Mikael Damberg (S) svarade Oscar Sjöstedt i en replik om Statens budget 2025 - Rambeslutet i debatten ”Protokoll 2024/25:38 Onsdagen den 27 november” den 27 nov 2024.
Oscar SjöstedtSD· i sitt anförandeNu tar vi ytterligare steg för att stärka tillväxten och tryggheten i Sverige. Det gör vi genom fortsatta satsningar på inre och yttre säkerhet och genom väl avvägda, väl motiverade skattelättnader för vanligt folk. Mot…Fru talman! Nu tar vi ytterligare steg för att stärka tillväxten och tryggheten i Sverige. Det gör vi genom fortsatta satsningar på inre och yttre säkerhet och genom väl avvägda, väl motiverade skattelättnader för vanligt folk.
Mot ett samlat Tidöalternativ, som är det vi ska votera om i eftermiddag, står någonting annat - oklart vad. Vad som är den gemensamma linjen eller den röda tråden i oppositionens ekonomiska politik är så här i mandatperiodens andra halvlek fortfarande höljt i dunkel. Skatter ska både höjas och sänkas samtidigt. Bidrag ska höjas och sänkas samtidigt.
Det här kanske illustreras bäst av frågan om flygskatten, som ska antingen försvinna, vara kvar, höjas eller möjligen göras progressiv. Det finns alltså inte mindre än fyra olika linjer - var för sig givetvis ömsesidigt uteslutande - i vad som egentligen borde vara en ganska icke-komplex fråga.
Att man inte är överens i varje enskild fråga är väl i sak ingenting konstigt; detsamma gäller ju, i alla fall i någon mån, även på vår sida av politiken. Värre är att man inte ens är överens om de grundläggande spelreglerna.
Fru talman! Tidigare i höstas överlämnade en parlamentarisk kommitté, sammansatt av alla riksdagens partier, sina slutsatser rörande överskottsmålet och det finanspolitiska ramverket. Inom regeringsunderlaget är vi överens om att det är läge att gå ifrån det nuvarande överskottsmålet och ersätta det med ett så kallat balansmål. Motivet till det är ganska enkelt; det finns helt enkelt så pass stora investeringsbehov i Sverige - det gäller vägar, järnvägar, elnät, hamnar, flygplatser, Försvarsmakten och så vidare - samtidigt som statsskulden är förhållandevis låg och räntan är på väg ned.
I oppositionen har man inte lyckats bli överens om dessa grundläggande spelregler. Där vill man antingen ha ett balansmål eller till och med ett underskottsmål, beroende på vem man frågar. Återigen är det givetvis ömsesidigt uteslutande ståndpunkter. Det är ungefär som om man ska spela fotboll och det ena laget får för sig att de minsann ska ha tolv spelare på planen. Man bör nog bli överens om spelreglerna innan man börjar lira.
Om man har ett mål, fru talman, om att nå underskott i de offentliga finanserna kommer det mycket riktigt att bli utfallet. Att låna pengar och skuldsätta kommande generationer för att finansiera sina reformer skulle obönhörligen driva på inflationen och effektivt lägga krokben för Riksbankens räntesänkningar.
Fru talman! Det enda som oppositionen verkar vara överens om är att det ska vara dyrt att tanka bilen och att vi inte ska ha kärnkraft. Vi hade världens högsta bränslepriser förra mandatperioden. Nu har vi genom sänkta drivmedelsskatter och sänkt reduktionsplikt bland de lägre priserna i EU. Jag noterar särskilt hur Socialdemokraterna avvisar våra förslag om ytterligare skattesänkningar på drivmedel.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet
Jag önskar verkligen att det hade gått lika fort att bygga ny kärnkraft som det gick att lägga ned den befintliga, men så är det tyvärr inte. Det tar längre tid att bygga nytt än att riva ned. Socialdemokraternas beslut att lägga ned fullt fungerande kärnkraft under förra mandatperioden har fått ödesdigra konsekvenser, och det är dessvärre konsekvenser som kommer att kvarstå under hyfsat lång tid. Inte minst har detta märkts av i elprisområde 4, det vill säga de södra delarna av landet.
