arv, gåvor och fastigheter med mera som finansiering för satsningar på välfärd, brottsbekämpning, socialförsäkringar och bostads- och infrastrukturfinansieringar samt sänkt skatt för dem som tjänar allra minst. På så sätt ökar vi jämlikheten samtidigt som vi stärker välfärden och bygger Sverige starkare i en värld av hård global konkurrens.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservationer.

(Applåder)

Fru talman! I dagarna rapporterades det om hur multiresistenta E-colibakterier blir allt vanligare. E-colibakterier är vanliga vid urinvägsinfektioner. De riskerar nu att bli mycket svåra eller i värsta fall omöjliga att bota med de antibiotika vi har tillgång till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Vi står som samhällen inför många existentiella hot. Det gäller kärnvapen och klimatförändringar, men en fråga som får alldeles för lite uppmärksamhet är antibiotikaresistens. Jag ställer frågan till Kristdemokraterna eftersom ni är ansvariga i regeringen för sjukvårds- och hälsovårdsfrågorna men också för lantbrukspolitiken.

Vi i Miljöpartiet tar det här hotet på allvar, och därför har vi i vår budget ett förslag om antibiotikaskatt på kött. Det är nämligen så att majoriteten av all antibiotika i dag ges till friska djur. Svenska bönder, precis som de i många av våra grannländer, är bland de bästa i världen på att minska antibiotikaanvändningen och inte ge antibiotika till friska djur. Men i en rapport från SVA ser vi hur resistenta E-colibakterier i djurbesättningar är väldigt vanliga i de länder som också har alldeles för hög antibiotikaanvändning.

Vi behöver skattestyrmedel för att tackla den här hälsorisken. Jag undrar alltså om Kristdemokraterna är öppna för att överväga en antibiotikaskatt.

Fru talman! Det är väl okej att inte vara expert på multiresistenta bakterier, men om Cecilia Engström hade läst Miljöpartiets förslag vad gäller delen vi nu debatterar hade hon känt till att en skatt på antibiotika skulle vara jättebra för svenska bönder. Den skulle nämligen göra att konkurrensfördelen som det importerade köttet har på grund av att man behandlat djuren mycket sämre än vad svenska bönder gör och behövt överanvända antibiotika skulle minska. Det skulle bli mer rättvist, och det tycker jag att vi också behöver jobba för.

Svenska bönder ligger i framkant på många olika sätt jämfört med sina internationella konkurrenter. Ett sätt att gynna svenska bönder är att jämna ut spelplanen.

De som överanvänder antibiotika och på det sättet riskerar att multiresistenta bakterier blir vanligare får då en högre prislapp än de svenska bönder som producerar kött med mycket högre djurvälfärd och dramatiskt mindre antibiotika än vad som används både i de flesta EU-länder och globalt. En antibiotikaskatt på kött skulle alltså både vara en hälsovinst och gynna svenska bönder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Vi i Miljöpartiet har flera andra förslag i vår budget, till exempel jordbruksavdrag för att ge stöd till lantbrukarna. Vi ser just nu att lönsamheten är väldigt låg, trots att matpriserna har gått upp. De vinsterna har inte hamnat hos bönderna.

Fru talman! Jag vill först yrka bifall till vår reservation, så att det blir gjort.

Centerpartiet är inte som andra partier. Några skulle säkert med viss sälta i munnen säga att vårt parti utgör den smala mitten. Och ja, varför inte? I det polariserade politiska landskapet balanserar vi på eggen mellan två ytterligheter. Det är ett sätt att se på saken.

Ett annat sätt är att inse att den traditionella vänster-högerskalan inte alldeles enkelt fångar essensen av Centerpartiets politiska identitet. Centerpartiets väljare finns över stora delar av vänster-högerskalan, men de förenas av en stark tro på människan, dels som motor i en växande grön ekonomi, dels som medmänniskor som hjälper varandra i utsatta lägen.

Den korta versionen är att vi lutar till höger i den ekonomiska politiken och till vänster i den sociala politiken.

Fru talman! Jag tänkte utifrån ett skattepolitiskt perspektiv och vårt alternativ till statsbudget försöka beskriva Centerpartiets identitet och samhälleliga ambitioner. Vi kommer att komma in på arbetsmarknad, integration och energi.

Vår utgångspunkt är människan - varje människa som en unik person, varje människa som en möjlighet och varje människa som en vital del av något större, något stort. Varje människa formar samhället, inte tvärtom. Det är vår identitet. Det handlar om decentralisering, beslutsförmåga, ansvarsförmåga och entreprenörskap. Det är skogsägaren som bäst tar beslut om skogsbruket. På samma sätt är det forskaren som bäst styr sin forskning. Äganderätt och akademisk frihet är en del av vår identitet.

