Riksflödet
Logga in
Arin Karapet
Arin Karapet

Källa: Sveriges riksdag, öppna data.

Är det här du?Ta över profilen för att byta bild, skriva egna inlägg och koppla dina konton.Ta över profilen

Arin Karapet

Sverigedemokraterna · 62 partikamrater i riksdagen
Röstade Ja · 13 aug 2026 · UbU30 punkt 7

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall303 ja mot 44 nej
Ja 303Nej 44Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Ja · 13 aug 2026 · UbU30 punkt 6

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall306 ja mot 41 nej
Ja 306Nej 41Avstår 0Frånvarande 2
Röstade Ja · 13 aug 2026 · UbU30 punkt 3

Skärpta villkor för friskolesektorn

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som innebär skärpta villkor för friskolesektorn. Bland annat ska ett så kallat värdeöverföringsförbud införas i tre situationer: vid nyetablering, ägandeförändring och tillsynsföreläggande. Förbudet innebär att pengarna ska stanna kvar i verksamheterna.

Vidare innebär förslaget skärpta krav på enskilda huvudmäns långsiktighet och ekonomi. Detta ska kontrolleras både vid ansökan om godkännande och vid tillsyn. Enskilda huvudmän ska i vissa fall vara skyldiga att betala tillbaka de bidrag de fått från kommuner. Endast juridiska personer ska få vara enskilda huvudmän inom skolväsendet. En enskild huvudman som avser att lägga ned en skolenhet ska anmäla det till den kommun där skolan ligger.

Skolinspektionen och kommunerna ska få utökade befogenheter i samband med tillsyn. Ett system med sanktionsavgifter ska införas, bland annat vid överträdelse av värdeöverföringsförbud. Sanktionen statliga åtgärder för rättelse ska i undantagsfall kunna användas också för fristående skolor. Då vidtar staten på huvudmannens bekostnad de åtgärder som behövs för att åstadkomma rättelse om huvudmannen inte har följt ett föreläggande och missförhållandet är allvarligt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2027.

Röstade med majoriteten
Bifall215 ja mot 131 nej
Ja 215Nej 131Avstår 0Frånvarande 3
Ställde en skriftlig fråga till Sjukvårdsminister Elisabet Lann · 22 maj 2026

Svenska myndigheters genomförande av beslutad folkhälsopolitik

Skriftlig fråga 833
Sveriges Radio har nyligen publicerat en dokumentärserie om hur snustillverkares argument rörande alternativa nikotinprodukters betydelse för Sveriges internationellt sett unikt låga dagligrökning saknar vetenskaplig grund – åtminstone enligt svenska folkhälsomyndigheter. Som lagstiftare är riksdagens ledamöter i stor utsträckning beroende av de bedömningar som regeringens myndigheter sammanställer. I möjligaste mån bör lagstiftning och politiska reformer ha stöd i vetenskap och forskning. Men möjligheten och ansvaret att formulera uppdraget till myndigheterna är regeringens, vilken i sin tur svarar inför riksdagen. Det är ingen som kan ifrågasätta att Sverige har bland världens lägsta andel dagligrökare i befolkningen. Om det är tillgången på alternativa nikotinprodukter eller framsynta myndigheters arbete för tobaksprevention som är orsaken kan – och bör – fortsatt diskuteras. Den sittande regeringen har på olika sätt etablerat skademinimeringsprincipen som bärande för nikotinpolitiken, exempelvis genom att sänka punktskatten på traditionellt snus och höja den i motsvarande grad på cigaretter. Medborgarna får därmed ett ekonomiskt såväl som medicinskt incitament att byta vanor. Nikotinpolitiksomläggningen mot att behandla nikotinprodukter olika baserat på produktens hälsopåverkan och inte endast på tobaksinnehåll har antagits av riksdagen. Hur myndigheterna ser på det samlade kunskapsläget är av stor betydelse, inte minst då svenska myndigheter har betydande oberoende och återkommande representerar Sverige i en lång rad EU-processer, exempelvis vid den kommande översynen av EU:s tobaksproduktdirektiv. Sveriges Radios reportage har gjort tydligt att de folkhälsovårdande myndigheterna inte delar regeringens och riksdagens syn på vilken nikotinpolitik Sverige ska driva inhemskt och inom EU-samarbetet. Mot denna bakgrund vill jag fråga sjukvårdsminister Elisabet Lann: Vad avser ministern att göra för att säkerställa att de folkhälsovårdande myndigheterna utför sitt uppdrag inom nikotinpolitiken i enlighet med de beslut som fattas av regering och riksdag, och har ministern förtroende för att myndigheternas generaldirektörer leder sina myndigheter i linje med regeringens och riksdagens fattade beslut om inriktningen på Sveriges nikotinpolitik?
Talade i kammaren · 5 mars 2026 · Stockholms kommun

Frågestund

Herr talman! Min fråga går till vice statsminister Ebba Busch.

Natten mellan den 8 och den 9 januari blev över 30 000 iranier massakrerade. Det finns siffror som pekar på att det kan ha varit uppemot 50 000 människor som blev rent ut sagt slaktade över en natt, när mobilnätet och internet stängdes ned.

Den 14 februari samlades över 250 000 exiliranier i anslutning till säkerhetskonferensen i München för att ta emot och visa sitt stöd för kronprinsen av Iran, Reza Pahlavi, som med största sannolikhet – enligt min åsikt – är den officiella oppositionsledaren och den enda person som kan leda en övergångsregering i Iran mot ett demokratiskt, sekulärt och fritt Iran.

Min fråga till vice statsministern, som tydligt har visat sitt stöd för Iran långt tidigare, är: Om kronprinsen av Iran kommer till Sverige, kan vice statsminister Ebba Busch tänka sig att träffa honom?

Talade i kammaren · 4 feb 2026 · Stockholms kommun

Integration

Fru talman! Den här mannen brukar säga att man blir ställd mot väggen, och då kan man inte backa.

Jag kan inte lova vad Ulf Kristersson, Johan Forssell eller regeringen kommer att fatta för beslut. Jag kan bara tala för mig själv.

Även en sverigedemokrat vill inte skicka hem den som sköter sig och gör rätt för sig. Jag har alltid varit av den åsikten, och det är vad hela mitt politiska engagemang bygger på. Problemet är att alltför många som inte har skött sig får stanna här. Vi har inte varit konsekventa de senaste 30 åren, och därför har topplocket gått.

