Herr talman! Vi lever ju i mycket tuffa ekonomiska tider just nu. Det vet alla. Det var länge sedan vi hade stigande räntor, hög inflation och låg tillväxt samtidigt. Man får backa tillbaka till 90-talskrisen och åren före den för att se vilka risker det för med sig.

Inflationen har nu stigit sedan 2021. Det är ett av de många ärvda problem som den här regeringen nu sysslar med att vända. Precis som många andra stora problem har det vuxit fram under mycket lång tid. Det tar alltså inte några månader att lösa det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi för nu en ekonomisk politik för att bekämpa höginflationssamhället, och vi gör det på väldigt goda grunder. Alla som har lärt något av 90-talskrisen vet att man måste ta sig ur hög inflation för att kunna komma tillbaka och föra en vettig ekonomisk politik ur en lågkonjunktur, inte minst nu när vi dessutom ser en alldeles uppenbar risk för stigande arbetslöshet. Det är alltså tuffa tider. Det drabbar väldigt många människor, inte minst dem som har det allra tuffast.

Jag var i går och träffade Stadsmissionens fantastiska medarbetare i det de kallar julklappsbutiken. Det är inte en plats där man köper sina julklappar utan tvärtom en plats där man kan få julklappar till barnen som annars inte skulle få några julklappar. Företag och privatpersoner skänker till den butiken så att människor i behov kan komma dit och få med sig en julklapp till sina barn på julafton. Så hjälper vi varandra i Sverige, också i tuffa tider. Det tycker jag är fint.

Vi tror inte på bankskatter av det enkla skälet att allt talar för att en bankskatt skulle lägga sig som en extra kostnad på bolånetagarna och driva upp räntorna och räntekostnaderna. Därför tror inte vi på det, utan vi tror att man måste kämpa den hårda vägen med en sund ekonomisk politik.

(Applåder)

Herr talman! Som jag sa är det ingen som tycker att bankdirektörer är viktigare än barnfamiljer, men vi tror inte på höjda skatter på svenska bolån.

Ni tror alltid på höjda skatter, på i princip allting. Det är en av de ganska många skillnader vi har. Ni tror på höjda skatter. Vi tror ofta på lägre skatter så länge man har skatter som är tillräckligt stora för att värna statens kärnuppgifter.

Vill man rädda tilliten i vårt samhälle ska staten återupprätta sin förmåga att lösa stora problem. Tillit byggs när staten kan bekämpa brott. Tillit byggs när vi inte har högre invandring än att vi klarar av integrationen. Tillit byggs när vi har el så att investerande industrier kan fortsätta att expandera i Sverige. Så etablerar vi tillit mellan politiken och medborgarna. Vi tror på vår väg, och ni tror på er väg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Herr talman! Jag kanske kan dela upp svaret i två delar.

Den ena delen är det generella: Vi ska stå upp för en svensk syn på jämställdhet mellan kvinnor och män och mellan pojkar och flickor - till del därför att det står i vår lag och vi behöver stå upp för lagen, till del därför att det är en mycket brett respekterad värdering i Sverige. Vi vet att vi är långt ifrån felfria själva, men att stå upp för dessa värderingar i vardagslivet faller på var och en av oss på olika sätt. Jag tycker att detta är otroligt viktigt. När man kommer till Sverige ska man veta att detta är ett land där man respekterar män och kvinnor, lika rättigheter och lika skyldigheter.

Sedan kommer vi alltid att ha respekt för att olika individer lever olika liv och att det som passar den ena inte alltid passar den andra - så länge allt sker inom lagens gränser. Men om vi ska gå över till något som är olagligt, och som nu blir ännu mer olagligt eftersom vi skärper straffen, kan vi tala om hedersrelaterade brott och hedersrelaterat förtryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag tycker att det finns en god sida här: Första gången jag jobbade med dessa frågor - det var 2008-2010 i Stockholms stadshus - var det kontroversiellt att ens prata om hedersförtryck. Det fanns inte. Det fanns mäns våld mot kvinnor, ingenting annat. Det krävdes ganska många experter för att förklara att det är skillnad mellan den sortens brottslighet som är sanktionerad av omgivningen och den sortens brottslighet som inte alls är det, liksom att detta kräver speciella verktyg.