Dessa två saker - drivmedel och el - är insatsvaror i så gott som all annan varuproduktion. Driver man upp priserna på insatsvaror ökar priserna, alltså inflationen, även på andra varor. Vi tog över i ett läge med tvåsiffriga inflationstal. Nu har vi lyckats pressa ned inflationen bland annat genom att få ned priserna på insatsvaror.
Fru talman! Skatter för vanliga löntagare och pensionärer kommer att sänkas till årsskiftet ännu en gång. Alla kommer att få behålla en större del av sin lön eller sin pension efter nyår. Marginalskatten kommer att sänkas från ungefär 55 procent till ungefär 52 procent. Principen om hälften kvar börjar så sakteliga närma sig.
Plastpåseskatten är borttagen. Jag hoppas att ni har noterat det när ni är ute och handlar. Om butikerna inte har sänkt priset lika mycket som skatten har sänkts skulle i alla fall jag nyttja min konsumentmakt, och det uppmanar jag även andra att göra. Även flygskatten kommer att slopas.
Skatten på sparande i investeringssparkonton och kapitalförsäkring kommer att börja sänkas vid nyår. Det ska vara enklare och mer förmånligt att bygga upp en egen buffert med den trygghet det medför. Ekonomisk trygghet ger frihet, och frihet är det absolut vackraste som finns.
Under mandatperioden kommer vi dessutom att få den efterlängtade och viktiga tandvårdsreformen på plats. Tänder är en del av kroppen. Äldre människor med sviktande munhälsa ska inte behöva avstå vård utifrån privatekonomiska överväganden.
Fru talman! Satsningarna på inre och yttre trygghet ligger inte bara fast utan ökar. Statsbudgetens utgiftsområde 4 Rättsväsendet kommer att öka med mer än 50 procent under mandatperioden, från drygt 60 miljarder kronor till drygt 93 miljarder kronor. Det är en förutsättning för att vi ska komma till rätta med den till stora delar importerade gängbrottsligheten, som den tidigare förda migrationspolitiken har gett upphov till. Hårdare straff, mer resurser till de rättsvårdande instanserna, utökade befogenheter, fler utvisningar av dömda utlänningar - linjen är lika tydlig som den är välbehövlig. Här står Tidöpartiernas resoluta linje i bjärt kontrast till den tidigare förda saft-och-bulle-politiken.
Detsamma gäller tillskottet till Försvarsmakten. Vi kommer inom ett par år att nå upp till 2,6 procent av bruttonationalprodukten, bnp, i försvarssatsningar. Det är inte tillräckligt. Att återta förmåga tar längre tid än att göra sig av med förmåga. Det är beklagligt att tidigare regeringar av skiftande kulör har önskedrömt om den eviga freden och betraktat försvaret av det svenska riket som ett särintresse. Naiva människor som dessa borde helst syssla med något annat än politik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet
Fru talman! I slutändan kokar allting ned till prioriteringar. Behoven är näst intill oändliga, resurserna är det inte. Man måste helt enkelt klara av att fatta tuffa beslut och göra tuffa prioriteringar.
För Sverigedemokraternas del är det exempelvis inte prioriterat att skicka de svenska skattebetalarnas pengar till andra sidan jordklotet i så kallat internationellt bistånd. Därför har vi sänkt och kommer att fortsätta sänka biståndsramen. Varje krona som vi inte skickar till andra sidan jordklotet är en krona som vi kan använda här på hemmaplan.
Det här står i kontrast till inte minst Miljöpartiets budgetalternativ. Där vill man hellre låna pengar och öka statsskulden så att man sedan har råd att ge bort dessa pengar. Vi pratar om tiotals miljarder kronor. Maken till ansvarslöshet får man leta efter. Med sådan politik skulle det inte dröja alltför länge innan Sverige självt skulle klassas som ett mottagarland för internationellt bistånd.