Vad gör vi folkvalda då? Antingen löser vi problemet och accepterar verkligheten, eller så stänger vi öronen och får kaos. Jag tror inte på kaos. Jag tror på att man ska lösa problemet. Vissa värderingar följer med mig, nämligen att den som sköter sig ska få stanna. Men man måste också ha följt regelverket. Jag vet inte hur ordningen har varit i asylärendet, och jag vill inte föregå beslut om fel eller rätt. Jag måste få se papperen och vad som står i lagstiftningen.

Jag har också träffat personer som har gjort rätt för sig i allt, men de har gjort fel i asylprocessen. Det måste finnas en ordning där också. Annars blir det hela havet stormar.

I det här fallet har Migrationsverket tack och lov tillfälligt stoppat utvisningar till Iran, där man har slaktat 40 000–50 000 av det egna folket. Vi får se vad som händer. Jag ska försöka kontakta Johan de närmaste dagarna.

Talade i kammaren · 4 feb 2026 · Stockholms kommun

Integration

Fru talman! Som folkvald ska man vara uppriktig med vad man tycker och tänker. Sedan kan det vara någon som inte håller med, men det är demokrati. Det är därför det är åtta partier i kammaren. Jag är inte alltid överens med min mamma eller min fru, och ibland är jag inte ens överens med mig själv.

Jag har följt fallet, och jag vill tacka Ayla för hennes engagemang för ett fritt Iran. Jag är också engagerad, och jag har själv anknytning till Iran. Särskilt tänker jag på kvinnor som slåss för kvinnors frihet. Det är många i Sverige som pratar om kvinnors rättigheter, men när det väl kommer till kritan syns de inte. Så stort tack!

Jag vill säga följande till ledamoten Niels. Om vi går ut på gatan kan vi se att folk generellt sett är förbannade. Låt oss titta på tidslinjen. Det blev en flyktingamnesti för en grupp som inte hade asylskäl. Topplocket går för allmänheten, och de litar inte alls på vad politikerna säger längre. Sedan kommer dessa fall med människor som har ansträngt sig, och de hamnar mellan stolarna. Här menar jag att politiken inte har varit konsekvent.

Är man konsekvent kan man också lösa knutarna där lagstiftningen blir moment 22. Problemet är att vi gör flera saker samtidigt. Det handlar också om att upprätthålla förtroendet för migrationssystemet, och det har många ledamöter och partier varit med och raserat och förstört. Människor känner inte tillit.

Det handlar om vanligt funtade människor, och det är klart att de som sköter sig ska få stanna.

Talade i kammaren · 4 feb 2026 · Stockholms kommun

Integration

Fru talman! Det är som jag sa: Det har kommit en utredning till ministern, och ministern har själv sagt att man ska titta på detta.

Gemene man säger alltid: De som sköter sig ska få stanna, och de som inte sköter sig ska hem. Jag vill dock zooma ut lite – inte prata bort det; vi ska vara ärliga mot varandra. Problemet är att vi under så många år har sett så många fall med personer som fått stanna kvar i Sverige fast de inte borde ha fått det. De har ljugit. De har brutit mot regelverket.

Då har man från ledamotens sida alltid velat ha undantag – låt människor få stanna, det här är rasism, yada. Här har det uppstått en skyttegrav mellan de två sidorna i svensk politik. De som sköter sig, en liten grupp människor, hamnar mellan stolarna.

Jag är öppen för att titta på detta. Jag har inga problem med det. Jag sitter inte på makten, men jag kan ringa till migrationsministern och säga att vi kanske borde tänka om lite här. Jag lovar dock ingenting, för samtidigt som jag tänker så här om dem som sköter sig vill jag att de som våldtar, begår brott, ljuger, slår sin fru eller utövar hedersförtryck ska utvisas ur landet samma dygn. Jag kan göra skillnad på dem som gör rätt för sig och dem som gör fel.

Här har vi eventuellt ett problem. Jag är öppen med att säga att jag som ledamot och som medborgare tycker att den som sköter sig ska få stanna här. Samtidigt är politik svårt. Någon gång måste man också ha ett regelverk som är generellt. Det kan inte alltid vara individuellt, och ibland hamnar folk mellan stolarna. Just i de här fallen får man väl titta på det.

Talade i kammaren · 4 feb 2026 · Stockholms kommun

Integration

Fru talman! Jag ska svara ledamoten Haddou. Jag har personligen inga problem med att prata om ett enskilt fall. Jag tycker att politiker faktiskt ska våga säga vissa saker. Det är skillnad om man är minister. När vi är så pass välbetalda och har förmånen att få sitta i riksdagen och lagstifta bör vi också kunna svara på frågor även om de är obekväma.

Låt oss gå tillbaka. År 2016 införde den socialdemokratiska regeringen tillfälliga uppehållstillstånd. Vänsterpartiet backade upp den regeringen. Jag tycker att Vänsterpartiet ska vara uppriktiga mot de personer man säger sig slåss för: Ni har samarbetat med Socialdemokraterna. Det gällde kanske inte just när de tillfälliga uppehållstillstånden röstades igenom, för då tror jag att ni röstade emot – jag utgår från det, men jag har inte fakta. Men ni krokade ändå arm med Socialdemokraterna, och då tycker jag att man ska vara uppriktig.

Problemet är ju detta: Är du 15 år får du ett tillfälligt uppehållstillstånd på tre år. Det säger sig självt att du när du fyller 18 ska få ett nytt beslut, och då blir det automatiskt ett utvisningsbeslut.

Sedan fanns det en ventil för ömmande skäl. Problemet var att man utnyttjade detta i väldigt många fall där det inte fanns ömmande skäl. Flyktingamnestin är ett exempel. Man gjorde så många undantag i migrationspolitiken att svenska folket tappade tron på det svenska migrationssystemet.

Jag har inga problem med att en ungdom som sköter sig får stanna i Sverige. Det har kommit en utredning, och ministern har sagt att man kommer att titta på detta.

Jag blir också berörd av det fall som togs upp här. Jag kan komma tillbaka till det i min nästa replik.

Talade i kammaren · 4 feb 2026 · Stockholms kommun

Integration

Fru talman och ärade kollegor i utskottet! Jag vill börja med ett litet medskick till talmanspresidiet.

Vi går nu mot en valrörelse, men i nästa mandatperiod bör man tillsammans med gruppledarna se över om integration verkligen ska behandlas i arbetsmarknadsutskottet. Vår integrationsdebatt landar återkommande i invandringsdebatten, det vill säga i migration och migrationsärenden, som egentligen borde behandlas i socialförsäkringsutskottet. Det bästa vore om invandring, migration och integration hamnade i ett nytt utskott. Detta var bara ett medskick och ett önskemål för att vi ska kunna behandla frågan på ett riktigt och ärligt sätt.

