Jonny Cato

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regeländringar på elmarknaden. Ändringarna ska göras för att anpassa svensk lag till förändrade EU-regler.

Bland annat föreslås följande:

• Elleverantörer med fler än 200 000 elanvändare ska kunna erbjuda avtal med fast löptid och pris.
• Elanvändare ska få en sammanfattning av de viktigaste avtalsvillkoren innan ett avtal ingås eller förlängs.
• Elleverantörer ska ha strategier för att minska risken för att inte kunna leverera el.
• Nätföretag ska välja så kallade anvisade elleverantörer på ett rättvist, öppet och icke-diskriminerande sätt.

Dessa samt övriga regeländringar börjar gälla den 1 januari 2026.

Lagändringar behöver göras för att Sverige bättre ska leva upp till EU:s regelverk när det gäller nätföretagens intäktsramar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre lagtekniska anpassningar, om ändringar i bland annat ellagen och naturgaslagen.

Anpassningarna till EU-reglerna innebär att Energimarknadsinspektionen kommer att bestämma villkoren för hur elnätsföretagens intäktsramar ska beräknas. Myndighetens uppdrag är att verka för väl fungerande energimarknader. Målet är att kunderna ska betala rimliga nätavgifter och att nätföretagen får goda förutsättningar att driva och utveckla sina nät på ett kostnadseffektivt sätt.

Lagändringarna börjar gälla dels den 1 januari 2026, dels den 1 januari 2027.

Lagändringar behöver göras för att Sverige bättre ska leva upp till EU:s regelverk när det gäller nätföretagens intäktsramar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre lagtekniska anpassningar, om ändringar i bland annat ellagen och naturgaslagen.

Anpassningarna till EU-reglerna innebär att Energimarknadsinspektionen kommer att bestämma villkoren för hur elnätsföretagens intäktsramar ska beräknas. Myndighetens uppdrag är att verka för väl fungerande energimarknader. Målet är att kunderna ska betala rimliga nätavgifter och att nätföretagen får goda förutsättningar att driva och utveckla sina nät på ett kostnadseffektivt sätt.

Lagändringarna börjar gälla dels den 1 januari 2026, dels den 1 januari 2027.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).

Förslagen innebär i huvudsak följande:

• Rätten att delta i sfi ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning.
• Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi.
• Den som har rätt till sfi ska ha rätt att delta i utbildningen även i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl.
• När en person tas emot till sfi ska dennes kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.
• Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen.

Syftet med regeringens förslag är bland annat att göra utbildningen i sfi mer effektiv och sammanhållen så att fler individer får med sig tillräckliga kunskaper i svenska för vidare studier eller för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa kraven i kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi).

Förslagen innebär i huvudsak följande:

• Rätten att delta i sfi ska gälla i tre år från den tidpunkt då personen för första gången togs emot till utbildningen, med vissa möjligheter till förlängning.
• Kommunen ska upprätta en handlingsplan för sina insatser att nå de personer i kommunen som har rätt till sfi.
• Den som har rätt till sfi ska ha rätt att delta i utbildningen även i en annan kommun än hemkommunen, om personen med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl.
• När en person tas emot till sfi ska dennes kunskaper bedömas, om en sådan bedömning inte är uppenbart onödig. Resultatet av bedömningen ska ligga till grund för den individuella studieplanen.
• Den individuella studieplanen för en elev i sfi ska innehålla en uppgift om den tidpunkt då eleven för första gången togs emot till utbildningen.

Syftet med regeringens förslag är bland annat att göra utbildningen i sfi mer effektiv och sammanhållen så att fler individer får med sig tillräckliga kunskaper i svenska för vidare studier eller för att etablera sig på arbetsmarknaden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ge Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fler verktyg att ingripa mot oseriösa och kriminella aktörer inom vård och omsorg. Det handlar bland annat om privata företag och andra juridiska personer som driver HVB-hem, hemtjänstföretag eller är verksamma inom personlig assistans.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• tillstånd för verksamheter som inte använts på sex månader ska kunna återkallas
• verksamheter som bedrivs olovligen ska kunna förbjudas
• den som driver verksamheter trots förbud ska kunna dömas till böter
• det tydliggörs att den juridiska personen som ansöker om tillstånd ska genomgå en lämplighetsprövning
• kommunerna ska kunna anmäla sådan verksamhet som kräver tillstånd till IVO om det finns misstankar om allvarliga brister.

Syftet med regeringens förslag är att skärpa tillsynen och trygga rätten till bra vård och omsorg.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bestämmelser som kompletterar EU:s mediefrihetsförordning samlas i en ny lag.

Förslaget innebär bland annat att

• Mediemyndigheten kommer att ha tillsynsansvar och bland annat övervaka regler, hantera en ny databas över medieägande och bedöma mediekoncentrationer
• medieleverantörer ska få en skyldighet att lämna information till Mediemyndigheten, som exempelvis leverantörens juridiska namn och kontaktuppgifter.

Syftet med mediefrihetsförordningen är bland annat att främja mediemångfald, skydda journalister och säkerställa att medieföretag kan verka oberoende, utan politisk eller ekonomisk påverkan.

I förslaget ingår även en ändring av den nya lagen. Ändringen beror på att vissa bestämmelser i lagen ska börja gälla vid en senare tidpunkt.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2026 och vissa ändringar i lagen börjar gälla den 8 maj 2027.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om effektivare sanktioner inom luftfarten. De nya reglerna innebär också att luftfartslagens straffbestämmelser även kommer att omfatta överträdelser av bestämmelser i EU-förordningar som handlar om luftfarten.

• Vårdslöshet i lufttrafik som inte är grov ska kunna ligga till grund för ansvar, och det förtydligas i lagen när ett brott ska bedömas som grovt.
• Personer som under berusning utför en uppgift av väsentlig betydelse för flygsäkerheten utanför ett luftfartyg ska enligt beslutet i större utsträckning än med det nuvarande regelverket kunna dömas för flygfylleri.
  

Lagändringarna innebär också att regeringen i ett enskilt fall ska kunna besluta om tillfälliga inskränkningar av eller förbud mot luftfart inom hela landet. Detta gäller under särskilda förhållanden eller när det i övrigt krävs av hänsyn till allmän säkerhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.