Fru talman! Jag kan slutligen konstatera att vi här i Sverige kan åtnjuta en lägre ränta än man gör i euroländerna. Det kan vi göra för att vi har en självständig riksbank och en egen valuta, den svenska kronan. Den svenska kronan ska vi ha även i framtiden.
Samtidigt ser jag med mycket stor oro hur flera av EU:s medlemsländer nu driver på för ökade offentliga utgifter på EU-nivå i något slags försök att stimulera tillväxten när man egentligen lider av helt andra strukturella och i vissa fall närmast kroniska problem. Det här gäller företrädesvis länder som inte har ordning och reda i sina egna statsfinanser, medan Sverige, som har starka statsfinanser, givetvis förväntas vara med och betala notan.
Detta är djupt olustigt och oroväckande. Men det finns en smärtgräns för vad de svenska skattebetalarna ska behöva gå med på och stå ut med. När den smärtgränsen är passerad behöver vi sätta oss och föra en seriös diskussion om det svenska EU-medlemskapet.
Med det sagt, fru talman, konstaterar jag att Tidöpartiernas budgetsamverkan står stadigt och fast. Sverigedemokraterna står bakom budgetpropositionen. Jag vill därför yrka bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
I detta anförande instämde Eric Westroth (SD).
Fru talman! Jag hörde Sverigedemokraternas ledamot tala sig varm för landsbygden och behoven av investeringar där och för statsfinanserna. Då blir min fråga till ledamoten varför Sverigedemokraterna i så fall väljer att lägga 2,4 miljarder av utrymmet på att ge 350 000 kronor per person i ett slags återvandringsbidrag, som regeringens egen handplockade utredare kallar verkningslöst, meningslöst, kontraproduktivt och en godisbit till SD.
Kan ledamoten från SD möjligtvis förklara denna prioritering, dessa miljarder, man lägger på något som den egna utredaren säger är slöseri och meningslöst? Vad i detta är det som experten, utredaren, har missförstått i detta förslags visdom?
Fru talman! Jag vill inte recensera utredaren som person. Han är faktiskt inte här, så han kan inte försvara sig. Men för egen del var jag kanske inte helt nöjd med utredningen, om jag säger så.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet
Varför är då det här rimligt och vettigt? Det är ganska lätt att börja räkna ihop vad människor som befinner sig i Sverige, är medborgare i något annat land och försörjer sig på bidrag kostar i termer av bidrag. Helt plötsligt visar det sig att det här ekonomiskt sett är väldigt rimligt. Om vi betraktar den här investeringen som andra närmar sig avkastningen 100 procent redan på ett år. Det är ungefär så mycket man kostar om man inte jobbar.
Det är den gruppen av människor vi pratar om här. Vi pratar inte om människor som har kommit till Sverige, börjar göra karriär och pratar flytande svenska. Vi pratar om människor som inte har kommit in i det svenska samhället, inte har lärt sig språket, inte jobbar och inte betalar skatt utan försörjer sig på bidrag. Då blir det helt plötsligt en plusaffär ganska fort. Det är ganska enkelt att räkna på. Utifrån den kontexten är det här ett spår som vi absolut vill försöka med.
Det finns redan ett återvandringsbidrag. Det är inte så att Sverigedemokraterna har uppfunnit återvandringsbidraget, utan det har funnits under ganska lång tid. Däremot ser vi nu till att det boostas upp ganska kraftigt. Sedan får vi såklart utvärdera det, som vi gör med alla reformer.
Fru talman! Då fick vi ytterligare en liten SD-teori om hur det här med ekonomi och bidrag fungerar. Sverigedemokraterna står fortfarande fast vid att man ska få 350 000 kronor per person för att lämna Sverige, trots att utredaren själv har konstaterat att det här inte alls har den effekt som ledamoten från SD framställer det som.
Tänk vad man hade kunnat göra med de här pengarna, Oscar Sjöstedt! Man hade kunnat fördubbla investeringarna i svensk infrastruktur i er budget. Sveriges bönder har blivit av med 1,5 miljarder i EU-pengar som ni inte kunde "matcha upp", fast man fick 2 eller 3 kronor för varje krona man lade av de pengar som de egentligen var berättigade till. Vi hade kunnat använda pengarna till det i stället.