Fru talman! I dag debatterar vi integration. Vi måste vara helt uppriktiga. Det är som att man står här och upprepar sig själv. Vi har i 30 år haft en migrationspolitik i Sverige som har varit helt ogenomtänkt. Den må ha varit kantad av goda andemeningar, men den har inte funkat.

Tidigare i debatten fick vi höra att kommunerna är positiva till att öka invandringen. Det handlar om en enkät från Linköpings universitet, där 60 procent av kommunerna har svarat. Men det är tjänstemännen som har svarat på enkäten, inte de folkvalda. Det är det här som är problemet. Det handlar om den aktivism som vi ser bland våra myndigheter, i riksdagen och i kommuner, där det är tjänstemännen som har tagit över politikernas roll.

Jag är nu helt uppriktig, och jag kan säga detta till varenda väljare. Jag har sagt det tidigare, jag kommer att säga det i dag och jag kommer att säga det i morgon: Det är inte sällan man får en pappersprodukt framför sig, och sedan ändrar man på en bokstav och röstar igenom den. Det är tjänstemannastyrt.

I debatten här i kammaren har vi hört om enskilda fall, som berör oss allihop. Med all respekt – för det finns en människa bakom alla fall – men vi har faktiskt en ordning i Sverige där det är myndigheterna som fattar beslut i migrationsärenden. Om Vänsterpartiet tycker att det är ett problem bör man föreslå den tidigare ordningen, då regeringen fattade beslut i samtliga fall.

Vi är dock överens om att vi ska ha en reglerad invandring i Sverige, och jag kommer att slåss för den. Sverige ska ta emot dem som har asylskäl, men Sverige har tagit emot alltför många under alltför lång tid. Det är jättelätt att stå i den här kammaren och prata om mänskliga rättigheter och de stora världskonflikterna. Men när en person kommer till Sverige måste vi fråga oss: Finns det tillräckligt många lärare i kommunen? Hur ser klasserna ut?

Jag tycker inte att det är okej att barn med utländskt påbrå i Sverige går ut svensk skola och talar svenska med brytning. I 30 års tid har man där jag växte upp inte tyckt att det var något fel att prata Rinkebysvenska. Jag kan säga så här: Man har ljugit för de här barnen! När de går på sin första arbetsintervju och inte kan prata så att folk förstår dem är det klart att deras självförtroende bryts ned.

Vissa börjar då prata om strukturell rasism och yada hit och dit. Sverige är inte ett rasistiskt land. Det är bara att gå ut på gatan och se hur många människor som ser annorlunda ut än en själv. Det är bara att titta på den här kammarens sammansättning. Just nu ser jag att vi är fyra fem ledamöter här inne som har utländskt påbrå. Jag räknar in även dig, Niels, och jag tittar på Serkan, Tony, mig själv och Sara. Jag kan ha glömt en sjätte.

Är Sverige rasistiskt? Sverige är inte ett rasistiskt land. Sverige är ett land där man kan lyckas om man anstränger sig och gör rätt för sig.

Integrationen i Sverige handlar om att vi måste sätta ned foten, och det har vi nu gjort. Kommer man till Sverige handlar det om tillfälliga uppehållstillstånd, där man efter tre år kan få ett permanent uppehållstillstånd om man har gjort rätt för sig. Det medför krav på att man ska lära sig språket, leva ett hederligt liv och kunna försörja sig själv. Det är de tre pelarna för en lyckad integration.

Föräldrar har ansvar för sina barn. Vi har under alltför lång tid fått höra att det behövs mer pengar till skolan. Ja, det kan finnas fall där det behövs, men det handlar också om att utnyttja resurserna på rätt sätt.

Vi måste ställa rätt krav från dag ett. Vi ska inte ha de låga förväntningarnas rasism. Barn som går i skolan i våra förorter ska inte få höra att det går jättebra för dem, när vuxenvärlden vet att de inte kommer att komma någon vart. Visst, de får ett betyg på papperet, men sedan är det good luck! Sedan skickas de vidare till nästa statliga institution som komvux, sfi – you name it. Det är inte längre vårt problem, tänker man. Det blir ett självspelande piano som ökar segregationen.

Fru talman! Jag vill att alla som bor i Sverige ska lyckas. Men då måste vi ha en ordning. Vi måste vara tydliga. Vi måste ställa krav. Att ställa krav är att bry sig. Det är det vi gör från regeringssidan, fyra partier ihop.

Talade i kammaren · 15 dec 2025 · Stockholms kommun

Integration och jämställdhet

Fru talman! Jag hade skrivit upp mig för åtta minuter i talarlistan, och jag ville inte överskrida tiden. Jag kunde ha fyllt på ännu mer och stått där i en timme.

Med detta sagt utgår jag från att när du har kommit till Sverige har du kommit hit på rätt grunder, och det har en stor grupp människor inte gjort. Politiken har fattat beslut i tidigare skeden med så många undantag. Det ska vara amnesti hit, och det ska vara gymnasielagen dit. Någonstans måste man dra ett streck, och det är vad vi har gjort nu.

Ja, människor far illa. Jag känner till och med några som är i fara. Men man måste göra rätt för sig från allra första början när man kommer till Sverige. Är man asylsökande är man asylsökande. Kommer man hit som arbetskraftsinvandrare ska man söka arbetstillstånd. Politiken i kammaren har inte förmått hantera frågorna på grund av förhandlingar, för att få ihop en regeringsbildning, och sedan blir det världens soppa ute i samhället. Det här blir konsekvensen.

Nu finns det en regering som bygger en ny färdriktning för Sverige. Det handlar om att om du vill jobba i Sverige ska du uppfylla vissa krav. Punkt slut! Vi kan inte dutta fram och tillbaka. Jag förstår – jag har ett hjärta – men någonstans måste vi ta ansvar för ett helt land. Vi kan inte hålla på och dutta fram och tillbaka.

Problemet som uppstår, som ingen här pratar om, är att alla människor med utländskt påbrå som faktiskt gör rätt för sig, som gjorde rätt från dag ett, blir ifrågasatta. Det är deras sida vi ska stå på, inte på den sida där de står som försöker fiffla i systemet och sedan hoppas på att de ska dra en vinstlott. Det är slut med sådant.

Talade i kammaren · 15 dec 2025 · Stockholms kommun

Integration och jämställdhet

Fru talman! Moderaterna är ett liberalkonservativt parti, och jag tillhör snarare den konservativa sidan. Att den liberala delen sedan tog över alltför mycket under för lång tid samspelade mycket med Centerpartiet.

