Annika Hirvonen (MP) svarade Boriana Åberg i en replik om Statens budget 2025 - Rambeslutet i debatten ”Protokoll 2024/25:38 Onsdagen den 27 november” den 27 nov 2024.
Boriana ÅbergM· i en replikTack, Annika Hirvonen, för den ändå ljusa berättelsen! Med gemensamma krafter och med någon som engagerar sig, som i det här fallet denna rektor, kan barn vars föräldrar troligtvis inte kan läsa eller skriva - eller…Fru talman! Det känns riktigt bra att debattera regeringens budget på skatteområdet. Efter två år av finanspolitik med fullt fokus på att bekämpa inflationen är vi i mål med den uppgiften. Den från Magdalena Anderssons regering nedärvda inflationen på 10 procent är nu nere under målet på 2 procent.
Politik är verkligen det möjligas konst, för att citera Olof Palme. Men det kräver en handlingskraftig regering, och det underlättar att ha majoritet i riksdagen. Den av regeringen vunna kampen mot inflationen har, förutom en stabilisering av levnadsomkostnaderna i allmänhet, också lett till sänkta räntor till stor lättnad för alla som har bostadslån men i förlängningen också för dem som hyr sin bostad.
Nu ligger regeringens fokus på att Sverige och svenskarna ska bli både friare och rikare. Sverige som nation har en stabil ekonomi och inte minst en statsskuld som i internationell jämförelse är mycket låg. Nu gäller det att föra en politik som också möjliggör för svenskarna som individer att bli rikare.
Fru talman! Ingenstans i världen är aktier och aktiefonder en så populär sparform som i Sverige. 3,6 miljoner svenskar sparar i investeringssparkonton. Det kan vi tacka Gösta Bohman för. Det var moderatledaren Gösta Bohman som när han var ekonomiminister på 70-talet gjorde aktiesparandet till en folkrörelse. Han insåg vikten av egna besparingar som ett uttryck för trygghet och individens frihet och införde 1978 det så kallade skattesparandet. Det gick ut på att man kunde avsätta en liten del av varje månadslön i aktiefonder, för att fem år senare plocka ut beloppet skattefritt. Sedermera, 1984, ersattes systemet med det snarlika allemanssparandet.
Svenska folkets aktieägande har varit och är fortfarande viktigt för svenska företag. Aktier i företag som Electrolux, Volvo, ABB och Atlas Copco, som skapade det industriella undret, handlas fortfarande på börsen, tillsammans med aktier för åtskilliga andra företag som skapar arbetstillfällen och välstånd.
Därför är regeringens förslag att nästa år införa en skattefri grundnivå på 150 000 kronor på investeringsparkonton och att året därpå höja den till 300 000 kronor ett mycket bra förslag som kommer att stimulera och underlätta sparandet i fonder och aktier. Därmed ökar människors trygghet och frihet.
Fru talman! Under flera decennier har socialdemokratiska regeringar försvarat ett av världens högsta skattetryck med att pengarna går till välfärden och trygghetssystemen, och den dag man blir sjuk eller arbetslös eller behöver hjälp med sin försörjning finns pengarna där.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet
Men så är det inte riktigt. När man hamnar i ekonomiska svårigheter tvingas man att träffa handläggare, vända ut och in på sin ekonomi och göra sig av med allt av värde för att vara berättigad till exempelvis ekonomiskt bistånd. Man får stå med mössan i handen, och ens öde vilar i händerna på någon annan som bedömer om man är berättigad till hjälp eller inte.
Så är det inte när man har ett eget sparande. Då har man skapat sig en egen trygghet; man är helt enkelt friare. Inte minst är eget sparande viktigt för kvinnor som vill lämna destruktiva förhållanden. Därför ska eget sparande uppmuntras.