På den tiden tillsatte vi landets första riktigt vetenskapliga utredning för att kartlägga hur stort problemet är. Det goda är alltså att vi i dag vet att detta finns, att vi pratar öppet om det och att vi gör någonting åt det. Vi skärper nu också straffen rejält för flera av de saker som legat inom hedersförtryckets hägn, såsom oskuldskontroller, oskuldsintyg och den sortens saker. Mycket mer finns dock att göra, och jag tror att många av våra frivilligorganisationer gör extremt stor nytta. De når nämligen fram till kvinnor som kanske inte vågar visa sig för exempelvis socialtjänsten.

Herr talman! Det enkla svaret är självklart ja. Det svårare svaret är att vi under lång tid har haft en invandring som har varit mycket större än vi har klarat av när det kommer till integrationen. Det är alldeles uppenbart.

Vi märker det varje dag; snart finns det inte ett enda problem som inte har med detta att göra. Senast häromdagen såg vi det gällande resultatet av Pisaundersökningen, som också kopplas till bristande integration. Detta får enorma konsekvenser i socialpolitiken, inom hälso- och sjukvården och vad gäller trångboddhet. Många av dessa problem trodde vi kanske att vi hade kommit långt med att lösa. Värderingsfrågorna är också en sådan fråga, men ännu svårare.

Jag tycker att vi lärde oss en del den hårda vägen under pandemin, när vi hade många och långa diskussioner med Folkhälsomyndigheten om hur vi skulle nå familjer som inte automatiskt går och vaccinerar sig bara för att erbjudandet finns. Vi insåg att vi inte lyckas lika bra där och att man då måste man anstränga sig mer för att nå de människorna. Det gäller även många andra saker, till exempel sexuell och reproduktiv hälsa och barns rättigheter. Det behövs mycket mer av tydlig - respektfull, men väldigt tydlig - information, liksom konsekvenser för den som inte respekterar svenska lagar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

(Applåder)

Herr talman! Jag delar i allt väsentligt Muharrem Demiroks beskrivning av det mycket kärva internationella läget, inklusive slutsatsen att det är hög tid att Sverige går med i Nato. Det borde vi ha gjort för länge sedan. Men nu står vi vid tröskeln.

Varje parti får ta ansvar för sina uttalanden. Jag tänker inte svara för någon annan. Jag svarar för regeringens ståndpunkter och ställningstaganden. Vill Muharrem Demirok diskutera med Sverigedemokraterna om deras uttalanden föreslår jag att man tar en separat frågestund för detta.

Dessutom vet Muharrem Demirok väldigt väl att vi löpande informerar de sex av åtta partier i Sveriges riksdag som står bakom den svenska Natoansökan om hur det går. Det har vi gjort systematiskt, ibland på tu man hand i min soffa och ibland gemensamt - i detalj, skulle jag säga.

Just nu vet vi alla att vi väntar på den turkiska ratificeringen. Vi kan nästan dag för dag följa vad som händer eller inte händer i det turkiska parlamentet. Vi kan också följa olika diskussioner mellan andra länder och Turkiet. Under tiden gör vi allt som vi ska göra under alla omständigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

I går undertecknade Pål Jonson det stora försvarssamarbetsavtalet med USA, en historisk händelse. Häromveckan samlades vi i de nordiska och baltiska staterna, Nederländerna och Storbritannien i JEF-samarbetet, och jag var tillsammans med försvarsministern, utrikesministern och Sveriges högsta militär i Natosystemet i Helsingfors häromveckan och gick i detalj igenom alla Finlands erfarenheter av själva integrationsprocessen. Vi gör alltså allt detta.

Jag har nog framfört all information som finns, men om Muharrem Demirok vill ha ännu ett möte med mig om detta är jag gärna med på det.

Herr talman! Som jag sa: Vi har löpande informerat, och vi fortsätter att informera löpande.

Just nu ligger vår ansökan ganska exakt placerad i ett utskott i det turkiska parlamentet. Det är Turkiet som fattar turkiska beslut.

Det finns inga nya krav på Sverige, och det är inga nya förändringar vi ska göra, utan vi väntar på att Turkiet ska fatta sitt beslut. På samma sätt som vi förväntar oss att Turkiet respekterar svenska beslut och inte kan diskontera riksdagsbeslut i Sverige kan jag inte säga när Turkiet ska fatta turkiska parlamentsbeslut. Det är väl rätt uppenbart?