Vill man komma till Sverige ska man också kunna försörja sig. Tidigare var det fråga om ungefär 13 300 kronor före skatt. Det säger sig självt att det är exploatering av människor. Så är det! Nu är det ett lönegolv på ungefär 29 900 kronor. Efter skatt blir det ungefär 24 000 kronor.

Titta på den bostadsmarknad vi har! Det är sällan du hittar en lägenhet som kostar under 10 000 kronor. Än mer kostar den med ett andrahandskontrakt, vilket är extremt svårt att få.

Den arbetskraftsinvandring vi ska ha till Sverige ska bestå av den arbetskraft vi inte kan hitta i Sverige. Arbeten på den svenska arbetsmarknaden ska främst gå till dem som bor här. Arbetskraftsinvandringen avser att få hit kompetens som vi inte kan hitta i Sverige. Det är upp till arbetsgivarna, men då måste de vara beredda att betala. De flesta av dem som kommer till Sverige för att arbeta kommer inte med ett stort startkapital, men de måste få en ärlig chans med en bra lön så att de kan leva ett bra liv. Det ska finnas sjysta försäkringar. Men vi ska inte ta hit arbetskraft när det finns arbetskraft här som kan utföra de jobb som kan utföras här.

Talade i kammaren · 15 dec 2025 · Stockholms kommun

Integration och jämställdhet

Fru talman! Jag har inga problem som politiker att erkänna att Moderaterna hade fel 2014. Fler politiker här inne kanske skulle våga säga att när man gör fel så rättar man till sina fel, i stället för att bara gasa på.

Jag vill också påminna ledamoten om att hans parti samarbetade med Socialdemokraterna från 2014 till 2022. Ni var en del av deras regeringsunderlag även om ni bråkade om garantipensionen. Ni avsatte också statsministern i två tre dagar och sen kom Socialdemokraterna tillbaka till makten. Det var en jättebra Netflixshow.

Men varför gjorde ni ingenting under åtta år? Jag tycker att ledamoten borde vara öppen med att ingen människa är illegal – eller? Vem som helst ska få bara komma till Sverige och ta del av vår välfärd. Det är bara att säga att ni är för fri invandring! Då behöver vi inte ha de här diskussionerna om permanenta uppehållstillstånd eller tillfälliga uppehållstillstånd eller när man ska få söka svenskt medborgarskap och vilka krav det ska vara.

Vi rätar upp Sverige. Ja, människor hamnar i kläm. Men skälet till att människor hamnar i kläm är den invandringspolitik som din sida har fört. Ni har ju lovat allt till alla – allt till alla! Stanna bara här lite till så kommer det att bli bra! I stället för att tydligt säga: Det här är kraven, och det här har du inte uppfyllt. Då måste du återvända.

Det måste vara skillnad på den som får stanna och den som inte får stanna. Vi rättar till ett system som borde ha rättats till långt tidigare, och jag vågar stå upp för den politiken. Jag tänker inte stå här och ljuga.

Talade i kammaren · 15 dec 2025 · Stockholms kommun

Integration och jämställdhet

Fru talman! Låt oss börja i den här ändan: Hur hamnar man i ett läge där man ansöker om ett spårbyte? Väldigt många personer som har kommit till Sverige kom från länder med en väldigt låg beviljandegrad. Man sökte asyl, och vi vet hur långa asylprocesserna var. Svenska staten bekostade även det juridiska ombudet.

Man visste redan i förväg att man skulle få avslag. Man överklagade till så många instanser man kunde, och sedan fick man rådet från en advokat att ansöka om ett spårbyte. Då sätter man grus i maskineriet igen, och man förlänger tiden man får vara kvar i Sverige.

De är från länder som Mongoliet, Iran, Uzbekistan och Georgien. Jag har många landsmän från Armenien som inte kommer att tycka om att få höra det här, men så är det. Om man kommer från de här länderna kan man i princip komma till Sverige som politisk flykting eller ha flytt på grund av sin sexuella läggning. I princip allt annat får man avslag på.

Det är det här som är problemet: att Myndighetssverige och främst politiken inte har satt ned foten i tid. Det gör vi nu.

När det gäller spårbyte handlar det i grunden om att man skulle ha kommit till Sverige som arbetskraftsinvandrare och inte som asylsökande som därefter byter skäl till att få stanna i Sverige.

Nu gör vi det tydligt. Om du vill komma till Sverige kan du söka som arbetskraftsinvandrare, och då ska du uppfylla dessa krav. Söker du asyl har vi en helt annan kravlista som man måste uppfylla.

Talade i kammaren · 15 dec 2025 · Stockholms kommun

Integration och jämställdhet

Fru talman! Det kan inte bli mer trovärdigt än att en person som på flera år inte har kommit in i arbete och knappt lärt sig språket får frågan: Trivs du verkligen i Sverige?

Det här är intressant, för jag kommer ihåg godhetssignalerandet för två tre veckor sedan när massor av högt uppsatta politiker, nästan alla med svensk etnisk bakgrund, satt med sina papper och sa: Nu har jag skrivit ett brev. Jag tackade nej till ett möte.

Sedan åker man ut till där man har växt upp och frågar föräldrar: Trivs ni i Sverige? Nej, säger de. Men vi har inte råd att återvända.

Det skadar inte att ställa frågan. Trivs du i Sverige? Är svaret ja, välkommen! Det här är de insatser vi sätter in. Men det finns väldigt många som inte trivs i Sverige. De kanske inte finner sig till rätta. Då ska de få möjligheten att återvända till sina hemländer. Det är frivilligt. Det kostar inget att ställa frågan. Svaret är antingen ja eller nej, och utifrån det kan Arbetsförmedlingen eller Sveriges kommuner gå vidare.

Det finns väldigt många invandrare i Sverige i dag som inte trivs här. Det är mörkt. Det är kallt. De kanske inte har lärt sig språket. De trivs inte här. Det är sanningen, Leila Ali Elmi! Du kan skratta åt det, men i stället för att skratta i kammaren kan vi åka ut tillsammans. Du kan välja ut de personer vi ska ställa frågan till. Jag lovar dig att det är fler än noll som kommer att svara: Om jag får en bra möjlighet att återvända, då kommer jag att göra det.

Talade i kammaren · 15 dec 2025 · Stockholms kommun

Integration och jämställdhet

Fru talman! Ärade ledamöter och åhörare! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Jag kommer att behandla integrationsdelen i betänkandet.

När jag blev invald 2018 hade vi inte så här öppna debatter. I dag har vi det. Sverige har förändrats. Det är inte längre tabu att prata om vissa saker. Det problemet ledde till att Sverige ser ut så här i dag.