Tänk om vi hade lagt de 350 000 kronorna på en småföretagare med ett litet kafé i stället för på återvandringsbidrag! Vi hade kunnat sänka arbetsgivaravgifterna, så att man kunnat anställa en till person eller två till personer. Vi hade kunnat sänka skatten på att anställa. Vi hade kunnat satsa på att människor i Sverige ska få jobb, jobba och bidra - inte dra.
Kan du förklara hur man kan prioritera pengarna på det sättet? Ni sätter återvandringsbidraget över småföretagarna, över svensk landsbygd, över infrastrukturen och över jobbskapandet i små företag när vi har rekordhög arbetslöshet i Sverige.
Fru talman! Utredaren är inte av Gud given. Det är en vanlig dödlig människa.
Jag tyckte att jag förklarade det här ganska tydligt. Utgifterna minskar ju. Här pratar vi om människor som försörjer sig på bidrag. Om de lämnar landet för att återvandra till sina hemländer minskar utgifterna för bidrag.
Jag kan förstå att den här summan låter ganska stor. Oj då, vad mycket pengar! Jag kan förstå den reaktionen. Men tittar man på vilka bidrag människor som invandrat till Sverige är berättigade till ser man att det ganska snabbt kommer upp i 350 000 kronor. Då blir återvandringsbidraget i ekonomiskt hänseende en plusaffär.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet
För att prata om arbetslöshet är det väl alldeles utmärkt att utländska arbetslösa människor återvandrar till sina hemländer. Då kommer arbetslösheten i Sverige att sjunka. Där måste vi rimligen vara överens. Arbetslösheten är ju till allra största delen importerad. Arbetslösheten bland inrikes födda är försvinnande liten. Om väldigt många av de människorna återvandrar till sina hemländer kommer arbetslösheten i Sverige att minska. Vi måste rimligen vara överens om detta.
Det finns alltså absolut ekonomiska skäl till att prova den här reformen. Sedan får vi se - jag kan inte sia om framtiden. Det kanske visar sig att Martin Ådahl har rätt och att det här inte blir någon framgång. Men jag hoppas såklart på att det blir en framgång. Martin Ådahl har helt rätt i att det är Sverigedemokraterna som har drivit på för det här. Det gör vi för att vi tror på det. Vi får utvärdera detta som vi gör med allting annat. Jag hoppas att det blir en framgång. Jag hoppas att människor som har invandrat till Sverige men inte funnit sin plats här, inte lärt sig svenska språket, inte kommit in på arbetsmarknaden, inte anpassat sig och inte assimilerats i möjligaste mån återvänder till sina hemländer. Jag tycker att det är klok politik.
Fru talman! Vi diskuterar den budget som Sverigedemokraterna och regeringen lagt fram samt de alternativ som ligger på bordet. Frågan är, fru talman, vad det är i budgeten man som väljare och medborgare ska tacka Sverigedemokraterna för.
Oljepriserna får man nog tacka världsmarknaden för. När det gäller akassan och sjukersättningen blir det inga höjningar utan försämringar. Det sker också en ökning av tandvårdskostnaderna under det här budgetåret.
Fru talman! Jag ställer min fråga eftersom jag utgår från att ledamoten Sjöstedt liksom jag är ansvarig för förhandlingar i sitt parti. Frågan är: Vad är det för krav som ledamoten är stolt över att Sverigedemokraterna har fått igenom i de här budgetförhandlingarna?
Fru talman! Vi kommenterar inte de förhandlingar som vi har på den nivån.
Svaret är helheten - om det nu fanns en fråga, vilket jag inte vet om det gjorde. Man är inte överens om någonting förrän man är överens om helheten.
Om ledamoten Gabrielsson vill att jag ska singla ut vissa saker blir det väl ungefär det som jag tog upp i mitt huvudanförande. Vi fortsätter spåret med inre och yttre trygghet och säkerhet. Rättsväsendet och Försvarsmakten görs det enorma satsningar på med mångmiljardbelopp. Det är någonting som vi har drivit på för.