Motion till riksdagen 2025/26:3836 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) med anledning av skr. 2025/26:23 Riksrevisionens rapport om statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydligt definiera vad ekonomiskt våld kan vara och att ta fram indikatorer så att bättre uppföljning kan göras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att myndigheter inte medverkar till ekonomiskt våld och att fler myndigheter får i uppdrag att motverka detta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en plan för att säkerställa att ekonomiskt våld beaktas i lagstiftningsprocesser och tillkännager detta för regeringen. Motivering Våld i nära relationer är ett akut, brett samhällsproblem. Var tredje kvinna utsätts för våld i nära relation någon gång i livet. Årligen utsätts 75 000 kvinnor för våld i en relation, och 15–20 kvinnor mördas varje år av sin partner. Vart tionde barn växer upp i ett hem där våld förekommer. Det är inget annat än grov brottslighet och det före­kommer i alla åldrar, samhällsgrupper och delar av landet. När en våldsutsatt kvinna lämnar kan det ekonomiska våldet bli ett sätt att fortsätta kontrollera och skada kvinnan och barnen. Kvinnors fundamentala mänskliga rättigheter åsidosätts. Detta måste upp­höra. Riksrevisionens granskning av regeringens arbete med ekonomiskt våld är en mycket allvarsam läsning. Riksrevisionen slår bland annat fast att det finns väsentliga brister i statens arbete. Regeringen har inte i tillräcklig utsträckning uppmärksammat problemen med ekonomiskt våld i nära relationer. Regeringen följer inte systematiskt upp behovet av lagstiftningsåtgärder, trots att det finns regelverk som underlättar utövandet av ekonomiskt våld, och ger heller inte tillräckligt skydd mot utsatthet. Det allmänna kunskapsläget om våldets omfattning och karaktär är dessutom fragmentariskt. Vidare framkommer det att flera myndigheter efterfrågar en definition på begreppet ekonomiskt våld. Det är oklart dels på vilket sätt ekonomiskt våld innefattas i det sjätte delmålet, dels om det kommer att inrymmas på ett tillfredsställande sätt i den kommande proposi­tionen om psykiskt våld. Begreppet ekonomiskt våld återfinns inte heller i dagens straff­rättsliga reglering, konstaterar rättsväsendet. När det gäller regeringens styrning av myndigheter menar regeringen att det är en fördel med ett generellt uppdrag vad gäller det sjätte delmålet, för att täcka in alla former av våld. Men då krävs att relevanta myndigheter besitter kunskap och kompetens om detta. Därför menar Centerpartiet att ett tydligare uppdrag måste ges till lämplig myndighet att definiera, formulera indikatorer (likt det idag finns för fysiskt och sexuellt våld) och utbilda kring ekonomiskt våld i nära relationer, omgående. När det gäller ekonomiskt våld i form av att ta lån och krediter i annans namn, är riksrevisionens iakttagelse att det är förhållandevis lätt för en våldsutövare att exploatera en närstående med hjälp av e‑legitimation. Regleringen och förarbetena kring obehörig användning av e‑legitimation och betaltjänster tar inte tar hänsyn till att förövaren kan vara en närstående. Skyddsåtgärder är i stället anpassade utifrån perspektivet att risken kommer från en okänd person, på annan plats. Riksrevisionens iakttagelse är att per­spektivet ekonomiskt våld genomgående saknas i regeringens direktiv och propositioner inom området lån och krediter. Denna iakttagelse lämnar regeringen helt utan åtgärd. Centerpartiet anser att det mest allvarliga är det faktum att flera myndigheter har identifierat att myndigheterna kan utnyttjas av våldsutövare i form av ekonomiskt våld mot närstående men att åtgärder saknas. Myndigheterna beskriver hur lagstiftningen och myndigheternas rutiner används av förövare exempelvis för att förhindra utbetalning av bidrag och förmåner, för att utöva ekonomisk kontroll och för försörjningssabotage. Det saknas dock kunskap om hur omfattande problemen är och i vilken utsträckning myndig­heterna har utrett frågan. Detta är något som regeringen omgående måste hantera. De åtgärder som regeringen vidtar i skrivelsen är långt ifrån tillräckliga. Dessutom bör fler myndigheter inrymmas i detta arbete. Att myndigheter utan större konsekvenser avslöjar skyddade personers identitet kan få allvarliga konsekvenser för ett brottsoffer. Att tvingas flytta – igen – slår sönder tryggheten och kan knäcka ekonomin, och i värsta fall tvingas brottsoffret tillbaka till förövaren. Även att vid upprepade tillfällen kallas till rätten för en vårdnadstvist, kanske utan att några förhållanden har ändrats, är en form av ekonomiskt våld. Det här är exempel på hur myndigheter både medverkar till, och utnyttjas som redskap för en förövare att idka ekonomiskt våld. Dessutom av myndigheter som idag inte är upp­räknade i regeringens förslag till samverkansåtgärder för att bekämpa ekonomiskt våld (Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, polisen). Centerpartiet gör heller inte bedömningen att regeringen svarat upp mot Riks­revisionens rekommendation om att säkerställa att ekonomiskt våld beaktas i lag­stiftningsprocesser när det är relevant. Regeringen bör skyndsamt utreda detta och återkomma till riksdagen med en kraftfull plan på detta. Helena Vilhelmsson (C) Jonny Cato (C) Christofer Bergenblock (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3822 av Martina Johansson m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:24 Anpassning av vissa skatte- och avgiftsnedsättningar till EU:s regler om statsstöd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återkomma med förslag som inte riskerar öka den administrativa bördan för små och växande företag samt för­slag som säkerställer att stöden även efter anpassningen fortsätter vara kraftfulla verktyg för sysselsättning och regional utveckling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Centerpartiet välkomnar syftet med propositionen. Anpassningen till EU:s regler om statsstöd är nödvändig, men det är av stor vikt att genomförandet sker med enkelhet, tydlighet och hänsyn till småföretagens villkor. Enligt propositionens förslag ska växa-stödet ges genom återbetalning, inte som en rak nedsättning vid inbetalning enligt nuvarande system. Den föreslagna ändringen av växa-stödet kommer att orsaka ökade administrativa kostnader för de berörda företagen. Detta beror på att separata ansökningar om åter­betalning måste lämnas in, samtidigt som arbetsgivaravgifterna ska redovisas i arbets­givardeklarationen. Dessutom innebär det nya förfarandet en påfrestning på företagens likviditet, eftersom det uppstår en tidsförskjutning mellan utbetalningen av löner och återbetalningen av arbetsgivaravgifterna. Centerpartiet anser att detta är typiskt admini­strativt krångel som ökar bördan för företag och som även skadar deras likviditet. Vi vill i stället se förslag på automatiska processer, där nedsättningen av arbetsgivaravgiften inte har en negativ påverkan på de företag som nyttjar stöden. För Centerpartiet handlar det ytterst om hur skattepolitiken kan skapa de bästa möjliga förutsättningarna för ett ökat jobbskapande. Regeringens förslag förefaller emellertid leda till en ökad administrativ börda för företagen samt till en fördröjning av de avsedda kostnadslättnaderna för arbetsgivare. Centerpartiet har ett eget förslag på modell för nedsättningar av arbetsgivaravgiften för företag som är unga och som växer. I den sker kostnadssänkningen direkt och auto­matiskt för företagen, just eftersom det är de växande företagen som behöver en viss likviditet för att klara av att utveckla sin verksamhet och kunna anställa fler. Regeringen föreslår i propositionen att det regionala avdraget för socialavgifter i vissa kommuner i Norrland och västra Svealand anpassas till EU:s statsstödsregler. Syftet med stödet är att stärka sysselsättning och utveckling i glesbygd. Det är därmed avgörande att förändringarna inte urholkar stödets syfte, just eftersom dessa områden är särskilt beroende av ekonomiska incitament för att företag ska kunna växa och behålla arbets­tillfällen. Det regionala avdraget för socialavgifter är ett verktyg som jämnar ut skill­nader i konkurrensvillkor genom att sänka arbetskraftskostnaderna. Centerpartiet anser att det finns en risk att anpassningen leder till lägre stödnivåer eller mer komplicerade ansökningsförfaranden. Propositionen är i grunden en teknisk anpassning till EU:s statsstödsregler, men dess implementering kan ha stora praktiska konsekvenser. Centerpartiet anser därmed att regeringen bör återkomma med förslag som inte riskerar öka den administrativa bördan för små och växande företag, samt förslag som säkerställer att stöden även efter anpass­ningen fortsätter vara kraftfulla verktyg för sysselsättning och regional utveckling. Martina Johansson (C) Jonny Cato (C) Anders W Jonsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3811 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) En budget för framtiden – fler jobb och lägre utsläpp Sammanfattning Sverige har, trots ett i grunden gott utgångsläge, hamnat i en förvärrad ekonomisk situation med ett av västvärldens allra högsta arbetslöshetstal, svag tillväxt och fallande nyföretagande. Det har skett ett tvärt omkast i klimatpolitiken där vi gått från att vara ett klimatföredöme till att bli ett land som står för kraftigt höjda utsläpp. Klyftorna har växt inom välfärden, mellan vård- och skolresultat i städer och på landsbygden och i utsatta områden. Järnvägar och vägar fungerar allt sämre. Detta sker samtidigt som Sverige behöver inleda en historiskt stor upprustning av det militära och civila försvaret. Sverige behöver nu en politik som på allvar tar tag i problemen, frigör vår potential och inger framtidstro. I Centerpartiets budgetmotion läggs fokus på tre områden: 1 Växande företag och jobbskapande – Centerpartiets plan för att få tillbaka tillväxten och få ned arbetslösheten Total satsning: 17,7 mdkr (10,2 mdkr mer än regeringen). För att få ner arbetslösheten och upp tillväxten satsas både på sänkta kostnader för företag och på utbildning. Till det kommer satsningar på infrastruktur och klimat­ledarskap för att stärka Sveriges konkurrenskraft. Kraftigt sänkta kostnader för företagen att anställa genom sänkta skatter. Slopade arbetsgivaravgifter för småföretag upp till tio anställda och för grupper som måste in på arbetsmarknaden: unga och de med ingångslöner. Arbetsgivaravgifterna slopas även för alla långtidsarbetslösa. Sjuklöneansvaret lyfts bort från småföretagen när högkostnadsskydd återinförs. Förstärkta inkomstskattesänkningar för de med låga och medelstora inkomster. Satsningar på intensiv integration med ett nystartsår och jobbsvenska. Satsningar på utbildning och vidareutbildning (yrkesvux, branschskolor, nationella yrkesprogram och YH). Tillväxthöjande AI-satsning på stipendier till elitforskare och FoU-avdrag. 2 Klimat- och miljöledarskap – Centerpartiets klimatplan för att nå utsläppsmålen och bli ett klimatföredöme igen Totalt: 7,9 mdkr. Med Tidöregeringen har det fossila ökat och utsläppen höjts kraftigt. För att fixa klimat­politiken i Sverige måste vi ta oss an tre ”big bets” – bilen, boendet och industrin – med ny grön el som förutsättning för att klara det. Miljöbilar måste dominera bilförsäljningen igen. För att det ska bli möjligt ska minst 100 000 fler personer per år kunna leasa miljöbil för 1 500 kronor i månaden (elbil, hybrid eller gasbil, ny eller begagnad). Även lätta och tunga lastbilar måste få enklare bonusar och förstärkta incitament. För både klimatet och totalförsvarets energioberoende upphandlas till lägsta pris produktion och lager av inhemskt biodrivmedel. Det ska gå till bilar, lastbilar och helt fossilfritt flyg till 2030. Kollektivtrafiken måste stärkas i städerna, samtidigt som trängselskatten förstärks för fossildrivna fordon. Den gröna industrin, från stål till kemi, ska kunna ställa om och skala upp, genom att Industriklivet dubbleras och breddas till innovationer, ett område där regeringen skurit ned. Den förnybara elen, som helt slutat byggas, måste få full fart genom kablar för att bygga havsvindkraft, riktig skatteåterbäring till vindkraftskommuner, avskaffad solskatt och stabilare energisystem med bland annat satsning på batterilagring. På det här viset kan utsläppen minskas med över 8 miljoner ton till 2030 och vi kan både nå ESR-målet (gap med regeringens budget: minst 4,3 miljoner ton) och det svenska etappmålet. 3 Investera i landsbygdens välfärd och utradera de geografiska orättvisorna Totalt: 4,5 mdkr. Sverige har under en längre tid utvecklat oacceptabla skillnader i skolresultat och i dödlighet i behandlingsbara sjukdomar mellan stad och landsbygd och mellan olika delar av landet. Samma ojämlikhet ser vi även när det gäller infrastrukturen. Dessa skillnader måste överbryggas med investeringar i välfärden. 3 miljarder till skolan varav en miljard för att vidareutbilda lärare till behörighet, främst i Sveriges landsbygder och utsatta områden, men också satsningar på skolhälsan och ett ordentligt arbete kring NPF för att stoppa utslagningen i svensk skola. Primärvården får två miljarder med särskilt fokus på glesbygden och mindre enheter, vi lägger en miljard för fler läkare och sjuksköterskor, och satsningen på kvinnors hälsa måste fortsätta. Vi tror på en effektiv vårdförmedling med rätt till vård där köerna är som kortast, snarare än att satsa nya kömiljarder på en reform som visat sig inte fungera för att korta vårdköerna. Servicekontor som regeringen lagt ner ska återupprättas samtidigt som kostnaderna för statens dyra kontorsytor i storstädernas stadskärnor minskas. Folkbildning, förenings- och idrottsliv, kulturen och civilsamhällets samlingslokaler får återupprättade medel för sin verksamhet. Centerpartiet vill att den ekonomiska politiken inte bara ska vara inriktad på att förstärka hushållens konsumtion utan också på att investera och bygga infrastruktur, grön industri, grön energi och billiga bostäder i hela landet. Järnvägar och mindre vägar förfaller på många platser i landet. Här behövs investeringar för att minska klyftorna och höja tillväxten. En task force för tågen, för att snabbt ta itu med tågens och järnvägens underhåll, som inte kan vänta till 2050. Därutöver behövs bland annat särskilda driftsstöd till enskilda vägar. Självförsörjningen av livsmedel och konkurrenskraften i svenskt jordbruk förstärks genom införandet av ett jordbruksavdrag och satsning på beredskapslager. 4 Satsningar på effektiv brottsbekämpning, kvinnors trygghet, jämställdhet och bistånd Satsningar på brottsbekämpning med särskilt fokus på närvarande poliser i yttre tjänst, ett specialiserat och effektivt “Ekokrim” mot ekonomisk brottslighet och first responder-drönare för att identifiera brottslingar. Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck kräver krafttag med ett lämnaprogram och en riktig lämnapeng för den som måste ut ur våldsamma relationer, exitprogram för unga i prostitution, och resurser för skyddade boenden. Sverige ska återigen ta emot sin (lilla) andel av kvotflyktingar och påbörja en återställning av enprocentsmålet för biståndet. 5 Hushållens köpkraft stärks på kort sikt, men framförallt på lång sikt Centerpartiets plan för tillväxt syftar till att stärka tillväxten och minska arbetslösheten på lång sikt. Det är reformer som kommer innebära många tusenlappar i skillnad per person i ökade reallöner och minskade kostnader för arbetslöshet. I vårt budgetförslag finns även insatser för att omedelbart öka köpkraften: Matmomsen halveras. Inkomstskatterna sänks i ett första steg med ett nytt jobbskatteavdrag som förstärks för de med låga och medelstora inkomster. Hushållens möjligheter att sänka sina transportkostnader stärks kraftigt med billig miljöbilsbonus. Bostadsbidraget blir mer träffsäkert och relevant med en höjd inkomstgräns. Tabell 1 Reformtabell Reformer 2026 2027 2028 Jobb och växande företag Sänkta kostnader – sänkta skatter Slopad arbetsgivaravgift för små, växande företag (första 10 anställda) 1 100 1 450 1 450 Slopad arbetsgivaravgift för ingångslöner och unga 10 135 10 000 10 000 Slopad arbetsgivaravgift för långtidsarbetslösa 2 050 2 300 2 300 Avlasta sjuklönekostnader för småföretag (högkostnadsskydd) 700 1 300 1 400 Lägre kostnader för egenföretagare (lägre egenavgift) 85 160 225 Regelförenkling och halverade tillståndsprocesser 60 60 60 Utökad skattesänkning för låga inkomster 1 900 1 900 1 900 Kompetens, integration och innovation AI-stipendier för elitforskare och FoU 1 050 1 050 1 050 Nystartsår för tusentals fler i arbetskraften 500 500 500 Jobbsvenska 100 200 200 Yrkeshögskolan, nationella yrkesprogram och branschskolor 178 178 178 En klimatplan för Sverige – bilen, boendet, industrin Miljöleasing och folkbonus så att alla kan byta till miljöbilar 4 000 5 000 5 000 Fler och snabbare klimatpremier för lätta och tunga lastbilar 50 50 50 Strategisk reserv av biodrivmedel för fossilfrihet och beredskap 500 750 1 250 Fossilfritt flyg, särskilda insatser 150 150 150 Stärkt kollektivtrafik 400 400 400 Smarta uppvärmda hem, grönt avdrag 400 400 400 Industriklivet breddat till gröna innovationer 653 700 700 Mer och billigare grön el Återföring av vindkraftsskatt till kommunerna, fullt ut och permanent 350 450 500 Bygg kablarna, teknikneutral ersättning för anslutning ny elproduktion 900 1 600 1 900 Skattefri batterilagring för billigare el 190 250 310 Miljö och naturvård Rent vatten utan PFAS 50 100 100 Dra inte ner på Håll Sverige Rent 10 10 10 Värdefull natur, invasiva arter, friluftsliv, skötsel 150 150 150 Avskaffad kemikalieskatt på begagnad elektronik 20 20 20 Textilåtervinning innovation – textilkliv 50 50 50 Klimatanpassning 50 50 50 Investera i välfärd, infrastruktur och beredskap i hela landet Skola utan geografiska orättvisor Rättvisa villkor för skolan – sektorsbidrag tillskott 2 000 2 000 2 000 Behörighetsreform för alla Sveriges lärare 1 000 1 000 1 000 Fler lärarbehöriga från andra yrken (bl.a. Teach for Sweden) 50 100 100 Stoppa utslagningen – skola även med NPF 30 30 30 Elevhälsan högstadiet och gymnasiet, fler samtal och menskunskap 205 205 205 Vård utan geografiska orättvisor Nära vård med primärvård och landsbygdsläkare 2 000 2 000 2 000 Fler läkare och sjuksköterskor (utbildning och vidareutbildning) 980 1 030 1 030 Jämförelsetjänst för kortare väntetider, tillgänglighet i vården 150 150 150 Kvinnors hälsa 600 600 600 Nya särläkemedel 50 100 100 Äldreboendegaranti 85-plus 100 200 400 Höjd schablon assistansersättningen med 2 % 135 135 135 Självförsörjning för Sveriges beredskap Jordbruksavdrag för beredskap och omställning 400 800 800 Nationellt investeringsstöd för höjd motståndskraft på gårdsnivå 150 250 250 Nötköttsproducenter, djurvälfärdsersättning för dikor 100 100 100 Beredskapslager 50 50 50 Smittsamma djursjukdomar, myggbekämpning 20 20 20 Kustnära småskaligt fiske 10 10 10 Fungerande infrastruktur för beredskap i hela landet Task force för tågunderhåll 2 000 2 000 2 000 Särskilt driftsstöd enskilda vägar 150 150 150 Särskilda insatser infrastruktur, lokalt och alternativ finansiering 50 50 50 Servicekontor 50 75 75 En svensk öpolitik, för Gotlandstrafiken och välfärden 200 200 200 Cyberhemvärn 15 15 15 Värna och stärk civilsamhället Föreningslivet, genom lika tillgång till idrott 225 225 375 Rädda studieförbunden och ge dem beredskapsuppdrag 500 500 500 Samlingslokaler och bygdegårdar 50 50 50 Friluftslivsorganisationer 25 25 25 Internationell säkerhet och samverkan Biståndet tillbaka till 1 % – exklusive Ukraina 1 100 2 500 3 500 Kvotflyktingar, mottagande av 5 000 per år 270 820 1 130 Trygghet genom närvarande polis och förebyggande insatser Fler vuxna på gator och torg i utsatta områden 250 250 250 Polisens förmåga att genomföra grunduppdraget 500 500 500 Avhopparverksamhet för barn och unga, flickor och kvinnor 50 50 50 Inrätta Ekokrim – en spetsmyndighet 700 1 322 1 353 First responder-drönare på landsbygden 100 100 100 Utökade hembesöksprogram och traumascreening 150 150 Utslussningsprogram för frihetsberövade barn och unga 4 50 50 Mäns våld mot kvinnor måste stoppas Lämnaprogram inkl. lämnapeng för våldsutsatta i nära relation 100 100 100 Exitprogram för unga kvinnor i prostitution 10 15 20 Skyddade boenden – förstärkning 50 50 50 Övriga satsningar 213 215 215 Finansiering 2026 2027 2028 Diskretionär finansiering Ny modell för a-kassan 8 000 7 600 7 600 Skattereduktion a-kassa 1 700 1 700 1 700 Effektiviserad arbetsmarknadspolitik, inkl. Samhall 4 500 4 500 4 500 Återställ beviskrav vid dag 365 i sjukförsäkringen 500 500 400 Slopat ränteavdrag fossila billån 1 500 1 500 1 500 Borttaget skatteundantag för fossil gas 200 200 200 Landsbygdsfokuserat reseavdrag 800 800 800 Teknikneutral anslutning ny elproduktion, ersättning högkostnadsskydd 1 900 1 600 1 900 Breddad trängselskatt i Stockholm och Göteborg för stärkt kollektivtrafik 400 400 400 Borttagna dagar på lägstanivå i föräldraförsäkringen 200 125 300 Spelskatt nätcasinon 200 200 200 Effektivare kontorsanvändning i statliga myndigheter 1 055 1 490 1 705 Högre produktivitetsavdrag i pris- och löneomräkningen 1 620 3 702 5 671 Ekokrim från befintliga anslag 629 1 322 1 353 Avskaffat tvåbarnstillägg 1 300 1 300 1 300 Halverat flerbarnstillägg från barn tre 1 100 1 100 1 100 Cigarettskatt på EU:s genomsnitt 1 136 1 160 1 183 Ingen rot utomlands 60 60 60 Avskaffat flyktingundantag i sjuk- och aktivitetsersättning 300 300 300 Avvisade förslag från regeringen Integration istället för höjt återvandringsbidrag 1 475 950 950 Aktivitetskrav utan särskilda kostnader och byråkrati 1 141 1 282 1 282 Regeringskansliet ”fullfölja reformagendan” 650 650 650 Sektorsbidrag för kvalitet i skola och förskola istället för maxtaxa 1 000 1 500 1 500 Färre vårdkömiljarder för kortare vårdköer 2 600 2 600 2 600 Folkräkning 205 225 130 Övriga avvisningar i BP26 3 118 5 315 5 556 Omprioriteringar till följd av egna satsningar Miljöleasing och bilbonus för 100 000 bilar per år istället för 10 000 400 900 1 400 Återföring av vindkraftsskatten till kommunerna, fullt ut och permanent 370 400 400 Omprioritering inom Polismyndighetens anslag 500 500 500 Tillfälliga nedsättningar av arbetsgivaravgifter till permanenta 6 350 5 890 300 Satsningar på föreningslivet istället för byråkratiskt fritidskort 792 792 792 Övriga omprioriteringar 968 866 806 Tidigareläggning insatser för civilt försvar Task force för tågunderhåll 2 000 2 000 2 000 Beredskapslager 50 50 50 Strategisk reserv av biodrivmedel för fossilfrihet och beredskap 500 750 1 250 Rädda studieförbunden och ge dem beredskapsuppdrag 150 100 100 Finansiellt sparande jämfört med regeringen 8 947 6 909 2 247 Finansiellt sparande, exkl. tillskott försvar och stöd till Ukraina –69 883 –83 301 –64 123 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Växande företag och jobbskapande – Centerpartiets plan för att få tillbaka tillväxten och få ned arbetslösheten 2 Klimat- och miljöledarskap – Centerpartiets klimatplan för att nå utsläppsmålen och bli ett klimatföredöme igen 3 Investera i landsbygdens välfärd och utradera de geografiska orättvisorna 4 Satsningar på effektiv brottsbekämpning, kvinnors trygghet, jämställdhet och bistånd 5 Hushållens köpkraft stärks på kort sikt, men framförallt på lång sikt Förslag till riksdagsbeslut Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken Bedömning av det ekonomiska läget Bedömning av finanspolitiken En budget för framtiden – släpp loss kraften Så tar vi oss ur jobbkrisen Många nya jobb genom kraftfullt sänkta kostnader för företagen Sänkt skatt för alla som arbetar – men särskilt på låga och medelstora inkomster Yrkesutbildning och andra former av vidareutbildning En smartare intensiv integration med både krav och förväntningar En effektivare arbetsmarknadspolitik En a-kassa som uppmuntrar till jobb Begränsa bidragen klokt och kräv aktivitetskrav – utan byråkrati Etableringsjobben måste göras om eller läggas ned Effektivare matchningsstöd Centerpartiets jobbplan Sänkt matmoms och konkurrenskraftig svensk matproduktion Bostadsbidraget Så får vi igång tillväxten och företagandet igen Minskat regelkrångel och kortare tillståndsprocesser Snabbare tillståndsprocesser Sänkta egenavgifter AI-satsning på stipendier för forskare och utökat FoU-avdrag Ledarskap i klimatpolitiken – sänk utsläppen med grön tillväxt Bilen Boendet Industrin Fossilfritt flyg Ny grön el – dubbelt så snabbt till en fjärdedel av kostnaden Vindkraften måste frigöras för mer grön el i närtid Vindkraftskommuner måste få vindkraftsskatten permanent och långsiktigt återförd Kablar till havsvindkraften Lagring och solskatt Bättre kollektivtrafik för klimatet Klimatplan för Sverige Sverige kan bli ett miljö- och klimatföredöme igen Håll Sverige Rent Det behövs ett textilkliv Höjt tempo i klimatanpassningsåtgärderna Rent vatten både idag och i framtiden Investera i välfärd, infrastruktur och beredskap i hela landet Skola utan geografiska orättvisor Ett rekordstort sektorsbidrag för skolan Behöriga lärare i alla skolor Bättre och mer attraktiv lärarutbildning Intensiv svenska för att fixa integrationen redan i skolan Insatser mot psykisk ohälsa och för en skola för alla Primärvården stärks, bland annat med en reform för landsbygdsläkare Fler läkare och sjuksköterskor behövs Ingen nedskärning på kvinnors hälsa Investeringar för beredskap Infrastruktur Task force för tågen – beta av eftersatt underhåll Enskilda vägar Ta tillbaka nattågen Självförsörjning av mat Investera i landsbygden och matproduktionen Utökad djurvälfärdsersättning Ett jordbruksavdrag för stärkt lönsamhet Behåll den statliga servicen i hela landet Landsbygden konsekvent underinvesterad, inte minst Gotland Stärka föreningslivet och civilsamhället Rädda studieförbunden för vår beredskap Idrotts- och friluftsliv tillgängligt för alla Tryggheten måste återupprättas för alla Resurser för en polis som är på plats i vardagen Inrätta ett kraftfullt Ekokrim Förebyggande insatser så att kampen mot brottsligheten inte är halv och haltande Stopp för återfall i nya våldsdåd Mäns våld mot kvinnor måste stoppas Lämnaprogram mot våld i hemmet och exitprogram från prostitution Skyddade boenden Säkerhet Stödet till Ukraina måste upp till en procent av BNP per år Sverige kan ta emot 5 000 kvotflyktingar per år Svenskt bistånd måste börja återställas Centerpartiets tillväxtplan för Sverige Centerpartiets tillväxtplan Inkomster och skatter Skatt på förvärvsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning Förstärkt jobbskatteavdrag Egenavgifter Bredda det gröna avdraget till smarta uppvärmda hem Jordbruksavdrag Landsbygdsfokuserat reseavdrag Avskaffad skattereduktion för medlemsavgift i a-kassa A-kassan Värna rotavdraget som det var avsett Återställ beviskrav vid dag 365 i sjukförsäkringen Skatt på förvärvsinkomster – socialavgifter m.m. Sänkt arbetsgivaravgift på ingångslöner och för unga Slopad arbetsgivaravgift för långtidsarbetslösa Tio skattefria anställda Skatt på kapital Högkostnadsskydd för höga sjuklönekostnader Justeringar i ränteavdraget för vissa billån Investeringssparkonto Skatt på konsumtion m.m. Halverad mervärdesskatt på livsmedel Skattefri batterilagring för billigare el Borttaget skatteundantag för fossil gas Skatt på begagnad elektronik Differentierad spelskatt Cigaretter Övriga inkomstfrågor Avvisade förslag till skatteförändringar i budgetpropositionen för 2026 Övriga förslag som påverkar inkomstberäkningen Inkomstberäkning Utgifter Tabell 4 Förslag till utgiftsramar 2026 Tabell 5 Förslag till utgiftsramar 2027–2028 Utgifter per utgiftsområde Offentliga finanser Utgiftstak Kommunsektorn Staten Den offentliga sektorns finanser Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen. Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2026–2028 enligt förslaget i tabell 6 i motionen. Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2026 enligt förslaget i tabell 4 i motionen. Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2027 och 2028 enligt förslaget i tabell 5 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i tabell 2 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2027 och 2028 enligt förslaget i tabell 3 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete. Centerpartiets inriktning för den ekonomiska politiken Bedömning av det ekonomiska läget Svensk ekonomi är i ett fortsatt svagt läge, med vissa tecken på återhämtning. Risk­bilden i omvärlden är fortsatt stor samtidigt som särskilt hushåll men även vissa sektorer i näringslivet ser läget som sämre än normalt. Omvärldens osäkerhet väger på svensk ekonomi, men effekten är inte helt entydig. Finansdepartementet beskriver att geopolitiska spänningar och handelspolitiska åtgärder förlänger lågkonjunkturen. I euroområdet har dock BNP ökat under andra kvartalet och den ekonomiska utvecklingen är något starkare än förväntat, enligt Riksbankens senaste rapport. Eurostat visar samtidigt att euroområdets arbetslöshet ligger nära rekordlåga nivåer och att EU-genomsnittet för trendmässig arbetslöshet ligger på historiskt låga 5,9 %, vilket speglar en ännu relativt stark europeisk arbetsmarknad, tvärtemot utvecklingen i Sverige. Något som har större indirekta effekter på svensk ekonomi är dock besluten i flera europeiska länder och gemensamt inom EU och Nato att öka investeringarna i försvaret, både det militära och det civila. Sveriges försvarsindustri är blott en procent av BNP men sammantaget kan den ökade investeringsnivån ha positiva effekter på svensk BNP framöver. I USA har den ekonomiska utvecklingen börjat sakta ner till följd av osäkerheten i handelspolitiken även om tillväxtstatistiken hittills har hållit emot bättre än befarat. Det syns viss svaghet på arbetsmarknaden i USA, vilket till viss del förklaras av ett lägre arbetsutbud i takt med att migrationspolitiken har stramats åt, samtidigt som inflationen väntas stiga både på kort och lång sikt när alltfler tullar mot andra länder, inklusive EU, bekräftas på historiskt höga nivåer. Såväl den ekonomiska politiken i stort som finans­politiken specifikt genomgår samtidigt stora förändringar under den nuvarande administrationen i USA. Det finns risk för att förtroendet för USA:s ekonomiska politik urholkas med följden att räntenivån stiger kraftigt, ofta med överspillning till Europa och USA, samtidigt som den amerikanska ekonomin blir mer inåtvänd med negativa konsekvenser för tillväxten i resten av världen. Sedan 2023 har tillväxten i Sverige varit ovanligt svag och den svenska ekonomin har knappt vuxit alls. Statistiken för andra kvartalet 2025 ger sken av en vändning när BNP ökade med 0,5 % jämfört med första kvartalet i år och 1,4 % jämfört med samma kvartal förra året. Tillväxten drevs av fasta bruttoinvesteringar (+1,7 % q/q) och ett tydligt positivt lagerbidrag (+1,1 P/E), medan nettoexporten höll tillbaka utvecklingen till följd av stigande import, eventuellt som konsekvens av tullosäkerheten, se mer om det nedan. Hushållens konsumtion ökade 0,4 % q/q, vilket fortfarande signalerar lägre nivåer än normalt. Det finns tecken i det här mönstret som är typiska för tidig åter­hämtning, men med stor osäkerhet om framtiden. KPIF-inflationen uppgick i augusti till 3,2 % medan KPI låg lägre på 1,1 %. SCB noterade samtidigt att elpriserna steg ovanligt mycket, medan räntekostnader för boende sjönk i KPI. Under det senaste året har KPIF exkl. energi legat högre än inflationsmålet runt 3 %, men enligt Riksbankens bedömning är detta till följd av ett antal olika be­gränsade prisuppgångar som inte återfinns brett i ekonomin samtidigt som en långsam ökning av arbetskostnader, stärkt kronkurs och framåtblickande indikatorer pekar på ett historiskt sett normalt inflationstryck nära 2 % framöver. Riksbanken sänkte därför den 23 september styrräntan till 1,75 % och signalerade samtidigt att räntan nu kan ligga kvar på denna nivå ”en tid framöver”. SCB:s månadsindikator visar att hushållens konsumtion ökade med 0,2 % m/m i juli (2,4 % y/y), vilket bekräftar en trög volymåterhämtning. Hushållens konfidensindikator har stigit fem månader i rad, men ligger alltjämt under det historiska genomsnittet och kapitalvaruinköpen är i nuläget fortsatt svaga. SCB har i en särskild studie pekat på att hushållens sparande är historiskt högt i relation till inkomsterna, vilket kan fortsatt dämpa konsumtionen när reallönerna vänder upp och även multiplikatoreffekter av finanspolitiska åtgärder. Det så kallade ”försiktighetssparandet” och kvarstående osäkerhet kring jobb och prisnivå håller tillbaka konsumtionen utöver vad real disponibel inkomst i sig förklarar. Det dämpar den konsumtionsledda återhämtning som flera prognoser både har byggt på under en tid men också de prognoser som antar en vändning nästa år. Att sentimentet förbättras före konsumtionen är inte ovanligt efter en inflationschock; det kan kräva ytterligare några kvartal av stabila realinkomster och fallande räntekostnader innan beteendet ändras. Företagen skickar en blandad men sammantaget ljusare signal. Industrins PMI steg till 55,6 i september, den högsta nivån sedan våren 2022, vilket antyder expanderande aktivitet. KI:s barometer visar samtidigt små färdigvarulager i industrin och ett i stort sett normalt stämningsläge där, så om exporten skulle ta fart igen finns möjlighet för industriproduktionen att ge positivt tillskott till BNP. SCB redovisar samtidigt att lagerinvesteringar nu ger ett positivt bidrag till BNP, vilket ofta signalerar att företag förbereder sig för högre efterfrågan, alternativt har byggt upp en säkerhetsbuffert inför högre tullnivåer från USA, men detta går främst att se inom handeln, som nu förväntar sig en vändning från hushållen. Läget i byggsektorn är fortsatt svagt. Arbetsmarknaden är fortsatt svag med stigande trendmässig arbetslöshet – 8,7 % säsongsrensad och utjämnad arbetslöshet i augusti. I EU-jämförelse ligger Sverige på bland de högsta arbetslöshetsnivåerna (t.ex. juli 2025: Spanien 10,4 %, Finland 10,0 %, Sverige 8,8 %, euroområdet 6,2 %). Den höga arbetslösheten är både en konjunkturell och en strukturell fråga där inträdet för grupper långt från arbetsmarknaden är avgörande. Sysselsättningen ökade i kölvattnet av pandemin, då också fler från traditionellt svaga grupper tog steget in i arbetskraften och på arbetsmarknaden. De senaste åren har dock trenden gått åt motsatt håll. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden i kombination med en högre arbetsproduktivitet än idag är avgörande för Sveriges tillväxt i framtiden. Arbetskraftsdeltagandet är relativt stort i jämförelse med andra länder men arbetslösheten är, som konstaterat, hög både historiskt i Sverige och jämfört med jämförbara länder. För att få upp tillväxten behöver både andelen arbetslösa minska och produktiviteten öka. För ett år sedan bedömde regeringen i höstbudgeten att svensk BNP skulle växa med 2,5 % under 2025. I december 2024 reviderades detta ned till 2,0 % för att nu spås komma in på svaga 0,9 % för helåret 2025. Att det skulle bli ett år med fortsatt lågt resursutnyttjande var tydligt redan i våras, varför Centerpartiet föreslog en mer expansiv finanspolitik i vårbudgeten. Nu fortsätter arbetslösheten stiga trendmässigt och i alla bedömares prognoser ligger den över 8 % även mot slutet av 2026. För att vi ska se en så tydlig förstärkning av tillväxten lär krävas ökat hushållsförtroende och faktisk konsumtion, framför allt genom fortsatt lägre inflation och stabiliserande boräntor som stabiliseras på lägre nivåer som följd av Riksbankens senaste penningpolitiska beslut i september 2025. Men det räcker inte utan det kommer också krävas ett ökat förtroende inom näringslivet för att vända utvecklingen för anställningsplaner och investeringar, vilket i förlängningen minskar arbetslösheten och stärker hushållens kassa. Bedömning av finanspolitiken Sveriges statsfinanser är starka. Centerpartiet har under decennier bidragit till att säkerställa en ansvarsfull finanspolitik. Det som krävs nu är en balans, där långsiktiga åtgärder för jobb, produktivitet och inträde på arbetsmarknaden prioriteras framför enbart allmänna och kortsiktiga efterfrågestimulanser. Det är viktigt för att stödja en hållbar återhämtning och värna tanken med det finanspolitiska ramverket. Det ger också större handlingsutrymme inför kommande mandatperiod där risker från omvärlden i form av nya, drastiska, förändringar i handelspolitiken, fortsatta säkerhetspolitiska utmaningar och lägre tillväxt i skatteunderlaget som pressar de offentliga finanserna ytterligare från ett sämre utgångsläge. I en mer utmanande tid och en mer komplicerad omvärldssituation behöver beredskap inte bara byggas runtom i samhället, utan även i statsfinanserna. Centerpartiet ser behovet av att stärka efterfrågan och inte minst få upp hushållens konsumtion. En stor del av ökat konsumtionsutrymme för konsumenterna under 2026 består i att Riksbankens justerade penningpolitik får successivt genomslag på hushållens räntekostnader, men det finns också anledning för viss kompletterande finanspolitisk stimulans. Det återfinns i Centerpartiets budgetmotion, men därutöver och av större vikt för att stärka Sveriges ekonomi på längre sikt är att öka investeringarna i humankapital och att underlätta för företagens förmåga och vilja att anställa. En viktig anledning till det försvagade finansiella sparandet inför 2026 och under planperioden är den gemensamma överenskommelsen med samtliga riksdagspartier om ökade försvarsutgifter till 3,5 % av BNP samt 1,5 % av BNP därutöver för investeringar i civilt försvar. Centerpartiet står bakom denna överenskommelse, inte minst det som gäller en snabbare uppbyggnad av det civila försvaret och beredskapen. Men denna uppbyggnad förklarar inte hela den tänkta ökningen av offentlig sektors skuldsättning. Med regeringens föreslagna ekonomiska politik ökar Maastrichtskulden till 36,8 % av BNP sista året för planperioden, 2028, vilket är över det så kallade skuldankaret som återfinns i det finanspolitiska ramverket. Centerpartiet ser att den tilltagna kostymen för statsbudgeten också måste kombineras med åtgärder som får ekonomin att växa och skapar ytterligare resurser till välfärden, som beskrivet ovan och senare i motionen. För att öka säkerhetsmarginalen i de offentliga finanserna framöver ser Centerpartiet att reformutrymmet bör anses vara mindre än vad som föreslås i regeringens budget­proposition. För 2026 lägger Centerpartiet en budget med ett reformutrymme på under 70 miljarder att jämföra med de 80 miljarder som regeringen har lagt fram. Hela banan för budgeten återfinns i reformtabellen nedan. En budget för framtiden – släpp loss kraften Sveriges välstånd och utbildningsnivå, våra stabila statsfinanser och vår historiska innovationskraft borde ge en stor potential att vara drivande i de kommande årens ekonomiska och tekniska utveckling, men också kunna rusta oss väl i ett oroligt internationellt läge. Tyvärr har det ekonomiska läget i Sverige förvärrats snabbt under de senaste åren, med hög arbetslöshet, svag tillväxt och samtidigt stigande klimatutsläpp. Centerpartiet anser därför att svensk ekonomi behöver en kraftfull kursändring. Förtroende och framtidstro måste ingjutas i företag och konsumenter. Det kan inte ske genom att likt Tidöregeringen fortsätta med fler tillfälliga och kortsiktiga stimulanser inför riksdags­valet. Det som behövs är en liberal och grön reformpolitik som prioriterar riktiga struktur­reformer som ger långsiktighet och framtidstro, skapar förutsättningar för företagen att anställa och för att Sverige ska återta ledarskapet i klimatomställningen. Bara så kan tillväxten, reallönerna och resurserna till välfärden öka stadigt nästa mandatperiod. Centerpartiet vill inte att den ekonomiska politiken bara ska vara inriktad på att för­stärka hushållens konsumtion utan också på att investera och bygga infrastruktur, grön industri, grön energi och billiga bostäder i hela landet. Denna budgetmotion bygger på en sådan liberal och grön plan för jobben, för tillväxt och företag, för klimatet och för investeringar i välfärd och infrastruktur i hela landet. Så tar vi oss ur jobbkrisen Sverige har nu ett av västvärldens högsta arbetslöshetstal, det tredje högsta i EU (över 8,7 procent) och arbetslösheten förväntas ligga kvar en bit över 8 procent hela nästa år. Det motsvarar cirka en halv miljon arbetslösa. Arbetslösheten har sedan 2022 stigit med en bra bit över 100 000 personer i Sverige, samtidigt som den sjunkit i övriga EU. Arbetslösheten i Sverige är till exempel numera mer än dubbelt så hög som i vårt grannland Danmark. Bara skillnaden i arbetslöshet mellan Sverige och snittet i EU skapar ett bortfall i statskassan på 45–50 miljarder kronor, motsvarande över 100 000 vårdbiträden eller över 70 000 läkare.[1] Men det är framförallt en stor mänsklig förlust, som skapar utanförskap, växande sociala och ekonomiska klyftor och i förlängningen även kriminalitet, i synnerhet bland unga som inte får chansen på arbetsmarknaden. Cirka hälften av de arbetslösa är utlandsfödda, men medan deras arbetslöshet minskat så har arbetslösheten stigit bland inrikes födda och når nu alla grupper, från de som bara har grundskoleutbildning till nyutexaminerade akademiker.[2] Enligt akademikernas a‑kassa är antalet arbetslösa akademiker på den högsta nivån på 20 år.[3] Antalet långtidsarbetslösa stiger också och uppgick i augusti 2025 till 204 300 personer, det högsta antal som någonsin uppmätts i Sverige. Företagens anställningsplaner är fortsatt försiktiga, vilket syns i det minskade antalet lediga jobb. Den konjunkturberoende arbetslösheten har stigit, men det har även den strukturella arbetslösheten. Enligt Konjunkturinstitutets skattningar av den strukturella arbetslös­heten uppgår den så kallade jämviktsarbetslösheten nu till 7,5 procent, vilket är den högsta nivån sedan 90-talskrisen. Därför måste finanspolitiken inriktas också på strukturella reformer för att bryta den höga arbetslösheten på riktigt och på längre sikt. Läget går inte att beskriva som något annat än en jobbkris, eller rentav mass­arbetslöshet. Centerpartiet menar att det kräver mycket omfattande insatser för att bryta den höga arbetslösheten. Det behövs både kraftfulla minskningar av företagens kostnader för att anställa, inte minst sänkta arbetsgivaravgifter, och stora insatser för utbildning och vidareutbildning, men också specifikt för integration och svensk­undervisning. Dessutom behövs stärkta incitament att arbeta genom lägre skatt för låg- och medelinkomsttagare. I Centerpartiets budgetmotion beskrivs var och en av dessa insatser för att bryta jobbkrisen, som också sammanfattas i en Jobbplan för Sverige. Totalt sett är målet med insatserna för att bryta jobbkrisen att minska antalet arbetslösa med minst lika många personer som arbetslösheten ökat under Tidöregeringen, alltså mer än 100 000 personer. Många nya jobb genom kraftfullt sänkta kostnader för företagen Sverige har fortfarande bland västvärldens högsta skatter för att anställa, i synnerhet för småföretag och på låga löner. En första självklar åtgärd i ett läge med mycket hög arbetslöshet är därför att sänka kostnaderna för att anställa. Långsiktigt bör skatten på att anställa, arbetsgivaravgiften, sänkas för alla med den del som utgör ren skatt och idag motsvarar över 10 procent av lönen. Till en början behöver arbetsgivaravgiften sänkas för småföretagen, som står för en helt avgörande del av de nya jobben i Sverige. Arbetsgivaravgiften behöver samtidigt sänkas för de grupper som mest behöver ett nytt jobb och där arbetslösheten slår som hårdast: unga, långtidsarbetslösa och de som går in på arbetsmarknaden på ingångs­löner. Därför föreslås en total sänkning av arbetsgivaravgiften med 13,3 miljarder 2026 och sammanlagt med 57 miljarder till och med 2030. Den består av flera delar: Slopad arbetsgivaravgift för småföretag. Arbetsgivaravgiften slopas helt[4] för små företag på de första tio anställda under dessa anställdas första två år i företag. Detta är särskilt viktigt eftersom 9 av 10 av alla nya jobb enligt ny statistik skapas i små­företagen. Till skillnad från dagens så kallade växa-stöd, som bara omfattar de första två anställda, är inte slopandet av arbetsgivaravgiften något företagen ska behöva söka som ett ”stöd” eller bidrag, utan en automatisk skattesänkning. Skattesänkningen på arbete väntas därmed få ett betydligt större genomslag för just den grupp av företag som står för den helt dominerande andelen av nya jobb i Sverige. Slopad arbetsgivaravgift för långtidsarbetslösa. Arbetsgivaravgiften slopas även helt för långtidsarbetslösa – en allt större grupp där bara mellan en femtedel och en tiondel tar sig ur arbetslöshet varje år, med allt djupare utanförskap och bidragsberoende som följd. Återigen finns i dag olika stödsystem för att anställa långtidsarbetslösa, med nystartsjobben som de mest framgångsrika bland många mindre framgångsrika subven­tioner. Här vill vi införa en rak skattesänkning, ett slopande av arbetsgivaravgiften under de två första åren av anställning, för alla som varit arbetslösa i mer än ett år. Slopad arbetsgivaravgift för unga. Unga är en särskilt utsatt grupp på arbets­marknaden. Sverige har här ett av västvärldens högsta ungdomsarbetslöshetstal, nästan var fjärde ung svensk (23,9 procent av 15–24-åringarna) var arbetslös i augusti med säsongsrensade tal. Det är den näst högsta siffran i EU efter Spanien. Även om man bortser från de ungdomar som är arbetslösa mellan eller inför utbildningar är svensk ungdomsarbetslöshet bland västvärldens högsta. Ungdomsarbetslösheten steg kraftigt efter att den nytillträdda Tidöregeringen 2023 höjde skatten på att anställa unga med 12 procent. Nya utvärderingar visar att sänkta arbetsgivaravgifter för unga har en större effekt på arbetslösheten än vad man tidigare förutsett, bland annat genom att företag som anställer unga kan växa snabbare och anställa fler.[5] Alldeles inför valet, i april 2026, har Tidöregeringen nu föreslagit att ungas arbetsgivaravgifter ska sänkas igen med nästan lika mycket som den först höjdes, men bara i ett och ett halvt års tid – en kortsiktighet som helt underminerar företagens möjligheter att anställa. Centerpartiet föreslår att ungas arbetsgivaravgifter slopas med en högre taknivå än regeringens. Slopad arbetsgivaravgift för de med ingångslöner. Särskilt stor roll spelar självklart skatten på att anställa när en person, kanske med lägre kvalifikationer, ska komma in på arbetsmarknaden. För arbetsgivaren är det avgörande att kostnaden inte är högre än att det lönar sig att anställa. Centerpartiet vill därför även slopa arbetsgivaravgiften på att anställa till ingångslön, en sänkning som fasas ut på löner upp till 30 000 kronor. För en restaurang eller ett tillverkande företag med 10 anställda, varav 5 unga, innebär Centerpartiets förslag att skatten sänks med över en halv miljon kronor per år, vilket med våra förslag ger möjlighet att anställa ytterligare minst en till två personer till. I anslutning till detta föreslås även en annan avgörande sänkning av kostnaden för att anställa: Vi lyfter bort sjuklönekostnaden för små företag. För ett litet företag är en sjuk­skrivning av en medarbetare ett stort problem. Någon måste hittas som tillfälligt kan gå in och göra de arbetsuppgifter som den sjuka skulle ha gjort. Därutöver måste också företagaren ändå betala den sjukskrivna personens lön. Just detta gör att små företag är oroliga för att anställa personer med sjukdomshistoria, ofta precis de personer som är utsatta och behöver komma tillbaka i jobb. Alliansen införde därför ett högkostnads­skydd som lyfter lönekostnaden från småföretag när någon är sjukskriven. En sänkt kostnad för småföretag som följande socialdemokratiska regeringar behöll, men som Tidöregeringen återinförde och vill behålla. Centerpartiet återinför högkostnadsskyddet för småföretagens sjuklöner, så att en viktig kostnad och ett viktigt hinder för ny­anställning röjs. Ersättningen ska betalas ut automatiskt och löpande, utan att företagen ansöker om det, till skillnad från tidigare, vilket innebär att det blir minskade kostnader utan ökad administration för företagen som skapar jobb. Sänkt skatt för alla som arbetar – men särskilt på låga och medelstora inkomster Samtidigt som det ska löna sig för företag att anställa fler (så att efterfrågan på arbets­kraft ökar) är det viktigt att det ska löna sig att arbeta. Tröskeln för att gå från bidrag till arbete ska vara så låg som möjligt (så att arbetsutbudet ökar). Centerpartiet vill därför genomföra en skattereform som både sänker skatten på arbete för alla och sänker trösklarna för att komma i arbete. Samtidigt måste skatte­systemet under nästa mandatperiod förenklas så det blir enkelt att se hur mycket det lönar sig att börja arbeta, och att arbeta mer. Inför genomförandet av en större skattereform under nästa mandatperiod vill Centerpartiet se ett nytt jobbskatteavdrag, som sänker skatten för alla men särskilt på låga och medelstora inkomster. Nuvarande jobbskatteavdrag ger en skattesänkning som är störst för inkomster om cirka 40 000 kronor i månadslön. Centerpartiets förslag innebär en förstärkning av jobbskatteavdraget som sänker skatten ytterligare på alla löner och särskilt, och mer än regeringen gör, på månadslöner mellan 16 000 och 40 000 kronor. Detta gäller på arbetsinkomster för alla som ännu inte fyllt 66 år med ett förstärkt jobbskatteavdrag, men även på förvärvsinkomster för äldre över 66 år med ett högre förhöjt grundavdrag. Med vår föreslagna modell sänks skatten för ett hushåll med två vuxna med ingångs­löner på 27 000 respektive 30 000 kronor med 508 kronor i månaden, för ett hushåll med två vuxna med medianlön om 38 800 kronor med 952 kronor i månaden och med ett hushåll med vardera 55 000 kronor i månadslön med 802 kronor i månaden. Skatten sänks därmed något mer för de med låga och medelstora inkomster än med regeringens förslag. Yrkesutbildning och andra former av vidareutbildning Om sänkta kostnader för att anställa fler är den ena sidan av att bryta jobbkrisen så är stärkt utbildning och vidareutbildning den andra. Parallellt med jobbkrisen har Sverige stora kompetensgap, nationellt men i synnerhet i vissa regioner, och inte minst inom praktiska yrken. Totalt finns fortfarande, trots jobbkrisen, runt 100 000 lediga jobb i Sverige och många företag menar att man inte kan hitta rätt kompetens. Av dem var så mycket som en tredjedel inom praktiska yrken som svetsare, elektriker och vårdbiträden. Samtidigt är det fyra gånger högre risk att bli arbetslös för den som saknar gymnasie­utbildning, och ordentliga yrkesutbildningar är då ofta vägen tillbaka i arbete. Efter en lång period av otillräckliga satsningar på yrkesutbildningar har regeringen gradvis ökat dessa igen, även om till exempel omställningsstudiestödet för att vidare­utbilda sig till bristyrken används alldeles för ineffektivt. Det kvarstår samtidigt stora hål i de svenska vidareutbildningarna, och Centerpartiet vill inleda en stegvis ökning av yrkesutbildningarna med fokus på särskilt framgångs­rika delar av vidareutbildningen: Yrkeshögskolan är trots en nödvändig expansion under senare år fortfarande kraftigt underdimensionerad, och det saknas permanenta medel. Inte minst det så kallade ”Lärande i arbete” där mycket av utbildningen sker ute på företag och där även personer som missat gymnasieexamen kan komma in efter inträdesprov. Nationell yrkesutbildning har visat sig framgångsrik i att lära elever ett praktiskt yrke som i regel leder direkt till anställning. Dessa behöver bekräftas som en viktig pusselbit och skalas upp snabbt och brett. På gymnasiet har yrkesprogrammen en liknande funk­tion som behöver förstärkas. Dessa utbildningar behöver kunna fånga upp elever som annars riskerar att hoppa av skolan. Branschskolor. Med sin nära anknytning till företag och specifika branscher har de specialiserade branschskolorna visat sig framgångsrika att få elever direkt in i kvalificerat yrkesarbete och att fylla kompetensgap i svenska företag. Samtidigt föreslår Centerpartiet att lärlingsprogrammen förstärks och reformeras, med bland annat stärkta incitament för lärlingar att fullborda utbildningar med riktiga löner efter en prövotid och med incitament som gör det möjligt för arbetsgivare att ta emot lärlingar och att välja vilka man vill anställa som lärlingar. En smartare intensiv integration med både krav och förväntningar Integrationen har under de senaste åren hamnat på undantag i den svenska jobb­politiken, med få förslag från regeringen och en närmast uppgiven eller kritisk inställning till integrationsinsatser. Givet att en stor del av de arbetslösa är födda utomlands och att kunskap i svenska och om svenska arbetsplatser ofta är skillnaden mellan att få och inte få arbete, är en väl fungerande integrationspolitik helt avgörande för att få ned arbetslösheten. För detta föreslås en integration som är intensiv och ställer krav, samtidigt som den i andra änden innefattar investeringar från samhället i ordentlig utbildning och riktiga insatser som avslutas med certifikat över kunskaper och svenska. Du ska kunna slita och studera på sena kvällar och tidiga mornar, men samtidigt veta att det till slut lönar sig med jobb och karriär. Centerpartiet föreslår därför: Intensiv integration under ett ”nystartsår” för alla som inte haft ett jobb på tre år i Sverige och som inte kan svenska. Målet är att bryta utanförskapet med en intensiv, men också kravfylld, kombination av undervisning av svenska och yrkeskunskaper, så långt som möjligt förlagd på arbetsplatsen och kombinerad med praktik, matchning och mentorskap. Uppnådda kunskaper och insatser dokumenteras och godkänns med diplom. Efter avslutat nystartsår ges automatisk rätt till etableringsjobb och/eller nystartsjobb för ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. Deltagande i nystartsår är ett krav för alla som i dag får sin försörjning från det offentliga. Den som efter längre arbetslöshet vägrar delta i nystartsår kommer få påtagligt lägre bidrag. Liknande intensiv integration med språk och praktik har med framgång prövats både i länder som Tyskland och i svenska kommuner (ett exempel är Etableringslyftet). Ersätt sfi med jobbsvenska. Dagens sfi har nått vägs ände. Trots att alla nyanlända flyktingar och deras anhöriga läser svenska på sfi är det cirka 70 procent som inte slutfört den sista kursen – kurs D – efter tre år. Centerpartiet föreslår att sfi mycket tydligare utgår från elevens förutsättningar och delas upp i två delar: En praktisk jobbsvenska, i huvudsak förlagd på, och anpassad till, en arbetsplats, med ett tydligt certifikat liknande de som ges för språkstudier som bevisar praktisk språkförmåga. Den andra delen riktar in sig mot akademisk utbildning och fortsatta studier på högskolenivå. Villkora föräldraledighet. Ett kombinerat jobb- och jämställdhetsproblem är att många kvinnor kan bo länge i Sverige utan att arbeta på grund av långa perioder med föräldra­ledighet. Föräldraledighet för utrikes födda som fått asyl, eller deras anhöriga (och som inte pratar svenska) ska begränsas samt villkoras med svenskundervisning. Efter ett år måste personen läsa svenska två dagar i veckan som villkor för att få fortsätta vara föräldraledig. När föräldern läser svenska ska barnet gå i förskola för att också lära sig svenska. Antalet dagar med föräldrapenning halveras för den som kommer till Sverige med barn som fyllt ett år. En effektivare arbetsmarknadspolitik Samtidigt som sänkta kostnader och bättre utbildningar är avgörande för att skapa fler jobb i växande företag finns en rad andra faktorer som gör att arbetsmarknaden i Sverige inte fungerar som den borde och som bidrar till arbetslösheten. En a-kassa som uppmuntrar till jobb Ett annat skäl är att bidrag och arbetslöshetskassan är fel utformade så att det inte uppmuntrar till att söka jobb. Genom att ge ersättningar på för hög nivå under för lång tid uppmuntrar a‑kassan människor att vänta med att söka jobb, eller vänta in jobb på en viss lönenivå. Detta riskerar att förlänga tiden i arbetslöshet och ökar risken för lång­tidsarbetslöshet. I samband med pandemin höjdes taken i a‑kassan, vilket var nöd­vändigt under en period då det var svårt eller omöjligt att söka nya jobb. Sedan dess har de nya nivåerna permanentats av Tidöregeringen och a‑kassans utformning även efter de senaste reformerna bidragit till att låsa in människor i bidragsberoende. Centerpartiet vill i stället ha en a‑kassa som är tillräckligt stark i början men som avtrappas snabbare, så att det finns en inledande trygghet men starka incitament att söka ett nytt jobb. Vi prioriterar att maximera möjligheterna att få ett nytt jobb framför höga och långa ersättningar och bidrag. Begränsa bidragen klokt och kräv aktivitetskrav – utan byråkrati Det ska alltid och utan undantag löna sig att gå från bidrag till arbete. Ett sätt att stimulera det är att begränsa olika former av bidrag som kan läggas på varandra. I praktiken räknas dock bidrag av mot försörjningsstödet. Det gör att det till exempel för familjer med många barn ofta är barnbidraget, som är en rättighet oberoende av inkomst och arbete, som utgör grunden för en långtidsarbetslös förälders faktiska inkomst. Det gör att det avgörande för familjer som lever på bidrag är att aktivt söka jobb och att de får behålla så stor del av sin inkomst som möjligt när de kommer i jobb. Därför välkomnas att regeringen nu i praktiken föreslår att återinföra jobbstimulansen i försörjningsstödet som regeringen först motsatte sig, där en premie ges för den som går från försörjningsstöd till arbete, i det nya förslaget kallad just jobbpremie. Däremot behövs en mindre byråkratisk form för att underlätta för kommunerna att ställa krav på aktiviteter som snabbt leder till jobb. I praktiken vill nästan alla kommuner detta och problemet är ofta att se till så att myndigheter, inte minst Arbetsförmedlingen, samarbetar på ett effektivt sätt. Det får inte bara bli placering av arbetslösa i dyra och meningslösa aktiviteter. Aktiviteterna ska snabbt leda till jobb. Etableringsjobben måste göras om eller läggas ned Lönebildningen tar i regel inte hänsyn till arbetslösas behov av att komma i arbete och ingångslöner sätts på nivåer där en del av de arbetslösa helt enkelt inte får jobb. Att sänka skatten på att anställa, i synnerhet på ingångslöner, är ett sätt att sänka trösklarna. Därtill behövs subventionerade jobb som kan sökas, likt nystartsjobben. Ett annat sätt är att skapa särskilda jobb där den lön som möter arbetsgivaren är mycket lägre och där staten betalar hela eller en del av mellanskillnaden. En relativt ny form av sådana jobb är de så kallade etableringsjobben, där staten tar bort skatten och betalar en del av den anställdas lön i två år. Tyvärr har etablerings­jobben urvattnats och byråkratiserats, bland annat genom att de gjorts beroende av avtal med fackföreningar. Facken har dessutom ofta varit ovilliga att teckna avtal i just de branscher där många arbetslösa får jobb. Dessutom är de som står för många av de nya jobben, små företag utan kollektivavtal och bemanningsbranschen, exkluderade från etableringsjobben. Fram till dags dato har bara cirka 100 personer fått ett etableringsjobb under 2024 och 2025. Etableringsjobben framstår därför som ett fiasko, och det finns akut behov av att göra om dem eller lägga ned dem. Ett steg är att göra små företag utan kollektivavtal och bemanningsföretag delaktiga. Effektivare matchningsstöd Sverige har fortfarande mycket stora matchningsproblem, med över 100 000 lediga jobb, varav flera tiotusentals i enklare yrken. Detta samtidigt som över 500 000 går arbetslösa i Sverige. De viktigaste åtgärderna för att komma åt detta är att sänka kostnaderna för att anställa, möjliggöra för fler att lära sig jobbet på jobbet och att vidareutbilda fler för att täcka kompetensgapen på arbetsmarknaden. Men samtidigt är det också avgörande med en effektiv och fungerande matchning för att företagen ska hitta rätt personer och för att arbetslösa ska hitta jobb som passar dem. Stora resurser har i många år lagts på arbetslösa via den statliga Arbetsförmedlingen, med mycket svaga resultat som följd. Få jobb har förmedlats via Arbetsförmedlingen och myndighetens stöd har endast till liten del bidragit till att någon fått jobb. För de nästan 100 000 som omfattas av jobb- och utvecklingsgarantin så är den vanligaste insatsen ingen insats alls. Mer än en tredjedel får inget aktivt stöd. Arbetsförmedlingen tycks oförmögen att göra något alls. Vårt alternativ är att fler arbetslösa ska få en utomstående matchningstjänst, där den som levererar matchningen får betalt efter resultat, efter hur snabbt den arbetslösa kom i arbete och hur varaktig arbetet var. I dag får bara cirka var tionde arbetslös matchnings­tjänst via en extern resultatbaserad leverantör. Ersättningen för matchningstjänster är inte tillräckligt anpassad efter den arbetssökandes olika utmaningar och framförallt får inte de som utför matchningstjänsterna ersättning strikt efter om den arbetssökande faktiskt kommit varaktigt i jobb – vilket var grunden för systemet. Leverantörer som inte haft tillräckliga resultat har inte heller sållats bort från systemet i tillräckligt stor utsträckning. Matchningstjänsterna bör därför förstärkas samtidigt som de görs mer resultat­baserade, antalet leverantörer begränsas till de som kan visa resultat. Att likt regeringen sätta hoppet till att Arbetsförmedlingen på egen hand ska bygga upp större matchning är dömt att misslyckas. Arbetsförmedlingens nya matchningsinsats ”Sammanhållet matchningsstöd” som inletts under Tidöregeringen är hitintills nästan helt verkningslös. Före tillträdet delade Tidöpartierna Centerpartiets kritik mot Samhall, som ska skapa skyddade arbetsplatser för personer med funktionshinder, men som ofta väljer bort funktionshindrade till förmån för personer som hade kunnat komma in på den ordinarie arbetsmarknaden och använder de mycket höga subventionerna för att slå ut konkur­renter på de marknader där de agerar. Tidöregeringen har dock inte reformerat Samhall utan tillfört nya medel och tolererat att Samhall använder sina miljardsubventioner för att få bort personer från arbetslöshetsstatistiken i stället för att hjälpa de personer som verkligen behöver stöd. De vill vi ändra på i vår budgetmotion. Centerpartiets jobbplan Sänka arbetsgivaravgifterna. Avgifterna hämmar anställningar och bör sänkas generellt. I ett första skede vill vi slopa dem helt för utvalda kategorier: för dem med ingångslöner och för unga, långtidsarbetslösa samt de tio första som ett företag anställer. Införa tak på sjuklönekostnader. Vi vill återinföra ersättningen för höga sjuklöne­kostnader. När den avskaffades ökade kostnaden för företagen och risken att anställa blev högre. Sänka skatten på de lägsta inkomsterna. Vi vill att skatten ska sänkas för de lägsta inkomsterna genom lägre inkomstskatt med störst effekt för låg- och medelinkomst­tagare, som del av en bred skattereform. Jobbsvenska. Sfi ska omvandlas till jobbsvenska med fokus på att den studerande ska komma i arbete genom samarbete med näringslivet. Utbildningen ska så långt som möjligt vara arbetsplatsförlagd. Villkora föräldraledighet. En utrikesfödd person som fått asyl eller dess anhöriga som inte pratar svenska ska efter ett års föräldraledighet läsa svenska två dagar i veckan som villkor för att få fortsätta vara föräldraledig. Obligatoriskt nystartsår. Införs för alla som står långt från arbetsmarknaden och inte kan svenska. Innefattar studier på heltid i svenska och yrkeskunskaper. Deltagande i nystartsår är ett krav för alla som i dag får sin försörjning från det offentliga. Lärlingssystem där lärlingar får lön. Ett lärlingssystem behöver innehålla starka ekonomiska drivkrafter för både lärling och arbetsgivare att fullborda lärlingskapet. Bredda etableringsjobben till företag utan kollektivavtal. Utvidga införandet av etableringsjobben till företag utan kollektivavtal, i regel småföretag, och till bemanningsföretag, som ofta står för nya anställningar för utsatta grupper. Sänkt matmoms och konkurrenskraftig svensk matproduktion Matpriserna är omkring 30 procent högre än i januari 2022. Det här drabbar många men särskilt dem som redan tidigare hade små marginaler. Samtidigt behöver lantbrukarna bättre förutsättningar. Regeringen och Sverigedemokraterna har misslyckats med att stärka lantbrukarnas förutsättningar att producera mer, bättre och mer prisvärd mat. Livsmedelsstrategin från tidigare satte inte de konkreta mål som vi i Centerpartiet krävde för att öka Sveriges självförsörjning, och presenterade mycket få reformer. I vår budgetmotion kommer vi att halvera momsen på mat och alkoholfri dryck, från 12 till 6 procent. Det är en åtgärd som träffar brett, men som särskilt hjälper barn­familjer, pensionärer och låginkomsttagare. SEB uppskattar att det kan sänka mat­priserna med så mycket som 5 procent och trycka ner inflationen med 0,8 procent. Matpriskollen tror att det skulle kunna sänka matkostnaderna med omkring 1 500 till 2 000 kronor per person och år. Men det räcker inte. Att bara sänka matmomsen kommer inte på egen hand att skapa de långsiktiga förutsättningar som krävs för att stärka matproduktionen och sänka hus­hållens kostnader om tre, fem eller tio år. Därför vill vi i Centerpartiet göra satsningar knutna till det, främst ett jordbruksavdrag som sänker skatten för 95 procent av alla företag som har intäkter från skogs- eller lantbruk, men även gårdarnas beredskap och beredskapslager för livsmedel. Bostadsbidraget För Centerpartiet är det viktigt att sociala bidrag är träffsäkra och uppfyller sitt syfte. Bostadsbidraget är till för att fungera som ett ekonomiskt stöd för hushåll som har svårt att klara sina boendekostnader. Det är en åtgärd som ska minska risken att hamna i ekonomisk utsatthet på grund av höga boendekostnader eller låga inkomster. Reger­ingens förslag om att höja gränsen för boendekostnader är inte tillräckligt träffsäkert eftersom de som har det allra svårast ekonomiskt redan bor så litet och billigt som det går. Centerpartiet föreslår en höjd inkomstgräns för när bostadsbidraget börjar trappas av. Inkomstgränserna i bostadsbidraget har länge släpat efter i förhållande till löne­utvecklingen. Resultatet är att hushåll med relativt låga inkomster inte längre får något bidrag, trots att deras ekonomiska situation inte förbättrats i reala termer. Att höja inkomstgränsen gör systemet relevant och mer träffsäkert. En höjning av boendekostnadsgränsen gynnar främst de hushåll som redan har bostadsbidrag och höga hyror. En höjning av inkomstgränsen gör att fler hushåll överhuvudtaget kvalificerar sig för bidraget, särskilt de som i dag ligger precis över gränsen men ändå har små marginaler. Det innebär att stödet blir mer inkluderande och når fler barnfamiljer med ekonomiska problem. Höjd boendekostnadsgräns gynnar främst hushåll i storstäder med höga hyror. Höjd inkomstgräns gynnar hushåll i hela landet, både på landsbygden där hyreskostnaden i sig är lägre och i storstäder för hushåll med låga inkomster. Det gör reformen mer geografiskt rättvis och mindre beroende av lokala hyresnivåer. Centerpartiets förslag innebär att inkomstgränsen i bostadsbidraget för barnfamiljer höjs med 45 000 kronor, från 150 000 till 195 000 kronor. Det har samma offentlig­finansiella effekt som regeringens förslag, men antalet hushåll som berättigas till bostadsbidrag beräknas öka så att ytterligare 29 600 barnfamiljer med svag ekonomi kan få bostadsbidrag. För hushåll som har bostadsbidrag innebär Centerpartiets förslag en höjning med 3 869 kr om året. Så får vi igång tillväxten och företagandet igen Den ekonomiska krisen i Sverige är också en kris för tillväxten och företagandet. Efter den globala pandemin och inflationskrisen har återhämtningen ständigt skjutits framåt i tiden. Under åren 2022–2025[6] kommer Sverige enligt de senaste prognoserna ligga en bra bit under 1 procent i genomsnitt, mindre än hälften av genomsnittet i EU och snittet i OECD. En oroväckande tendens har varit mycket höga konkursnivåer samtidigt som nyföretagandet fortsätter att försvagas, vilket tyder på att företag och näringsliv utarmas mer än det förnyas under den svaga tillväxten. Efter Tidöregeringens misslyckande är Centerpartiet det främsta tillväxtpartiet i Sverige. Denna budgetmotion kan summeras som en plan för att Sverige ska kunna växa grönt igen, genom en kombination av sänkta kostnader för företagen att anställa och växa, kombinerat med investeringar i utbildning, infrastruktur, teknologi och klimatomställning i hela landet. En debatt har uppstått i USA och Europa om att återigen skapa ett välstånd och överflöd (”abundance”) med ett tillväxtprogram fokuserat på att investera, inte bara spendera; att avreglera, inte försvåra, byggandet av billiga bostäder, infrastruktur och grön fossilfri energi. Samtidigt hamnar entreprenörskapet och företagandet åter i fokus. Minskat regelkrångel och kortare tillståndsprocesser En av de största utmaningarna för tillväxten, enligt företagen själva, är den växande regelbördan. Inte bara mängden regler utan de många parallella tillståndsprocesser som företag måste gå igenom. Särskilt små och medelstora företag dignar under en regel­börda som hämmar deras tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Kostnad­erna för regelkrångel uppgår till hundratals miljoner kronor årligen och enligt Till­växtverkets beräkningar utgör regelkostnader 6 procent av Sveriges BNP. Bland svenska företag är det 97 procent av företagen som inte tycker att regelbördan har minskat under mandatperioden, enligt en enkätundersökning av Företagarna. Det handlar om nationella lagar men även om att Sverige har bland de mest övernitiska genomförandena av EU-regleringar inom unionen. Det försvårar byggande av bostäder och infrastruktur liksom företagens möjlighet att starta och växa. Centerpartiet har frågat företagare själva vilka regler de ser som hinder och vi har därefter upprättat en lista på 101 regler som bör skrotas eller reformeras för att drastiskt minska regelbördan för svenska företag. Därför föreslås i denna budget en förstärkning av bland annat Regelrådets arbete för regelförenkling. I nästa steg måste dock de myndigheter som arbetar för regelförenkling slås samman och ges mycket större befogenheter. Snabbare tillståndsprocesser Runt om i landet finns en enorm potential för nya investeringar – inom vindkraftverk, lantbruk, gruvnäring och industri. Men det tar alldeles för lång tid att få besked om tillstånd. Mediantiden för ärenden som avgjordes i mark- och miljödomstol förra året var 474 dagars handläggning, medan de 10 procent av processerna som var mest ut­dragna tog hela 926 dagar.