Jag är född 1988 och växte upp i Rinkeby och Hässelby. Från sina lärare, som var svenska – nu har vi också lärare med utländskt påbrå eller som är svenskfödda med utländska föräldrar – fick man då höra att det var rasistiskt att sjunga nationalsången. Och när vi tittade oss omkring var det ingen som såg ut som majoritetssamhället.

Det första vi fick lära oss var alltså att det här landet, som vi var födda i, som våra föräldrar kommit till eller som man kanske hade kommit till som ung, var ett rasistiskt land. Första signalen var: Okej, man gör skillnad på oss.

Jag ska inte säga namnet på min lärare, eftersom jag inte vill hänga ut någon. Men det var så vi växte upp i Smedshagsskolan. Där byggdes det också upp etniska grupperingar i klassrummet. Jag har armeniskt påbrå, men det fanns ingen annan armenier i klassen. Jag var helt själv. Sedan hittade jag en syriansk kompis. Han hade inte heller så många andra. Vi fann alltså varandra. Det var grupperingar från olika delar av världen. När det blev tjafs och bråk i skolan backades man helt enkelt upp av dem som man delade ursprung med.

Så såg det ut. Jag tror att många kan vittna om detta. Problemet är att de människorna sällan får frågan, och därför kan de inte svara på den.

När vi växte upp var det också väldigt lågt ställda krav. När vi började bryta på svenska, eftersom svenska inte var någons modersmål, tittade lärarna bara på oss och sa år efter år: ”Men det kommer att gå jättebra för dig.” Och nu frågar man sig varför vi har så stora segregations- och integrationsproblem.

Varenda gång får man höra att det saknas resurser till vård, skola och omsorg. Det är alltid resursbrist. I ett land där man betalar världens högsta skatter måste man fråga sig: Vad är problemet?

Problemet är de låga förväntningarnas rasism. Man har trott att varenda person som har ett annorlunda utseende än majoritetsbefolkningen är en person som är utsatt. Det är någon man ska ta hand om. Fel! Har man kunnat komma till Sverige från andra sidan världen kan man faktiskt ställas inför språkkrav och försörjningskrav. Man försörjer sig själv. Vill man ta hit sin familj förväntas man försörja den. Man gör inte skillnad på sin son och sin dotter. Båda får välja vilken utbildning de vill gå. Båda får välja vilken partner de vill gifta sig med.

I nästan 30 år har det förminskats här inne och sagts att om vi pratar om hedersförtryck och hedersrelaterat våld pekar vi ut varenda invandrare. Men det är ju invandrarna som utsätts för hedersvåld och hedersförtryck. Man påstår sig vara en röst för de mest utsatta, men man använder de mest utsatta för att driva sin politiska agenda.

Fru talman! De stora problem vi har i Sverige är kopplade till invandringen. Det är inte den enskilda invandraren som är problemet. Det är den stora invandringen som har kommit till Sverige. Låt oss bara titta på andelen arbetslösa – mer än hälften är utlandsfödda. Men hälften av den svenska befolkningen har inte utländskt påbrå.

Nu går regeringen fram med att om du ska bo i Sverige, då ska du lära dig språket. Lär du dig inte språket får du ingen ersättning. Ska du gå från tillfälligt till permanent uppehållstillstånd förväntas du också försörja dig själv. Så funkar det i resten av världen.

Jag lyssnade på det som sades här tidigare i debatten om att Sverige är så rasistiskt. Det är mycket diskriminering. Det hörde vi från Miljöpartiet. Då vill jag fråga Miljöpartiet: Om Sverige är så rasistiskt, varför vill så många människor från stora delar av världen söka sig till Sverige? Om Sverige är så rasistiskt, varför har man släppt in så mycket invandrare i Sverige? Om Sverige är så rasistiskt, varför gav man tillgång till det generösa svenska välfärdssystemet från dag ett?

Jag är genuint trött på att höra ledamöter i Sveriges riksdag måla upp en bild av att Sverige är ett rasistiskt land. Sverige är ett av de mest toleranta länderna. Det förväntas inte mycket av dig. Det som förväntas är att du lär dig språket, lever ett hederligt liv, sköter dig och respekterar de gemensamma värderingar vi har i Sverige och den kultur vi har i Sverige.

Jag kommer med en annan kultur, fru talman. Men i Sverige, ute på landsbygden, gillar man dansband. Det är en del av den svenska kulturen och den svenska traditionen. Jag säger inte att dansband är den musik jag föredrar, men den svänger ordentligt. Det insåg jag när min hustru sa: Kan du visa mig det riktiga Sverige? Hon gillar det. På den svenska kräftskivan är det alltid någon som får en karatefylla, men det är det som är det riktiga Sverige.

Det är inte svenskarna som ska ändra på sig. De människor som har kommit hit får ta med sig sin tro, sin kultur och sina värderingar men på ett villkor: att de respekterar den kultur och de värderingar vi har i Sverige. Svårare än så är det inte. Invandrare blir inte mer svenskar för att svenskar blir mindre stolta över att de är svenskar. För guds skull, hur ska invandraren då kunna veta vad som är svenskt och inte svenskt?

När man kommer till Sverige är syftet att man ska bo och leva här. Som min mor sa: Min son, du är född i Sverige. Hur mycket du än tror att du kommer att åka tillbaka dit där dina föräldrar kommer ifrån, glöm det! Lär dig språket, plugga, jobba! Du kommer att bo här. Du kommer att leva här. Du kommer att dö här.

Det är det som ska vara signalen. Det är dags att vi drar våra röda linjer.

Passar man in efter våra krav är man välkommen. Titta bara på de nya tech-miljardärerna! Många har utländskt klingande efternamn och utländskt påbrå. Idén att det inte går att göra en klassresa i Sverige är felaktig. I Sverige kan du nå din potential.

Men det ska också ställas krav från samhällets sida. Det ska vara tydligt från dag ett. Är det något vi svenskar har svårt med är det att vara tydliga. Det måste jag ge danskarna; danskarna är väldigt tydliga. Det är inte vi svenskar. Men nu går vi mot en ny tid: Lär dig språket, försörj dig själv och lev ett hederligt liv! Lever du inte ett hederligt liv blir du utvisad, men lever du ett hederligt liv är du välkommen till den svenska gemenskapen.