Det görs också kloka skattelättnader. Lite uppstädning kan man väl se det som. Jag ser mig lite grann som städpersonalen. När sossarna och deras kompisar har styrt i två mandatperioder behövs det lite uppstädning. Vi städar bort en del saker som kanske inte är livsavgörande, såsom plastpåseskatt och flygskatt. Sådant bara städar vi undan. Vi gör också kloka skattesänkningar för löntagare och pensionärer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet
Svaret blir väl alltså ungefär de saker som jag räknade upp i mitt huvudanförande, skulle jag säga - om det nu fanns en fråga, vilket var lite osäkert.
Fru talman! Frågan var: Vad är det som ledamoten inför de väljare han representerar är stolt över att ha fått igenom i de förhandlingar som skett om den budget vi i dag diskuterar och beslutar om?
Personligen är jag stolt över att vi och jag drev igenom 1 000 kronor i höjd garantipension, förbättringar i sjukförsäkringen, avdrag för akasseavgiften och en massa andra saker.
Ledamoten tycker att skattesänkningarna som gått igenom är kloka. För min del kan jag beskriva detta skattebidrag så här: Av moderater till moderater. Av Sverigedemokraterna efter förmåga, till varje moderat efter behov.
Frågan till Oscar Sjöstedt måste vara: Varför ska min mamma, som började jobba som barnskötare när hon var 15 år och har arbetat ett oerhört långt arbetsliv, betala en större andel av sin lön och sin ersättning i skatt än du och jag, som är riksdagsledamöter? Nu är hon mycket äldre och har fått en halv sjukersättning, eftersom hon har slitit i över 40 år i arbetslivet.
Är det en klok prioritering att sjuka och personer med funktionsnedsättningar måste betala en större andel av sin inkomst i skatt än du, jag, ministrar och andra högavlönade? Tycker du att det är rätt, Oscar Sjöstedt?
Fru talman! Vi kan konstatera att sjukersättningen har skrivits upp på ett sätt som inte gäller för den normala löneutvecklingen under denna period med hög inflation. Detsamma gäller för övrigt garantipensionen. Sjukersättningen har skrivits upp på ett sätt som den normala inkomstpensionen inte har gjort.
Det som är min ansats i detta är att pension är uppskjuten lön. Därför ska pension betraktas som lön, och därmed ska det beskattas lika. Det är min grundansats att lön och pension ska beskattas lika. Det är det som vi har kämpat med ganska mycket. Sedan, typ, 2006 - jag vet inte exakt hur länge sedan det var - har vi haft en situation där löntagare betalar lägre skatt än motsvarande pensionärer. Det tycker jag har varit det allra största problemet.
Jag kan inte situationen som gäller för Ida Gabrielssons mamma, så den vill jag kanske inte kommentera mer än så.
Men jag kan väl lägga till ytterligare saker när det gäller den ursprungliga frågan. Det är ganska tydligt - och detta märker jag oavsett var i landet jag är - att människor är väldigt glada över att det har blivit mer humana priser när man ska tanka bilen. Jag är ganska stolt över att vi har drivit igenom det. Vi har drivit igenom alla dessa skattelättnader för bensin och diesel, och vi har sänkt reduktionsplikten kraftigt. Vi har gjort ungefär det som jag och Jimmie sa i valrörelsen att vi skulle göra. Dieseln ska bli 10 kronor billigare, och där har vi gått i mål lite grann. Jag vet att människor är väldigt glada över detta, och jag är väldigt stolt över att vi har kunnat åstadkomma det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet
(TREDJE VICE TALMANNEN: Jag påminner återigen om tilltalet i kammaren.)
Fru talman! Inför valet 2022 lovade Sverigedemokraterna att göra tandvården billigare. Tänderna är ju en del av kroppen. När Sverigedemokraterna nu lägger fram sin tredje budget är beskedet det motsatta. Efter nyår gör SD-regeringen det dyrare för Sveriges ungdomar att gå till tandläkaren.