Det finns inget nytt att informera om i den här processen, men jag samtalar gärna ändå. Jag tar fasta på att det är sex av åtta partier i Sveriges riksdag som nu är för ett svenskt Natomedlemskap. Det är en historisk händelse. Två av de partierna, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna, kom rätt sent med på ja-sidan. Jag välkomnar det ändå.

Två partier - två av fyra partier på den andra sidan - är fortfarande emot ett Natomedlemskap. Om ni på den sidan löser era problem ska vi nog kunna lösa våra problem på vår sida.

(Applåder)

Herr talman! Jag kommer att hänvisa alla detaljerade frågor om klimathandlingsplanen till Romina Pourmokhtari. Men precis som hon har sagt kommer den att lämnas till riksdagen före årsskiftet. Det löftet kommer vi att hålla.

Jag och Elin Söderberg tycker olika om reduktionsplikten. Det är detta som det kokar ned till. Den gamla regeringen hade en bana för reduktionsplikten. Det skulle bli upp till 66 procents reduktion av diesel. Det är enkelt att räkna ut vad den dieseln skulle kosta. Den skulle kosta tillräckligt mycket för att nästan ingen skulle kunna köra bil. På det sättet är det ganska lätt att få ned utsläppen på kort sikt.

Så tänker inte vi. Vi tänker elektrifiering. Det handlar om att bli av med det fossila genom att elektrifiera transporter och industrier. Det är också detta som COP 28 hittills i hög grad har handlat om. Då är vi inne på energipolitik. Har man ingen energipolitik har man ingen klimatpolitik. Nu samlar vi 20 länder till en tredubbling av kärnkraftsproduktionen, så att vi klarar elektrifieringen.

Herr talman! Det var en bra beskrivning. När vi nu tar bort hinder efter hinder som har legat i vägen för ny kärnkraft i Sverige så ställer sig den andra sidan i politiken avvisande och röstar nej, avstår eller kan inte bestämma sig. Det är alldeles uppenbart att splittringen på den sidan är helt förödande.

Vill man få företag att investera i kärnkraft och tro att politiken har en idé om långsiktig fossilfrihet kan man helt enkelt inte göra på det sättet.

Internationellt växer dessbättre enigheten. Vi har en bred kärnkraftsallians i EU, och vi samlade som du såg ett tjugotal länder bakom kärnkraften på COP 28, med John Kerry och Emmanuel Macron i spetsen. Jag uppfattar att det finns en mycket bred internationell rörelse. Vi kommer att vara med i den ändå, men visst skulle Sveriges röst - vi var ett föregångsland i kärnkraften på 60-, 70- och 80-talen - väga tyngre om vi kunde säga att detta är en genuin svensk uppfattning.

Herr talman! Först ska jag säga något mycket kort om COP 28, som den stora miljökonferensen kallas. Jag var där några dagar. Sedan kom Ebba Busch några dagar. Johan Forssell har varit där, och Romina Pourmokhtari åker strax dit. Det är en väldigt konstruktiv stämning. Alla vet att detta är allvar. De svenska nyckelbegreppen "urgency" och "opportunity" är ganska väl valda. Det är bråttom att göra saker, men det finns också stora möjligheter i detta. Jag tycker att det är en allvarlig men också konstruktiv stämning på detta möte. Det vill jag verkligen ha sagt.

Allt fler ser väl också energipolitiken som helt integrerad i klimatpolitiken. Det är kanske ingen nyhet, men jag säger det eftersom mycket när det gäller energi har varit så politiserat. Jag tror att det var både John Kerry och Ebba Busch som sa att det handlar mer om matematik och fysik än om politik i dag.

Vill vi bli fossilfria måste vi använda alla fossilfria energislag, mycket mer förnybart och mycket mer kärnkraft. Uran är en nödvändig del. Alla vet att uranbrytning har negativa miljökonsekvenser, men det kommer det att få någonstans. Kan vi göra det bättre i Sverige än det kan göras på andra ställen ska vi självklart ta vårt ansvar också.