(Applåder)

Lade fram en motion · 6 okt 2025

Överflyttning av ansvaret för förvarsverksamheten från Migrationsverket till gränspolisen

Motion 2573
Lade fram en motion · 2 okt 2025

Åtgärder för att minska skarvens påverkan i Stockholms skärgård och resten av Sverige

Motion 1283
Lade fram en motion · 29 sep 2025

Stimulera fler utsläppsfria fordon genom möjlighet till lägre parkeringsavgifter

Motion 439
Talade i kammaren · 11 juni 2025 · Stockholms kommun

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)

Herr ålderspresident! Det gör ingenting att herr ålderspresidenten till att börja med råkade ge mig fel partibeteckning – det är väl första och sista gången jag blir presenterad som vänsterpartist.

Herr ålderspresident! Jag ska inte förlänga debatten alltför mycket. De tidigare två talarna, kollegor till mig i delegationen, har lyft fram det viktiga arbete vi gjort i den svenska delegationen under det senaste året. Men jag vill särskilt framhålla det ovillkorliga stödet för Ukraina. Ukraina slåss just nu för sin frihet och sin demokrati, men också för att de internationella gränser vi erkänt i världssamfundet ska upprätthållas.

Herr ålderspresident! Organisationen för säkerhet och samarbete, OSSE, är kanske för många av våra medborgare något lite subtilt. Man har nog inte stenkoll på vad det är för organisation. Men OSSE har en unik roll. Det är nämligen så att parlamentariker från OSSE:s medlemsländer kan valobservera i andra medlemsländer.

Valobservation kan tyckas vara väldigt jobbigt. Det är tidiga morgnar och sena nätter. Men valobservationerna betyder väldigt mycket för civilsamhället i de länder vi åker till.

Vi kan ta Moldavien som exempel. Det är ett land som rör sig mot väst, mot Europa. Det är ett land med europeiska värderingar och europeisk kultur. Historiskt har det dock de senaste 100–200 åren varit nära Ryssland och Sovjet. Nu gör återigen Ryssland anspråk på att Moldavien likt Ukraina ska vara dess ägodel. Men när man åker till Moldavien ser man hoppfullhet, främst när man träffar den unga generationen. Det är en generation som utbildar sig.

Tyvärr ser man dock likheter med andra östeuropeiska länder på så sätt att den arbetskraft och den medelklass som växer fram väljer att flytta till andra delar av Europa – just den del av befolkningen som egentligen borde stanna kvar och bygga upp sitt hemland. Det kan man se av valresultatet; den moldaviska diasporan var avgörande för att Maia Sandu skulle bli omvald som president. I september går Moldavien till val igen.

Det är otroligt viktigt att vi från Sverige stöttar Ukraina. Stödet till Ukraina, som slåss för sin frihet och sin demokrati, är ovillkorligt tills Ukraina återigen befriar sitt territorium. Men det är också otroligt viktigt att vi inte glömmer bort länder som Moldavien och Georgien. Georgien går i helt fel riktning. Det finns dock fortfarande goda krafter kvar, och de behöver vårt absoluta stöd.

Georgien är lite personligt för mig. Jag har nämligen mina rötter i grannlandet Armenien. Armenien är, som vi säger på engelska, landlocked. Georgien är fönstret för Armeniens delaktighet i Europa och för ett medlemskap i Europeiska unionen. När Georgien gör rätt kan Armenien göra rätt. Men när Georgien gör fel och Armenien gör rätt stannar Armenien upp.

Det är otroligt viktigt för oss i den svenska delegationen att bejaka Moldavien, som också är landlocked. Det är via Rumänien de kommer åt Svarta havet. Georgien kommer åt Svarta havet, men Armenien kommer inte åt Svarta havet.

Det är genom handel, genom samarbete och genom att låta civilsamhället och de demokratiska krafterna växa fram som vi får ett säkrare Europa som håller ihop. Den fria världen växer. Med ekonomisk tillväxt och frihet får vi också fred och stabilitet.

Herr ålderspresident! Jag vill rikta ett stort tack från Moderaterna till både Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna. Vi har många meningsskiljaktigheter här i kammaren. Men när vi sitter på våra delegationsmöten en fastighet bort härifrån skulle jag säga att vi är överens vid 99 procent av tillfällena. Vi ska åka ut till kontinenten. Trots de meningsskiljaktigheter vi har här i kammaren pratar man knappt om vilken partisymbol man har. Ja, vi går på våra gruppmöten. Jag går på EPP:s möten, Socialdemokraterna går på socialistgruppens möten och Sverigedemokraterna går på ECR:s möten. Men vi är överens. Vi är en och samma delegation under en och samma flagga. Vi representerar Sverige, svenska intressen och svenska värderingar, där frihet, demokrati, fred och stabilitet är kärnan. Vi tummar inte på våra värderingar.

Detta märks när man säger att man är från Sverige. Jag får ofta frågan: Är du verkligen från Sverige? Jag kan ju se ut som en grek. Därför insåg jag att det är lika bra att jag sätter på mig det svenska pinset, så att de redan från början vet att jag är från den svenska delegationen. Man möts med väldigt stor respekt och ödmjukhet. Men för dem som företräder länder som inte alltid delar våra värderingar känns det kanske väldigt obekvämt att stå eller sitta bredvid en svensk delegat.

Herr ålderspresident! Jag vill önska dig, presidiet och mina kollegor en glad sommar och rikta ett stort tack till sekretariatet. Våra tjänstemän gör ett fantastiskt arbete. Det syns inte utåt, och det syns inte här i kammaren. Men jag kan nog från hela delegationens sida säga att det syns i vårt operativa arbete. Vi har tjänstemän som är oersättliga, och jag hoppas att deras chefer hör det här.

(Applåder)

Talade i kammaren · 5 juni 2025 · Stockholms kommun

Arbetsrätt och arbetstid

Herr talman! Ärade kollegor! I dag ska vi debattera AU7 Arbetsrätt och arbetstid.

I Sverige har vi en unik modell där den svenska arbetsrätten förhandlas till stor del och där det är parterna som kommer överens. Det möjliggör en förutsägbarhet för både arbetstagarna, det vill säga löntagarna, och arbetsgivarna, särskilt då vi befinner oss i en lågkonjunktur. Tack och lov verkar inflationen nu ha mattats av när det kommer till matpriserna men även generellt. Det påverkar oss alla, särskilt de svenska hushållen och våra löntagare.

Med en robust arbetsrätt bygger vi in en motståndskraft i en lågkonjunktur. Det betyder att när det blir varsel eller när personer måste sägas upp vet många svenska löntagare att det finns ett skyddsnät, att det finns en ordning. Man lämnar inte jobbet på dagen. Det finns en ordning där det tas hänsyn till hur länge man har jobbat på arbetsplatsen, kompetens etcetera. Det är inte som i många andra länder i Europa.