Jag har noterat att väldigt många ungdomar verkar väldigt förvånade över det nya beskedet, för det kan handla om ganska mycket pengar för de ungdomar som behöver gå till tandläkaren.
Man kan fråga sig lite grann vad ett vallöfte från Sverigedemokraterna är värt. Detta går nämligen igen. Det är ganska många mönster. När Sverigedemokraterna är med och förhandlar om budget ser vi att det blir en försämrad a-kassa. Vi får en byggkris. Vi har en sjukvårdskris. Man har sämre service på Sveriges landsbygder i den här budgeten. Man har mindre pengar till de kommuner på Sveriges landsbygder som har flest utmaningar. Man fortsätter med obegränsade vinstuttag i svensk skola. I stället har man råd att sänka skatten för de rikaste procenten av Sveriges befolkning.
Det blir alltså skevt här. Man säger en sak före valet, och så blir det något annat efter valet.
Fru talman! Min fråga är: Hur förklarar Oscar Sjöstedt att man hellre sänker skatten för dem med inkomster över 65 000 kronor, till exempel, än säkerställer att unga har råd att gå till tandläkaren?
Fru talman! Det förklaras av ett begrepp som kallas självfinansieringsgrad. Om man höjer, sänker eller tar bort en skatt händer det en massa andra saker runt omkring.
Om självfinansieringsgraden är 0 procent är det förmodligen en bra skatt, om jag uttrycker mig på det sättet. Det är alltså en effektiv skatt. Om självfinansieringsgraden är 100 procent förlorar du inte några skatteintäkter genom att sänka den skatten. Om självfinansieringsgraden är över 100 procent är det till och med så att skatteintäkterna ökar genom att man sänker en skatt. Det kan alltså funka på det sättet - skatten kan sänkas i procent, men skatteuttaget ökar i kronor.
I det här fallet uppgår självfinansieringsgraden till så mycket som 125 procent, fru talman. Staten kommer alltså att få mer resurser, mer pengar, att röra sig med, som man kan allokera till exempelvis sjukvården, om man så skulle vilja, eller till något annat.
Det är egentligen det korta svaret, på just den frågan i alla fall.
När det kommer till tandvårdsreformen avsätter vi pengar i budgeten. De pengarna ligger inte där redan för 2025, utan de stora pengarna ligger där för 2026. Jag kan väl i någon mening beklaga att vi inte får detta på plats redan nu till årsskiftet. Det kommer att dröja till nästa årsskifte, när vi får den stora tandvårdsreformen på plats. Den kommer att underlätta väldigt mycket för primärt de äldre - i alla fall i ett första skede.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet
Så är det. Vi sa att vi skulle göra detta under mandatperioden. Den 1 januari 2026 är faktiskt en del av denna mandatperiod, så vi kommer att leverera på det vallöftet också.
Fru talman! Jag tror att Sverigedemokraterna hade behövt tala lite mer om självförsörjningsgraden i tandvårdsförsäkringen med Sveriges ungdomar före valet, för det var inte så tydligt före valet att man skulle försämra för Sveriges ungdomar när det gäller att gå till tandläkaren.
Denna debatt handlar primärt om 2025 års budget, och i det årets budget innebär detta bara en försämring av tandvården för ungdomar, vilket kanske får långsiktiga konsekvenser för tandhälsan framöver.
Oscar Sjöstedt! Jag ställer frågan igen: Hur förklarar du för Sveriges ungdomar att ni gör det dyrare för dem att gå till tandläkaren? Är tänderna inte en del av kroppen just för ungdomar?
Fru talman! Jo, det gäller såklart även för ungdomar. Detta är kraftigt subventionerat redan i ursprungsläget, och det är absolut inte uppenbart hur subventionerat det ska vara. Man pratar om unga. Det är egentligen till stor del unga vuxna, ser jag det som. Vi pratar liksom inte om små barn. Detta är alltså inte alls självklart.
Sedan finns det kapacitetsproblem i detta. Det finns inte oändligt med tandläkare, tandskötare, tandhygienister och allt vad det heter som bara sitter och väntar på att vi ska expandera tandvården. Och det vi kan se är att äldre, i alla fall som kollektiv eller som grupp, har större problem med munhälsan än vad de yngre har. De yngre, som grupp, har normalt inte några stora problem med munhälsan. På individnivå kan det såklart se lite olika ut.