Herr talman! Det är nästan en seminarielång övning som krävs för detta. Men jag var hos Fannys Förebilder häromkvällen i precis denna fråga. Jag redogjorde för vad som är politik. Det handlar om att skärpa lagstiftningen på olika sätt. Det gäller till exempel grov kvinnofridskränkning. Det handlar om att se till att vi tar det på samma allvar som den grova gängkriminaliteten. Det har inte varit självklart. Nu finns det ett ganska brett stöd för detta.

Men det handlar också om stöd till dem som jobbar ideellt och om vårt personliga ansvar i alla dessa saker. Människor behöver personligen engageras. Lagstiftning är nödvändigt men inte tillräckligt. Fler män måste engagera sig i de här frågorna. Det är jättebra att mammor säger till sina döttrar vad de aldrig ska acceptera. Men pappor måste också säga till sina söner vad de aldrig får göra. Politik och civilsamhälle hör ihop här, tycker jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi har kommit en bra bit på väg, och jag är glad över att det nu finns en mycket bred enighet om skärpta straff för grov kvinnofridskränkning och obligatorisk häktning.

Herr talman! Jag är rädd för att några sprang iväg lite grann i går och ville dra väldigt långtgående slutsatser. Säkerhetspolisen får själv svara för exakt hur de bedömer bilden. Min bestämda uppfattning är att de har höjt från en trea till en fyra, och alla förstår vidden av detta.

Sedan påpekar de att efter Hamas brutala angrepp på Israel och efter krigsstarten i Mellanöstern är stämningen ännu mer upphettad på många olika ställen. Det är så jag värderar läget just nu. Det faktum att vi har gått från en trea till en fyra betyder att väldigt många myndigheter är väldigt mycket på tårna och följer utvecklingen väldigt noggrant. Det är skärpt bevakning på väldigt många olika ställen.

Jag tänker inte ge mig in och spekulera om just julhandeln, för det har jag inga sakliga grunder för att göra.

I övrigt överlåter jag till Säkerhetspolisen att göra de exakta bedömningarna om säkerhetssituationen i Sverige.

Herr talman! Jag tror att de flesta förstår att energisystem är både långsiktiga och ganska komplexa. De är tyvärr lättare att förstöra än att bygga upp. Detta tar tid. Men det vi nu gör är två saker.

Vi ser till att etablera en ny baskraft i Sverige genom att bygga ny kärnkraft. Det handlar om att sluta lägga ned och börja bygga nytt och samtidigt förkorta tillståndsprocesser så att vi kan bygga ledningsnät, alltså distributionsnät, runt om i Sverige. Vi tar också bort hinder för andra saker och ting. Vi minskar risken för att man lägger ned fungerande vattenkraft, till exempel.

Många saker görs samtidigt. Det är tyvärr det komplexa svaret. Man måste göra många saker samtidigt. Att bara bygga ny vindkraft kommer inte att räcka. Det kommer inte att hjälpa. Ironin är tvärtom att ju mer stabil baskraft vi har, desto mer förnybart kan vi också ha. Denna regering har givit tillstånd till mer havsbaserad vindkraft på åtta månader än vad den förra regeringen gjorde på åtta år. Man måste alltså göra många saker samtidigt.

Herr talman! Jag tycker att vi i denna kammare kan respektera att vi ibland tycker olika - utan att vi lägger helt orimliga ord i varandras munnar. Det är klart att jag aldrig har sagt att jag tycker att skattesänkningar är viktigare än sjukvård - det tror jag inte ens att frågeställaren själv tror. Så är det självklart inte.

Däremot tillhör jag ett parti och en regering som tycker att skatter har rätt stor betydelse för om människor arbetar eller inte och också att människors plånböcker har rätt stor betydelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Jag skulle aldrig anklaga frågeställaren för att strunta i om människor har några inkomster efter skatt. Det tror jag inte att frågeställaren tycker. Däremot tycker vi olika om hur mycket skatt som ska tas ut. Till vänster vill man ha mer skatt, högre skatt och fler skatter, till höger i politiken ofta tvärtom. Och så ska vi alla få detta att rymmas i en budget. Där tycker vi olika.

Vi anslår också väldigt mycket pengar till landets kommuner och regioner för att hjälpa dem att komma igenom en mycket svår ekonomisk tid.