Det gör att det finns en förutsägbarhet även för arbetsgivarna. Det är inte så att arbetsgivare gillar att dra ned, men det kan vara nödvändigt av olika skäl. Man kanske måste göra en omstrukturering. Affärerna kanske går dåligt.

Man vet också om det som är bra med de svenska arbetsgivarna. Det blir nämligen ofta en diskussion om att många arbetsgivare i Sverige inte är goda människor. Visst finns det kålsupare. Men de här arbetsgivarna och företagarna finns och lever i vår vardag. Och om det går bra för svenska företag får fler svenska löntagare ett arbete att gå till och möjlighet att göra en lönekarriär. Vi får också mer resurser till vår gemensamma välfärd, till polisen och till försvaret – med tanke på den geopolitiska förändringen.

Genom att vi politiker håller armlängds avstånd möjliggör det för arbetsgivarförbunden och arbetstagarförbunden att sätta sig ned och förhandla om det som båda parterna tycker är viktigt och att komma överens. Det är därför vi knappt har några strejktimmar i Sverige. Stockholm eller andra delar av Sverige lamslås inte, så som det kan vara i Bryssel. Åker man till Bryssel kan man till och från få se kravallstängsel utanför parlamentet. Tack och lov har jag inte sett ett enda kravallstängsel utanför vårt parlament än.

Herr talman! Jag vill lyfta upp det som är unikt i Sverige. Även om den borgerliga sidan kanske inte alltid är överens med oppositionen när det kommer till synen på den svenska arbetsmarknaden är vi ändå överens i mångt och mycket jämfört med våra europeiska kollegor. Men jag vill höja ett varningens finger om att man från Bryssel försöker reglera den svenska modellen. Därför är det otroligt viktigt att arbetsgivarförbund och arbetstagarförbund hittar en gemensam ståndpunkt och att vi från politiken motar bort Bryssel och låter den svenska modellen få fortsätta tjäna precis som den har gjort historiskt.

Herr talman! Jag kommer återigen att gå tillbaka till den svenska modellen. Jag låter som en socialdemokrat. Men det är inte bara socialdemokrater som värnar om den svenska arbetsrätten. Det gör även vi moderater. Om vi tittar historiskt har socialdemokratin sina rötter i arbetarrörelsen och vi har våra i arbetstagarrörelsen.

När vi träffar representanter från de båda sidorna kan vi diskutera till exempel pensionsavsättningar. Ungefär nio av tio svenska löntagare har kollektivavtal, och många av mina socialdemokratiska kollegor tycker att det ska vara kollektivavtal på varenda arbetsplats. Det respekterar jag. Men jag är av åsikten att det inte är fel med kollektivavtal men att det bör vara upp till varje företag. Och nio av tio omfattas av kollektivavtal.

Jag ska lyfta fram det positiva, som vi oftast inte pratar om i politiken. Om det är lågkonjunktur och om företaget har ett kollektivavtal vet varje arbetstagare att om företaget skulle gå i konkurs eller inte skulle betala in premierna är arbetstagaren förutom garantilönen från staten fortfarande, via kollektivet, garanterad sin pensionsavsättning. Och i händelse av ett varsel, om man får sparken eller om man ska gå på föräldraledighet vet man att försäkringen är betald. Och om man – gud förbjude – utsätts för en arbetsskada går trygghetsförsäkring vid arbetsskada in.

Det finns många saker som vi inte nämner i den här kammaren. Jag tror att skälet till att det är bättre än många får det att låta som är att vi låter parterna komma överens. Vi låter inte den politiska konflikten gå in i arbetsrätten.

Därmed är det glädjande att Socialdemokraterna inte fattade beslut på sin kongress om att det bör lagstiftas om en arbetstidsförkortning. Visst kommer man att pressa på sina kompisar i de olika fackförbunden. Men det får ske via förhandlingar.

Jag är av åsikten att om man i något särskilt kollektivavtal vill komma överens om att gå ned i arbetstid ska det vara upp till det kollektivet, men jag tror inte att politiken ska lägga sig i. Vi behöver fler som arbetar. Vi behöver fler arbetade timmar. Om båda sidor i någon särskild bransch kan säkerställa att det tjänar både arbetsgivarna och löntagarna är det upp till det kollektivet. Men vi ska inte ha en lagstadgad arbetstidsförkortning.

Vi ska ha i bakhuvudet att vi har väldigt generösa regler i Sverige när det kommer till föräldraledighet och semester. Vi ska inte tumma på det. Men vi måste också låta parterna få förhandla och göra det i deras egen takt. Historien har visat att det har tjänat Sverige mycket väl.

Herr talman! Mot den bakgrunden vill jag yrka avslag på samtliga motionsyrkanden.

Talade i kammaren · 22 maj 2025 · Stockholms kommun

Frågestund

Herr talman! Som du kanske kan se har jag likt biståndsminister Benjamin Dousa inte ett svenskklingande namn eller ett svenskt utseende. Detsamma kan man konstatera även gällande några av mina kollegor i kammaren och en del av ungdomarna på läktaren.

Ett problem som vi har i Sverige är det politiska tjafset. Det som har dominerat svensk politik är hur saker och ting borde vara; man vill inte prata om hur det är. Man pratar om hur människor borde ha det men inte om hur de faktiskt har det.

Jag och Benjamin är uppväxta i västerort i Stockholm – jag i Rinkeby och Hässelby, Benjamin i Kista och Akalla. Där vi växte upp hade vi många klasskamrater som inte hade svenska språket som modersmål. Det är många som inte har det i dag heller.

Min fråga är: Vilka åtgärder vidtar regeringen för att fler barn med utländskt påbrå ska lära sig svenska språket och lära sig att läsa, skriva och räkna, så att de blir en del av det majoritetssamhälle som finns i den här kammaren?

Talade i kammaren · 19 feb 2025 · Stockholms kommun

Integration

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Fru talman! Ledamoten Leila Ali Elmi frågar mig hur vi ska lösa segregationsproblemen. Sedan är det en fråga om informationsplikten. De som berörs av informationsplikten är människor som inte ska integreras i Sverige. Det är människor som befinner sig här illegalt. Det vore helt galet om vår regering eller om man generellt skulle vilja integrera några som inte har rätt att stanna här. De ska återvända.

Återvandringsbidraget är bra. Människor som känner att de inte har funnit sig till rätta i Sverige och som vill återvandra ska vi ge ett stöd, och de ska få återvandra. Detta kolliderar inte med någon som har rätten att stanna i Sverige. Det ni håller på med är bara skrämselpropaganda, Leila Ali Elmi. Ni skrämmer invandrare och målar upp en bild av Sverige som ett rasistiskt land.