[7] Konsekvenserna av de långa processerna är att investeringar försenas, flyttar till andra länder eller helt uteblir. Detta medför enorma kostnader för svenskt näringsliv. Genom ökade resurser vill vi kapa kostnader och ta bort byråkratiska hinder samt ge utökat stöd till domstolarnas handläggning för att göra tillstånds­processerna mer rättssäkra, förutsebara och tidseffektiva. Sänkta egenavgifter Många företag börjar med en egenföretagare som skapar inkomst och sysselsättning för sig själv. För att garantera återväxten av företag får inte heller skattebördan vara för hög på egenföretagare i form av egenavgiften (motsvarigheten till arbetsgivaravgiften). I synnerhet är det orimligt att egenföretagare betalar en ren skatt, allmän löneavgift, när de tar ut lön i det egna företaget. I vår budget sänker vi därför egenavgifterna. AI-satsning på stipendier för forskare och utökat FoU-avdrag Samtidigt som Sverige har rekordhög långtidsarbetslöshet och svag tillväxt är vi världs­ledande inom många spetsteknologier och har även förutsättningarna att vara en viktig spelare i strävan att utveckla artificiell generativ intelligens (AI) och använda den för att höja produktiviteten i näringslivet. Sverige har redan några av de snabbast växande AI-företagen i världen, som app­generatorn Lovable, och några av de mest kända namnen i debatten om AI är svenskar. Men enligt AI-kommissionens rapport saknas viktiga politiska faktorer för att befästa Sverige som en nation i framkant, inte minst förmågan att skapa en ännu mer attraktiv miljö för AI-forskare på svenska lärosäten. Lärosäten som i sin tur kan skapa kluster som agerar i växelverkan med ledande företag. Som en del i en satsning på spetsteknologi föreslår Centerpartiet bland annat detta: En AI-miljard, tre miljarder totalt i denna budget, bestående av stipendier för att locka AI-forskare till Sverige, både spetsforskare och doktorander. Målet är att stärka de kluster av forskare som finns på svenska universitet och högskolor, i linje med förslagen från AI-kommissionen. FoU-avdraget måste göras lättare att söka för att stärka Sverige i kampen om talanger och spetsforskare. Det nuvarande FoU-avdraget är en nedsättning av arbetsgivaravgiften för anställda som arbetar med forskning och utveckling. En fördel med skattestödet är att det inte är ett avdrag på vinsten, så att även nystartade företag som ännu inte går med vinst kan dra nytta av det. Dessutom gynnas småföretag i högre grad av skatteincitament än stora koncerner. Generellt betraktas skattebaserade stöd som mindre kostsamma att administrera och mindre snedvridande än direkta utgiftsstöd. Samtidigt visar utredningen av FoU‑avdraget (SOU 2025:3) att även skattestöd kan innebära betydande administrativa bördor för både Skatteverket och företagen. Dess­utom kan de skapa osäkerhet kring förutsägbarheten. FoU‑avdraget har kritiserats för att vara svårt att tillämpa, eftersom det inte alltid är tydligt vad som faktiskt räknas som forskning och utveckling. Detta leder till tolkningsfrågor, ofta hanterade av personer utan sakkunskap inom de aktuella områdena. Resultatet blir en osäkerhet som kan minska företagens vilja eller möjlighet att göra planerade investeringar. Särskilt mindre företag utan egna forskningsavdelningar, administrativ kapacitet eller juridisk expertis riskerar att drabbas, till skillnad från större aktörer som har resurser att hantera regel­verket. Fokus behöver vara på att kunna locka internationella investeringar till spets­områden och till svenska startups. Centerpartiet satsar i vårt budgetalternativ på att skyndsamt genomföra utredningens förslag och i nästa steg se till att avdrag för FoU kan betalas ut tidigare och med en enklare och bredare definition. Ledarskap i klimatpolitiken – sänk utsläppen med grön tillväxt Ända sedan början av 1990-talet har Sverige varit ett klimatföredöme i världen. Vi har halverat våra utsläpp av klimatgaser, samtidigt som vår BNP mer än fördubblats. Vi har omnämnts vid internationella klimatförhandlingar, vi har inspirerat EU, och förstärkt svenska företags gröna varumärke. Många svenska företag är världsledande när det kommer till grön teknik och klimatsmarta lösningar. Under sina tre år vid makten har Tidöregeringen i stället för första gången i modern historia brutit mönstret. BNP-tillväxten är svag samtidigt som utsläppen rusar, i synnerhet året 2024 då man medvetet avskaffade nästan alla styrmedel för att minska utsläppen från biltrafiken. Med ena handen sänktes priset på fossila drivmedel och reduktionsplikten avskaffades utan att ersättas med något annat system. Med den andra handen avskaffades bonusar för elbilar utan att något annat system infördes för att få fart på elektrifieringen, och göra det möjligt för vanliga hushåll att byta bil. Resultatet har blivit att Sverige, ett land som är världsledande på att producera bilar och lastbilar, bröt uppgången i sålda elbilar och ökade andelen nya fossilbilar. Utsläppen har höjts med dramatiska 5,8 miljoner ton koldioxid till 2030. I sista minuten har regeringen föreslagit en rad mindre åtgärder för att mildra sammanbrottet i klimatpolitiken. En extremt svårsökt skrotningspremie för bilar, som bara cirka 1 800 personer lyckades söka under de två år den gällde, ersätts med en ännu mer byråkratisk ny elbilspremie, som enligt regeringen inte kommer nå mer än drygt 10 000 hushåll, högt räknat. Dessa åtgärder kommer inte i närheten av att rädda klimatpolitiken, som fortfarande går 4 miljoner ton koldioxid back jämfört med våra klimatmål i EU, de klimatmål regeringen själv stolt förhandlat fram i Bryssel. Sverige sällar sig till bakåtsträvarna i EU och riskerar mångmiljardböter för missade mål. Särskilt misslyckad får politiken anses vara då svenska hushåll fastnar i ett beroende av fler fossilbilar, just som bränslena i EU ska börja prissättas med utsläppshandel, och tanknotan kommer stiga brant i Sverige. Sverige måste ut ur denna återvändsgränd utan att konsumenterna får ta smällen. Parallellt med det har tillgången till ny grön el strypts sedan vindkraftsmarknaden förstörts i och med att vindkraftskommuner inte fått ta emot vindkraftsskatten, eftersom den stannat i Stockholm. Detta samtidigt som tillstånd för havsvindkraft dragits in eller bromsats och anslutningar fördyras. Under början av 2025 beställdes inte en enda ny vindkraftsturbin i Sverige. Om inget görs snabbt kommer den gröna industrin stå utan stora tillskott av grön el under det kommande årtiondet. Regeringen har dessutom på kort tid halverat stödet till teknologiutveckling i den gröna industrin, det så kallade Industriklivet, som man till helt nyligen använde som exempel på bra klimatpolitik. Tidöregeringen har, jämfört med andra europeiska länder och Kina, närmast motarbetat den gröna industrialiseringen. Utsläppsökningen och de sänkta klimatambitionerna gör att Sveriges gröna varu­märke är solkat. Sverige kan bli ett klimatföredöme igen men då krävs rejäla insatser för att återupprätta svensk klimatpolitik. Vi beskriver här tre ”big bets”, stora satsningar, för att vända utvecklingen: bilen (där även lastbilar innefattas), boendet och den gröna industrin. Bilen Miljöbilsleasing för 1 500 kronor i månaden Helt avgörande för att klara klimatmålen till 2030 är att utsläppen från bilar, lastbilar och andra fordon minskar mycket snabbare än de just nu gör. Förra året ökade till och med utsläppen från inrikes transporter med 22 procent – det motsvarar 3 miljoner ton i nya koldioxidutsläpp som vi måste ta igen under kommande år. Om utsläppen ska ner måste hushållen få tillgång till miljöbilar de har råd med eller miljöbränsle de har råd med – Centerpartiet föreslår både och. Både smart miljöbils­leasing som minskar utsläppen och kostnaderna, och att staten upphandlar en strategisk reserv av biobränslen av rester från skogen som kan säljas så billigt som möjligt vid pump. Minst 100 000 hushåll i Sverige ska varje år få möjlighet till miljöbilsleasing för 1 500 kronor i månaden som gäller för elbilar, laddhybrider och gasbilar, nya eller begagnade i minst två år. Detta möjliggörs av en sänkning av leasingkostnaden på 2 000 kr i månaden. Som alternativ kan en miljöbilsbonus ges om 50 000 kronor vid köp av miljöbil, ny eller begagnad. Först till kvarn ska gälla och prioritet gälla för personer som bor i landsbygds­kommuner. Under mandatperioden väntas minst 500 000 fler personer kunna byta till laddbar bil eller gasbil. Miljöbilsleasingen gäller för billigare miljöbilar (leasing­kostnaden får högst vara 5 000 kronor, netto 3 000 kronor). På så vis förväntas minst 500 000 hushåll byta till miljöbil under kommande mandat­period med 2,5–3 miljoner ton koldioxid minskade klimatutsläpp fram till och med 2030. En strategisk reserv av biodrivmedel som pressar priset på biobränsle vid pump och stärker beredskapen Vi vill se en satsning på att bygga upp en strategisk reserv av biobränsle från skogs­råvara där staten förhandlar upp volymen och ner priset, enligt den modell för upp­handling som föreslogs i Bioekonomiutredningen (Förnybart i tanken – ett styrmedels­förslag för en stärkt bioekonomi, SOU 2023:15). Med bibehållen skattefrihet för bio­bränsle får hushållen fossilfritt biobränsle till ett stabilt lågt pris, betydligt lägre än med reduktionsplikten (enligt bland annat beräkningar från Energimyndigheten) i nivå med dagens pris för diesel vid pump. Det skapar långsiktiga villkor för svensk produktion av biodrivmedel och gör det möjligt att producera motsvarande hälften av all fossil diesel till 2030. Samtidigt blir Sverige på ett helt annat sätt oberoende av fossila drivmedel i händelse av kris eller krig i vårt närområde. Enligt förslaget byggs denna strategiska reserv upp gradvis under kommande mandatperiod. Fossilfria lastbilar Ifall Sverige ska kunna nå utsläppsmålen måste hela fordonsflottan ställa om från fossilt till fossilfritt. Lastbilarna drivs i dag till 95 procent av diesel och måste bytas eller byta bränsle. Det finns en klimatpremie för lätta och tunga ellastbilar som infördes under förra mandatperioden på Centerpartiets initiativ, i syfte att påskynda elektrifieringen av transportsektorn och göra det mer ekonomiskt attraktivt för företag, kommuner och regioner att välja eldrivna transportbilar i stället för fossildrivna. På grund av reger­ingens otydlighet om klimatpolitiken, och exempelvis om premien ska skrotas eller inte, är det få som får premien för ellastbilar. Den senaste började gälla den 1 januari 2025 och skulle ha löpt ut den 1 oktober 2025, men nu förlängs den, just eftersom det inte betalats ut tillräckligt med premier och andelen eldrivna lastbilar fortfarande är väldigt låg. Flera har varit kritiska till själva handläggningen och ansökningsprocessen. Hand­läggningen tar alltför lång tid, vilket sätter käppar i hjulen för småföretagare som inte har möjlighet att vänta. Administrationen kring ansökan om premien är omfattande och komplex. Eftersom stödet är tidsbegränsat och villkoren ändrats flera gånger tvekar många företag att planera sina investeringar. Dessutom går det inte att beställa en ellast­bil innan premien godkänts. Centerpartiet satsar på fler och snabbare klimatpremier för lätta och tunga lastbilar. Vi vill att den administrativa bördan vid ansökan om premien begränsas, så att syftet med själva satsningen faktiskt kan uppfyllas, och fler premier delas ut. Samtidigt bör regelverket kring hur miljölastbilar, på biogas och på el, ses över, inklusive differentieringen av eurovinjetten och vem som har tillträde till miljö­zoner, så att omställningen av lastbilsflottan förstärks maximalt. Boendet Det finns fortfarande möjligheter att göra stora besparingar av energi i svenska bostäder, viktigt både för att förbättra energianvändningen och för att minska hushållens upp­värmningskostnader. För hushåll som fortfarande har direktverkande el kan värme­växlare spara tusenlappar och kraftigt minska belastningen på elförsörjningen. Vi vill bredda det gröna avdraget med 400 miljoner kronor per år för energi­effektivisering, till exempel genom att installera värmeväxlare för hus uppvärmda med direktverkande el, och för att byta återstående oljepannor mot effektiv modern fossilfri teknologi. Det skapar möjligheter för att kraftigt minska hushållens elanvändning med en potential om 10 TWh till 2030 enligt Energimyndigheten. Totalt minskar detta utsläppen med minst 200 000 ton till 2030. Industrin Den svenska industrin, från grönt stål till grön kemi är världsledande inom klimat­omställningen. För att kunna fortsätta utvecklas behöver den snabbare och enklare tillstånd, bättre infrastruktur och mer billig grön el. För att ytterligare kunna skala upp den gröna industriomställningen behöver också Industriklivet reformeras och få ytterligare medel i stället för att som med regeringens politik få halverade anslag i ett strategiskt läge. Industriklivet ska inte bara stötta forskningsprojekt och traditionell industris klimat­omställning utan även kunna finansiera det nya näringslivet, gröna industriprojekt i alla stadier och gärna i flera skeden under tiden som företaget skalar upp sin verksamhet. Industriklivet bör ha kontinuerliga utlysningar för att företag enklare ska kunna söka ekonomiskt stöd för uppskalning och kommersialisering. Industriklivet har varit framgångsrikt och för varje statlig krona som investerats har näringslivet finansierat med ytterligare tio kronor. Regeringen har minskat anslaget med mer än hälften 2026, medan Centerpartiet både dubblar anslaget för nästa år och dubblerar bemyndigandet från 3,85 mdkr 2027–2033 till 7,5 miljarder för samma period. Fossilfritt flyg Uppbyggnaden av en strategisk reserv av biodrivmedel är också central för att Sverige ska kunna få ett helt fossilfritt inrikesflyg, där flygbränsle kan produceras billigt från svensk skogsråvara. Inrikesflyget är en viktig del av Sveriges sammanhållning, och många delar av Sverige är helt beroende av ett fungerande inrikesflyg. Samtidigt står inrikesflyget för en betydande del av våra klimatpåverkande utsläpp. Centerpartiet vill kombinera klimatansvar med god tillgänglighet i hela landet. Omställningen till fossilfritt flyg kan vara en motor för innovation, gröna investeringar och regional utveckling. Vi vill därför upphandla och tillhandahålla tillräcklig mängd biojetbränsle för att säkerställa ett fossilfritt flyg senast 2030 samt att förbereda flygets infrastruktur både på de enskilda flygplatserna och i den centrala infrastrukturen. Ny grön el – dubbelt så snabbt till en fjärdedel av kostnaden Krisen för försörjningen av grön el pågår alltjämt. Ska vi snabbt få fram ny el kommande år så är det vindkraft, solel, vattenkraft och kraftvärme som har potentialen. Detta framgår tydligt av Centerpartiets nyligen publicerade rapport Ny strategi för Sveriges elförsörjning. Men på grund av regeringens senfärdighet och ovilja har i stort sett hela den tillförseln av ny elproduktion blockerats. I stället för att som regeringen sätta allt hopp till subventionerad kärnkraft som står klar tidigast 2040 menar Centerpartiet att vi genom effekthöjningar och flexiblare användning av befintlig kraft kan täcka ett ökat elbehov och ha det på plats på halva tiden, dubbelt så snabbt till en fjärdedel av priset. Förutom incitamenten och regel­verken för vindkraft, som beskrivits ovan, handlar det om att skala upp kraftvärmen, som är viktig i söder, liksom åtgärder som moderniserar och utökar vattenkraften i norr. Energimyndigheten har tagit fram en fjärrvärme- och kraftvärmestrategi samt potential­rapport som visar att det finns en lönsam utbyggnadspotential på ungefär 800 MW och att ytterligare 1 000 MW sannolikt skulle vara samhällsekonomiskt lönsam, vilket motsvarar närmare två kärnkraftsreaktorer till en kostnad om bara 3–4 miljarder kronor. Genom en teknikneutral ansats får vi ett betydligt mer ansvarsfullt nyttjande av skattebetalarnas pengar än med regeringens ensidiga kärnkraftsplaner. Vi vill också snabbt utreda införandet av en ny flexibilitetsmarknad i form av ett elgarantisystem med effektupphandling. Det skulle täcka upp med produktion från flexibla källor de få timmar om året som ordinarie elsystem inte räcker till och minska de största fluktua­tionerna i elpriset när det inte blåser och solen inte skiner. Det prissätter och ökar lön­samheten i planerbar och flexibel kraftproduktion för att kapa pristopparna. Ersättningen ska kunna gå till befintliga kraftverk som med enkla och kostnadseffektiva medel kan skruva upp produktion i befintliga anläggningar och även innefatta exempelvis gårds­stöd för biogasturbiner. Vindkraften måste frigöras för mer grön el i närtid Sedan vindkraftsutbyggnaden nästan helt stannat av saknar Sverige i hög grad förut­sättningar att i närtid öka produktionen av grön el. Under början av 2025 beställdes inte en enda ny vindkraftsturbin i Sverige. Det är en direkt följd av stoppade tillstånd och kablar till havsbaserad vindkraft. Många kommuner som inte får ersättning för vindkraft på land har lagt in veto mot fortsatt utbyggnad. Dessutom råder stor osäkerhet kring framtiden då en bred politisk energiöverenskommelse saknas. Vindkraftskommuner måste få vindkraftsskatten permanent och långsiktigt återförd Vindkraft på land har blockerats i väntan på den utlovade ersättning till närboende som föreslogs i regeringens utredning Värdet av vinden (SOU 2023:18) om återföring av fastighetsskatten på vindkraft till kommunerna. Utredningens förslag ska efter ett års fördröjning eventuellt genomföras, även om någon proposition fortfarande inte presenterats för riksdagen. Överföringen av fastighetsskatten kommer dock endast ske till del, och i form av ett tillfälligt bidrag och inte en permanent ersättning. I väntan på en långsiktig ersättning har under 2025 hela 26 av 29 vindkraftsprojekt stoppats. Inte heller har något stöd ännu betalats ut, utan det kommer dröja till någon gång under 2026. Stödet riskerar dessutom att fastna i invecklad byråkrati. Därför menar Center­partiet att fastighetsskatten på vindkraftsel måste föras till kommunerna långsiktigt och fullständigt, som i Finland och Norge, inte skickas som del av ett riktat statsbidrag. Kablar till havsvindkraften De planerade vindkraftsparker långt ute till havs, som ska fördubbla den svenska elproduktionen, har även de blockerats av regeringens förbud mot att finansiera anslutningar till havsvinden. Som en följd av stoppet för kablarna meddelade förra året Vattenfall att man inte bygger Kriegers Flak, en vindkraftspark som hade kunnat leverera el till en halv miljon sydsvenska hushåll. Nu väntar högre elpriser, och tusentals jobb hotas enligt Sydsvenska handelskammaren. Regeringen är bakbunden av Tidöavtalets förbud mot att använda Svenska Kraftnäts flaskhalsintäkter, som just ska användas till att bygga överföring och anslutningar som minskar regionala flaskhalsar. Centerpartiet avsätter därför utrymme i budgeten för detta i väntan på ett annat beslut kring flaskhalsintäkterna, så att kablarna byggs och hushåll och företag i södra Sverige får den elproduktion de behöver. Lagring och solskatt Energiskatten på lagrad el behöver slopas eftersom den innebär att elen dubbelbeskattas. Elen skattas vid inmatning samt vid uttag efter lagring. Incitamenten för att investera i och använda batterilager för att jämna ut sin elkonsumtion stärks av att slopa skatten på batterilagring. Det leder till att investeringarna blir mer lönsamma, elnätet stärks, effekt­brist motverkas och elkostnaderna blir lägre för både företag och hushåll. Dessutom påskyndas den gröna omställningen eftersom batterier är en nyckelkomponent för att hantera den intermittenta produktionen från sol- och vindkraft. Genom att kunna lagra energin när det blåser mycket eller solen skiner, och använda den senare, blir förnybar energi en mer pålitlig och planerbar resurs. Detta är också ett sätt att gynna de som i dag producerar solel och säljer ut på marknaden, som från och med 2026 kommer ha högre skatt på sin egenproducerade el till följd av att regeringen avskaffar den så kallade 60‑öringen utan att ersätta den med något annat system för att premiera decentraliserad elproduktion, vilket vi i Centerpartiet är mycket kritiska till. Bättre kollektivtrafik för klimatet Svensk kollektivtrafik har haft tuffa år efter pandemin, eftersom mer hemarbete lett till att trycket på kollektivtrafiken minskat. Dessutom har viktiga reformer för kollektiv­trafikens attraktivitet uteblivit, exempelvis ett förändrat reseavdrag som skulle gynna klimatsmarta transporter. Centerpartiet vill därför bredda trängselskatterna i städerna för att kunna stärka kollektivtrafiken och få färre att använda bilar i storstäder med konsekvenser för klimatet och för luftkvaliteten. Genom ökade trängselavgifter kan städerna öka sin finansiering till kollektivtrafiken. Detta för att förbättra tillgängligheten i kollektivtrafiken och få fler att välja ett kollektivt färdmedel. Klimatplan för Sverige Sverige har en kris i klimatpolitiken där vår roll som föredöme hotas av missade klimatmål och snabbt ökande utsläpp. Därför presenterar Centerpartiet en klimatplan för att nå utsläppsmålen fram till 2030. Sverige missar enligt regeringens budgetproposition samtliga klimatmål, inte minst de som är till år 2030. Vissa av målen följer direkt av beslut på EU-nivå, såsom ESR-åtagandet (Effort Sharing Regulation), medan andra är beslutade i Sveriges riksdag, med det svenska etappmålet som ett särskilt viktigt mål för de svenska utsläppen. Enligt regeringens budgetproposition missas samtliga klimatmål, och det viktiga ESR-målet med 4,3 miljoner ton, efter kraftiga utsläppsökningar under 2024 men det finns endast åtgärder för att få ned utsläppen på 0,4 miljoner ton fram­över. Centerpartiet menar att målen går att nå som utlovat och att det handlar om framför allt tre delar: bilarna, boendet och basindustrin. Bilarna. Det är utsläppen från biltrafiken som rusat mest, där både elbilsbonusen och reduktionsplikten avskaffats av Tidöregeringen utan att ersättas med andra klimatför­bättrande åtgärder, vilket lett till att fossilt bränsle åter börjat dominera både körande och försäljning av nya bilar. Hushållen måste få möjligheter att byta bränsle och bil till klimatsmarta och billigare alternativ. Med en bonus och miljöleasing som sänker kostnaden för att byta och leasa en miljöbil till 1 500 kronor per månad kan minst 500 000 hushåll minska utsläppen. Detta minskar utsläppen till 2030 med minst 2,7 miljoner ton. Vi vill samtidigt ge fler en chans att byta bränsle genom att bygga upp en strategisk reserv av biobränsle från skogsråvara, där staten förhandlar upp volymen och ned priset, med den metod som föreslogs i Bioekonomiutredningen. Det förväntas ge en utsläppsminskning på nära 6 miljoner ton till 2030. Boendet. Ett breddat grönt avdrag för energieffektivisering som gör att fler exempelvis kan byta direktverkande eluppvärmning mot värmepumpar och de sista oljepannorna kan skrotas i utbyte mot billigare effektivare uppvärmning. Det sparar energi, pengar och utsläpp och kan minska utsläppen med minst 200 000 ton till 2030. Industrin. Industrin är inte en del av ESR-sektorn men förtjänar ändå betydligt mer fokus från regeringen för att bli ledande i den gröna omställningen. Här kommer Centerpartiet fördubbla Industriklivet och bredda det till fler gröna innovationer, vilket kan ge utsläppsminskningar om 10–12 miljoner ton till 2045 (långsiktigt) och betydande reduktioner redan på 2030-talet. Totalt kan utsläppen minskas med 7,5 miljoner ton fram till 2030 enligt ESR och både ESR-målet och det svenska etappmålet för samma år nås med god marginal. Sverige kan bli ett miljö- och klimatföredöme igen Sverige har en ambitiös miljölagstiftning, men den bygger i flera hänseenden på gamla sanningar och föråldrade strukturer. Regelverken behöver ses över i ljuset av dagens samhällsstrukturer och nya tekniska landvinningar. Det som vi tidigare betraktade som avfall måste ses som en tillgång. Samhällskritiska anläggningar som vattenreningsverk behöver omvandlas till resursverk som i högre grad sluter kretsloppen. Som ett av världens mest innovativa länder har Sverige goda möjligheter att ta en global ledarroll i denna omställning. Sverige ska gå före, visa vägen och återigen bli ett miljö- och klimatföredöme för resten av världen. För att bryta den negativa utvecklingen föreslår Centerpartiet kraftfulla satsningar för att bevara och restaurera den biologiska mångfalden och Sveriges naturliga rikedom. Landets redan skyddade områden, såväl på land som till havs, behöver förvaltas bättre och dess livskraftiga ekosystem måste säkerställas. Känsliga områden som har för­orenats genom mänsklig aktivitet ska saneras och återställas, ett långsiktigt arbete som måste intensifieras. Särskilt prioriterat är områden och vattentäkter som har konta­minerats av PFAS. Övergödningen av våra hav måste förebyggas genom kraftfullare insatser både vid utsläppskällan och direkt i haven. Invasiva främmande arter måste bekämpas mer aktivt och med mer inkludering av hela samhället. Därför vill Centerpartiet se att resurserna för detta ökar kraftfullt och i vår budget uppgår anslagen för olika typer av åtgärder för värdefull natur till den största hittills jämfört med budgetarna historiskt. Centerpartiet vill se en större mångfald av aktörer involverade i arbetet med att förvalta och återställa våra naturliga ekosystem. Den enskilde markägaren som bedriver sin näringsverksamhet inom lantbruket eller längs kusten har en nyckelroll att spela för att minska övergödningen, den enskilde skogsägaren spelar en avgörande roll för att främja artrikedomen i våra skogar, och på hushållsnivå finns det många som vill och kan bidra till vår gemensamma miljö, bara för att nämna några exempel. Sammantaget behövs det fler ekonomiska incitament, mer samverkan och mindre pekpinnar från myndigheterna för att åstadkomma en effektiv naturvård. Att koppla in allmänheten och civilsamhället är viktigt för att skapa en större lokal acceptans och ett engagemang i frågan från yngre generationer. Håll Sverige Rent Håll Sverige Rent gör enorma insatser för att minska nedskräpningen i alla delar av Sverige och leder ett antal viktiga projekt som till exempel minskar mängden plast och annat skräp i haven varje dag. Exempelvis leder Håll Sverige Rent projektet Re:Fish som bidrar till att rensa grunda bottnar i Östersjön från fiskeredskap som spökgarn. Tyvärr har regeringen i de senaste två budgetarna successivt skurit bort det verksam­hetsstöd som tidigare gått till Håll Sverige Rent. I budgeten för 2026 finns endast en symbolisk mindre summa för “miljöorganisationer”. I vårt alternativ återställer vi hela grundstödet till Håll Sverige Rent som både håller rent och snyggt, minskar belastningen på miljön och bidrar till folkbildning och engagemang hos unga, samtidigt som vi bibehåller stödet till övriga viktiga miljöorganisationer. Det behövs ett textilkliv Sverige saknar i dag infrastruktur och teknik för återvinning av textilier. Vid årsskiftet blev det förbjudet att slänga textilier i hushållssoporna, och ansvaret för insamlingen ligger på kommunerna. Konsekvenserna av detta har bland annat blivit att många kommuner skickar stora mängder textilavfall till Litauen där en stor del trasiga kläder bränns upp, något som också sker i Sverige. I det långa loppet riskerar vi att förtroendet för avfallshantering och återvinning i Sverige tar skada, vilket i förlängningen kan leda till att människor slutar sortera sitt avfall överhuvudtaget. Det pågår ett arbete i EU för att införa ett producentansvar för textilier vilket skulle innebära att de som säljer nya kläder blir tvungna att bygga upp den infrastruktur som i dag saknas. Detta kan dock ta lång tid och bättre hantering av textilavfallet behövs mycket tidigare än så. I väntan på ett sådant producentansvar behövs ett nationellt stöd till innovation för textilåtervinning och uppskalning av mindre återvinningsprojekt som redan finns. Det finns tekniska utmaningar för textilåtervinning kring bland annat nya återvinningstekniker och metod­utveckling för automatiserad sortering av textilier. Dessa typer av innovation ska vara möjlig att söka innovationsstöd för genom det som Centerpartiet kallar Textilklivet och avsätter medel för i budgeten från 2026. Höjt tempo i klimatanpassningsåtgärderna Hela samhället påverkas av det förändrade klimatet. Under lång tid har det blivit tydligt för alla och envar att vårt moderna samhälle är sårbart för konsekvenserna av ett allt varmare klimat med enorma skogsbränder, skyfall, smältande isar och värmeböljor som följd. Det innebär att vi behöver vidta åtgärder för att anpassa alla delar av vårt sam­hälle: samhällsplanering, vatten och avlopp, energiförsörjning, skogsbruk och jordbruk, industrier och besöksnäring med mera. Ur ett beredskapsperspektiv handlar det inte bara om infrastrukturen utan också om att uthålligheten stärks och att tillgången på reserv­vattentäkter, nödvatten, reservkraft och andra kritiska resurser såsom kemikalier för rening finns så att dricksvattenproduktionen kan fortsätta även under störda för­hållanden. Stigande medeltemperaturer och de senaste årens återkommande väder­extremer med såväl svår torka som kraftiga översvämningar visar på klimatför­ändringarnas påverkan. För att hantera detta måste också det svenska jordbruket intensifiera sina anpassningsåtgärder. Med en aktiv politik för klimatanpassning kan vi förhindra stora produktionsbortfall. Det kräver inte minst kraftfulla och långsiktiga åtgärder för en säkrare och jämnare vattentillgång under växtsäsongen. Rent vatten både idag och i framtiden Sveriges vattendrag och kuster påverkas precis som alla andra av de globala klimat­förändringarna. Utsläpp, spridning av kemikalier liksom nedskräpning och övergödning av Östersjön och sjöar runtom i landet riskerar vår och ekosystemens tillgång på rent vatten. Samtidigt står vatten- och avloppsinfrastrukturen i Sverige inför stora investeringar framöver för att underhålla de rör och reningsverk som finns, men också för att utveckla och bygga nytt. Centerpartiet vill därför ha dubblerade satsningar på de insatser som idag finns i Livsmedelsverkets stöd till “nödvatten”, för att hjälpa kommuner i hanteringen av vatten vid kriser, och se till så att även kommunala bolag kan ta del av pengarna. Vi vill också stärka innovationen kring rening av PFAS som är ett stort och växande problem där reningsverk runt om i landet behöver investera mer. Investera i välfärd, infrastruktur och beredskap i hela landet Skillnaderna inom Sverige vad gäller välfärd och