Fru talman! Jag tror på klassresor. Genom att utbilda sig, jobba hårt och försaka ska man kunna skaffa sig ett bättre liv än vad ens föräldrar hade. Det tycker uppenbarligen inte Socialdemokraterna längre. Hur annars kan man förklara den ilska som har riktats mot avskaffandet av nedtrappningen av jobbskatteavdraget?
I den socialdemokratiska budgetmotionen skriver de om regeringens förslag att man "bränner pengar på de rika". Vad då bränner pengar? Vems pengar är det? Tillhör inte pengarna den som har arbetat ihop dem?
Och vilka är de rika enligt den socialdemokratiska retoriken? De flesta är civilingenjörer, lärare, läkare och specialistsjuksköterskor. Alltså inte sådana som på datorskärmar flyttar runt andras pengar, som en av socialdemokraterna i skatteutskottet hävdade nyligen i en interpellationsdebatt.
Det är alltså fråga om människor som går till jobbet varje dag och arbetar minst åtta timmar, ofta mer, för sina löner. Det är inte bara moraliskt försvarbart att människor ska få behålla minst hälften av sina intjänade löner, utan det handlar om ren och skär anständighet. Det motsatta förhållandet är direkt omoraliskt.
Fru talman! Regeringen har lagt en budget för ökad tillväxt. Ökad tillväxt är nämligen den enda vägen till välstånd. När avtrappningen av jobbskatteavdraget infördes 2016 varnade nationalekonomer för att det skulle leda till att berörda grupper skulle arbeta mindre, vilket skulle vara skadligt för produktiviteten och därmed tillväxten. Det var något som visade sig vara en helt sann förutsägelse.
Sex år senare, 2022, gjorde det statliga Institutet för arbetsmarknads och utbildningspolitisk utvärdering en studie om avtrappningen av jobbskatteavdraget, vilken visade att de som berördes av avtrappningen hade ändrat beteende och börjat arbeta mindre. Det var ganska logiskt. Varför arbeta mer när ens ansträngningar går upp i rök - förlåt, i skatt?
I sitt remissvar angående avskaffandet av avtrappningen av jobbskatteavdraget svarade det tidigare nämnda Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering att självfinansieringsgraden var högre än 100 procent, eller med andra ord att det till och med skulle leda till skatteintäkter. Låt mig upprepa detta en gång till. Avskaffandet av avtrappningen av jobbskatteavdraget beräknas leda till högre skatteintäkter.
Högre skatteintäkter betyder mer pengar till välfärden, det vill säga mer pengar till vård, skola, omsorg, infrastruktur och annat viktigt. Och de högre skatteintäkterna ska komma uteslutande från fler arbetade timmar, inte från högre skatter för dem som arbetar.
Och låt mig än en gång upplysa skattehöjarpartierna i kammaren om att skatt per definition innebär att samhället tar pengar från någon. Vi kan vara helt överens om att det i viss omfattning är nödvändigt för att finansiera en del gemensamma angelägenheter. Men att sänka skatten innebär aldrig att ge något till någon. Det innebär bara att ta mindre. Sluta därför prata om skattesänkningar som gåvor till dem som arbetar - till dem som ni kallar rika - eller som en kostnad för staten. Det är de inte.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet
Fru talman! Jag ska avsluta med ett citat av Gösta Bohman. Även om citatet är 50 år gammalt kan det väl appliceras på vad som ligger bakom regeringens budget: en budget för starkare försvar, en budget för ett fungerande rättsväsen och en budget för tillväxt.
"För oss är friheten det centrala. Ingen uppgift är för oss högre än den att säkra en framtid i frihet för vår nation, för vårt folk och för vårt lands alla medborgare. En frihet mot yttre tvång och inre förmynderi. En frihet som ger varje människa lika möjligheter att utvecklas som medborgare och individ."
(Applåder)
Fru talman! Jag vill berätta om Grönkullaskolan i Alvesta.