Återigen: Sverige är bland de länder som har tagit emot flest invandrare i Europa. Sverige är ett av de få länder i världen där invandrare får en bostad och har rätt till sjukvård, tandvård, skola och universitetsutbildning. Är detta er rasism?

Det enda ni gör är att säga till de invandrare som står längst bort från samhället och som ska bli en del av det svenska samhället att Sverige inte är deras land, att det inte är någon poäng att de anstränger sig eller att deras barn går i skolan och lär sig svenska. Det ni gör är att cementera problemen och skapa ett vi och ett dom.

När det gäller integration, Leila Ali Elmi, har mina barn en armenisk pappa. Men de kommer att vara mer svenska än jag, och det kommer mina barnbarn också att vara. De kommer att bo här i generationer, och därför måste vi göra rätt från dag ett så att de får möjlighet att leva sina drömmar.

Talade i kammaren · 19 feb 2025 · Stockholms kommun

Integration

Fru talman! Det är väldigt enkelt. Anmälningsplikt behövs. Det är en informationsplikt; ni kan kalla det för anmälningsplikt, Leila Ali Elmi.

Den som kommer till Sverige får sina skyddsbehov prövade. Den som får ett ja ska få stanna. Men det är alltför många som inte har rätt att stanna här som stannar här illegalt, och då urholkas hela asylrätten. Då betyder det per definition att den som vill kan komma hit oavsett om man har skyddsbehov eller inte, och man har rätt till all välfärd som gemene svensk medborgare har varit med och betalat.

Återvandringsbidrag är helt rätt. Det kanske finns människor här som är asylsökande eller som har kommit hit som alternativt skyddsbehövande eller som har flyktingskäl men som har insett: Nej, Sverige är inte rätt land för mig. Då hjälper vi de personerna att återvandra, och de får ett startkapital. Det är ingenting hemskt med det.

Talade i kammaren · 19 feb 2025 · Stockholms kommun

Integration

Fru talman! Det är intressant när man pratar bostadspolitik med en vänsterpartist. Jag har själv östeuropeiskt påbrå. Jag har fått se de stalinska, chrusjtjovska och brezjnevska husen, som man bara smällt upp. Det ser ut ungefär som det ser ut i Blåkulla ute i Solna. Man bara sätter upp panelhus. Vad händer sedan – om 20, 30 år? Det blir utanförskap och dåligt underhåll. Människor flyttar inte på sig. Det blir deras permanenta bostad under hela deras livstid. Det är då det blir sociala problem. Det är ungefär som det svenska miljonprogrammet, när man bara smäller upp bostäder.

Ja, det är bostadsbrist. Men det finns en större idé. Hur får man in kommersiella aktörer och butiker? Hur får man en levande stad, där människor bygger en social kontroll och en gemensam trygghet?

Vänsterpartiet nämner inte allt detta. Vänsterpartiet har glömt bort att de var med och bidrog till en tioprocentig inflation. Vi hade en covidpandemi. Byggföretagen säger: Vi behöver inte investeringsstöd. Det är andra regelverk vi måste ändra på. Är ni beredda att ändra hyresregleringen, Tony Haddou? Nej.

Vem ska då betala allt det här? Den högst beskattade arbetarklassen kommer att få betala detta. Jag har aldrig hört Vänsterpartiet säga: Men låt åtminstone undersköterskor få 10 procents sänkt skatt! Varje gång man pratar om att de rika ska få höjd skatt är det de som har minst marginaler som får betala högre skatt. Vi har testat er politik i 100 år. Det är bara att titta på Östeuropa. Det funkar inte.

Skriv till Arin Karapet

Tjänstgörande riksdagsledamot. Brevet skickas från din egen e-postadress — annars kan inget svar komma tillbaka till dig. Formuläret skriver bara ihop texten och öppnar ditt e-postprogram; ingenting skickas härifrån.

Uppdragshistorik
  • Arbetsmarknadsutskottet Ledamot
    31 maj 202430 mars 2026 · Arbetsmarknadsutskottet
  • OSSE-delegationen Ledamot
    6 dec 202330 mars 2026 · Riksdagens delegation till OSSE:s parlamentariska församling
  • Interparlamentariska unionen Ordförande
    18 april 20235 dec 2023 · Riksdagens delegation till Interparlamentariska unionen
  • Interparlamentariska unionen Ordförande
    10 nov 202218 april 2023 · Riksdagens delegation till Interparlamentariska unionen
  • Arbetsmarknadsutskottet Ledamot
    27 okt 202231 maj 2024 · Arbetsmarknadsutskottet
  • Interparlamentariska unionen Ledamot
    26 okt 202210 nov 2022 · Riksdagens delegation till Interparlamentariska unionen
  • Civilutskottet Suppleant
    4 okt 202230 mars 2026 · Civilutskottet
  • Konstitutionsutskottet Suppleant
    4 okt 202210 nov 2022 · Konstitutionsutskottet
  • Socialförsäkringsutskottet Ledamot
    4 okt 202227 okt 2022 · Socialförsäkringsutskottet
  • EU-nämnden Suppleant
    4 okt 202230 mars 2026 · EU-nämnden
  • Kammaren Riksdagsledamot
    26 sep 202228 sep 2026
  • EU-nämnden Suppleant
    12 okt 20214 okt 2022 · EU-nämnden
  • EU-nämnden Suppleant
    18 feb 202112 okt 2021 · EU-nämnden
  • Arbetsmarknadsutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Arbetsmarknadsutskottet
  • Civilutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Civilutskottet
  • Finansutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Finansutskottet
  • Justitieutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Justitieutskottet
  • Kulturutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Kulturutskottet
  • Miljö- och jordbruksutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Miljö- och jordbruksutskottet
  • Näringsutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Näringsutskottet
  • Skatteutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Skatteutskottet
  • Socialutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Socialutskottet
  • Trafikutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Trafikutskottet
  • Utbildningsutskottet Suppleant
    18 mars 202026 sep 2022 · Utbildningsutskottet
  • Försvarsutskottet Suppleant
    18 mars 20203 sep 2020 · Försvarsutskottet
  • Konstitutionsutskottet Suppleant
    18 mars 20203 sep 2020 · Konstitutionsutskottet
  • Utrikesutskottet Suppleant
    18 mars 20203 sep 2020 · Utrikesutskottet
  • Europarådet Suppleant
    19 juni 201931 okt 2022 · Riksdagens delegation till Europarådets parlamentariska församling
  • EU-nämnden Suppleant
    20 nov 201818 feb 2021 · EU-nämnden
  • Socialförsäkringsutskottet Ledamot
    2 okt 201826 sep 2022 · Socialförsäkringsutskottet