Fru talman! Man kan föreställa sig ett lokalsamhälle. Det kan vara en by på landsbygden, ett fotbollslag, en bokcirkel, ett arbetslag på ett regionsjukhus, ett advokatkontor eller kanske en bostadsrättsförening. I lokalsamhället ser vi varandra. Vi ser styrkor och svagheter hos varandra. Alla är bra på något, men ingen är bra på allt. Alla kan utvecklas, och lokalsamhället kan växa i kvalitet.

Vi ser att friheten hos alla ger styrka, men vi ser också att friheten måste mötas av en lika stor dos ansvar. Frihet kommer alltid med ansvar. Vi ser att alla måste göra sitt, men vi ser också att om någon far illa i byn, skadar sig i fotbollslaget eller tappar gnistan i arbetslaget finns vi andra där för vår medmänniska - individen i kollektivet, kollektivet för individen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Fru talman! Bland det sämsta vi kan göra i ett lokalsamhälle, både för den enskilde och för lokalsamhället i stort, är att ställa någon utanför. Hur ska vi kunna växa ekonomiskt och socialt om vi ställer människor utanför?

Fru talman! Arbetslösheten stiger i Sverige. Allt fler ställs utanför arbetsmarknaden. År 2025 spås Sverige få EU:s tredje högsta arbetslöshet. Medan arbetslösheten har fallit i EU i genomsnitt de senaste två åren har den vänt uppåt i Sverige, och den väntas inte falla tillbaka nämnvärt 2026. Arbetslösheten i många europeiska länder är nu avsevärt lägre än i Sverige, i flera fall hälften så hög.

I Sverige i dag ställer vi människor utanför, bygger trösklar och hinder. Det är fel på väldigt många sätt. Vi behöver en skattepolitik som hyvlar ned trösklar både från individens håll och från företagens håll.

Fru talman! Svensk integrationspolitik är ett historiskt misslyckande. I korthet sätter vi människor som lämnat sitt hemland i hyresbostäder, med bidrag och höga trösklar till jobb.

När man tänker efter är det inte konstigt att parallellsamhällen blir ett mer attraktivt val än ett samhälle som stänger människor ute. Vi ser det i skolan, med ett betygssystem där 20 000 elever får underkänt och stängs ute från samhället. Vi ser det på arbetsmarknaden. Vi ser det på det begränsade utbudet av utbildning som leder till jobb.

Den bärande idén i svensk integrationspolitik tycks vara att försätta människor i passivitet. Det är fjärran från den människosyn som utgör Centerpartiets identitet. Det är, om vi jämför med idealbilden av ett fungerande lokalsamhälle, den totala motsatsen till hur det borde gå till. Människor som möjligheter och potential innebär frihet, ansvar, ett arbete och att kunna bli en del av arbetslaget eller advokatkontoret, inte att sitta med bidrag i en hyresrätt.

Fru talman! För att minska arbetslösheten, förbättra integrationen och ge människor en chans att ta ansvar föreslår vi ett paket av åtgärder i vår budgetmotion.

För det första menar Centerpartiet att det är nödvändigt att sänka kostnaderna för att anställa om vi ska kunna vända arbetslöshetskrisen. Därför föreslår vi i vår budgetmotion en mycket kraftfull sänkning av arbetsgivaravgifterna på ingångslöner, det vill säga upp till 27 000 kronor. Sänkningen ska vara permanent, och på så sätt når vi dels unga som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, dels personer som kommer in från arbetslöshet och utanförskap.

För det andra, eftersom fyra av fem nya jobb skapas inom småföretagandet, behöver vi sikta in oss just där och vässa den svenska tillväxtmotorn. Många små företags jobbskapande tyngs av de höga fasta kostnaderna för de första anställda. Detta är olyckligt då dessa små växande företag rymmer många av de entreprenörer som i liten och stor skala förnyar svenskt näringsliv. Därför vill vi kraftfullt sänka skatten för de minsta företagen som ett effektivt sätt att öka tillväxten, förbättra integrationen och bryta den höga arbetslösheten. Vi föreslår tio skattefria anställda, alltså att företag slipper arbetsgivaravgiften för de tio första anställda, under två år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

För det tredje har Centerpartiet länge förordat inkomstskattesänkningar för att stimulera fler att gå från bidrag till jobb och för att fler ska ha incitament att jobba fler timmar och fylla den akuta kompetensbrist som finns inom stora delar av svensk ekonomi.

Vi måste hyvla tröskeln från den enskildes håll. För de allra lägsta lönerna, som kan tjäna som ett insteg till arbetsmarknaden på hel- eller deltid, är Centerpartiets skattesänkning mer än tio gånger så stor som regeringens. Det kommer att ge stora effekter på sysselsättningen, inte minst för den enskilde.