Jag besökte Grönkullaskolan och träffade några av skolans elever och rektorn, som jobbat i sju år med att få ordning på väldigt dåliga skolresultat. Det är en skola som drabbats hårt av den pedagogiska segregationen, då man under många år placerat lärare som ingen annan ville ha på sin skola här, där barnens föräldrar är minst resursstarka och har sämst förutsättningar att klaga högljutt.
Av eleverna på Grönkullaskolan lever 68 procent i barnfattigdom. Med aktivt ledarskap från en erfaren rektor som engagerat sett till att rekrytera inte bara behöriga utan också engagerade lärare har skolresultaten vänt från att väldigt många elever inte klarade av att läsa och skriva på grundläggande nivå till att en stor andel nu klarar målen i alla ämnen. Det är en fantastisk utveckling.
Samverkan med kyrkan och andra civilsamhällesorganisationer gör att man nu kan erbjuda mellanmål på den här skolan. Men rektorn berättade om sitt elevråd, som hade samlats och fått önska en sak. Vet ni vad det var? Enhälligt önskade de lunch på skolavslutningen så att man inte behövde gå hungrig från skolan sista dagen.
Fru talman! Så många elever och barn lever i fattigdom. Hur kan ni då prioritera skattesänkningar för de allra rikaste, Boriana Åberg?
(Applåder)
Fru talman! Tack, Annika Hirvonen, för den ändå ljusa berättelsen!
Med gemensamma krafter och med någon som engagerar sig, som i det här fallet denna rektor, kan barn vars föräldrar troligtvis inte kan läsa eller skriva - eller åtminstone inte kan göra det på svenska - lära sig att både läsa och skriva och ha möjlighet att utbilda sig vidare och bli någonting. Det var det jag nämnde. Jag tror på klassresor. Jag tror på att människor, oavsett vilka förutsättningar de har och från vilka omständigheter de kommer, ska kunna bli det de vill.
Jag minns ett reportage i Sydsvenskan för jättemånga år sedan. Man frågade ungdomar i Rosengård vad de ville bli, och de allra flesta svarade att de ville bli rika. När de fick följdfrågan hur svarade de: Jag vill spela fotboll. Jag vill bli rockstjärna. Jag vill vinna på lotto. Ingen sa: Jag ska utbilda mig. Jag ska arbeta hårt. Jag ska starta företag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet
I Sverige har många fortfarande inte kommit på att man kan bli rik på eget arbete. Det är för att partier som Annika Hirvonens Miljöpartiet vill göra allt för att människor som anstränger sig och försakar inte ska ha rätt till frukterna av sitt arbete.
Fru talman! Riktigt duktiga och engagerade rektorer och lärare kan göra enorm skillnad med de resurser de har, men det går inte att göra allt det som skulle behöva göras samtidigt som kommun efter kommun skär ned på skolan.
På Grönkullaskolan serverar man nu lunch på skolavslutningarna, två dagar om året. Men jag frågade rektorn vad som skulle behövas för att alla de här eleverna som ni nu engagerar er i ska klara skolan och få biljetten som de behöver för ett bra liv, biljetten som gör att gängen inte lyckas locka in unga i kriminella verksamheter, biljetten som gör att man kan vara stolt och försörja sig själv. Då svarade hon ändå att det är fler lärare och att alla barn kan få i sig frukost på morgonen så att man kan ha mer krävande lektioner även på måndagsförmiddagar. Det kan man inte i dag.
Nu, med regeringens förslag, kommer nedskärningarna i skolan att fortsätta vara ett faktum. Färre elever kommer att ha en elevassistent som kan se till att de klarar av att lära sig att läsa. Färre elever kan få en extra speciallärare eller lärare som har tid att sitta ned och få just det barnet att klara sina utmaningar och nå sin potential.
Det handlar om prioriteringar i politiken. Pengarna räcker inte till allt. I Miljöpartiets budget satsar vi mer på fattiga barnfamiljer, mer på höjt barnbidrag så att fler får i sig frukost på morgonen och mer på välfärden så att skolorna inte skär ned.