(Applåder)

Herr talman! Tack för julstämningsskapande ord här i kammaren! Det uppskattar jag verkligen.

Med all respekt: Om jag ska vara alldeles uppriktig känner jag fler lantbrukare som är mycket oroade över det sällskap som Centerpartiet ska förverkliga jordbrukspolitik tillsammans med, alltså Vänsterpartiet och Miljöpartiet, än som är oroade över nya regler för arbetskraftsinvandring.

Där har vi nog en riktigt stor sak att bita i. Ni är så välkomna in i ett samarbete som väldigt många jordbrukare och skogsbrukare i Sverige skulle ha väldigt stor glädje av.

När det gäller arbetskraftsinvandringen har vi kommit fram till att det är för mycket missbruk när vi har en så låg nivå som 13 000 kronor i månaden. Det fungerar helt enkelt inte. Fråga vilken polis ni vill - alla pekar på samma sak. Det missbrukas.

Därför har vi sagt att ska man ta människor från en annan del av världen, tredjeland som det heter, utanför EU, bör åtminstone 80 procent av en svensk snittlön vara rimligt. För bärplockare, plantörer och andra säsongsyrken finns det undantag som gör att man ändå kan komma till Sverige för dessa speciella jobb.

Herr talman! Jag tillhör dem som tror att när människor kommer hit i vuxen ålder går det väldigt bra med en fungerande svenska. Man måste inte tala perfekt svenska. Det tror jag delas av alla som har varit i andra delar av världen vet.

Men barn ska lära sig riktigt, riktigt bra svenska. Det lyckas vi inte med i dag. Svenska och matematik är de två stora problemen, och de hänger ihop. Om inte barn lär sig bra svenska får de svårt att klara även andra ämnen i skolan. Det är rätt uppenbart när man säger det, och vi har under lång tid misslyckats med detta.

Pisa pekar själva på att det har med invandring att göra, det har med integration att göra och det har också med stökiga klassrum att göra. Det är många olika saker som påverkar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Vi lägger om skolpolitiken brett och rejält. Men ska jag peka på en enda fråga är det språkets betydelse och allt som gör att riktigt små barn tidigt lär sig svenska på annan plats om inte föräldrarna kan hjälpa dem med svenskan. Titta på Danmark; där gör man starka sådana insatser. Vi har väldigt mycket mer att göra i Sverige för att små barn ska lära sig bra svenska.

(Applåder)

Herr talman! Det är en viktig fråga. Jag kan börja med att berätta att när vi hade EU-kommissionen i Sverige inför det svenska ordförandeskapet var det en liten biavsikt med att ta dem till Kiruna. Vi lät dem flyga över precis hela Sverige för att de skulle förstå vidden av skogens betydelse här. Någon av dem hade sagt att nu går vi in i svenskt luftrum, och sedan flög de två timmar över skog.

Vi pratar alltså inte om en liten park någonstans. Det är otroligt viktigt att förstå detta.

Sverige och Finland gör nu stora insatser för att värna svenskt och finskt skogsbruk. Det handlar dels om de direktiv som nämns här, dels om grundsynen på äganderätten, skogens betydelse i en mycket bredare klimatpolitik och skogsråvarans betydelse - allt detta.

Där gör vi nu mycket stora insatser för att se till att detta landar så bra som det över huvud taget är möjligt.

(Applåder)

Herr talman! Jag känner mig helt säker på att om frågeställaren ställer frågan till Carl-Oskar Bohlin kommer hon att få en extremt detaljerad, entusiastisk beskrivning av allt detta - både sådant som är problematiskt och sådant som går väldigt bra.

Själv tror jag att jag nöjer mig med att säga att det fanns starka skäl till att jag ville ha en minister för civilt försvar. Ett skäl var erfarenheterna från Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statsministerns frågestund

Detta är otroligt viktigt. Det militära försvaret är viktigt, men det civila försvaret är systematiskt underskattat. Vi gör också stora insatser på detta område. Ska jag bara nämna en enda sak är den reaktiverade civilplikten en otroligt viktig del av detta - att integrera civilförsvar och militärt försvar. Det handlar om totalförsvarstanken.

Jag tror att vi kommer att se mycket av detta, till exempel på Folk och Försvar om bara några veckor uppe i Sälen.

(Applåder)