Fru talman! Låt oss komma in på energipolitiken. Rakt framför våra ögon utspelas samtidens kanske största fiasko. Vi ska gå från en tro på marknaden, på människans förmågor och på entreprenörskap till en planekonomisk modell där staten ska tvinga in en gammal teknologi till vilken kostnad som helst.

Tidögänget håller just nu på och konstruerar en gigantisk omvänd sedelpress. Utan att skapa något extra värde jämfört med marknadens alternativ ska skattekollektivet ösa in pengar. Det är tanken. Jag pratar självfallet om kärnkraftspolitiken och finansieringen av densamma.

När finansutskottet häromveckan hade en öppen hearing med några externa experter från finansmarknaden, energimarknaden och akademin blev det närmast övertydligt hur otroligt fel ute regeringen är. Skattefinansierad elproduktion skulle lägga en våt filt över alla de initiativ som nu finns på elmarknaden.

Med regeringens modell blir det inga investeringar i landbaserad vindkraft, havsbaserad vindkraft, energilager, kraftvärme, gasturbiner eller flexibilitetsteknologier. Listan kan göras lång. En våt filt - det blir ingen grön omställning i industrin, eftersom investeringar i elsystemet förlamas. Det blir inga minskade koldioxidutsläpp i Sverige.

En gigantisk omvänd sedelpress, utan att skapa något extra värde jämfört med marknadens alternativ, sa jag. Men i själva verket är det faktiskt värre. Det är till och med en gigantisk omvänd sedelpress med negativa värden jämfört med marknadens alternativ. Så kan vi inte ha det.

Med Centerpartiets identitet - tron på människan - hade energipolitiken haft som uppgift att sätta upp samhälleliga spelregler, till exempel klimatmål, leveranstrygghetsmål och konsumentprismål. Och det skulle vara marknadens uppgift att möta dessa spelregler, det vill säga människorna i alla företag på energimarknaden, de som kan något om saken.

Fru talman! Centerpartiet tror på människan, på marknader, på entreprenörskap, på förmågor och på omsorg om varandra. Vår skattepolitiska inriktning tar sin utgångspunkt i denna identitet. Vi vill med skatteinstrumentet hyvla ned trösklar på arbetsmarknaden och forma ett samhälle där alla kan delta och bidra. Vi vill med skatteinstrumentet frigöra kraften i småföretagandet, till gagn för alla oss som bor och verkar i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Det är en förskräckande upplevelse att som miljöpartistisk oppositionspolitiker i riksdagen se hur Tidöregeringen totalt kvaddar Sveriges klimatomställningspolitik. I samband med det senaste klimattoppmötet såg vi hur Sveriges klimatpolitik har fallit från världstoppen - från andra plats i världen, efter grannlandet Finland - till 44:e plats på rankningen.

Vi noterade tidigt under mandatperioden att elbilsförsäljningen tvärnitade när regeringen avskaffade bonusen för nya elbilar. Vi har sedan dess sett hur reform efter reform på klimatområdet har skurits ned eller avskaffats. I fråga om reduktionsplikten gjorde regeringen lite av en tvärnit och en U-sväng på en och samma gång när man till slut insåg vilka enorma böter Sverige skulle riskera att få betala för att landet inte lever upp till det länderna i EU har kommit överens om.

Det är också förskräckande att se hur konsekvenserna av regeringens klimatpolitik fortplantar sig ut i näringslivet och hur företag skriver ned sina prognoser för när de ska nå klimatmålen, till exempel när Volvo ska uppfylla sina klimatmål. Vi ser hur företag som har fått alla godkännanden för ny vindkraft vid Kriegers flak, där ny el nu skulle ha behövts som mest, pausar därför att regeringen har ändrat regelverket för anslutning till elnätet.

Detta kommer att få konsekvenser. Framtida generationer kommer att få betala notan för att regeringen här och nu i stället väljer att göra det billigare att släppa ut. Man satsar stora pengar på att sänka priset på utsläpp av fossil energi. Man gör användning av bensin och diesel billigare i stället för att stödja de hushåll som skulle behöva stöd för att kunna ställa om och bli fossilfria. I stället för att underlätta för de fattigaste barnfamiljerna väljer regeringen att enbart underlätta för dem som kör fossilt och för dem som är allra rikast.

Vi i Miljöpartiet visar med vår budget att en annan väg är möjlig. Vi visar att det går att stödja de hushåll - såväl i städer som på landsbygd - som behöver det mest utan att det leder till ökade utsläpp. Till exempel har vi ett förslag om en leasingcheck för hushåll med små inkomster som gör att man kan ställa om från att köra fossilbil till att köra fossilfritt och dessutom göra det på ett sätt som kan sänka kostnaderna för bilen. Vi sänker priset på kollektivtrafiken genom ett Sverigekort, som också det blir omfördelande eftersom de högsta priserna för kollektivtrafik i dag oftare är i de delar av Sverige där kollektivtrafiken faktiskt är glesast.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Vi har en politik som stärker familjer som bor i glesbygd med ett avdrag på skatten som blir totalt 4 000 kronor per år. På det sättet ger vi ett träffsäkert stöd utan att gå via ökade utsläpp.