Fru talman! Jag vill vända mig till Annika Hirvonen och säga att de två sakerna inte står i motsats till varandra. Ju fler som jobbar, desto högre blir skatteintäkterna. Då kan man satsa mer. Och denna rektor som så föredömligt leder sin skola har säkert över 65 000 kronor i månaden. Det brukar vara en rektorslön, i alla fall i den valkrets jag kommer från.
Annika Hirvonen talar om kommunernas möjligheter att satsa, men kommunerna är faktiskt självständiga. Vi har kommunalt självstyre i Sverige. Kommunen kan rannsaka hur man använder pengarna och kanske prioritera på ett annat sätt om man tror att det är det som skulle skapa förändring.
När det gäller pengar till kommunsektorn vill jag bara säga att SKR har kommit fram till att till nästa år kommer pensionskostnaderna för kommunsektorn att minska med 50 miljarder. Det är pengar som kan användas för andra ändamål, och så skulle inte ha varit fallet om Miljöpartiet hade fått chansen att elda på inflationen.
Sedan den här regeringen tillträdde har vi satsat 43 miljarder på kommuner och regioner, varav 16 miljarder på höjda permanenta generella statsbidrag. Och den enskilt största satsningen i budgeten både i höst och 2024 är på välfärden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet
(Applåder)
Fru talman! Låt oss prata lite grann om våra respektive politiska projekt.
Som socialdemokrat tror jag på idén att man ska bidra till att människor får ett fritt och meningsfullt liv och kan förverkliga sina drömmar och sin innersta längtan. Det innebär att strävan efter jämlikhet blir central också i det politiska projektet, för det handlar om att ge människor de livsvillkor som krävs för att uppnå detta.
Vi är olika. Vi har olika förutsättningar, och det krävs olika insatser och olika stöd för att människor ska kunna uppnå detta. Det innebär i sin tur att i min idé om att skapa och bygga ett samhälle blir den generella välfärden central. Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov - och alla är med och finansierar.
Vill man skapa en generell välfärd, som är omfattande och gör människor fria genom att ge dem rätt förutsättningar, beroende på deras livsvillkor, måste man också diskutera hur det projektet ska finansieras. Det är så vi pratar om skatt. Vi pratar om vad vi vill göra, vilket samhälle vi vill skapa och hur vi ska uttrycka det.
När man hör på Moderaterna i riksdagsdebatterna förstår man att det i deras värld är precis tvärtom. Det gemensamma projektet ska vara så litet som möjligt. Människor ska inte behöva avstå delar av sina inkomster eller tillgångar; de är deras och ingen annans. Det som är gemensamt finns knappt. Det reduceras till försvar, rättsväsen och polis - nattväktarstaten, det minimala. Det är något helt annat.
Har man den utgångspunkten förstår man varför regeringen för den politik den för och sänker skatten för dem med höga inkomster och stora tillgångar. Det innebär att den resa ni inledde för två år sedan bara är påbörjad. Då blir frågorna: Vem ska stå för de kommande skattesänkningarna? Vad har vi att förvänta oss? Vem ska betala dem?
Fru talman! När man lyssnar på Niklas Karlsson uppstår en önskan, som inte är så realistisk: Man vill ge honom lite skrifter så att han kan läsa in sig på moderat politik. Det han säger om att vi bara ska satsa på försvar och polis är nämligen inte sant. Däremot är det sant att vi satsar väldigt mycket på försvaret, vilket är helt naturligt med tanke på den omvärldssituation vi befinner oss i. Och vi satsar väldigt mycket på polisen och andra brottsbekämpande myndigheter, för vi har en situation i landet som Socialdemokraterna har varit en väldigt bidragande orsak till, med enorm kriminalitet och gäng som skjuter både varandra och oskyldiga människor. Det stämmer alltså att vi satsar på detta.