infrastruktur är idag oacceptabelt stora. Pojkar i små skolor på landsbygden kan ha hälften så stor chans som i städerna att gå vidare till gymnasiet. Dödligheten i behandlingsbara sjukdomar är dubbelt så hög i glesa landsbygdskommuner som i storstäder. På många platser på den svenska lands­bygden betalar man bland de högsta skatterna, men har bland den sämsta vården, skolan, vägarna och järnvägar. Det är också en omöjlig situation i det nya säkerhets­politiska läge som Sverige befinner sig och där beredskapen måste finnas inom exempelvis vården, för transporter och för självförsörjning av livsmedel i hela Sverige i händelse av kris eller krig. Här måste utvecklingen vändas, och Centerpartiet föreslår att mer läggs på väl­färdens kärna, skola, vård och omsorg, och på infrastruktur i hela landet. Det måste investeras 50 miljarder i den svenska landsbygden nästa mandatperiod för att råda bot på orättvisorna i det offentliga åtagandet. Skola utan geografiska orättvisor Skolresultaten skiljer sig kraftigt åt mellan olika delar av landet. Elever i städer och innerstadsområden klarar sig generellt sett mycket bättre än elever i glesbygds­kommuner och framförallt bättre än i många utsatta områden. Enligt Timss, som mäter elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap, kan det skilja uppemot två års inlärning mellan elever i storstadsområden och elever i glesbygd. För flera utanför­skapsområden kan det skilja uppemot fyra år. Den här geografiska orättvisan drabbar de barn och unga som växer upp i glesbygd och i utsatta områden, men den äventyrar också hela Sveriges framtid om generationer av unga i delar av landet inte ges förutsättningar att bidra fullt ut och finna sig tillrätta på arbetsmarknaden. För att komma tillrätta med den här geografiska orättvisan måste alla Sveriges skolor ge varje elev chansen att lyckas utifrån sin egen förmåga. De måste kompensera för ojämlikheter och skapa möjligheter för klassresor. Så ser det dessvärre inte ut i dag. I våras gick närmare 20 000 elever ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Det motsvarar cirka var sjätte elev, vilket är unikt ur ett internationellt perspektiv. Andelen elever som lämnar grundskolan utan godkända betyg är högre i glesbygdskommuner och i utsatta områden. Nämnas kan att Sverige har tio gånger fler elever som lämnar grundskolan utan behörighet än Norge och Danmark, vars Pisaresultat är i nivå med Sveriges. Dessutom lämnar var femte elev gymnasiet med ofullständiga betyg. De utslagna eleverna har svårare att få jobb – arbetslösheten för de som inte har en gymnasieexamen är fyra gånger så hög som för de som har klarat gymnasiet. För att möta utslagningen vill Centerpartiet drastiskt höja kompetensen om NPF och börja föra statistik över NPF i skolan och skjuter till medel för detta i budgeten. De totala resurserna till skolan har under de senaste åren minskat i reala termer och många kommuner har en mycket tuff ekonomisk situation. Detta har lett till besparingar på just de lärare som skulle kunna bidra till att vända utvecklingen. Samtidigt har elev­kullarna, inte minst på högstadiet och gymnasiet, minskat kraftigt på många ställen. Det hade kunnat leda till minskade klasser och mer tid för eleverna, men pressade av inflationskrisen har många kommuner tvingats stänga skolor och säga upp personal. Ytterligare ett problem är att en mycket stor andel, långt över 10 miljarder kronor, av de statliga bidragen till kommunerna för skolan är riktade, vilket innebär att de kommer med omfattande byråkrati och är svåra att söka, i synnerhet för små kommuner. Det är också orimligt att kostnader för olika bidrag, transfereringar, är avsevärt högre i statens budget än satsningarna på utbildning. Centerpartiet föreslår i denna budgetmotion att skolan får de ordentliga investeringar som den behöver och förtjänar, med ett kraftfullt sektorsbidrag på sammanlagt nästan 20 miljarder kronor för nästa år. Totalt satsar Centerpartiet 3,3 miljarder mer på skolan än regeringen. Ett rekordstort sektorsbidrag för skolan Sektorsbidraget har flera syften. Dels ska sektorsbidraget svara mot målet om att halvera den höga utslagningen på vägen till gymnasiet, där var sjätte elev, eller nästan 20 000 tonåringar, varje år lämnar grundskolan utan fullständiga betyg, och utan möjlighet att gå vidare till gymnasiet. Antalet elever som slås ut bör halveras, till högst var tionde elev, så att det kommer ner på nivå med jämförbara länder i västvärlden. För detta krävs fler, inte färre, behöriga lärare som hjälper eleverna att klara kunskapsmålen. Det krävs personal i elevhälsan som kan stötta elever i allt vid sidan av själva undervisningen. Det krävs också fler och mer erfarna studievägledare som kan peka ut yrkeslinjer som ett alternativ att sträva efter, en väg som ofta leder till välbetalda jobb. Slutligen behöver kvaliteten och attraktiviteten på dessa yrkeslinjer stärkas genom mindre klasser, högre lärartäthet och bättre kontakter med näringsliv och offentlig verksamhet som leder till bättre praktik. Behöriga lärare i alla skolor Om vi ska kunna utradera de geografiska orättvisorna i skolan måste vi utradera de geografiska skillnaderna när det kommer till behöriga lärare. Idag är 6 av 10 lärare behöriga på landsbygden, medan 8 av 10 är behöriga i de större städerna. Forskning visar att lärares behörighet har stor betydelse för elevernas förutsättningar att klara skolan, och därför måste dessa skillnader utraderas. Vi vill att alla obehöriga lärare som idag jobbar i skolan ska vara behöriga om tio år. Det är ett radikalt förslag, men det är helt nödvändigt för att vi ska utradera de geografiska orättvisorna i skolan. Satsningen omfattar 1 miljard per år initialt för att täcka upp till 100 000 av kostnaderna som huvudmännen står med när läraren vidareutbildas. Det omfattar såväl kostnader för lärares utbildningsinsatser, som vikariekostnader för nuvarande arbetsplats och lärares löner under utbildningstiden, samt för att utöka lärcentrum, med cirka 50 stycken i hela landet, och utbildningscentrum så att lärare kan vidareutbildas i närheten av sitt nuvarande arbete. Bättre och mer attraktiv lärarutbildning Centralt för att få in fler högpresterande lärare i yrket är också att förbättra lärar­utbildningen. I Centerpartiets budgetmotion vill vi därför rikta särskilda medel för att höja kvaliteten på lärarutbildningen, stärka den verksamhetsförlagda utbildningen, samt skala upp det fortfarande mycket blygsamma programmet Teach for Sweden för att locka många fler unga professionella inom andra yrkesgrupper att pröva på och byta till läraryrket. Intensiv svenska för att fixa integrationen redan i skolan Slutligen vill Centerpartiet inom ramen för en starkare integrationspolitik erbjuda intensiv svenska med utökade studietimmar i veckan, intensivundervisning, och särskilda satsningar för elever som behöver komma ikapp och förbi i svenska språket. Med denna kraftfulla satsning kan skolan också stå stark och mobilisera många vuxna för att mota den förödande vågen i Sverige av rekrytering, även tvångsrekrytering, av skolbarn och ungdomar in i grov kriminalitet. Skolan måste på alla plan svara mot polisens och socialtjänstens vädjan om att skolan ska kunna nå fler ungdomar som befinner sig på glid och som ofta även hanterar hårda uppväxtförhållanden och/eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Insatser mot psykisk ohälsa och för en skola för alla Barn och ungas hälsa behöver tas på allvar. Det är alltför många barn som mår dåligt, upplever våld i hemmet, i en relation, eller som utsätts för mobbning. Bland 15–24-åringar och bland män 25–44 år är dessutom självmord den vanligaste dödsorsaken. Enligt Suicid Zero försöker ungefär 5 000 unga människor att ta sitt liv varje år. Tre personer dör varje vecka i suicid. Och vi ser tyvärr en oroande utveckling framförallt i åldersgruppen 10–29 år. Gruppen unga tjejer 10–17 år är idag den grupp som gör flest antal självmordsförsök. Vi måste agera och vi måste agera nu, med förebyggande insatser. Därför vill vi att elevhälsan ska nå ut till allt fler elever. Så att vi kan upptäcka och förebygga och ge fler barn och unga en möjlighet att må bättre. Centerpartiet satsar särskilda resurser för att alla elever i högstadiet ska ha ett elevhälsosamtal till där rätt frågor kan ställas för att hitta de som behöver mer stöd och för att bygga tillit mellan elever och skolans vuxna. Vi ser även att 22 procent av gymnasieelever som har mens stannar hemma från skolan varje gång de blöder, och 14 procent avstår från fysisk aktivitet på grund av mensbesvär. Andra studier visar att över en tredjedel har järnbrist utan att veta om det – faktorer som påverkar hälsa och mående på flera sätt. Det handlar om strukturella brister i samhällets ansvar i att säkra barns och ungas rätt till hälsa och utbildning. Därför vill vi ge Skolverket i uppdrag att rikta insatser mot elevhälsan för att informera och stötta flickor att delta fullt ut i undervisningen under menstruation. Ojämlikheten inom svensk vård är en av de största orättvisorna. Möjligheten för patienten att få en bra vård skiljer sig åt beroende på postnummer. Allra värst är det på landsbygden, där risken för den som är under 80 år att dö i en behandlingsbar sjukdom är dubbelt så stor som i storstaden. Det är helt oacceptabelt. Vården på landsbygden är underfinansierad, regelverken är snåriga och kompetensförsörjningen är särskilt bristfällig. Konsekvensen är sämre medicinska resultat och färre patienter med en fast läkarkontakt i primärvården – trots att behovet är större, med en större andel äldre och grupper med sämre hälsa. Endast 20 procent av landsbygdens invånare har en fast läkare, jämfört med 30 procent i landet som helhet. Vi vet samtidigt att många läkare är positiva till att arbeta eller starta mottagningar på landsbygden, men att det krävs bättre ekonomiska incitament och större möjlighet att påverka arbetssättet. Primärvården stärks, bland annat med en reform för landsbygdsläkare Centerpartiet gör en kraftfull, flerårig och riktad satsning på primärvården med fokus på landsbygden. Vi föreslår en ny vårdform för primärvård på landsbygden, där allmän­läkare, eller vad vi kallar landsbygdsläkare, kan driva små läkarmottagningar där behovet är som störst och där uppdraget anpassas efter de lokala förutsättningar som råder på landsbygden. Regelverket ska samtidigt förenklas och göras mer flexibelt för att möjliggöra små mottagningar med en allmänläkare och en sjuksköterska. En ny vårdform anpassad efter landsbygdens förutsättningar kan öka tillgänglig­heten, förbättra kontinuiteten och minska de geografiska ojämlikheterna i vården. Vi lägger därmed totalt 2 miljarder kronor årligen på att stärka primärvården, med fokus på nya landsbygdsläkare inom ramen för den nya vårdformen för primärvård på lands­bygden. Detta kan ge upp till 1 000 fler läkare per år beroende på hur regionerna fördelar medlen. När mandatperioden nu lider mot sitt slut är det tydligt att regeringen misslyckats med sina löften om utbyggd primärvård, kortare vårdköer och mer tillgänglig och jämlik vård i hela landet. För att bidra till en jämlik vård med kortare kötider och för att stärka patientens möjligheter att söka vård i hela landet satsar vi på en ny nationell jämförelse­tjänst genom att bygga ut 1177. Där ska patienten redan från dag ett kunna välja sin specialistvård utifrån information om väntetider, tillgänglighet och kvalitet. Fler läkare och sjuksköterskor behövs Den största strukturella utmaningen i den svenska vården handlar om kompetens­försörjningen. Med för få allmänläkare stannar omställningen mot primärvården av och patienterna får aldrig tillgång till en egen fast läkarkontakt. Patienterna lider i långa vårdköer i brist på specialistläkare, specialistsjuksköterskor och andra vårdyrken. Antalet allmänläkare behöver fördubblas i Sverige för att möta Socialstyrelsens rikt­värde på 1 100 invånare per allmänläkare. Vårdanalys har särskilt uppgett att det är stor brist på ST-platser, där 42 procent av landsbygdskommunerna saknar ST-tjänster. Centerpartiet lägger därför i budgeten för 2026 även en satsning på kompetens­försörjning om drygt 1 miljard kronor per år för nya ST-läkarplatser i hela landet samt nya utbildningsplatser i grundutbildningen för läkare och sjuksköterskor. Ingen nedskärning på kvinnors hälsa Dagens sjukvård är inte jämställd. Centerpartiet vill stärka vården för kvinnor, som vi vet underbehandlas såväl för flera stora folksjukdomar som för komplikationer i samband med förlossning. Tiden till diagnos när det gäller sjukdomar som drabbar kvinnor kan vara lång, ibland flera år. Det finns också betydande kunskapsluckor om sjukdomar som främst drabbar kvinnor. Detta leder till felbehandlingar, onödigt lidande och höga samhällskostnader i form av bland annat sjukskrivningar. Att säkra en jämställd och jämlik vård är ett av våra grundläggande jämställdhetspolitiska mål. Att då som regeringen gör skära ner på just insatserna för att förstärka kunskaperna inom detta område och på de insatser i praktiken för att råda bot på bristande vårdinsatser för kvinnors hälsa är helt fel. Centerpartiet säkrar resurserna till kvinnovården i vår budget. Investeringar för beredskap Sverige befinner sig sedan en tid i ett nytt säkerhetspolitiskt läge, sedan Ryssland under Vladimir Putins diktatur inlett först en invasion och därefter en fullskalig invasion av ett fredligt demokratiskt grannland och förvandlat fält och städer i centrala Europa till slag­fält och miljoner civila till måltavlor. Sverige måste nu inleda en snabb upprustning av det militära och det civila försvaret, som både visat sig viktiga i Ukrainas försvar. Därför behöver nu beredskapen stärkas på en rad punkter, från infrastruktur och livsmedelsförsörjning till inhemsk drivmedelsproduktion och folkbildning. I stora stycken är det också investeringar som är viktiga för att förbättra förutsättningarna för tillväxten, företagandet och välfärden i hela landet. I juni 2025 enades riksdagens partier om att lånefinansiera en 300 miljarder stor snabb upprustning av det svenska försvaret varav 50 miljarder till det civila försvaret. Centerpartiet vill att inte bara resurserna till det militära försvaret utan även de civila försvarsresurserna används till konkreta insatser så snabbt och kraftfullt som möjligt. Infrastruktur Sveriges infrastruktur har länge varit eftersatt och bortprioriterad, vilket har fått ödesdigra konsekvenser med potthål i vägarna, tåg som inte går i tid och en underhållsskuld som kommer bestå under en lång framtid. Trots regeringens infrastrukturproposition med 1 200 miljarder kommande 12-årsperiod så menar Trafikverket att de endast kan få bukt med 10–15 procent av underhållsskulden på järnväg under samma period. Det är alldeles för dåligt. Centerpartiet vill därför se ett Sverigelyft, en politik som på allvar tar tag i situationen och bidrar till reformer och resurser för att infrastrukturen ska fungera. Ett Sverigelyft är viktigt av flera olika skäl, för att anpassa infrastrukturen till de utmaningar samhället står inför idag. För att privatpersoner ska kunna röra sig obehindrat mellan hem och jobb, för att företag ska kunna få material till sin produktion och för att utveckla svensk turism. Men även för att stärka den civila beredskapen i vårt land. Nu när regeringen har presenterat sin nationella plan för infrastrukturen står vi med facit av regeringens prioriteringar och förmåga att ta itu med behovet av en fungerande infrastruktur. Vi ser att det eftersatta underhållet på järnvägen blir kvar till 2050. Det håller inte utan nu måste investeringarna i en fungerande infrastruktur ta fart. Task force för tågen – beta av eftersatt underhåll Situationen i svensk infrastruktur är inget annat än ett stort misslyckande. Det rapporteras ständigt inte bara om hur resurserna som är avsatta för underhåll och upprustning av järnvägen inte räcker till, utan också om att Trafikverket och andra berörda myndigheter inte förmår att åtgärda det. Samtidigt som det eftersatta underhållet kostar näringslivet och svensk ekonomi miljarder varje år menar regeringen att det inte ska kunna åtgärdas förrän 2050. Bara 10–15 procent av underhållet ska klaras under planperioden fram till 2037. Ofta hänvisas till att det saknas manskap och maskiner för att öka takten i underhållet, men det är en syn som inte delas av leverantörer på området. Centerpartiet vill därför pröva hur långt man kan få fram snabbt och effektivt underhåll, som kan spara miljarder för företag och resenärer per år genom att alla slipper för­seningar och inställda tåg. Vi vill skapa en task force som identifierar och arbetar med att bygga bort de brister på järnvägen som drabbar tågresenärerna mest i form av förseningar, ofta signal- och växelfel. Denna task force ska snabbt kunna vara på plats och på så vis förhindra för­seningar och uppehåll i tågtrafiken som drabbar resenärer och gods. Detta sker utanför ordinarie underhållsplan som offensiva punktinsatser på de platser där flest fel orsakas. Enskilda vägar Varje dag börjar drygt en miljon människor sin arbetsdag vid en enskild väg. Det är därför centralt att de enskilda vägarna och dess vägföreningar har resurser för att kunna ta hand om vägarna på ett ändamålsenligt sätt. Det finns ett stort, uppdämt behov av underhåll på det enskilda vägnätet samtidigt som nya extremväder med skyfall och snabba väderomslag leder till ökade skador som erosion, bortspolade vägbankar och skred. De enskilda vägarna som sköts av samfälligheter är en viktig del i en levande och fungerande landsbygd, de påverkas likt annan infrastruktur också hårt av klimat­förändringarna men har inte resurser för att klara av all den ökade påfrestning som nu sker. Centerpartiet skjuter till 150 miljoner kronor årligen från 2026 och framåt för att satsa på ett ökat så kallat särskilt driftsbidrag till underhållet av enskilda vägar. Center­partiet har även tidigare föreslagit både reformer och resurser för att de enskilda vägarna ska fortsätta utvecklas. Ta tillbaka nattågen Under våren 2025 körde SJ de sista nattågen från Västsverige till Jämtland, nattåg som hade god beläggning och var viktiga för privatpersoner, företag och besöksnäringen i alla de berörda regionerna. Då regeringen inte sköt till de summor för upphandlad trafik som Trafikverket behövde finns inte nattågen mellan Västsverige och Jämtland kvar. Centerpartiet vill återuppta nattågstrafiken från Västsverige till Jämtland. Vi vet att det finns tågsträckor som inte är tillräckligt lönsamma men som ändå fyller en viktig funktion, därför är den upphandlade tågtrafiken av stor vikt. Självförsörjning av mat Det som Centerpartiet länge vetat och kämpat för – att grunden för god beredskap är en lönsam inhemsk livsmedelsproduktion – går nu upp för fler. Tyvärr följer inte agerandet på de påstådda insikterna. Regeringen har presenterat en livsmedelsstrategi “2.0” helt utan nya siffersatta mål för svensk självförsörjning och utan konkreta åtgärder som får ner kostnaderna i produktionsledet och utan reformer som gör skillnad på gårdsnivå. I grunden står dessutom svenskt jordbruk för god djuromsorg, säker mat, öppna landskap, miljöhänsyn och arbetstillfällen. Det hör till de mest ansvarsfulla i världen när det gäller antibiotikaanvändning. Omsorgen om djuren är god och klimatpåverkan låg. Därför måste svensk livsmedelsproduktion öka och för att det ska gå behöver konkurrenskraften stärkas inom hela livsmedelssektorn, från primärproduktion till konsument. Företagens kostnader behöver sänkas, krångliga regler undanröjas och handläggningstiderna kortas. Den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari 2022 understryker behovet av att bygga upp en motståndskraftig svensk livsmedelsproduktion. I dag har Sverige alltför låg självförsörjningsgrad och självförsörjningsförmåga när det gäller livsmedel och vi måste sluta blunda för det faktum att vi för flera av våra vanligaste baslivsmedel och kritiska insatsvaror är beroende av import från andra sidan jorden. Detta förhållande måste förändras om vi vill känna oss trygga med att kunna klara en allvarlig kris eller krig i framtiden. Investera i landsbygden och matproduktionen Vid sidan om lagerhållning, som nu får ökade resurser genom den överenskommelse med riksdagens alla partier där Centerpartiet var särskilt drivande för ökad försörjnings­beredskap, behöver regeringen investera i ett mer robust jordbruk. Svenskt jordbruk behöver bli mindre fossilberoende och beredskapen på gårdsnivå behöver stärkas, så att det finns förutsättningar att klara exempelvis ett längre strömavbrott eller en situation med brist på vatten. Det behöver också skapas förutsättningar att bedriva jordbruk i hela landet, det vill säga även i landets glesbefolkade delar och i landsdelar med sämre odlingsförutsättningar. Centerpartiet vill stärka det nationella investeringsstödet för att åstadkomma detta. Utökad djurvälfärdsersättning Regeringen har avsatt medel i den strategiska planen för att kompensera svenska mjölkproducenter för den svenska beteslagstiftningen. Centerpartiet välkomnar denna budgetsatsning, som vi länge har efterfrågat, och förhoppningen är att även kommissionen ska godkänna den. Regeringen borde även verka för att en motsvarande djurvälfärdsersättning, en dikopeng, ska bli verklighet för svensk nötköttsproduktion. Det behövs fler betande mular i de svenska landskapen och de fyller både en viktig roll för att bevara den biologisk mångfalden och för att upprätthålla den svenska livsmedels­beredskapen. Trots dessa beroenden uppgår den svenska försörjningsgraden på nötkött till endast 58 procent. Ett jordbruksavdrag för stärkt lönsamhet Centerpartiet vill införa ett jordbruksavdrag i syfte att stärka svenskt jordbruks konkurrenskraft och påskynda den gröna omställningen. Förslaget innebär en övergång från dagens system med tillfällig återbetalning av dieselskatt till ett permanent, teknikneutralt skatteavdrag för företag inom jord-, skogs- och vattenbruk. Vi sänker skatten för 95 procent av alla företag som har intäkter från skogs- eller lantbruk. Jordbruksavdraget är mer kraftfullt och långsiktigt än den nuvarande nedsättningen på jordbruksdiesel, som i grunden var en nödåtgärd Centerpartiet satte in för att svenska lantbrukare skulle klara inflationskrisen. Behåll den statliga servicen i hela landet En bra statlig service i hela landet är en grundprincip för Centerpartiet. Därför har Centerpartiet varit drivande i att få till de statliga servicekontor som idag finns på 148 orter runt om i landet. Hela grundtanken med servicekontoren var att runt om i hela landet göra det enklare för invånare och företag att komma i kontakt med myndigheter såsom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Pensionsmyndigheten, Skatteverket och Migrationsverket genom att samla dem under ett och samma tak på många orter runt om i landet. Detta till skillnad från innan, då olika myndigheter hade sina egna kontor och öppettider och i värsta fall dessutom gav motsägelsefulla svar till invånare och företag. Nu vill regeringen avveckla servicen på många orter. Just nu håller 35 av de lokala servicekontoren på att stängas, vilket är fel väg att gå och kommer att leda till väsentligt försämrad statlig service på många platser. Det innebär att en livlina för mindre orter och glesbefolkade bygder rycks undan, både när det gäller service till medborgare och i form av viktiga arbetstillfällen. Centerpartiet satsar på att återställa servicekontorens finansiering. Landsbygden konsekvent underinvesterad, inte minst Gotland En särskild situation för de geografiska orättvisorna finns på Gotland där det har gått så långt att skolan tvingas finansiera vården på ön. Den styrande majoriteten på Gotland verkar beredd att överlåta makten över Gotlands välfärd till regeringen eller till och med till Stockholm. Det är uppenbart att det innebär helt unika förutsättningar att bedriva välfärdsverksamhet på en ö. Det måste den nationella politiken inse och svara upp mot. Centerpartiet har som enda parti nu deklarerat att vi vill se ett särskilt ötillskott för att rädda Gotlands vård, skola och omsorg. I vår budgetmotion inför vi detta skarpt och tillskjuter finansiering för att Gotland ska klara av att erbjuda gotlänningarna den välfärd de, precis som alla andra i Sverige, förtjänar. Som ytterligare bevis på ojämlikheten i Sverige har vi förutsättningarna för att resa till och från Gotland. Boende på en ö med de avstånd som det innebär mellan Gotland och andra delar av Sverige kostar det stora summor för en familj att bara ta sig till fastlandet för att besöka släktingar eller göra en utflykt som överallt annars i landet hade varit oproblematiskt. Trots taknivåer för priserna i avtalen med entreprenören som kör färjetrafiken till Gotland har priserna ökat med 50 procent åren 2017–2024. Enligt granskningar av de faktiska priserna kostar en resa tur och retur för två vuxna, två barn och en bil 3 000 kronor. Det är staten som genom Trafikverket har upphandlat trafiken och därför har staten ett ansvar för att motverka de skenande priserna som försvårar för gotlänningar att leva och bo på ön. Därför anser Centerpartiet att Sverige skyndsamt ska hemställa hos EU-kommissionen om att under 2026, i väntan på nytt avtal som vi hoppas ska leda till långsiktigt lägre prisnivåer, sänka färjepriserna för gotlänningar och avsätter 30 miljoner för detta. Om 30 miljoner kan användas till en prisjustering så skulle det innebära upp till 500 kronor i lägre pris per resa för en familj på fyra. Stärka föreningslivet och civilsamhället Under Tidöregeringen har det svenska civilsamhället, föreningsliv och folkbildning, hamnat på undantag i hela landet. Resurserna har skurits ned, ibland som för folk­bildningen dramatiskt, samtidigt som byråkratin kring fritidskortet svällt utan att leverera resultat för människor i vardagen. För att återupprätta civilsamhällets resurser ökar Centerpartiet resurserna med över 800 miljoner kronor per år. Rädda studieförbunden för vår beredskap Folkbildningen är en helt avgörande resurs som når många av dem som står långt från arbetsmarknaden. Folkbildningen välkomnar alla, oberoende av ålder, bakgrund eller funktionsvariation. I många landsortsområden är folkbildningen dessutom den enda kulturaktören som kan bredda perspektiven. Studieförbunden har exempelvis spelat en avgörande roll för de många ukrainare som kom till Sverige efter Rysslands invasion. Det var här de tog sina första steg för att lära sig svenska genom kurser för nyanlända, samtidigt som de på plats förvärvade kunskap om det samhälle de kommit till. Studie­förbunden kan på många håll i landet också vara den enda som tillhandahåller exempel­vis replokaler för nästa generation av det svenska musikundret. Centerpartiet kommer alltid att verka för att varje krona till studieförbunden används effektivt, samtidigt som vi tydligt står upp för folkbildningens värde, och vi avvisar i vår budget nedmonteringen av folkbildningen. I dessa allvarsamma tider kan folkbildningen spela en särskilt viktig roll för att stärka landets beredskap. Folkbildningen har människors förtroende, ett lokalt kontaktnät och upparbetade metoder som bygger på delaktighet, dialog och gemensamt lärande. Genom att använda allt detta för en större satsning på folkbildningen inriktad på beredskap kan tiotusentals svenskar stärkas inom första hjälpen, cyberförsvar, hemberedskap med mera. För detta avsätter Centerpartiet särskilda medel. Infrastruktur är inte bara vägar, räls och kablar utan civilsamhällets infrastruktur är mötesplatser och platser för kultur, idrott och demokrati i praktiken. Byalag som fixar aktiviteter för sin bygd, idrottsföreningar som ordnar cuper för barn och ungdomar eller trygghetsmöten i Folkets hus, som några exempel. Centerpartiet föreslår i budget­motionen särskilda satsningar på samlingslokaler, bygdegårdar och idrottsanläggningar. Idrotts- och friluftsliv tillgängligt för alla Idrott spelar en viktig roll inte minst för lokal sammanhållning och engagemang, för en lyckad integration och som en gemensam arena på tvärs av socioekonomiska skillnader. Idrotten handlar både om bredden och spetsen, där de båda delarna stärker varandra. Centerpartiet skjuter till medel för att flera ska kunna idrotta – barn och unga, personer med sämre tillgång till medel för idrott i exempelvis utsatta områden, samt personer med funktionsnedsättning som i dag idrottar i lägre utsträckning än andra – men också för att ge fler möjlighet att satsa på idrotten fullt ut i en elitsatsning. Friluftslivet stärker såväl hälsa och gemenskap som beredskap. När fler får tillgång till natur och vandrings­leder får vi ett friskare, tryggare och robustare samhälle. Därför satsar Centerpartiet också på ökat stöd till friluftsorganisationer. Tryggheten måste återupprättas för alla Resurser för en polis som är på plats i vardagen Sverige befinner sig i ett allvarligt läge med en grov organiserad brottslighet på fram­marsch. Det behövs kraftfulla åtgärder för att bekämpa detta. De historiskt stora resurs­förstärkningar till rättsväsendet som görs är nödvändiga. Dessa ökade resurser går till att kunna bekämpa den grova organiserade brottsligheten men även till att bekämpa våld mot kvinnor och barn och det stora antalet brott, mängdbrott och vardagsbrott, där småföretagare ofta är de mest utsatta. Resursökningarna har dock hittills inte givit tillräckliga resultat. Därför föreslår Centerpartiet att medel omfördelas inom Polismyndigheten, så att grunduppdraget – inklusive hanteringen av våldet mot kvinnor och barn samt mängdbrotten och att det ska vara en närvarande polis i hela landet – kan genomföras. För detta avsätter vi särskilt 500 miljoner kronor. Nödvändigheten av detta är extra tydlig när stängning av för allmänheten öppna polisreceptioner sker i flera kommuner i landet och polisen inte syns närvarande på gatan i många utsatta områden. Med en politik för att bryta utanförskap och fler i jobb, inte minst unga, kan mycket av den grova organiserade brottslighetens möjlighet att rekrytera unga motverkas. I regeringens skrivelse Barriärer mot brott – en social­preventiv strategi mot kriminella nätverk slås fast att av de mest angelägna åtgärds­områdena för det breda brottsförebyggande arbetet är nummer ett “att motverka passivitet och utanförskap genom tydliga incitament för arbete och företagsamhet”. Insatser för att bryta arbetslöshet bland unga och utsatta, och mer resurser till skolan och skolhälsan är därför centrala även för att bekämpa gängkriminaliteten. Inrätta ett kraftfullt Ekokrim Ekonomisk brottslighet är intimt förknippad med den grova och våldsamma organiserade kriminaliteten. För att komma åt det stora pengaflödet till gängen och deras uppdragsgivare måste ett särskilt fokus riktas mot just detta. En myndighet som har till uppdrag att bekämpa denna brottslighet måste ha förutsättningar att på egen hand sätta ihop utredningsteam med rätt kunskaper och kompetens på området. Därför behöver en ny spetsmyndighet växa fram ur nuvarande EBM och bli ett Ekokrim, med möjlighet att rekrytera och utbilda sin egen personal och som får de befogenheter som krävs för att självständigt kunna utreda och lagföra brottsligheten inom sitt område. Ett stärkt brottsförebyggande arbete, som utgår från en myndighet med specialistkompetens på området, är nödvändigt för att snabbt sprida kunskap till de myndigheter, kommuner och organisationer som riskerar att drabbas. För att genomföra allt detta föreslår Centerpartiet att ett Ekokrim med spetskompetens som slår mot korruption, ekobrott och miljöbrott, skapas från och med 2026 med resurser från dagens Ekobrotts­myndighet, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten samt en viss ytterligare resursförstärkning. Arbetet påbörjas under 2026 men är helt genomfört till 2027. Förebyggande insatser så att kampen mot brottsligheten inte är halv och haltande Kampen mot den organiserade brottsligheten är halv och haltande så länge som inte socialtjänst och skola får resurser att snabbt fånga upp de ungdomar och barn som idag på kort tid glider in i tung kriminalitet. Vid varje nytt spektakulärt dåd upprepar polisen vädjan om att övriga delar av samhället ska stärkas, inte minst skolan, som möter ungdomarna i vardagen. Det är ett viktigt skäl till att denna budgetmotion lägger en mycket stor satsning på att stärka skolan och minska utslagningen där, samt att minska kostnaderna att anställa unga till ingångslöner i feriejobb. I Centerpartiets budgetmotion föreslås en stor satsning på ett större antal vuxna, både fältarbetare och frivilliga, som med stöd av polisen rör sig i utsatta områden för att mycket proaktivt fånga upp ungdomar och erbjuda dem organiserade fritidsaktiviteter och extrajobb, en metod som haft framgång i Danmark och lokalt i Sverige. Vi vill också ytterligare förstärka satsningarna på medarbetare i socialtjänsten som behöver bli fler och behöver kompletterande utbildning, med fokus på utvalda metoder baserade på evidens, eftersom de idag i allt högre grad konfronteras med svåra uppgifter i kontakt med familjer i kris. Det handlar om föräldrar som behöver stöd för att kunna stödja små barn med antisociala beteenden och där föräldrar behöver stöd för att kontrollera sina barns kriminella beteende. Vi måste i ett mycket tidigare skede fånga upp dessa föräldrar och barn. En grogrund för senare kriminalitet och ohälsa är avsaknaden av en säker och trygg uppväxt, fri från våld. Våldet kan ta många former – fysiskt, psykiskt, sexuellt, heders­relaterat, eller att barn bevittnar våld i hemmet. Det lämnar djupa spår och påverkar barns hälsa, utveckling och framtid. Centerpartiet vill se en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Strategin ska utgå