Vi behöver förhålla oss till de kapacitetsutmaningar som finns. Det tar såklart tid att bygga ut hela tandvården. Man kan inte göra allt för alla på en gång. Det vi har sagt nu är att den tandvårdsreform som vi har budgeterat för - vi allokerar alltså pengar till den - i ett första skede ska gälla dem som är just äldre. Vi har sagt att den ska gälla från 67 år och uppåt.
Min och Sverigedemokraternas ambition är såklart att den ska rullas ut brett för alla åldersgrupper, men av rena prioritetsskäl får vi börja i någon ände. Vi sa att vi skulle börja med de äldre. Det står i Tidöavtalet att vi ska göra detta med fokus på de äldre. Det gör vi också. Det gäller från 67 år och uppåt. Framgent är det givetvis min och Sverigedemokraternas ambition att vi ska rulla ut denna reform för alla åldersgrupper.
Fru talman! Jag behöver väl ställa några frågor till Oscar Sjöstedt om Sverigedemokraternas ekonomiska politik när han anklagar Miljöpartiet för en oansvarig ekonomisk politik.
Fru talman! Då vill jag börja med att understryka att vi har använt samma reformutrymme som regeringen men att vi också är väldigt tydliga med att vi vill låna till klimatinvesteringar. Det görs alltså inte på lösa boliner - att man stärker budgeten till vad man vill - utan det görs för att vi ska bygga Sverige starkt för framtiden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet
Detta är någonting som Sverigedemokraterna är väldigt starkt emot. Man vill inte satsa på att sänka utsläpp. Man ser inte klimathotet som det är. När man för en omvänd ekonomisk politik - alltså backar från de åtaganden som Sverige har för att minska sina utsläpp - drar man också undan mattan för den svenska industri som ligger väldigt långt i framkant i den gröna omställningen.
Man säger sig vilja föra en ansvarsfull ekonomisk politik, men hur man då ska kunna finansiera den kärnkraft man säger sig vilja ha är höljt i dunkel. På finansutskottets hearing häromveckan fick vi också klart för oss att den finansieringsmodell som regeringen tänker sig riskerar att slå undan benen för all energiproduktion fram till minst 2035. Det drabbar svenska arbetstillfällen, det drabbar hushåll och det drabbar arbetskraften och den kompetens som företagen i Sverige säger att de vill ha.
Sverige blir alltså fattigare av Sverigedemokraternas ekonomiska politik. Ser inte Oscar Sjöstedt det?
Fru talman! Nu funkar det ju inte så i en budget att man lånar pengar till något specifikt. Så funkar det faktiskt inte, utan har man ett minustecken, röda siffror, på nedersta raden har man drivit det offentliga med ett underskott. Jag noterar att Miljöpartiet - och det står dem såklart fritt; jag vill bara upplysa väljarna om det - prioriterar tiotals miljarder i ökat internationellt bistånd, pengar som inte kommer svenska väljare och skattebetalare till godo på något sätt.
Jag bara konstaterar att det är så, och den prioriteringen får man givetvis göra. Jag pekar på att vi tycker olika om detta, och det är väl bra att vi gör det.
Jag var på samma kärnkraftshearing för två tre veckor sedan. Det jag tog med mig som ett "problem" var att om vi bygger en massa kärnkraft riskerar elpriserna att bli så låga, fru talman, att det inte är lönt att bygga vindkraft. Det var ungefär vad jag tog med mig.
Att elpriserna är så låga att det inte är lönsamt att bygga vindkraft ser jag som ett ganska angenämt problem. För mig som vanlig dödlig elkonsument är detta inte ett problem alls. Får jag låga elräkningar blir jag ganska glad, och jag antar att de flesta människor gör ungefär samma analys.