Men vi satsar också på välfärden. Jag ska inte upprepa det jag sa i min tidigare replik till Annika Hirvonen, men satsningar på välfärden har varit de största utgiftsposterna både i höstens budget och i vårbudgeten för 2024.
Avskaffandet av avtrappningen av jobbskatteavdraget är också en satsning på välfärden. Den är finansierad, och det kommer att ge mer pengar till välfärden när människor arbetar fler timmar - när läkaren tar det extra passet och opererar en patient som fortare kan komma tillbaka till sin arbetsplats och börja leva ett bättre liv.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet
De två förhållandena står alltså inte i motsats till varandra. Vi satsar på tillväxt genom att fler arbetar. Det är bara så man skapar välfärd.
Fru talman! På mer än två minuter lyckades Boriana Åberg inte reda ut detta. Det är väl för att politiken hon företräder är så tunn.
Nu väljer regeringen att använda nästan halva reformutrymmet, 28 miljarder, till att sänka skatten, med fokus på dem som redan har höga inkomster och stora tillgångar. Detta är inte den första stora skattesänkningen - vi har sett det förut. Man gjorde det även i de andra budgetpropositionerna. Vi kan misstänka att denna resa kommer att fortsätta.
När man i riksdagens talarstol påstår att man kan göra både och - genomföra stora skattesänkningar för dem som redan har stora tillgångar samtidigt som man satsar på välfärden - är detta inte sant. Det är bara att bege sig utanför riksdagens kammare så ser man hur verkligheten gestaltar sig. Sjukvården är i kris. Vi har den högsta arbetslösheten på tio år. Vi har en skola som är otillräcklig. Vi har en gängkriminalitet som kryper allt längre ned i åldrarna.
Det hjälper inte. Ska man komma till rätta med detta, ge ungarna rätt förutsättningar och ha en sjukvård som är tillgänglig och fördelas efter behov måste man vara beredd att finansiera detta. Det går nämligen inte att göra både och - och det visar sig i verkligheten - oavsett hur många skrifter om moderat politik Boriana Åberg tycker att jag ska läsa.
Frågan kvarstår därför. Med den riktning som regeringen och Sverigedemokraterna nu lägger fast, med stora skattesänkningar med fokus på dem som redan har stora tillgångar och höga inkomster, vem står näst på tur? Vilka skattesänkningar kan vi se riksdagen få på sitt bord? Och framför allt, vem ska betala dem? Är det barnen och ungdomarna som går i skolan? Är det de sjuka som inte ska få den vård de behöver? Är det de äldre som inte ska få den trygga ålderdom de har rätt till? Är det de arbetslösa, de sjuka eller pensionärerna? Tala om det för oss, Boriana Åberg!
(Applåder)
Fru talman! Den här regeringen har stoppat inflationen, som var 10 procent när vi tog över efter den socialdemokratiska regeringen. Arbetslösheten var näst högst i hela Europa, trots att Socialdemokraterna hade lovat att vi skulle ha den lägsta arbetslösheten redan 2020.
Jag upprepar en gång till: Skattebasen måste breddas. Det är bara så vi får pengar till välfärden, när fler arbetar fler timmar och det blir mer skatteintäkter. Det kan inte vara en pyramid, där den översta toppen ska betala mer än hälften.
Kanske tycker Socialdemokraterna och Niklas Karlsson att allt skulle bli perfekt om vi hade ett skattetryck på 100 procent. Men så är det inte. Det finns undersökningar som visar att om man inte får frukterna av det extra arbetspasset väljer man att inte ta det. Tiden kommer att utvisa vem som har rätt, för den socialdemokratiska politiken har provats under väldigt många mandatperioder.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet
När det gäller kriser i regioner var det exakt likadant när Socialdemokraterna styrde. Det var exakt samma retorik. Men då var det regionernas fel. Nu när det finns regioner som har finansiella problem är det regeringens fel. Vi har fortfarande kommunalt och regionalt
självstyre.
(Applåder)