från barnets perspektiv och behov i centrum, särskilt barns våldsutsatthet i hemmiljö inklusive hedersrelaterat våld och förtryck. Vi vill även se ett evidensbaserat nationellt traumascreeningprogram för att upptäcka våld och trauma mot barn, som ska genomföras vid regelbundna hållpunkter under barnets uppväxt, exempelvis på barnavårdscentralen (BVC) eller vid hälsounder­sökningar i grundskolan. Syftet är att tidigt identifiera utsatthet och möjliggöra snabba insatser som traumabehandling, stöd från socialtjänst och skyddade boenden. Parallellt behöver personal inom hälso- och sjukvård, skola och socialtjänst få utbildning och kompetens i trauma och traumamedveten omsorg. För att nå fler barn och unga vill vi även utöka hembesöksprogrammen, där BVC ska arbeta tillsammans med socialtjänsten för att fånga upp våld, utsatthet eller riskfaktorer i hemmet. Detta behöver göras i hela landet. Inget barn ska glömmas bort. Stopp för återfall i nya våldsdåd Samhällets vård och tvångsvård av barn och unga har fortsatt stora brister, vad gäller såväl kvalitet som trygghet. De missförhållanden som råder på Statens institutions­styrelse måste omedelbart upphöra. Kontrollen och tillsynen av HVB-hem behöver skärpas, vårdens och behandlingens kvalitet måste öka och tillsynsmyndigheter som Ivo behöver får stärka resurser och befogenheter. Frihetsberövade barn och unga dömda till sluten ungdomsvård har ofta omfattande behov, kopplat till såväl psykisk ohälsa, missbruk, bristande skolgång som kriminalitet. Komplexiteten och utsattheten för barnen är stor, även efter placeringen. Trots detta är eftervården ofta otillräcklig. En betydande andel återfaller i brott kort efter att verkställigheten avslutats. Vi föreslår därför ett nationellt utslussningsprogram för frihetsberövade barn och unga, med syfte att minska återfallsrisken för brott och stärka återanpassningen till samhället. Mäns våld mot kvinnor måste stoppas Centerpartiet ser ett stort behov av ett mer sammanhållet stöd till våldsutsatta kvinnor. Parallellt med skjutningarna och sprängningarna i Sverige pågår en annan våldsepidemi som under perioder skördar lika många offer som det som fyller rubriker och nyhets­sändningar: mäns våld mot kvinnor, ofta i hemmet. Det är årligen alltför många kvinnor som förlorar sitt liv på grund av detta våld. I Sverige lever idag 35 000 personer i Sverige med skyddade personuppgifter. Drygt 40 procent av dessa uppger att de hade skyddsskäl på grund av hot och våld i nära relation och knappt en tiondel på grund av hedersrelaterat hot och våld, enligt under­sökning från Skatteverket år 2022. Att leva med skyddade personuppgifter kan få omfattande konsekvenser på livets alla områden och påverkar inte minst människors livsutrymme och friheten. För personer med skyddade personuppgifter kan helt vanliga vardagliga situationer innebära stora säkerhetsrisker. Därför är det extra allvarligt att myndigheter och till och med rättssystemet röjer uppgifter gång på gång. Riksrevisionen har konstaterat i sin rapport 2024 att staten inte gör tillräckligt för att skydda hotade personer. Skadestånd kan sökas av Justitiekanslern, men det görs i väldigt liten utsträckning. Att skyddade personuppgifter röjs får stora konsekvenser för den som lever gömd. Därför vill Centerpartiet att ett automatiskt skadestånd ska betalas ut till den som får sin identitet röjd av myndigheter. Lämnaprogram mot våld i hemmet och exitprogram från prostitution Många av de värsta konsekvenserna av detta våld mot kvinnor beror på svårigheter att hitta bostad och att ta sig ur ett ekonomiskt beroende. Detta medför problem för många kvinnor som vill lämna en destruktiv och våldsam relation. Centerpartiet vill därför tillföra 100 miljoner kronor till anslaget som gäller bidrag till brottsförebyggande arbete. I denna satsning ingår ett program med lämnapeng som ska ge våldsutsatta kvinnor ett samordnat stöd och ekonomisk trygghet när de ska lämna en farlig relation, ett läge där kvinnor ofta blir inte bara fysiskt utan även ekonomiskt utsatta. Sverige bör också ha ett välfungerande exitprogram som erbjuder en trygg och pålitlig väg ut för unga kvinnor som utsätts för sexuell exploatering och hamnat i prostitution i Sverige och som ofta tillhör de allra mest utsatta individerna i vårt land. Skyddade boenden Ett år har gått sedan reformen om skyddat boende trädde i kraft. Reformen syftade till att stärka rättigheterna för våldsutsatta personer, inklusive barn, som vistas i skyddade boenden. Även om intentionen med lagstiftningen var mycket god är signalerna tydliga – färre medföljande barn kommer nu till skyddade boenden och flera skyddade boenden har stängt igen. Tillgången på skydd för de som är utsatta för våld har minskat markant. Detta måste tas på största allvar. Statskontoret följer upp tillämpningen av lagstiftningen, men Centerpartiet menar att tillgången på skydd inte kan vänta. Därför vill vi se att staten tar större ansvar i att säkra tillgången på skyddade boenden i hela landet. Säkerhet Ställda inför det nya säkerhetspolitiska läget med ett pågående storkrig i Europa och en allt mer hotfull rysk regim har Centerpartiet förordat en ökning av försvarsanslagen. Strax före sommaren kom också riksdagens samtliga partier överens om en ökning av anslagen till Natos nya utgiftsmål på 3,5 procent av BNP årligen senast 2032, med ytterligare 1,5 procent till bredare försvarsrelaterade investeringar. Dessa nya mål ska nås. Här har samtliga partier också skrivit under på att 50 miljarder av de 300 miljarder som beräknas behöva lånas för att nå den nya målnivån ska gå till det civila försvaret. Centerpartiet var särskilt drivande för att den ökade ambitionsnivån för det civila försvaret skulle komma på plats. Stödet till Ukraina måste upp till en procent av BNP per år Tre och ett halvt år efter att Ryssland inlett sin fullskaliga invasion står Ukraina fort­farande starkt i sin kamp för självständighet, demokrati. Ett krig de också utkämpar för hela Europas frihet. Sedan USA under Trumpadministrationen minskat sitt stöd växer dock behovet av att Europa och Sverige visar ledarskap. Ukraina behöver vårt stöd i form av mer och tyngre vapen. De behöver ekonomiskt stöd till att fortsätta bygga upp sin egen vapenindustri som nu står för mer än hälften av alla de vapen Ukraina använder, men där potential finns att öka produktionen ytterligare med hundratals miljarder kronor, och där Danmark och därefter Sverige bidragit med ökande finansiering. Ukraina behöver också stöd för att klara att finansiera sin budget, där underskotten, trots en välfungerande ekonomi och export, för 2026 väntas uppgå till över 800 miljarder kronor. Allt detta kräver att länder som Sverige, som har goda statsfinanser och ett starkt intresse av att Ukraina vinner kriget, går före i sitt stöd till Ukraina. Enligt den uppgörelse som nåddes av finansieringen av upprustningen av det militära och civila försvaret mellan alla riksdagens partier inför toppmötet i Haag i juni, ligger nu all finansiering av stöd till Ukraina utanför budgetramverket. Men regeringens ramar för biståndet begränsar fortfarande insatserna, som förblir under en procent av BNP för innevarande år, och betydligt lägre för 2026 och 2027. Centerpartiet vill att Sverige höjer stödet till Ukraina till över en procent av BNP per år, på en nivå om minst 75 miljarder per år. Det måste ske nu eftersom behovet är nu. Därtill vill Centerpartiet att allt bistånd, civilt och militärt, läggs utanför biståndsbudgeten och inte begränsas av, eller tränger ut, biståndsinsatser i andra delar av världen. Sverige kan ta emot 5 000 kvotflyktingar per år Fler människor än någonsin befinner sig på flykt och då väljer regeringen att säga nej till de allra mest utsatta flyktingarna. Det behövs ordning och reda i mottagandet, och en integrationspolitik som sätter krav och skapar möjligheter för människor. I vår budget visar vi att vi både har råd med en effektiv integrationspolitik och möjlighet att ta emot 5 000 kvotflyktingar – de allra mest utsatta flyktingarna, som behöver en trygg plats i världen att komma till. Svenskt bistånd måste börja återställas 2024 har präglats av fördjupade krig och naturkatastrofer i många delar av världen, från inbördeskriget i Sudan, med 9 miljoner människor på flykt, där miljontals människor hotas av akut svält, till översvämningar i Afghanistan och Pakistan och situationen i Gaza. Behovet av akut hjälp och återuppbyggnad är enormt. Samtidigt syns för första gången ett trendbrott efter många årtionden av snabbt minskande fattigdom, där den ekonomiska utvecklingen stagnerar i delar av världen. Sällan har svenskt bistånd haft potential att göra så mycket nytta om det används effektivt, men sällan har detta bistånd skurits ned så snabbt och ostrukturerat som under Tidöregeringen. Regeringen tycks använda biståndet som en restpost i budgetkalkylen. Centerpartiet anser att Sverige ska stå upp för målet att investera en procent av Sveriges BNI till den internationella utvecklingsagendan. Men det kommer tyvärr ta tid att åter sluta avtal och upprätta samarbeten som avslutats på grund av regeringens snabba nedskärningar, och därför föreslår Centerpartiet en stegvis upptrappning av biståndet till dess att det åter når 1 procent av BNI. Som en del i detta bör stödet till Ukraina flyttas ur den ordinarie biståndsbudgeten och i stället finansieras inom en kraftigt utökad budgetram för Ukrainastödet utanför budgeten. Centerpartiets tillväxtplan för Sverige Tillväxten är i slutänden det som avgör utvecklingen i Sverige. Den påverkar människors möjligheter att göra mesta möjliga av sin förmåga, välfärdens resurser, statens möjlig­heter att bygga ett starkt försvar, och investeringar i infrastruktur och forskning som i sin tur driver tillväxten. Är tillväxten grön, om den sker samtidigt som klimatutsläpp och miljöpåverkan minskar, då formas en positiv spiral där teknologi och investeringar skapar ett hållbart samhälle. Även om välfärden spelar en central roll så är företagen det som driver tillväxten, ofta de nya, små företagen. Deras möjligheter att växa och anställa är avgörande för en ökad tillväxt. Tyvärr har svensk tillväxt släpat efter omvärlden under den sittande reger­ingen, samtidigt som konkurserna ökat och nyföretagande gått fortsatt ned. Det behövs en vändpunkt för tillväxtpolitiken i Sverige, som utgår från företagens verklighet. Sverige behöver en tillväxtplan med utgångspunkt i entreprenörskap och innovation, som skapar bättre möjligheter för företag att växa. Då måste kostnader, krångel och skatter ned, liksom klimatutsläpp och miljöpåverkan, medan kompetens, utbildning och infrastruktur måste stärkas. Centerpartiet väljer därför att summera denna budget ur ett tillväxtperspektiv, med en tillväxtplan för Sverige, där vi får jobbet gjort för en framtid där Sverige är rikt och grönt igen. Centerpartiets tillväxtplan Sänkta kostnader för företagen för att anställa, växa och besegra arbetslösheten Sänkta skatter på att anställa för att skapa jobb. Vi föreslår slopade arbetsgivar­avgifter för alla småföretag med upp till tio anställda och för alla som måste in på arbetsmarknaden, framförallt unga och långtidsarbetslösa. Småföretagen ska inte behöva bära sjuklönekostnader. Sänkta kostnader för regelkrångel och tillstånd. Det måste ske en drastisk minskning av regelkrånglet, där minst 101 regler bör avskaffas, och de myndigheter som övervakar regelkrånglet och underlättar tillstånd får utökade resurser och befogenheter. Sänkta inkomstskatter för att det alltid ska löna sig att arbeta. Det behövs en stor skattereform som förenklar inkomstbeskattningen och sänker skatten för alla med låg- och medelinkomster så att det alltid och utan undantag lönar sig att arbeta. Investeringar i teknologisk framkant och utbildning Investeringar i AI och forskning och utveckling. Sverige måste satsa på att locka forskare inom AI och andra spetsområden till Sverige och göra det lönsamt för företag att satsa på forskning och utveckling. Investeringar i skola och lärare. Alla som går i skolan i Sverige ska mötas av behöriga, kompetenta lärare. Alla elever ska ges möjlighet att lyckas i skolan, oavsett postnummer. Därför måste de geografiska orättvisorna utraderas och utslagningen minska. Investeringar i vidareutbildning och yrkesutbildning. Bristen på yrkesutbildningar måste åtgärdas här och nu. Vidareutbildning, från yrkesvux och jobbsvenska till hög­skola, måste byggas ut snabbare för att fylla kompetensluckor. Investeringar i grön tillväxt och beredskap Investeringar i grön industri, grön energi och elektrifiering. Sverige behöver en bred, långsiktig energiöverenskommelse som säkrar energiförsörjningen på både kort och lång sikt. På kort sikt behövs mer vindkraft, där staten tar sitt ansvar för tillstånd och anslutningar och fastighetsskatten går direkt till vindkraftskommuner. På längre sikt behövs mer kostnadseffektiv och teknikneutral el. Industriklivet måste skalas upp för att gynna grön innovation i Sverige. Sverige måste använda skogen för biodrivmedel till flyg, vägtransporter och kemi. Investeringar i infrastruktur, vägar och järnvägar. Svensk infrastruktur måste rustas upp för att näringslivet ska kunna växa och människor ska kunna leva i hela landet. Med en task force för tågen kan vi beta av eftersatt underhåll som skapar dyra stopp och förseningar. Investeringar i beredskap med lager och produktion av drivmedel och livsmedel. Försörjningen av drivmedel och livsmedel måste tryggas för hela Sverige för ett starkt totalförsvar och för en ökad tillväxt. Inkomster och skatter I detta avsnitt redovisas Centerpartiets förslag till förändringar, jämfört med vad som föreslås i budgetpropositionen för 2026, vad gäller skatter och andra inkomster. Det faktum att budgetmotionen uttrycks i termer av skillnader jämfört med förslaget i budgetpropositionen innebär att en frånvaro av förslag till förändring innebär ett accepterande av förslagen i propositionen. Skatt på förvärvsinkomster – förvärvsinkomstbeskattning Förstärkt jobbskatteavdrag Centerpartiet utökar jobbskatteavdraget i vår budget för 2026. Jobbskatteavdraget (JSA) är en skattereduktion som sänker skatten på inkomster från anställning eller närings­verksamhet. Reduktionen är som högst på löner från och med 8,08 prisbasbelopp, vilket motsvarar en månadslön strax under cirka 40 000 kr. Vårt förslag innebär sänkt skatt för alla, men med ett större fokus på löner under den punkten. På så vis sänks skatten för alla, men Centerpartiet sänker det ännu mer för de med låg- och medelinkomster jämfört med regeringen. Nuvarande JSA ger en skattesänkning som är störst för inkomster om 8,08 prisbasbelopp (PBB) och högre, vilket motsvarar cirka 40 000 kronor i månadslön. Regeringen förstärker jobbskatteavdraget för alla inkomster över 3,24 PBB, vilket mot­svarar en månadslön om cirka 16 000 kronor. Centerpartiets förslag innebär ytterligare en förstärkning av jobbskatteavdraget som sänker skatten ytterligare på månadslöner mellan 16 000 och 40 000 kronor. Detta gäller på arbetsinkomster för de som ännu inte fyllt 66 år med ett förstärkt jobbskatteavdrag, men även på förvärvsinkomster för äldre över 66 år med ett högre förhöjt grundavdrag. Syftet är dels att sänka tröskeln till att ta ett arbete för någon som idag står utanför arbetsmarknaden och uppbär ersättning från transfereringssystemen och dels att öka incitamenten att ta heltidsjobb eller arbeta fler arbetstimmar. Jobbskatteavdraget som andel av inkomsten blir mindre ju högre arbetsinkomsten är. Att höja skattesänkningen för de med inkomster under brytpunkten ökar fördelningen mot breda grupper så att de med låg- och medelinkomster får behålla mer av sin arbetsinkomst. På så sätt kombineras en generell skattesänkning med en riktad förstärkning för de grupper som har störst marginalnytta av ökade inkomster. Studier på tidigare genomförda skatteförändringar pekar tydligt på att alltför höga marginalskatter hämmar tillväxten genom flera kanaler. Det sker framför allt genom att arbetade timmar minskar i de grupper som möter allt högre skattesats på sin arbets­inkomst, men också exempelvis genom att fler som har möjligheten väljer att ta ut en större del av sin inkomst i pensionsavsättning. Därför är det samtidigt klokt att skatten sänks för alla oavsett inkomstnivå. Den totala offentligfinansiella effekten av Centerpartiets föreslagna förändringar av jobbskatteavdraget är 1 900 miljoner kronor mer än regeringens föreslagna förändringar, alltså totalt 21,4 miljarder kronor. Den förväntade effekten på sysselsättningen och arbetade timmar av denna reform är positiv. Till följd av Centerpartiets förslag minskar inkomsttitel 1140 med 1 900 miljoner kronor mer än i regeringens förslag för åren 2026–2028. Egenavgifter Egenavgifter uppgår i dag till 28,97 % av överskottet i enskild firma. För många småföretagare innebär detta en tung kostnad som minskar möjligheten att återinvestera i verksamheten. Anställda får sina sociala avgifter betalda av arbetsgivaren, medan egenföretagare själva måste bära hela bördan. Centerpartiet vill sänka egenavgifterna för att frigöra kapital för investeringar, innovation och nyanställningar. Det ökar incitamenten att starta och driva företag, särskilt för unga eller för de som vill gå från deltidsföretagande till företagande på heltid. Centerpartiets förslag är att taket för den generella nedsättningen av egenavgifterna justeras upp enligt inkomstindex, vilket motsvarar en ökning med 4,7 % 2026, 3,6 % 2027 och 3,6 % 2028, motsvarande ett nytt tak på 15 700 kr, 16 300 kr och 16 900 kr respektive år. Inkomsttitel 1240 Egenavgifter minskar till följd av detta med 85 miljoner kronor 2026, 160 miljoner kronor 2027 och 225 miljoner kronor 2028. Bredda det gröna avdraget till smarta uppvärmda hem Skattereduktionen för installation av grön teknik är ett uppskattat styrmedel som in­fördes den 1 januari 2021. I dagsläget omfattar det installation av nätanslutna solcells­system, system för lagring av egenproducerad el och laddpunkter för elfordon. Sedan införandet har det lett till fler klimatsmarta investeringar som både sänkt kostnader för hushåll och ökat energieffektiviseringen. Centerpartiet vill bredda det gröna avdraget för att inkludera uppvärmning av hem, och flera aktörer pekar på att nuvarande politik inte är tillräcklig för att nå Sveriges energieffektiviseringsmål till 2030. Att skärpa styrmedlen för energieffektivisering genom ett breddat grönt avdrag är därför en nödvändig åtgärd. Många energieffektiviserande åtgärder är lönsamma på sikt, men den initiala investeringskostnaden kan vara ett hinder. På så vis är det gröna avdraget ett effektivt ekonomiskt styrmedel som bör breddas till fler energieffektiviserande investeringar för privatpersoner. Utvidgningarna väntas sammantaget innebära att inkomsttitel 1140 Skattereduktioner minskar med 400 miljoner kronor år 2026. Av samma anledning väntas inkomsttiteln minska med 400 miljoner kronor år 2027 och 400 miljoner kronor år 2028. Jordbruksavdrag Centerpartiet vill införa ett jordbruksavdrag i syfte att stärka svenskt jordbruks konkurrenskraft och påskynda den gröna omställningen. Förslaget innebär en övergång från dagens system med tillfällig återbetalning av dieselskatt till ett permanent, teknik­neutralt skatteavdrag för företag inom jord-, skogs- och vattenbruk. Nuvarande system innebär att företagen får en återbetalning av punktskatten på för­brukad diesel. Det gynnar enbart användning av fossil diesel och baseras på tillfälliga politiska beslut. Det kräver ansökan om återbetalning baserat på förbrukning. Center­partiets förslag är långsiktigt, teknikneutralt, premierar företagens lönsamhet och under­lättar omställning från fossila bränslen. Dessutom hanteras det i samband med den ordinarie inkomstdeklarationen, vilket tar bort den administrativa bördan för företagen. Centerpartiet vill se att den nuvarande nedsättningen på skatten på jordbruksdiesel som gång på gång förlängts av regeringen skyndsamt görs om till ett teknikneutralt jord­bruksavdrag som behandlar alla drivmedel lika, samt att detta avdrag permanentas. Eftersom både aktiebolag och enskilda näringsverksamheter kan ta del av jordbruks­avdraget påverkas flera inkomsttitlar. Det permanentade avdraget för enskilda närings­idkare väntas minska inkomsttitel 1111 Statlig inkomstskatt med 42 miljoner kronor 2026 och 85 miljoner årligen 2027–2028. Inkomsttitel 1240 Egenavgifter väntas minska med 158 miljoner kronor 2026 och 315 miljoner årligen 2027–2028. Inkomsttitel 1115 vänta minska med 125 miljoner kronor 2026 och 250 miljoner kronor årligen 2027–2028. För aktiebolag väntas inkomsttitel 1320 Skatt på företagsvinster minska med 75 miljoner 2026 och 150 miljoner årligen 2027–2028. Landsbygdsfokuserat reseavdrag Reseavdraget bör reformeras i grunden och göras om till en teknikneutral och avståndsbaserad skattereduktion för att både gynna mer miljö- och klimatvänligt resande och för att verkligen kompensera de som behöver pendla långt och saknar tillgång till alternativ till bilen. Detta bör snabbt utredas på nytt och kan leda till att stärka kollektivtrafiken på landsbygden. I väntan på detta föreslår Centerpartiet att milersättningen i reseavdraget höjs på landsbygden men begränsas kraftigt i storstäder. Detta leder till besparingar om 800 miljoner kronor årligen, vilket 2026–2028 påverkar inkomsttitel 1115. Avskaffad skattereduktion för medlemsavgift i a-kassa Skattereduktionen för medlemsavgifter i a‑kassan föreslås avvisas, vilket väntas inne­bära att inkomsttitel 1140 Skattereduktioner ökar med 1 700 miljoner kronor 2026. Av samma anledning väntas inkomsttiteln öka med 1 700 miljoner kronor årligen 2027–2028. A-kassan Centerpartiets egen modell för a‑kassan är utformad på ett sätt som syftar till att göra det mer lönsamt att arbeta än att vara arbetslös, uppmuntra till snabb återgång i arbete och anpassa systemet till en modern arbetsmarknad. A‑kassan bör reformeras från att vara ett passivt bidrag till att bli en aktiv omställningsförsäkring. Det ska vara en tillfällig ersättning mellan jobb, inte en långsiktig försörjning. Enligt Centerpartiets modell är ersättningen relativt hög i början av arbetslösheten, men trappas sedan ned snabbare än i dagens system, för att stärka incitamenten för arbetssökande. Läs mer om Centerpartiets modell för a‑kassan under beskrivningen av utgifter längre ner i motionen. Arbetslösheten har länge varit på alltför höga nivåer i Sverige och enligt prognos kommer den att förbli på lika höga nivåer. Centerpartiets modell för a‑kassan minskar inkomsttitel 1115 Kommunal inkomstskatt med 3 800 miljoner kr 2026 och med 3 700 miljoner kr årligen 2027–2028. Inkomsttitel 1120 Allmän pensionsavgift minskar med 900 miljoner kronor årligen 2026–2028. Inkomsttitel 1140 Skattereduktioner ökar med 1 100 miljoner kr årligen 2026–2028. Inkomsttitel 1650 Avgifter till public service minskar med 100 miljoner kronor årligen 2026–2028. Värna rotavdraget som det var avsett Syftet med rotavdraget är att stimulera den svenska byggsektorn, skapa fler jobb utanför den svarta marknaden och samtidigt generera skatteintäkter till Sverige. Tillämpningen av rotavdraget för utförare utomlands urholkar det ursprungliga syftet med rotavdraget. Centerpartiet vill avskaffa möjligheten att använda rotavdraget för arbeten utförda utomlands, vilket ökar inkomsttitel 1140 skattereduktioner med 60 miljoner kr årligen 2026–2028. Återställ beviskrav vid dag 365 i sjukförsäkringen Nuvarande system ger den sjukskrivne mer tid och flexibilitet för att återgå till sin befintliga arbetsgivare. Enligt tidigare system prövades arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden. Undantag kunde göras fram till dag 365 om det fanns särskilda skäl, vilket innebar att det skulle vara stor sannolikhet att personen kunde återgå till sin tidigare arbetsgivare. Detta var ett högt ställt krav. De nuvarande, mer generösa reglerna har visat sig vara både dyra och ineffektiva. En återgång till de tidigare, striktare kraven är nödvändig för att upprätthålla arbetslinjen, säkerställa sjukförsäkringens finansiella hållbarhet och i slutändan hjälpa fler människor tillbaka till arbete snabbare. Det skapar tydliga tidsgränser och krav för att uppmuntra snabb omställning och återgång i arbete. Det väntas minska inkomsttitel 1115 med 500 miljoner kronor 2026, 600 miljoner kronor 2027 och 400 miljoner kronor 2028. Det väntas även minska inkomsttitel 1210 Arbetsgivaravgifter med 200 miljoner kronor årligen 2026–2027 och med 100 miljoner kronor 2028. Skatt på förvärvsinkomster – socialavgifter m.m. Sänkt arbetsgivaravgift på ingångslöner och för unga Tre fjärdedelar av de inskrivna arbetslösa tillhör grupper med svag konkurrensförmåga. Samtidigt har Sverige en mycket låg andel så kallade enkla jobb jämfört med andra länder i EU. Jobb utan höga krav på tidigare erfarenhet eller utbildning är samtidigt precis vad många människor med så kallad svag konkurrensförmåga kan behöva, för att få in en fot på arbetsmarknaden. En orsak till bristen på enkla jobb är höga lägstalöner och höga skatter på att anställa. Idag finns det anställningsstöd för arbetsgivare som anställer personer som står långt från arbetsmarknaden. Vissa av dessa anställningsstöd fyller en viktig funktion. Särskilt gäller detta anställningsstöd som är förhållandevis kraftfulla, väl riktade och innebär sysselsättning som i hög grad liknar en reguljär anställning. Anställningsstöden har dock ett antal problem. Ett av de viktigaste är att de är tillfälliga. Det gör att personer som står långt från arbetsmarknaden bara kan konkurrera om existerande jobb; det skapar inte förutsättningar för att nya branscher med enklare jobb ska kunna växa fram. Det finns grupper som har mer långvariga svårigheter att etablera sig på arbets­marknaden och som av olika skäl inte kan förväntas öka sin produktivitet nämnvärt över tid. För dessa personer innebär stödens tidsbegränsning en risk för att de ska slussas fram och tillbaka mellan olika typer av åtgärder. Dagens stöd riskerar också att vara stigmatiserande och fungera som en negativ signal för potentiella arbetsgivare om att den arbetssökande är i behov av särskilt stöd. Det finns alltså starka argument som talar för att det behöver genomföras generella åtgärder som mer långsiktigt stöttar människor med låg produktivitet och möjliggör skapandet av nya typer av så kallade enkla jobb. Regeringen har i BP26 föreslagit en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifter för unga som gäller från den 1 april 2026 till den 30 september 2027. Samma regering slopade den tidigare sänkningen av arbetsgivaravgifter för unga, vilket mitt i inflations­krisen dels ökade företagens kostnader, dels gjorde det svårare för unga att få ett första jobb eller att gå från deltid till heltid. Regeringens förslag om att sänka arbetsgivaravgifterna för unga är tillfälligt. Det gäller enbart 2026–2027 och innebär inte att sänkningen bidrar med att skapa lång­siktiga möjligheter för företag att utveckla sin verksamhet, växa och anställa fler. Att arbetsgivaravgiften under en begränsad tidsperiod blir lite lägre än innan är en ren företagssubvention enbart för vissa företag som i nuläget har en verksamhet med anställda mellan 19 och 23 år. Centerpartiet föreslår därför att arbetsgivaravgiften, förutom ålderspensionsavgiften, slopas på ingångslöner upp till 30 000 kronor. Sänkningen är permanent och överlappar regeringens förslag om att sänka arbetsgivaravgiften för unga 19–23 år på löner upp till 25 000 kr i månaden. Centerpartiets förslag innebär ett stort utrymme för företag att växa och skapa fler jobb. Nedsättningen fasas ut i intervallet 20 000–30 000 kronor per månad, för att vara helt utfasad vid månadslöner som överstiger 30 000 kronor och överlappar då med ingångslöner i många yrken med lägre krav på formell utbildning. Att nedsättningen baseras på heltidsjusterade löner – en person som arbetar 50 procent till en lön på 15 000 kronor har en heltidsjusterad månadslön på 30 000 kronor – innebär att nedsättningen inte premierar deltidsarbete. Förslaget har ett antal tydliga fördelar. Sänkningen fokuserar på de som behöver stöd, då låg lön är en god approximation av låg produktivitet. För personer som bara behöver få in en fot på arbetsmarknaden fasas nedsättningen ut när de får högre lön. Samtidigt är stödet permanent för de personer som behöver ett mer långsiktigt stöd, eftersom det inte finns någon tidsgräns. Sänkningen stöttar branscher som erbjuder människor låga trösklar till svensk arbets­marknad. Men den skapar också förutsättningar för att nya branscher kan uppstå, där jobb som idag är för dyra kan skapas. Sänkningen är långsiktig och ger därmed större förutsättningar för att fler enkla jobb skapas jämfört med dagens anställningsstöd, som är tidsbegränsade. Förslaget om sänkta arbetsgivaravgifter för ingångslöner och unga som beskrivits ovan förväntas kunna införas den 1 januari 2026. Nedsättningen som gäller både privat och offentlig sektor beräknas minska inkomsttitel 1280 Nedsättningar med 10,135 miljarder kronor 2026 och 10 miljarder kronor årligen från och med 2027. Detta förslag ersätter regeringens förslag om tillfälligt sänkta arbetsgivaravgifter för unga 19–23 år och på månadslöner upp till 25 000 kronor, vilket ökar inkomsttitel 1280 Nedsättningar med 6,05 miljarder kronor 2026 och 5,59 miljarder kronor 2027. Slopad arbetsgivaravgift för långtidsarbetslösa Arbetslösheten i Sverige alldeles för hög och flera tunga institutioner bedömer att den kommer att förbli på en förhöjd nivå under lång tid. Den höga långtidsarbetslösheten är ett särskilt bekymmer eftersom den riskerar att cementera ett stort utanförskap och försvåra återhämtningen även när konjunkturen vänder. Dessutom ökar arbetslösheten bland grupper som vanligtvis inte har haft svårt att få ett jobb och där arbetslösheten varit låg: akademiker, högutbildade och inrikes födda. Många, men långt ifrån alla, långtidsarbetslösa kan få anställning enbart med den typ av matchningshjälp som beskrivs utförligare under avsnittet rörande UO14 – utbildnings­insatser och subventioner. Många arbetsgivare anser att subventioner, även sådana som är större än skattenedsättningar och relativt automatiska, som till exempel nystarts­jobben, är svåra att befatta sig med. Samtidigt spelar den totala lönekostnaden en viktig roll för hur arbetsgivare väljer att organisera sin verksamhet, inte minst om de ska fatta beslut om att anställa en person som står längre från arbetsmarknaden. Centerpartiets förslag är att arbetsgivaravgifterna slopas helt under ett år för personer som anställs efter långtidsarbetslöshet (minst 12 månader). Nedsättningen är automatisk och gäller för löner upp till 30 000 kronor per månad, för att specifikt sänka tröskeln för att anställa den grupp som står längst från arbetsmarknaden. Reformen föreslås vara additionell och fungera parallellt med de befintliga nystartsjobben. Detta skapar ett tvådelat system där arbetsgivare kan välja mellan en enkel, automatisk nedsättning (denna reform) och den mer omfattande men administrativt krävande subventionen via nystartsjobb. Centerpartiets förslag väntas minska inkomsttitel 1280 Nedsättningar med 2,05 miljarder kronor 2026 och 2,3 miljarder kronor årligen från och med 2027. Tio skattefria anställda En av de viktigaste faktorerna för de små företagens tillväxt är möjligheten att anställa. Att ta steget från enskild firma till arbetsgivare innebär en betydande utmaning, inte minst ekonomiskt. Genom att sänka kostnaderna för att anställa kan fler småföretagare ta steget och expandera sin verksamhet. Detta leder i sin tur till ökad omsättning, skatteintäkter och nya jobb. Därför föreslår Centerpartiet ett tillväxtavdrag för de allra minsta företagen som påbörjar sin tillväxtresa och anställer sina första tio medarbetare. Denna skattesänkning innebär att ett enmansföretag som anställer sina första tio anställda ska få rätt till nedsättning av arbetsgivaravgifterna för dessa under de första två åren. Taket för nedsättningen ska vara 35 000 kr i månadslön per anställd. Avdraget innebär en årlig besparing på 445 000 kr för den företagare som går från 0 till 5 anställda, vilket innebär att företaget har råd att anställa ännu en person på ingångslön. Satsningen innebär att minst 10 000 jobb i små och snabbväxande företag kan till­komma. Reformen bedöms minska inkomsttitel 1280 Nedsättningar med 1,1 miljarder kronor 2026 och 1,45 miljarder kronor årligen från och med 2027. Reformen ersätter det så kallade växa-stödet som är betydligt mer begränsat i sin omfattning och innebär mycket administration för företagare. På så vis ökar inkomsttitel 1280 Nedsättningar med 300 miljoner kronor årligen 2026–2028. Skatt på kapital Högkostnadsskydd för höga sjuklönekostnader Sista juni 2024 slopades ersättningen för höga sjuklönekostnader, vilket fick tre tydliga konsekvenser: företagens kostnader ökade markant, risken att anställa blev högre och personer som bedöms ha en högre sjukdomsrisk har det mycket svårare att bli anställda än innan. Centerpartiet vill att högkostnadsskyddet för höga sjuklönekostnader åter­införs, vilket väntas öka inkomsttitel 1320 Skatt på företagsvinster med 150 miljoner 2025 och 400 miljoner under åren därefter. Justeringar i ränteavdraget för vissa billån Centerpartiet anser att ränteavdraget bör slopas på lån som går till fossildrivna bilar. Som en följd av detta väntas inkomsttitel 1310 Skatt på kapital, hushåll öka med 1 500 miljoner kronor 2026. Av samma anledning väntas inkomsttiteln öka med 1 500 miljoner kronor årligen 2027–2028. Investeringssparkonto Centerpartiet står bakom de förändringar som har skett och till nästkommande år sker av beskattningen av investeringssparkonton med