Jag är ingen ingenjör, men det jag också tog med mig från hearingen och tror mig ha förstått på ett någorlunda bra sätt är själva begreppet "frekvensstabilitet", det vill säga att man måste ha elproduktion som är planerbar och helst inte väderberoende. Det skulle vara intressant att höra vad Miljöpartiet har för syn på det. Är frekvensstabilitet ett påhittat begrepp, eller är det någonting som faktiskt existerar?
Fru talman! Nu ska jag inte förvandla den här budgetdebatten till en energipolitisk debatt, något som regeringen och Sverigedemokraterna väldigt ofta vill få det till. Klimatpolitiken och finanspolitiken är betydligt större än så.
Självklart är det begreppet högst verkligt, men kärnkraft behöver inte nödvändigtvis vara svaret på det. Man tror ändå att Oscar Sjöstedt från Sverigedemokraterna ska förstå att med mindre el i systemet kommer det att bli dyrare för kunderna, för hushållen och för företagen. Vi vet ju inte alls när den här kärnkraften kommer på plats, och om man inte tillför någon mer energi före 2035, 2040 eller 2045 kommer det att göra både Sverige och människorna som bor här fattigare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet
Om man ska upplysa väljarna om någonting kan man också konstatera att världen är större än Sverige. Vi har gemensamma stora utmaningar. Om inte pandemin fick Sverigedemokraterna att förstå att vi har ett ömsesidigt beroende vet jag inte vad som kommer att göra det, men vi kan konstatera att solidaritet inte är Sverigedemokraternas starkaste gren.
När det kommer till att upplysa väljarna vill Sverigedemokraterna ofta få det att framstå som att de är partiet för de gamla, de sjuka, de fattiga och dem som behöver samhällets stöd. Nu har man ändå gått med på att höja högkostnadstaket i läkemedelsförmånerna. Det kommer att göra det ännu svårare för precis den här gruppen, som kommer att få dra in på ännu fler saker i sin vardag för att ha råd med sina mediciner.
Jag vill därför fråga Oscar Sjöstedt om detta verkligen är att se till de gamla och de sjuka. Eller var det bara något som man ville få väljarna att tro för att de skulle rösta på Sverigedemokraterna?
Fru talman! Det här rör sig om lite olika saker, men jag ska försöka knyta ihop det.
Om vi hoppar tillbaka till början är det givetvis på det sättet, vilket jag också sa i mitt anförande, att det tar mycket längre tid att bygga ny kärnkraft än det tar att lägga ned kärnkraft. Men det tar lika lång tid att bygga en vindkraftspark ute till havs som det tar att bygga ett kärnkraftverk. Det är inte så att vi kan plocka fram en massa vindkraft i morgon eller i nästa vecka, utan det tar ju lika lång tid. Svaret däremellan är såklart gas, som också är en reglerbar och planerbar kraft.
Kostnaderna för läkemedel har stuckit iväg ganska drastiskt. Det är inte någonting som vi har bestämt, utan det har liksom skett ändå. Vi ska komma ihåg att det fortfarande är väldigt kraftigt subventionerat. Det finns ett högkostnadsskydd, och de siffror som jag har tagit del av gör gällande att för den grupp patienter som har det allra största läkemedelsbehovet pratar vi om en fördyring på ungefär 80 kronor i månaden med det förändrade högkostnadsskyddet.
Det är klart att man kan diskutera om det ska vara subventionerat till 100 procent eller noll procent. Ska det vara 30-70 eller 10-90? Den diskussionen går alltid att ha. Men det är inte vi eller regeringen som har fått för oss att det ska bli dyrare med läkemedel, utan det är läkemedlen som har blivit dyrare. Det är det som har hänt, och det är inte ett politiskt beslut. Det har blivit så av helt andra skäl.
Det är klart att jag tycker att det är en olycklig situation, men det är inte vi som har bestämt att det ska vara så. Då kan man diskutera hur mycket det ska subventioneras och hur mycket som ska falla på den enskilde. Nu har vi landat i att vi gör på det här sättet. För dem som har det allra största behovet av läkemedel pratar vi som sagt om en fördyring på 80 kronor per månad. Men visst, det går absolut att föra den diskussionen.