I vår budget, fru talman, tar vi ansvar för en av de största utmaningar som vår generation är satt att hantera: klimatomställningen. Vi inser att vi behöver göra stora investeringar i vår gemensamma infrastruktur här och nu för att göra Sverige starkare, samtidigt som vi klarar klimatomställningen.

Alla ni som reser med tåg har märkt att det krävs stora investeringar i järnvägsnätet. Vi ser en regering som i stället prioriterar sänkt skatt för de rikaste.

Runt om i hela vårt land står företag redo att göra den här klimatomställningen. Precis som Sverige historiskt har varit ledande i att göra stora teknikskiften har det svenska näringslivet möjligheten att göra det även nu.

I måndags besökte flera av mina kollegor en fabrik i Ludvika som producerar den teknik som gör att vi kan stabilisera elnätet med förnybar energi. Regeringen säger att den tekniken inte finns i Sverige, och det är en sanning med modifikation. Den görs i Ludvika och exporteras till andra länder. Men i Sverige använder vi alltså ännu inte denna teknik som tillverkas hos oss. I stället väljer regeringen att lägga en våt filt över denna förnybara framtidsteknologi när man börjar tala om gigantiska subventioner till ett kraftslag: kärnkraften. Trots att det ligger långt fram i tiden påverkar det investeringsviljan här och nu på ett otroligt negativt sätt. Det kan få konsekvenser för elräkningarna, inte minst i södra Sverige, redan de närmaste åren. Då hoppas jag att regeringen inser sitt misstag och inte bara kommer med tips om att använda ylleunderställ, även om jag intygar att det såklart är en god idé.

Vi i Miljöpartiet ser att klimatomställningen är ett gemensamt politiskt ansvar. Den kan inte lösas enbart av individer eller konsumentmakt. Som individ och konsument går det inte att själv lägga rälsen till de nya stambanorna, och hur mycket man än själv försöker boka biljetter på SJ går det inte. Vi måste göra de här investeringarna gemensamt.

Då finns det några alternativ. Antingen investerar vi nu tillsammans i den infrastruktur som ska hålla över tid och ser till att de generationer som använder järnvägen betalar av på lånet, eller så säger vi: Nej, nej, vi kan inte låna till klimatomställningens investeringar, då det måste ske på bekostnad av välfärden. Här vill vi i Miljöpartiet varna för att om man i stället väljer den vägen och säger att vi inte kan låna till klimatomställningen riskerar man antingen att vi inte klarar klimatmålen och klimatomställningen i tid eller att priset får betalas av de elever som går i våra skolor här och nu, att det blir nedskärningar i kommunerna på skolan eller att vårdköerna blir längre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Det här accepterar inte vi i Miljöpartiet. Den omställning som behöver ske nu måste göras på ett sätt som gör att vi når klimatmålen men utan att det går ut över välfärden. Därför behöver vi ändra det finanspolitiska ramverket, så att vi kan göra dessa investeringar. Vi föreslår att man helt enkelt lånar till klimatinvesteringar motsvarande 1 procent av budgeten.

Fru talman! Utöver klimatutmaningen står vi inför en enorm utmaning vad gäller jämlikheten i Sverige.

Det görs nu stora nedskärningar på välfärden runt om i landet, inte minst på skolan, och det är mycket oroväckande. Om vi sparar på eleverna i skolan nu kommer prislappen att bli desto större i framtiden. Vi har valt att prioritera välfärden framför att göra stora skattesänkningar för dem som har mest.

Det är beklämmande att Sverigedemokraterna och regeringen gör den största satsningen i budgeten på att sänka skatter för dem som redan har mest, samtidigt som vi ser hur köerna till Stadsmissionens och Röda korsets matutdelning växer i hela Sverige. Det är inte längre bara hemlösa och missbrukare som står i de här matköerna. Nu är det också personer som arbetar men som ändå inte får det att gå ihop. Det är inte de som kommer att få stora skattesänkningar, för så höga löner har de inte - tvärtom. Ensamstående föräldrar med låga inkomster som jobbar får det inte att gå ihop i den vardag med högre matpriser som vi står inför. Vi behöver höja barnbidraget och bostadsbidraget för barnfamiljer i stället för att sänka dem.

Det här är några av de stora utmaningar som vi i Miljöpartiet möter med vårt budgetförslag. Jag vill därför yrka bifall till vår reservation.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)