upp till 300 000 kronor skattefritt. Centerpartiet uppmuntrar sparande på investeringssparkonto och värnar samtidigt småföretagens finansieringsmöjligheter genom att vi vill säkerställa att även onoterade värdepapper kan användas som säkerhet för lån med bibehållet ränteavdrag. En diskrepans mellan hanteringen av noterade och onoterade värdepapper riskerar att försämra förutsättningarna för lånefinansiering av små och växande företag och skulle även kunna påverka utlåningen från statens egen verksamhet inom Almi. Detta bör utredas vidare i syfte att justeras snarast möjligt, men senast i samband med budget­propositionen för 2027. Skatt på konsumtion m.m. Halverad mervärdesskatt på livsmedel Centerpartiet vill att mervärdesskatten på livsmedel sänks från 12 till 6 procent. Detta förslag gäller från och med den 1 april 2026. Regelförändringarna och kostnaden för detta förslag stämmer överens med det som föreslås i budgetpropositionen. Det är en åtgärd som träffar brett, men som särskilt hjälper barnfamiljer, pensionärer och låginkomsttagare. Syftet är att öka konsumtionen och att göra det enklare för svenska hushåll att få ekonomin att gå ihop. Det är viktigt att den halverade matmomsen inte tillfaller stora handlares fickor, utan faktiskt förbättrar för svenska hushåll. Vi anser därför att det är oerhört viktigt att Konkurrensverket kontinuerligt undersöker pris­utveckling av livsmedel. Centerpartiet föreslår i samband med halverad matmoms lägre kostnader för svenska matproducenter för att öka deras konkurrenskraft. Vårt matprispaket underlättar både för svenska hushåll och för svenska matproducenter. Skattefri batterilagring för billigare el Energiskatten på lagrad el behöver slopas eftersom den innebär att elen dubbelbeskattas. Elen skattas vid inmatning samt vid uttag efter lagring. Incitamenten för att investera i och använda batterilager för att jämna ut sin elkonsumtion stärks av att skatten på batterilagring slopas. Det leder till att investeringarna blir mer lönsamma, elnätet stärks, effektbrist motverkas och elkostnaderna blir lägre för både företag och hushåll. Dess­utom påskyndas den gröna omställningen eftersom batterier är en nyckelkomponent för att hantera den intermittenta produktionen från sol- och vindkraft. Genom att kunna lagra energin när det blåser mycket eller solen skiner, och använda den senare, blir förnybar energi en mer pålitlig och planerbar resurs. Detta är också ett sätt att gynna de som idag producerar solel och säljer ut på marknaden, som från och med 2026 kommer ha högre skatt på sin egenproducerade el till följd av att regeringen avskaffar den så kallade 60-öringen utan att ersätta det med något annat system för att premiera decentraliserad elproduktion, vilket vi i Centerpartiet är mycket kritiska till. Detta förslag väntas minska inkomsttitel 1430 Energiskatt med 193 miljoner kronor 2026, 253 miljoner kronor 2027 och 312 miljoner kronor 2028. Borttaget skatteundantag för fossil gas Centerpartiet föreslår att nedsättningen av energiskatt på naturgas och gasol som används som drivmedel tas bort. Det väntas innebära att inkomsttitel 1430 Energiskatt ökar med 230 miljoner kronor årligen 2026–2028. Skatt på begagnad elektronik Kemikalieskatten betalas av företag som tillverkar, för in eller tar emot skattepliktiga elektronikvaror eller vitvaror. Sedan en tid är skatten avskaffad för begagnade varor, men endast för begagnade varor som tidigare brukats i Sverige. Centerpartiet menar att skattskyldigheten också bör begränsas för begagnade varor som importeras i syfte att ytterligare gynna återbruk. För detta ändamål beräknas inkomsttitel 1450 Övriga skatter på energi och miljö minska med 20 miljoner kronor per år 2026–2028. Differentierad spelskatt Spelskatten är sedan omregleringen 2019 på en enhetlig nivå och tas ut på det så kallade spelnettot, spelaktörernas behållning efter utbetalda vinster. Centerpartiet anser att det är viktigt att spelskatten kan bidra till att motverka problemspelande till förmån för ett spelande som är både sunt och nöjesfyllt. Regeringen höjde i föregående budget­proposition spelskatten från 18 till 22 procent. I konsekvensanalysen inför detta konstaterade regeringen att höjningen leder till minskade intäkter för den svenska häst­sporten utan att ge förslag på kompensatoriska åtgärder. Centerpartiet anser att den effektiva skattesatsen för olika typer av spel bör differentieras med fokus på att hämma riskspelande till förmån för sunt och nöjesfyllt spelande. Centerpartiet beräknar att detta förslag minskar inkomsttitel 1480 Övriga skatter med 200 miljoner kronor årligen 2026–2028. Samtidigt höjs skatten på andra spelformer, så som nätcasino, vilket leder till ökade intäkter under samma inkomsttitel med 200 miljoner kronor årligen 2026–2028. Cigaretter Skatten på cigaretter är väldigt låg i Sverige jämfört med i andra länder. Samtliga av de nordiska grannländerna har betydligt högre skatt på cigaretter än Sverige har, och även i flera andra EU-länder är skatten betydligt högre. Detta får konsekvenser för den samlade folkhälsopolitiken och gör att Sverige inte fullt ut lever upp till EU:s gemen­samma ambitioner. Det finns också ett värde i att ytterligare differentiera skattesatsen för cigaretter och snus. Centerpartiet vill därför att skatten på cigaretter ska höjas till EU-snittet. Den svenska punktskatten på cigaretter är 2,06 kronor per styck plus 1 procent av detaljhandelspriset. Detta skulle innebära att skatten ökar med 0,21 kronor per styck. Detta förslag ökar inkomsttitel 1420 Skatt på alkohol och tobak med 1,136 miljarder kr årligen 2026–2027 och med 1,183 miljarder kronor 2028. Övriga inkomstfrågor Avvisade förslag till skatteförändringar i budgetpropositionen för 2026 Det är viktigt att politiken inte bortser från sitt ansvar att nå Sveriges klimatmål. Avgörande i det arbetet är bland annat att ställa om energiproduktionen. Centerpartiet vill att skatten på intäkter från vindkraft, som idag tillfaller staten, ska återföras till den kommun där vindkraftverket finns. Det ökar den lokala acceptansen och underlättar utbyggnad av vindkraftverk. Det väntas leda till att det statliga skatteintäkterna minskar med 350 miljoner kronor 2026, 450 miljoner kronor 2027 och 500 miljoner kronor 2028. Övriga förslag som påverkar inkomstberäkningen Centerpartiet föreslår en teknikneutral avgiftsfri anslutning av ny elproduktion till stamnätet. Detta ska i första hand bekostas direkt av Affärsverket svenska kraftnät, men i det fall oklarheter eller dröjsmål uppstår ska staten finansiera detta genom ett nytt anslag inom utgiftsområde 21. Eventuella kostnader för staten ska sedan återbetalas från Svenska kraftnäts uppbyggda flaskhalsintäkter och som förberedelse för detta finns en bedömning om intäkter under inkomsttitel 2000 på 900 miljoner kronor 2026, 1,6 miljarder 2027 och 1,9 miljarder 2028. Därtill menar Centerpartiet att möjligheten till ytterligare tariffreduktioner bör prövas för att ersätta hushåll och företag som står med höga elpriser till följd av att flaskhalsar i elnäten byggs bort i för långsam takt, vilket också gäller utbyggnaden av elproduktionen som har saktat ner betydligt under inne­varande mandatperiod. En modell för sådan kompensation bör kunna genomföras betydligt mer effektivt än regeringens högkostnadsskydd alternativt att detta också får kompensation, i enlighet med vad EU-direktiv säger om prioriteringsordningen för användningen av flaskhalsintäkter, från den stora uppbyggda reserven på Svenska kraftnäts balansräkning. Därför beräknas att ytterligare 1 miljard i inkomster under inkomsttitel 2000 kommer staten till del under 2026. Inkomstberäkning Nedan presenteras Centerpartiets förslag till inkomstberäkning för år 2026. Tabell 2 Inkomster Tusental kronor Inkomsttitel Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1100 Direkta skatter på arbete 808 992 340 −3 907 500 1111 Statlig inkomstskatt 69 132 050 −42 500 1115 Kommunal inkomstskatt 1 008 384 699 −3 625 000 1120 Allmän pensionsavgift 173 521 706 −900 000 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner −442 046 115 660 000 1200 Indirekta skatter på arbete 814 027 500 −7 377 500 1210 Arbetsgivaravgifter 800 382 003 −200 000 1240 Egenavgifter 11 968 194 −242 500 1260 Avgifter till premiepensionssystemet −55 271 066 ±0 1270 Särskild löneskatt 69 701 943 ±0 1280 Nedsättningar −13 312 716 −6 935 000 1290 Tjänstegruppliv 559 142 ±0 1300 Skatt på kapital 441 787 612 1 575 000 1310 Skatt på kapital, hushåll 101 352 289 1 500 000 1320 Skatt på företagsvinster 233 081 999 75 000 1330 Kupongskatt 10 730 504 ±0 1340 Avkastningsskatt 32 581 715 ±0 1350 Fastighetsskatt 44 920 230 ±0 1360 Stämpelskatt 12 398 180 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut 6 722 695 ±0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 729 183 663 1 153 000 1410 Mervärdesskatt 602 172 481 ±0 1420 Skatt på alkohol och tobak 31 438 744 1 136 000 1430 Energiskatt 36 062 816 37 000 1440 Koldioxidskatt 24 387 496 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö 4 996 189 −20 000 1470 Skatt på vägtrafik 21 400 145 ±0 1480 Övriga skatter 8 725 792 ±0 1500 Skatt på import 8 848 821 ±0 1600 Restförda och övriga skatter 7 601 786 −100 000 1700 Avgående poster, skatter till EU −8 848 821 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter 2 801 592 901 −8 657 000 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer −1 392 172 280 4 525 000 Statens skatteintäkter 1 409 420 621 −4 132 000 1900 Periodiseringar 10 170 029 ±0 1000 Statens skatteinkomster 1 419 590 650 −4 132 000 Övriga inkomster −44 679 988 1 900 000 2000 Inkomster av statens verksamhet 50 555 829 1 900 000 3000 Inkomster av försåld egendom 5 000 000 ±0 4000 Återbetalning av lån 499 547 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster 24 411 000 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU 35 705 428 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet −160 851 792 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Inkomster i statens budget 1 374 910 662 −2 232 000 I nedanstående tabell presenteras Centerpartiets förslag till riktning för inkomstberäkning för nästföljande år. Tabell 3 Inkomster 2027–2028 Miljoner kronor Inkomsttitel Avvikelse från regeringen 2027 2028 1100 Direkta skatter på arbete −4 075 −3 875 1111 Statlig inkomstskatt −85 −85 1115 Kommunal inkomstskatt −3 750 −3 550 1120 Allmän pensionsavgift −900 −900 1130 Artistskatt ±0 ±0 1140 Skattereduktioner 660 660 1200 Indirekta skatter på arbete −8 535 −14 090 1210 Arbetsgivaravgifter −200 −100 1240 Egenavgifter −475 −540 1260 Avgifter till premiepensionssystemet ±0 ±0 1270 Särskild löneskatt ±0 ±0 1280 Nedsättningar −7 860 −13 450 1290 Tjänstegruppliv ±0 ±0 1300 Skatt på kapital 1 750 1 750 1310 Skatt på kapital, hushåll 1 500 1 500 1320 Skatt på företagsvinster 250 250 1330 Kupongskatt ±0 ±0 1340 Avkastningsskatt ±0 ±0 1350 Fastighetsskatt ±0 ±0 1360 Stämpelskatt ±0 ±0 1390 Riskskatt för kreditinstitut ±0 ±0 1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1 093 1 081 1410 Mervärdesskatt ±0 ±0 1420 Skatt på alkohol och tobak 1 136 1 183 1430 Energiskatt −23 −82 1440 Koldioxidskatt ±0 ±0 1450 Övriga skatter på energi och miljö −20 −20 1470 Skatt på vägtrafik ±0 ±0 1480 Övriga skatter ±0 ±0 1500 Skatt på import ±0 ±0 1600 Restförda och övriga skatter −100 −100 1700 Avgående poster, skatter till EU ±0 ±0 Offentliga sektorns skatteintäkter −9 867 −15 234 1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer 4 650 4 450 Statens skatteintäkter −5 217 −10 784 1900 Periodiseringar ±0 ±0 1000 Statens skatteinkomster −5 217 −10 784 Övriga inkomster 1 600 1 900 2000 Inkomster av statens verksamhet 1 600 1 900 3000 Inkomster av försåld egendom ±0 ±0 4000 Återbetalning av lån ±0 ±0 5000 Kalkylmässiga inkomster ±0 ±0 6000 Bidrag m.m. från EU ±0 ±0 7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet ±0 ±0 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto ±0 ±0 Inkomster i statens budget −3 617 −8 884 Utgifter I detta avsnitt redovisas Centerpartiets förslag till förändringar, jämfört med vad som före­slås i budgetpropositionen för 2026, vad gäller utgifter. Det faktum att budgetmotionen uttrycks i termer av skillnader jämfört med förslaget i budgetpropositionen innebär att en frånvaro av förslag till förändring innebär ett accepterande av förslagen i proposi­tionen. I tabellen nedan presenteras Centerpartiets förslag till utgiftsramar för år 2026. Tabell 4 Förslag till utgiftsramar 2026 Tusental kronor Utgiftsområde Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1 Rikets styrelse 21 614 324 −1 288 600 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 22 038 701 −6 500 3 Skatt, tull och exekution 15 511 898 −436 700 4 Rättsväsendet 94 743 980 49 550 5 Internationell samverkan 2 547 401 −2 000 6 Försvar och samhällets krisberedskap 225 022 485 182 000 7 Internationellt bistånd 43 652 932 1 089 000 8 Migration 13 524 360 −1 603 600 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 127 707 301 −440 007 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 121 994 196 123 800 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 59 321 791 −4 400 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 104 228 329 −2 500 000 13 Integration och jämställdhet 5 866 226 293 600 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 91 162 652 −15 870 100 15 Studiestöd 35 787 594 17 300 16 Utbildning och universitetsforskning 106 936 696 2 244 000 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 17 337 204 769 300 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1 775 128 −8 800 19 Regional utveckling 4 874 201 2 000 20 Klimat, miljö och natur 19 625 341 4 574 600 21 Energi 7 939 815 582 600 22 Kommunikationer 106 704 772 1 373 800 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 22 566 654 329 500 24 Näringsliv 8 955 115 1 055 300 25 Allmänna bidrag till kommuner 180 723 354 4 439 000 26 Statsskuldsräntor m.m. 26 955 200 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen 54 199 851 ±0 Summa utgiftsområden 1 543 317 501 −5 035 357 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR −16 242 000 ±0 Summa utgifter 1 527 075 501 −5 035 357 Riksgäldskontorets nettoutlåning 16 813 000 ±0 Kassamässig korrigering −1 639 000 ±0 Summa 1 542 249 501 −5 035 357 I tabellen nedan presenteras Centerpartiets förslag till inriktning av utgiftsramar nästföljande år. Tabell 5 Förslag till utgiftsramar 2027–2028 Miljoner kronor Utgiftsområde Avvikelse från regeringen 2027 2028 1 Rikets styrelse −1 513 −1 698 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 2 −15 3 Skatt, tull och exekution −560 −540 4 Rättsväsendet 5 −78 5 Internationell samverkan −3 −5 6 Försvar och samhällets krisberedskap ±0 ±0 7 Internationellt bistånd 2 482 3 473 8 Migration −1 154 −1 235 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 13 185 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 780 807 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom −7 −11 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn −2 425 −2 600 13 Integration och jämställdhet 667 871 14 Arbetsmarknad och arbetsliv −14 323 −15 263 15 Studiestöd 7 −4 16 Utbildning och universitetsforskning 1 694 1 430 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 760 896 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik −20 −32 19 Regional utveckling 2 2 20 Klimat, miljö och natur 5 130 4 623 21 Energi 1 493 2 203 22 Kommunikationer 1 719 376 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 415 293 24 Näringsliv 1 047 1 037 25 Allmänna bidrag till kommuner 3 318 3 368 26 Statsskuldsräntor m.m. ±0 ±0 27 Avgiften till Europeiska unionen ±0 ±0 Summa utgiftsområden −471 −1 918 Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR ±0 ±0 Summa utgifter −471 −1 918 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 Summa −471 −1 918 Utgifter per utgiftsområde I tabellerna nedan återfinns utgifter för planperioden för respektive utgiftsområde. För en fullständig beskrivning av Centerpartiets politik för respektive område hänvisas till utgiftsområdesmotionen för respektive utgiftsområde. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Kungliga hov- och slottsstaten −1 −2 −3 2:1 Riksdagens ledamöter och partier m.m. −3 −6 −9 2:2 Riksdagens förvaltningsanslag −5 −10 −15 2:4 Riksdagens ombudsmän (JO) −1 −1 −2 2:5 Riksrevisionen −2 −4 −6 3:1 Sametinget −0 −1 −1 4:1 Regeringskansliet m.m. −1 201 −1 388 −1 538 5:1 Länsstyrelserna m.m. −75 −146 −167 6:2 Justitiekanslern 3 49 49 6:3 Integritetsskyddsmyndigheten −1 −2 −3 6:4 Valmyndigheten −1 −2 −2 6:6 Institutet för mänskliga rättigheter −0 −0 −1 8:2 Mediemyndigheten −0 −1 −1 Summa −1 289 −1 513 −1 698 Centerpartiet avvisar regeringens ytterligare utökning för ett ”fullföljande av reform­agendan”, vilket minskar anslagen inom 4:1 med 300 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet instämmer i att Sverige behöver rusta sig bättre för det nya säkerhetsläget och accepterar ökade resurser för detta, men vi delar inte regeringens uppfattning att detta och regeringens andra politiska prioriteringar kräver så stora tillskott till Regerings­kansliet. Därför minskar anslagen under 4:1 med 350 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på en effektivare kontorsanvändning, vilket minskar anslagen under 4:1 med 500 miljoner 2026, 650 miljoner 2027 och 750 miljoner kr 2028. Centerpartiet satsar på myggbekämpning, vilket ökar anslagen under 5:1 med 5 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet avvisar regeringens satsning på miljötillstånd för ny kärn­kraft, vilket minskar anslagen under 5:1 med 10 miljoner kr 2026 och 15 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet satsar på en effektivare kontorsanvändning, vilket minskar anslagen under 5:1 med 50 miljoner 2026 och 100 miljoner kr årligen 2027–2028. Anslagen ökar under 6:2 med 3 miljoner 2026 och 50 miljoner kr årligen 2027–2028 eftersom Centerpartiet satsar på skadestånd vid röjd skyddad identitet. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Kammarkollegiet −11 −11 −12 1:5 Finanspolitiska rådet −0 −0 0 1:6 Konjunkturinstitutet −0 −1 −1 1:7 Statskontoret −1 −2 −3 1:8 Statistiska centralbyrån −3 −6 −10 1:10 Finansinspektionen −29 −33 −37 1:11 Riksgäldskontoret −5 −9 −11 1:12 Bokföringsnämnden −0 −0 −0 1:14 Statens servicecenter 46 68 63 1:16 Upphandlingsmyndigheten −0 −1 −1 1:17 Utbetalningsmyndigheten −1 −2 −2 Summa −6 2 −15 Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löne­omräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investerings­anslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Centerpartiet ökar anslagen till Finansinspektionen med en satsning på 24 miljoner för förstärkt tillsyn. Centerpartiets satsning är hälften av regeringens, vilket minskar anslagen under 1:10 med 25 miljoner årligen 2026–2028. Till följd av sänkningen i pris- och löneomräkningen minskar anslagen under 1:10 med 4 miljoner 2027, 8 miljoner 2027 och 12 miljoner 2028. Anslagen under 1:11 minskar med 4 miljoner 2026, 6 miljoner årligen 2027–2028 till följd av att Centerpartiet avvisar regeringens satsningar på genomförande av Kärn­kraftsprövningsutredningens förslag. Anslagen under 1:11 minskar med 1 miljon 2026, 3 miljoner 2027 och 5 miljoner 2028 till följd av sänkningen av pris- och löneom­räkningen. Centerpartiet satsar på servicekontoren i hela landet för att undvika fler nedläggningar av lokala kontor och ökar anslagen under 1:14 med 50 miljoner 2026 och 75 miljoner årligen 2027–2028. Anslagen under 1:14 minskar med 4 miljoner 2026, 7 miljoner 2027 och 12 miljoner 2028 till följd av sänkningen av pris- och löneom­räkningen. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Skatteverket −374 −481 −433 1:2 Tullverket −50 −58 −73 1:3 Kronofogdemyndigheten −12 −21 −33 Summa −437 −560 −540 Anslag 1:1 föreslås minska med 205 miljoner kronor under 2026, samt med 226 miljoner 2027 och 130 miljoner 2028, i och med att Centerpartiet avvisar regeringens tidigare förslag om en folkräkning. Till följd av effektivare kontorsanvändning minskar anslagen under 1:1 med 100 miljoner 2026 och 150 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiet vill inrätta den nya myndigheten Ekokrim. Till följd av det minskar anslagen under 1:1 med 25 miljoner årligen 2026–2028 eftersom Ekokrim ersätter regeringens satsning på finansiellt underrättelsecentrum och förstärkning i arbetet mot organiserad brottslighet. Anslag 1:2 föreslås minska med 30 miljoner kr 2026, samt med 25 miljoner kr årligen 2027–2028, i och med att Centerpartiet avvisar den nya vapenlagen. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Polismyndigheten −261 −127 −10 1:2 Säkerhetspolisen −9 −12 −14 1:3 Åklagarmyndigheten −5 −6 −8 1:4 Ekobrottsmyndigheten −609 −1 252 −1 283 1:5 Sveriges Domstolar −2 −5 −13 1:6 Kriminalvården −11 −159 −347 1:7 Brottsförebyggande rådet −0 −0 −0 1:8 Rättsmedicinalverket −0 −1 −1 1:11 Rättsliga biträden m.m. −3 −5 −5 1:14 Bidrag till brottsförebyggande arbete 250 250 250 99:1 Ekokrim – inrättande av ny myndighet 700 1 322 1 353 Summa 50 5 −78 Centerpartiet är positivt inställt till regeringens förstärkning av rättsväsendet, men menar att resursökningarna hittills inte gett de resultat de borde. Därför föreslår Center­partiet att medel omfördelas inom Polismyndigheten så att grunduppdraget, inklusive hanteringen av våldet mot kvinnor och barn, mängdbrotten och en närvarande polis i hela landet, kan genomföras. För detta avsätter Centerpartiet under 1:1 Polismyndig­heten 500 miljoner kronor årligen under 2026–2028 och anser att detta bör finansieras genom omprioriteringar inom Polismyndigheten med samma belopp under samma period. Centerpartiet vill införa ”first responder”-drönare på landsbygden för att stärka den polisiära närvaron. Detta ökar anslagen under 1:1 med 100 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi satsar även på avhopparverksamhet, med särskilt fokus på barn och unga, samt särskilt på kvinnor, vilket ökar anslagen under 1:1 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi avvisar regeringens tvångsinlösen av halvautomatiska vapen. Det minskar stödet till Ukraina, vilket vi anser är fel. Därmed minskar anslagen under 1:1 med 110 miljoner kr 2026, 55 miljoner kr 2027 och 110 miljoner kr 2028. Centerpartiet vill inrätta en ny myndighet för att bekämpa den kriminella ekonomin: Ekokrim. För detta införs ett nytt anslag, 99:1 Ekokrim – inrättande av ny myndighet, vilken har anslag om 700 miljoner kr 2026, 1 322 miljoner kr 2027 och 1 353 kr 2028. Denna nya myndighet ersätter Ekobrottsmyndigheten, vilket minskar anslagen under 1:4 med 609 miljoner kr 2026, 1 252 miljoner kr 2027 och 1 283 miljoner kr 2028. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om miljötillstånd för ny kärnkraft, vilket minskar anslagen under 1:5 med 4 miljoner kr 2026, 8 miljoner kr 2027 och 10 miljoner kr 2028. Vi avvisar regeringens sänkning av straffbarhetsåldern, vilket minskar anslagen under 1:6 med 11 miljoner kr 2026, 159 miljoner kr 2027 och 347 miljoner kr 2028. Det minskar även anslagen under 1:11 med 1 miljon kr 2026, och 3 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar även straffrättsliga åtgärder mot tjänstefel, vilket minskar anslagen under 1:11 med 1 miljon kr 2026 och 3 miljoner kr årligen 2027–2028. Center­partiet satsar på att öka det brottsförebyggande arbetet genom att öka antalet vuxna på gator och torg i utsatta områden. Detta ökar anslagen under 1:14 med 250 miljoner kr årligen 2026–2028. För att få till snabbare tillståndsprocesser skjuter Centerpartiet till 10 miljoner årligen till Sveriges Domstolar. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 5 Internationell samverkan Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet −0 −1 −1 1:3 Inspektionen för strategiska produkter −1 −1 −2 1:4 Svenska institutet −1 −1 −1 Summa −2 −3 −5 Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneom­räkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap 15 165 215 1:14 Stöd till Ukraina 275 ±0 ±0 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten −108 −165 −215 Summa 182 ±0 ±0 Centerpartiet satsar på inrättandet av ett cyberhemvärn, vilket ökar anslagen under 1:1 med 15 miljoner årligen 2026–2028. Regeringen minskar anslagen under 1:14 Stöd till Ukraina för tvångsinlösen av vissa vapen i Sverige. Centerpartiet avvisar detta, vilket ökar anslagen under 1:14 Stöd till Ukraina med 275 miljoner kr 2026. Centerpartiet avvisar regeringens paket för genomförande av Kärnkraftsprövningsutredningens förslag, vilket minskar anslagen under 3:1 med 108 miljoner kr 2026, 165 miljoner 2027 och 215 miljoner 2028. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Biståndsverksamhet 1 100 2 500 3 500 1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) −10 −15 −24 1:3 Nordiska Afrikainstitutet −0 −0 −0 1:4 Folke Bernadotteakademin −1 −2 −3 1:6 Utvärdering av internationellt bistånd −0 −0 −0 Summa 1 089 2 482 3 473 Centerpartiet vill återställa biståndet till 1 % av BNI, därför ökar anslagen till 1:1 med 1,1 miljarder 2026, 2,5 miljarder 2027 och 3,5 miljarder 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 8 Migration Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Migrationsverket −125 −196 −273 1:3 Migrationspolitiska åtgärder −1 475 −950 −950 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål −4 −8 −12 Summa −1 604 −1 154 −1 235 Centerpartiet avvisar den mycket stora höjningen av återvandringsbidraget från 10 000 kr per person till 340 000 kr per person, vilket innebär lägre utgifter om 1,475 miljarder kronor 2026, 950 miljoner kronor 2027 och 950 miljoner kronor 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Till följd av effektivare kontors­användning minskar anslagen under 1:1 med 100 miljoner 2026, 150 miljoner 2027 och 200 miljoner 2028. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Socialstyrelsen 45 42 38 1:2 Statens beredning för medicinsk och social utvärdering −0 −1 −1 1:3 Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket −1 −2 −3 1:5 Bidrag för läkemedelsförmånerna 50 100 100 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård 3 075 3 200 2 600 1:9 Läkemedelsverket −1 −2 −3 1:10 E-hälsomyndigheten 74 73 72 1:11 Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna −2 600 −2 600 −2 000 1:12 Inspektionen för vård och omsorg −4 −8 −13 1:13 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys −0 −0 −1 2:1 Folkhälsomyndigheten −3 −5 −8 2:6 Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga −792 −792 −792 2:7 Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre −100 −100 −100 3:1 Myndigheten för delaktighet −0 −1 −1 4:1 Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd −68 −69 −70 4:4 Kostnader för statlig assistansersättning 135 135 135 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet 100 200 400 4:6 Statens institutionsstyrelse 1 −7 −17 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. −350 −150 −150 5:1 Barnombudsmannen −0 −0 −0 6:1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning −0 −0 −1 Summa −440 13 185 Centerpartiet ökar resurserna till Socialstyrelsen för att införliva Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd, vilket ökar anslagen under 1:1 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Anslagen under 4:1 minskar med 68 miljoner kr 2026, 69 miljoner kr 2027 och 70 miljoner kr 2028. Centerpartiet vill att tillgången till nya särläkemedel ska öka, vilket ökar anslagen under 1:5 med 50 miljoner kr 2026 och 100 miljoner kr årligen 2027–2028. Regeringens satsning på prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna har inte haft någon effekt och Centerpartiet minskar därmed anslagen under 1:11 med 2 600 miljoner kr årligen 2026–2027 och 2 000 miljoner kr 2028. Regeringens satsning på stöd till nära vård i lands- och glesbygd är samma satsning som i förra årets budget. Denna har inte uppfyllt sitt syfte, så Centerpartiet avfärdar detta med ett eget förslag och satsning på en ny vårdform för primärvård på landsbygden. Det minskar anslagen under 1:6 med 300 miljoner kronor årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar istället på en välfungerande primärvård, främst i glesbygd, vilket ökar anslagen under 1:6 med 2 000 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi satsar även på att antalet platser för ST-läkare ska bli fler, vilket ökar anslagen under 1:6 med 950 miljoner kr årligen 2026–2028. Regeringen satsar 125 miljoner kr 2026 på ökade incitament för implementering av nationell vårdförmedling. Centerpartiet avvisar denna satsning, vilket minskar anslagen under 1:6 med motsvarande belopp. Regeringen minskar anslagen till kvinnors vård, vilket Centerpartiet anser är fel. Vi har en egen satsning för att stärka mödrahälso­vård, förlossningsvård och kvinnors hälsa, vilket ökar anslagen under 1:6 med 600 miljoner kr årligen 2026–2027. Centerpartiet vill införa en jämförelsetjänst för kortare väntetider och högre tillgänglighet i vården, vilket ökar anslagen under 1:10 med 75 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet avvisar det så kallade fritidskortet till förmån för mer effektiva satsningar direkt på föreningslivet och civilsamhället, vilket minskar anslagen under 2:6 med 792 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre, vilket minskar anslagen under 2:7 med 100 miljoner årligen 2026–2028. Detta är till förmån för en egen och större satsning på äldreboendegaranti för de över 85 år, vilket ökar anslagen under 4:5 med 100 miljoner kr 2026, 200 miljoner kr 2027 och 400 miljoner kr 2028. Centerpartiet vill höja schablonen för assistansersättningen, vilket ökar anslagen under 4:4 med 135 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet prioriterar om i tidigare anslagsökningar under 4:7 för att finansiera andra prioriterade reformer inklusive fler vuxna på gator och torg, vilket minskar anslagen med 350 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på ett utslussningsprogram för frihetsberövade barn och unga och avsätter 4 miljoner för att förbereda detta under 2026 och 4 miljoner för en nationell strategi för att förebygga och bekämpa våld mot barn. Samtidigt avvisas medlen för vissa verktyg utan samtycke, vilket minskar samma anslag 4:7 med 8 miljoner 2026. Därutöver satsar Centerpartiet på att införa traumascreening för barn från 2027 vilket innebär ökade anslag om 50 miljoner per år därefter, utökade hembesöksprogram från 2027 vilket innebär ökade anslag om 100 miljoner per år där­efter och att införa utslussningsprogrammet för frihetsberövade barn och unga vilket innebär ökade anslag om 50 miljoner per år därefter. Till följd av ett större produktivitets­avdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndig­heternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. −300 −300 −300 2:1 Försäkringskassan −426 −619 −692 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen −0 −1 −1 99:1 Ersättning för höga sjuklönekostnader 850 1 700 1 800 Summa 124 780 807 Centerpartiet återinför det högkostnadsskydd som regeringen slopade sista juni 2024. Till följd av det tillför Centerpartiet ett nytt anslag, ”99:1 Ersättning för höga sjuklöne­kostnader”, som får ett anslag om 850 miljoner kr 2026, 1,7 miljarder 2027 och 1,8 miljarder 2028. Centerpartiet anser att regeringens satsning på kvalificering till välfärden bör kunna genomföras inom ram, så anslagen under 2:1 minskar med 194 miljoner kr 2027 och 203 miljoner kr 2028. Centerpartiet anser också att stärkt högkostnadsskydd för tandvård kan finansieras delvis inom ram, så anslagen under 2:1 minskar på grund av det med 25 miljoner 2026, 30 miljoner 2027 och 40 miljoner 2028. Centerpartiet anser att regeringens AI-satsning för offentlig verksamhet bör ha Skatteverket som huvudansvarig, vilket minskar anslagen under 2:1 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på effektivare kontorsanvändning, vilket minskar anslagen under 2:1 med 150 miljoner 2026 och 200 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar flyktingundantag i aktivitets- och sjukersättningen, vilket minskar anslagen under 1:2 med 300 miljoner årligen 2026–2028. För att finansiera prioriterade reformer minskas ökningen av Försäkringskassans förvaltningsanslag något, med 150 miljoner 2026, 50 miljoner årligen 2027–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 2:1 Pensionsmyndigheten −4 −7 −11 Summa −4 −7 −11 Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneom­räkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Barnbidrag −2 400 −2 400 −2 400 1:2 Föräldraförsäkring −200 −125 −300 1:8 Bostadsbidrag 100 100 100 Summa −2 500 −2 425 −2 600 Centerpartiet vill att flerbarnstillägget slopas för barn två. Det minskar anslagen till 1:1 med 1,3 miljarder kr årligen 2026–2028. Centerpartiet föreslår även att flerbarnstillägget halveras från och med barn 3, vilket minskar anslagen till 1:1 med 1 100 miljarder kr årligen 2026–2028. Centerpartiet föreslår ett borttagande av dagar på lägstanivån i för­äldraförsäkringen, vilket medför minskade utgifter under anslag 1:2 med 200 miljoner kr 2026, 125 miljoner 2027 och 300 miljoner 2028. Till följd av en reviderad modell för a‑kassan beräknas kostnaderna för bostadsbidrag öka, vilket reflekteras under anslag 1:8 som ökar med 100 miljoner årligen 2026–2028. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 180 550 750 2:1 Diskrimineringsombudsmannen −1 −1 −2 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 115 120 125 3:2 Jämställdhetsmyndigheten −1 −1 −2 Summa 294 667 871 Centerpartiet vill öka antalet kvotflyktingar till 5 000 igen, därför ökar anslagen under 1:2 med 180 miljoner 2026, 550 miljoner 2027 och 750 miljoner 2028. Centerpartiet prioriterar delvis andra reformer än regeringens för att komma åt HRV, vilket minskar anslagen under 3:1 med 50 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på att rikta insatser mot elevhälsan via Skolverket för att informera flickor och stötta dem att delta fullt ut i undervisningen under menstruation, vilket ökar anslagen under 3:1 med 5 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet vill införa exitprogram för unga kvinnor i prostitution, vilket ökar anslagen under 3:1 med 10 miljoner 2026, 15 miljoner 2027 och 20 miljoner 2028. Centerpartiet satsar på skyddade boenden, vilket ökar anslagen under 3:1 med 50 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet vill införa lämnaprogram och lämnapeng för våldsutsatta i nära relation, vilket ökar anslagen till 3:1 med 100 miljoner årligen 2026–2028. Totalt ökar anslagen under 3:1 med 115 miljoner 2026, 120 miljoner 2027 och 125 miljoner 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Center­partiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltnings­anslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader −2 034 −2 066 −2 105 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser −12 330 −10 980 −11 700 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 1 010 1 250 1 080 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. −2 500 −2 500 −2 500 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige −1 −1 −2 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering −0 −0 −1 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen −0 −1 −1 2:1 Arbetsmiljöverket −14 −23 −32 2:2 Arbetsdomstolen −0 −0 −0 2:4 Medlingsinstitutet −0 −1 −1 Summa −15 870 −14 323 −15 263 I den situation som Sverige är i, med en arbetslöshet som stiger och väntas ligga kvar på en hög nivå, så är det viktigt att prioritera resurser till att bryta utanförskapet. Center­partiet vill införa ett obligatoriskt nystartsår och avsätter 500 miljoner per år för detta under 2026–2028. Detta följs också av sänkningar av arbetsgivaravgifter på ingångs­löner, vilket ökar efterfrågan på arbetskraft genom sänkta kostnader för att anställa. För att finansiera Centerpartiets politik för att få fler personer i arbete dras stödet till Samhall, under anslag 1:4, ner med 2 500 miljoner årligen och Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag justeras utifrån historisk medelsanvändning och genom att prioritera effektiva arbetsmarknadsåtgärder, vilket får en effekt om 2 000 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiets modell för a‑kassan innebär minskade utgifter inom anslag 1:2 motsvarande 14 300 miljoner 2026, 13 700 miljoner 2027 och samma belopp 2028. I samband med dessa utgiftsminskningar minskar inkomsterna till ålderspensionssystemet om 2 000 miljoner kronor 2026, 1 900 miljoner kronor 2027 och 1 500 miljoner kronor 2028, medan kommunerna kompenseras för uteblivna skatteintäkter under UO25. Centerpartiet vill återställa beviskravet vid dag 365 i sjukförsäkringen, vilket väntas öka utgifterna under 1:2 med 1 900 miljoner 2026, 2 500 miljoner 2027 och 1 700 miljoner 2028, samt med 500 miljoner 2026, 700 miljoner 2027 och 500 miljoner 2028. Centerpartiet vill öka antalet kvotflyktingar till 5 000 igen, därför ökar anslagen under 1:2 med 70 miljoner 2026, 220 miljoner 2027 och 300 miljoner 2028 och under 1:3 med 10 miljoner 2026, 50 miljoner 2027 och 80 miljoner 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Till följd av effektivare kontorsanvändning minskar anslagen under 2:1 med 10 miljoner 2026, 15 miljoner 2027 och 20 miljoner 2028. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 15 Studiestöd Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:2 Studiemedel 28 28 28 1:7 Centrala studiestödsnämnden −11 −21 −32 1:8 Överklagandenämnden för studiestöd −0 −0 −0 Summa 17 7 −4 Centerpartiet vill förstärka satsningen på nationella yrkesprogram, vilket ökar anslagen till 1:2 med 11 miljoner. Centerpartiet vill förstärka satsningen på yrkeshögskolor, vilket ökar anslagen till 1:2 med 17 miljoner årligen 2026–2028. Totalt ökar anslagen under 1:2 med 28,3 miljoner 2026. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Statens skolverk −88 −67 −51 1:2 Statens skolinspektion 2 −1 −4 1:3 Specialpedagogiska skolmyndigheten 16 13 8 1:4 Sameskolstyrelsen −0 −0 −1 1:5 Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet −3 628 −2 863 −3 363 1:7 Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola −4 386 −4 686 −4 686 1:11 Skolforskningsinstitutet 3 3 2 1:15 Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling −9 365 −7 583 −6 623 1:17 Statligt stöd till vuxenutbildning 200 250 250 1:18 Myndigheten för yrkeshögskolan −1 −2 −2 1:19 Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning 49 49 49 2:1 Universitetskanslersämbetet −1 −2 −2 2:2 Universitets- och högskolerådet −89 −97 −140 2:3 Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −10 −17 −26 2:4 Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −12 −20 −30 2:5 Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −12 −20 −30 2:6 Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −12 −20 −31 2:7 Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −12 −19 −30 2:8 Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −9 −15 −22 2:9 Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −10 −16 −25 2:10 Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −9 −15 −23 2:11 Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −8 −13 −20 2:12 Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −6 −10 −16 2:13 Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −9 −14 −22 2:14 Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −5 −9 −14 2:15 Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −4 −7 −10 2:16 Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå −9 −15 −22 2:17 Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −6 −11 −17 2:18 Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå −9 −16 −24 2:19 Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −4 −6 −10 2:20 Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −2 −4 −6 2:21 Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −4 −6 −10 2:22 Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −1 −2 −4 2:23 Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −6 −10 −15 2:24 Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå −2 −3 −5 2:25 Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −4 −7 −11 2:26 Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −2 −3 −4 2:27 Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −3 −5 −8 2:28 Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå −1 −2 −4 2:29 Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −5 −9 −14 2:30 Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −1 −2 −4 2:31 Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −3 −6 −9 2:32 Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå −1 −2 −4 2:33 Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −1 −2 −4 2:34 Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:35 Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −1 −2 −3 2:36 Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −0 −1 2:37 Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −1 −1 −2 2:38 Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −0 −0 2:39 Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −3 −5 −7 2:40 Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:41 Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −2 −4 −6 2:42 Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:43 Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −3 −4 −7 2:44 Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå −1 −1 −1 2:45 Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −2 −4 −6 2:46 Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:47 Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −2 −4 −6 2:48 Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:49 Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −2 −3 −5 2:50 Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:51 Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −2 −3 −5 2:52 Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −1 −1 2:53 Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −1 −1 −2 2:54 Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −0 −0 2:55 Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −0 −1 −1 2:56 Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −0 −0 2:57 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −1 −1 −2 2:58 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −0 −0 2:59 Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −2 −4 −6 2:60 Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå −1 −1 −2 2:61 Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå −0 −1 −1 2:62 Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå −0 −0 −1 2:63 Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet −13 −33 −50 2:64 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor 97 170 170 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor −3 −5 −8 2:66 Ersättningar för klinisk utbildning och forskning −14 −23 −36 3:3 Vetenskapsrådet: Förvaltning −1 −2 −3 3:5 Rymdstyrelsen: Förvaltning −0 −0 −1 3:6 Institutet för rymdfysik −0 −0 −1 3:7 Kungl. biblioteket −1 −3 −5 3:8 Polarforskningssekretariatet −0 −1 −1 3:10 Överklagandenämnden för etikprövning ±0 −0 −0 3:11 Etikprövningsmyndigheten −0 −0 −1 3:12 Nämnden för prövning av oredlighet i forskning −0 −0 −0 4:3 Kostnader för Svenska Unescorådet −0 −0 −0 99:1 Sektorsbidrag skolan inkl behörighetsreform 19 680 16 933 16 473 Summa 2 244 1 694 1 430 Centerpartiet föreslår att ett antal riktade statsbidrag ska avvecklas för att istället slås samman till ett större sektorsbidrag till skolan. Dessa avvisningar påverkar särskilt anslag 1:5 med 3 679 miljoner 2026, 2 914 miljoner 2027, 3 414 miljoner 2028, 1:7 med 3 386 miljoner 2026, 2 186 miljoner 2027, 3 186 miljoner 2028 och 1:15 med 9 365 miljoner 2026, 7 583 miljoner 2027 och 6 623 miljoner 2028. Som en följd av det tillför Centerpartiet ett nytt anslag, “Sektorsbidrag till skolan inklusive behörighets­reform”. Inom ramen för detta anslag tillför Centerpartiet dels 2 miljarder per år i tillskott till sektorsbidraget samt medel för skolor att utöka antalet elevhälsosamtal i grundskolan. Centerpartiet satsar på nationell statistik om elever med NPF, vilket ökar anslagen under 1:1 med 2 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet vill få fler elever på yrkesgymnasiet genom yrkesprov, vilket ökar anslagen under 1:1 med 5 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet vill avskaffa nationella prov i lågstadiet, vilket minskar anslagen under 1:1 med 7 miljoner 2026 och 2 miljoner 2027. Centerpartiet vill att det genomförs en effektivisering av Skolverket och minskar därför anslagen under 1:1 med 80 miljoner 2026, 60 miljoner 2027 och 40 miljoner 2028. Centerpartiet satsar på en visselblåsar­funktion på Skolinspektionen, vilket ökar anslagen under 1:2 med 5 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på att införa ett kompetenslyft om NPF bland rektorer och lärare, vilket ökar anslagen under 1:3 med 20 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet vill ge ett stimulansbidrag för judiska studier, vilket ökar anslagen under 1:5 med 1 miljon årligen 2026–2028. Centerpartiet vill även satsa på branschskolor, vilket ökar anslagen under 1:5 med 50 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet avvisar regeringens höjning av maxtaxan, vilket minskar anslagen under 1:7 med 1 miljard 2026 och 2,5 miljarder årligen 2027–2028. Centerpartiet satsar på evidensbaserade insatser i skolan, vilket ökar anslagen under 1:11 med 3 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på utbildning i jobbsvenska, vilket ökar anslagen under 1:17 med 150 miljoner 2026 och 200 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiets förstärkning av de nationella yrkesprogrammen ökar anslagen under 1:17 med 50 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiets förstärkning av yrkes­högskolan ökar anslagen under 1:19 med 49 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på uppbyggnad och drift av medborgarskapsprov i svenska och samhällskunskap, vilket minskar anslagen under 2:2 med 88 miljoner 2026, 95 miljoner 2027 och 137 miljoner 2028. Centerpartiet satsar på stärkt lärarutbildning och fler lärarbehöriga från andra yrken, vilket ökar anslagen under 2:64 med 50 miljoner 2026 och 100 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar regeringens satsning på masterutbildning i offentlig förvaltning bl.a. med EU-inriktning, vilket minskar anslagen under 2:64 med 30 miljoner 2026 och 60 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar också regeringens satsning på utvecklad utbildning i ledarskap, konflikt- och krishantering, vilket minskar anslagen med 3 miljoner 2026. Centerpartiet satsar på fler utbildnings­platser för läkare och sjuksköterskor, vilket ökar anslagen under 2:64 med 80 miljoner 2026 och 130 miljoner årligen 2027–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Statens kulturråd −0 −1 −1 1:7 Myndigheten för kulturanalys −0 −0 −0 2:4 Statens musikverk −2 −2 −3 3:2 Myndigheten för tillgängliga medier −1 −1 −2 3:3 Institutet för språk och folkminnen −0 −1 −1 4:1 Konstnärsnämnden −0 −0 −0 5:1 Riksarkivet −2 −4 −6 6:1 Riksantikvarieämbetet −1 −2 −4 7:1 Centrala museer: Myndigheter −7 −12 −19 7:4 Forum för levande historia −0 −1 −1 11:1 Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor −0 −1 −1 12:1 Stöd till idrotten 225 225 225 12:2 Bidrag till allmänna samlingslokaler 50 50 50 12:3 Stöd till friluftsorganisationer 25 25 25 12:5 Insatser för den ideella sektorn −15 −15 −15 12:6 Stöd till plats för idrott ±0 ±0 150 13:1 Statsbidrag till studieförbund 500 500 500 14:1 Spelinspektionen −0 −1 −1 Summa 769 760 896 Centerpartiet gör en större satsning än regeringen på idrott, vilket höjer anslagen under 12:1 med 225 miljoner kr årligen 2026–2028, och detta bör särskilt riktas till elit­idrottens förutsättningar, jämlik idrott, insatser för idrott i utsatta områden samt barn och ungas idrottande. Vi ser ett stort värde i att satsa på och stötta bygdegårdar och samlingslokaler för civilsamhället i Sverige och höjer anslagen under 12:2 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi ökar stödet till friluftsorganisationer, vilket ökar anslagen under 12:3 med 25 miljoner kr årligen 2026–2028. Vi avvisar regeringens tidigare satsning på den ideella sektorn, vilket minskar anslagen under 12:5 med 15 miljoner kr årligen 2026–2028, vilket är för finansiering av reformer. Vi vill öka anslagen under 12:6 med 150 miljoner kr 2028, för fler idrottsanläggningar i hela landet. Centerpartiet anser att det är fel av regeringen att skära ned på statsbidrag till studie­förbund. Vi vill återställa finansieringen, vilket ökar anslagen under 13:1 med 500 miljoner kr årligen 2026–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas för­valtningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Bostadspolitisk utveckling 3 3 3 1:3 Boverket −11 −18 −24 1:4 Statens geotekniska institut −0 −0 −1 1:5 Lantmäteriet 4 1 −3 2:1 Konsumentverket −3 −4 −5 2:2 Allmänna reklamationsnämnden −0 −1 −1 2:3 Fastighetsmäklarinspektionen −0 −0 −0 Summa −9 −20 −32 Centerpartiet ökar anslagen under 1:1 för att satsa på forskning och innovation för hållbart och effektivt byggande med 3 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på effektivare kontorsanvändning, vilket minskar anslagen under 1:3 med 10 miljoner kr 2026, 15 miljoner 2027 och 20 miljoner 2028. För att åstadkomma rättssäkra, snabba och kostnadseffektiva processer för fastighetsbildning föreslår Centerpartiet att Lant­mäteriets anslag ökar med 10 miljoner kronor årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på fristående konsumentorganisationer, vilket ökar anslagen under 2:1 med 2 miljoner årligen 2026–2028. Regeringens satsning på att stoppa farliga produkter och AI-satsning sker inom ramen, vilket minskar anslagen under 2:1 med 4 miljoner årligen 2026–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 19 Regional utveckling Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder 2 2 2 Summa 2 2 2 Regeringen avvisar regeringens besparing på regionala utvecklingsåtgärder. Centerpartiet avvisar detta, vilket ökar anslagen under 1:1 med 2 miljoner kr årligen 2026–2028. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Naturvårdsverket 22 19 18 1:3 Åtgärder för värdefull natur 160 160 160 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 25 25 25 1:6 Kemikalieinspektionen 4 2 1 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 8 22 21 1:10 Klimatanpassning 50 50 50 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 3 2 −0 1:17 Klimatpremier 50 50 50 1:18 Industriklivet 653 700 700 1:21 Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden 3 600 4 100 3 600 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande −1 −1 −2 Summa 4 575 5 130 4 623 Regeringen drar ned på stödet till Håll Sverige Rent, vilket Centerpartiet avvisar. Till följd av det ökar anslagen under 1:1 med 10 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på ett textilkliv, vilket ökar anslagen under 1:1 med 50 miljoner årligen 2026–2028. Regeringens satsning på effektiva miljötillstånd för ny kärnkraft avvisas, vilket minskar anslagen under 1:1 med 35 miljoner årligen 2026–2027 och 33 miljoner 2028. Centerpartiet minskar anslaget under 1:1 med ytterligare 10 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet föreslår ökade anslag under 1:3 för åtgärder för värdefull natur och friluftslivet om 150 miljoner kronor årligen 2026–2028. Anslagen under 1:3 ökar med ytterligare 10 miljoner årligen 2026–2028 för LONA och våtmarker. Anslagen under 1:4 ökar med 25 miljoner kr årligen 2026–2028 för satsning på innovation vad gäller PFAS. Anslagen under 1:10 ökar med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på fler och snabbare klimatpremier för lätta och tunga lastbilar. Anslagen under 1:18 Industri­klivet ökar med 653 miljoner kr 2026 och 700 miljoner årligen 2027–2028, vilket innebär en dubblering av stödet och breddning till gröna innovationer. Centerpartiet avvisar regeringens elbilspremie och satsar på en egen modell för köp och leasing av nya och begagnade miljöbilar. Det innebär att anslagen under 1:4 minskar med 400 miljoner 2026, 900 miljoner 2027 och 1,4 miljarder 2028. Anslagen under 1:4 ökar samtidigt med 4 miljarder kr 2026 och 5 miljarder 2027–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 21 Energi Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Statens energimyndighet −18 −20 −23 1:2 Insatser för energieffektivisering −327 −323 −323 1:4 Energimarknadsinspektionen −1 −2 −3 1:5 Energiplanering −420 −460 −445 1:7 Elsäkerhetsverket −0 −1 −1 1:13 Subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer −50 −50 −150 1:14 Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer −1 −1 −1 99:1 Teknikneutral ersättning för anslutning av ny elproduktion 900 1 600 1 900 99:2 Inhemsk biodrivmedelsproduktion för fossilfrihet 500 750 1 250 Summa 583 1 493 2 203 Centerpartiet avvisar den tidigare ökningen av förvaltningsanslag, vilket minskar anslagen under 1:1 med 20 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet vill se snabbare tillståndsprocesser och avsätter 5 miljoner årligen under 2026–2028 för detta under Energimyndigheten 1:1. Regeringen satsar på energieffektivisering i småhus, vilken Centerpartiet avvisar till förmån för ett grönt avdrag som ger verkliga effekter på energieffektiviseringen. Det minskar anslagen under 1:2 med 327 miljoner kr 2026 och 323 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet vill att vindkraftsskatten ska tillfalla kommunerna, fullt ut och permanent, vilket innebär minskade skatteintäkter för staten och i andra änden minskar anslagen något under 1:5 med 370 miljoner kr 2026 och 400 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar regeringens insatser och sam­ordningsinsatser för ny kärnkraft, vilket minskar anslagen under 1:5 med 50 miljoner kr 2026, 55 miljoner kr 2027 och 45 miljoner kr 2028. Centerpartiet avvisar regeringens subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer, vilket minskar anslagen under 1:13 med 50 miljoner kr årligen 2026–2027 och 150 miljoner kr 2028. Centerpartiet avvisar också ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärn­kraftsreaktorer, vilket minskar anslagen under 1:14 med 1 miljon kr årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på teknikneutral ersättning för anslutning av ny elproduktion, vilket ökar anslagen under den nya posten 99:1 med 900 miljoner kr 2026, 1,6 miljarder kr 2027 och 1,9 miljarder kr 2028. Centerpartiet satsar på inhemsk biodrivmedelsproduktion för fossilfrihet genom en strategisk reserv och ett genomförande av förslag i Bioekonomi­utredningen, vilket ökar anslagen under den nya posten 99:2 med 500 miljoner kr 2026, 750 miljoner kr 2027 och 1,25 miljarder kr 2028. Till följd av ett större produktivitets­avdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndig­heternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 22 Kommunikationer Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur −283 173 −963 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 1 912 1 869 1 736 1:3 Trafikverket −307 −364 −422 1:7 Trafikavtal 60 60 60 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut −0 −1 −1 1:12 Transportstyrelsen −4 −14 −27 1:13 Trafikanalys −0 ±0 ±0 2:1 Post- och telestyrelsen −1 −4 −7 2:6 Myndigheten för digital förvaltning −1 ±0 ±0 Summa 1 374 1 719 376 Centerpartiet ser situationen inom svensk infrastruktur inte minst på järnvägarna och anser att arbetet måste prioriteras upp. Det behövs akut underhåll och förmågehöjande åtgärder inom tåginfrastrukturen och det går att öka takten i arbetet. Centerpartiet avsätter ytterligare 2 000 miljoner årligen 2026–2028 inom anslag 1:2 för en task force som kan ta sig an detta och göra arbetet snabbare. Centerpartiet anser också att fler investeringar i infrastrukturen bör tidigareläggas och flyttar därför 500 miljoner kronor från 2028 till 2027 under anslag 1:1. För särskilda insatser inom infrastrukturen på lokal nivå samt för snabbare implementering av modeller för alternativ finansiering avsätts 50 miljoner under anslag 1:2 årligen 2026–2028. För att dubblera mandatperiodens satsningar för enskilda vägar och utökat särskilt driftsstöd avsätts 150 miljoner kronor under åren 2026–2028. För att säkra viktiga tåglinjer tillskjuts 60 miljoner kronor årligen till anslag 1:7. För att möjliggöra och förbereda för fossilfritt flyg avsätts 130 miljoner kronor extra 2026–2028 under anslag 1:6, 10 miljoner årligen under anslag 1:12 och 10 miljoner årligen under anslag 1:1, medan det viktiga tillskottet till regionala flygplatser justeras efter verkliga behov och äskanden, vilket innebär 140 miljoner lägre ökning per år. Genom effektivare kontorsanvändning justeras Trafikverkets anslag 1:3 med 100 miljoner 2026, 150 miljoner 2027 och 200 miljoner 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Skogsstyrelsen −3 −5 −8 1:2 Insatser för skogsbruket 10 10 10 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt −1 −2 −3 1:8 Statens jordbruksverk −4 −7 −12 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 250 350 250 1:14 Livsmedelsverket −3 −4 −7 1:22 Sveriges lantbruksuniversitet −11 −18 −29 1:23 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhälls­byggande: Forskning och samfinansierad forskning 7 7 7 1:25 Slakterikontroll −1 −1 −2 1:26 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 65 65 65 1:27 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 20 22 22 Summa 330 415 293 Centerpartiet satsar på ett nationellt investeringsstöd för höjd motståndskraft på gårds­nivå, vilket ökar anslagen till 1:12 med 150 miljoner kr 2026 och 250 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet satsar på nötköttsproducenter genom en djurvälfärdsersättning för dikor, vilket ökar anslagen under 1:12 med 100 miljoner kr årligen 2026–2027. Centerpartiet ökar anslagen till 1:23 med 7 miljoner kr årligen 2026–2028 för bekämpning av almsjuka. Centerpartiet dubblerar satsningen för ett pilotprojekt med förmågehöjande åtgärder vad gäller dricksvattenförsörjningen vid höjd beredskap, vilket ökar anslagen under 1:26 med 15 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet vill även stärka medlen för beredskapslager, vilket ökar anslagen under 1:26 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Regeringen satsar på utökade förvaltningsåtgärder för varg genom att finansiera detta med att skära ned på insatser för skogsbruket. Centerpartiet avvisar denna finansi­eringskälla, vilket ökar anslagen under 1:2 med 10 miljoner kr årligen 2026–2028 och ökar anslagen under 1:2 med 10 miljoner kr 2026 och 12 miljoner kr årligen 2027–2028. Centerpartiet vill förbättra förutsättningarna för det småskaliga kustnära fisket och avsätter 10 miljoner årligen under 1:27. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 24 Näringsliv Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Verket för innovationssystem −1 −2 −4 1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling 1 050 1 050 1 050 1:4 Tillväxtverket 13 11 9 1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser −0 −1 −2 1:8 Sveriges geologiska undersökning −2 −3 −5 1:13 Konkurrensverket −1 −2 −3 1:21 Patent- och registreringsverket −2 −4 −5 2:1 Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet −0 −0 −0 2:2 Kommerskollegium −0 −1 −1 Summa 1 055 1 047 1 037 Centerpartiet satsar på stärkt innovation och stipendier för elitforskare inom AI, vilket ökar anslagen under 1:2 med 1,05 miljarder årligen 2026–2028. Centerpartiet vill för­stärka Regelrådet och avsätter därmed under 1:4 15 miljoner kr årligen 2026–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent, vilket får effekt på samtliga myndigheter. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 4 439 3 318 3 368 Summa 4 439 3 318 3 368 I stället för att införa ett riktat statsbidrag för en del av skatteintäkterna från fastighets­skatten på vindkraft vill Centerpartiet att de direkt, fullt ut och permanent återförs till berörda kommuner, varför anslag 1:1 ökar med 350 miljoner kronor 2026, 450 miljoner 2027 och 500 miljoner 2028. Centerpartiet anser vidare att Gotlands unika förut­sättningar för att bedriva välfärdsverksamhet innebär att ett särskilt ötillägg riktat till Region Gotland bör införas, vilket medför en ökning av anslag 1:4 med 200 miljoner kronor årligen från 2026. Centerpartiet avvisar regeringens förslag om mobilförbud i skolan, vilket minskar anslagen under 1:1 med 95 miljoner kronor 2026 och 100 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiets förslag om ett jordbruksavdrag medför lägre skatte­intäkter till kommunsektorn, vilket regleras i anslag 1:1 med 125 miljoner kronor 2026 och 250 miljoner kronor årligen 2027–2028. Centerpartiet tror starkt på att det alltid ska löna sig att gå från bidrag till arbete. Kommuner ska ställa krav på aktiviteter, men det ska ske på ett mindre byråkratiskt sätt. Centerpartiet avvisar därmed regeringens förslag, vilket minskar anslagen under 1:1 med 1,14 miljarder kronor 2026 och 2,282 miljarder kronor årligen 2027–2028. Centerpartiet har föreslagit en förändrad modell för a‑kassan, vilket i utgångsläget medför lägre skatteintäkter till kommunsektorn, vilket regleras i anslag 1:1 inom detta utgiftsområde med 5 miljarder kronor årligen 2026–2028. Center­partiet avvisar delvis några av de förändringar som regeringen aviserat på social­tjänstens område för att finansiera mer prioriterade reformer, vilket minskar anslag 1:1 med 200 miljoner kronor årligen 2027–2028. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Summa ±0 ±0 ±0 Centerpartiet har inga förslag till förändringar i förhållande till vad som föreslås i budget­propositionen för 2026. Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen Miljoner kronor Ramanslag Avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Summa ±0 ±0 ±0 Centerpartiet har inga förslag till förändringar i förhållande till vad som föreslås i budget­propositionen för 2026. Offentliga finanser I detta kapitel redovisas den samlade effekten på den offentliga sektorns finanser av de reformer Centerpartiet föreslår i denna motion. Effekterna redovisas även per sektor. Därtill redovisas Centerpartiets förslag till utgiftstak för staten. Utgiftstak I tabellen nedan presenteras Centerpartiets förslag till utgiftstak. Tabell 6 Utgiftstak för staten Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Takbegränsade utgifter −6 235 −1 671 −3 118 Budgeteringsmarginal 6 235 1 671 3 118 Utgiftstak för staten ±0 ±0 ±0 Kommunsektorn I nedanstående tabell presenteras effekterna av förslagen i denna budgetmotion på kommunsektorns finanser. Förslagen i denna motion har, som regel, behandlats på följande sätt. Förslag som påverkar kommunsektorns skatteintäkter eller egna skatte­betalningar har reglerats via UO25 anslag 1:1. De förändringar av statsbidrag från andra utgiftsområden än UO25 som föreslås har antagits motverkas av förändrade utgifter inom kommunsektorn, då sektorn har ett balansmål. Tabell 7 Kommunsektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Kommunsektorns inkomster 5 164 3 918 4 168 Kommunal inkomstskatt −3 625 −3 750 −3 550 Kapitalinkomster och övriga inkomster ±0 ±0 ±0 Statsbidrag under utgiftsområde 25 4 439 3 318 3 368 därav ekonomiska regleringar 5 150 5 250 5 250 Statsbidrag från övriga utgiftsområden 4 350 4 350 4 350 Kommunsektorns utgifter 2 339 1 118 1 118 Finansiellt sparande i kommunsektorn 2 825 2 800 3 050 Staten I nedanstående tabell redovisas effekterna av förslagen i denna budgetmotion på statens budgetsaldo och statsskulden. Tabell 8 Statens budgetsaldo och statsskulden Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Inkomster i statens budget −2 232 −3 617 −8 884 därav inkomster av försåld egendom ±0 ±0 ±0 Utgifter i statens budget −5 035 −471 −1 918 därav statsskuldsräntor ±0 ±0 ±0 Riksgäldskontorets nettoutlåning ±0 ±0 ±0 Kassamässig korrigering ±0 ±0 ±0 Statens budgetsaldo 2 803 −3 146 −6 966 I tabellen nedan redovisas effekterna av förslagen i denna budgetmotion på statens inkomster. Tabell 9 Inkomster i statens budget Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Direkta skatter på arbete −3 907 −4 075 −3 875 Indirekta skatter på arbete −7 377 −8 535 −14 090 Skatt på kapital 1 575 1 750 1 750 Skatt på konsumtion och insatsvaror 1 153 1 093 1 081 Offentliga sektorns skatteintäkter −8 657 −9 867 −15 234 avgår skatter till andra sektorer 4 525 4 650 4 450 Statens skatteintäkter −4 132 −5 217 −10 784 Periodiseringar ±0 ±0 ±0 Statens skatteinkomster −4 132 −5 217 −10 784 Övriga inkomster 1 900 1 600 1 900 Inkomster i statens budget −2 232 −3 617 −8 884 Den offentliga sektorns finanser I tabellen nedan redovisas effekterna av förslagen i denna budgetmotion på den offentliga sektorns finanser. Tabell 10 Den offentliga sektorns finanser Miljoner kronor – avvikelse från regeringen 2026 2027 2028 Offentlig sektors inkomster −5 857 −7 367 −12 434 Offentlig sektors utgifter −10 285 −5 821 −7 418 Finansiellt sparande i offentlig sektor 4 428 −1 546 −5 016 Staten 2 803 −3 146 −6 966 Ålderspensionssystemet −1 200 −1 200 −1 100 Kommunsektorn 2 825 2 800 3 050 Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) −2,35 % −1,86 % −0,65 % Elisabeth Thand Ringqvist (C) Martin Ådahl (C) Alireza Akhondi (C) Christofer Bergenblock (C) Malin Björk (C) Jonny Cato (C) Muharrem Demirok (C) Catarina Deremar (C) Ulrika Heie (C) Martina Johansson (C) Anders W Jonsson (C) Anders Karlsson (C) Mikael Larsson (C) Stina Larsson (C) Anna Lasses (C) Ulrika Liljeberg (C) Helena Lindahl (C) Kerstin Lundgren (C) Rickard Nordin (C) Niels Paarup-Petersen (C) Anne-Li Sjölund (C) Mona Smedman (C) Helena Vilhelmsson (C) Anders Ådahl (C) [1] En procentenhet motsvarar ungefär 58 000 personer i arbetskraften som går från arbetslöshet till arbete, vilket innebär en årlig statsfinansiell effekt på cirka 21–27 miljarder kr. Beräkningen inkluderar kommunal och regional inkomstskatt, minskade transfereringar, arbetsgivaravgifter, förlorad skatt på ersättningar samt moms på ökad konsumtion. [2] Saco (2025), Akademikers arbetslöshet i lågkonjunkturens spår, Stockholm. [3] Akademikernas a-kassa (2025), Fler långtidsarbetslösa akademiker, Stockholm. Hämtad 2025-10-05 från https://www.akademikernasakassa.se/om-oss/aktuellt/nyheter/2025/september/fler-langtidsarbetslosa-akademiker. [4] Förutom avsättning till statlig ålderspension. [5] Elert, N., Rudholm, N., and Westerberg, H.S. (2025). “Employment Effects of Payroll Tax Reforms: Evidence From Swedish Service Industries.” LABOUR 1–20. [6] Innefattande Konjunkturinstitutets prognos för tillväxten 2025. [7] Naturvårdsverket, Statistiken för handläggningstid för miljötillståndsprövning.

Motion till riksdagen 2025/26:3740 av Jonny Cato m.fl. (C) Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering De senaste mandatperioderna har den svenska och globala ekonomin utsatts för en lång rad kriser. Finanskrisen, eurokrisen, coronapandemin och nu Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina har alla satt djupa spår i svensk ekonomi och arbetsmarknad. Även om inflationen vänt och räntorna är på väg ner är fortfarande arbetslösheten hög. Sverige behöver fortsatta reformer för en arbetsmarknad i omställning och för att Sverige ska stå bättre rustat för framtiden. Inte minst behövs reformer för att grupper med så kallad svag konkurrensförmåga ska komma i arbete, för att minska tudelningen på arbetsmarknaden och för att bibehålla en hög sysselsättningsgrad även i övriga grupper. I dag är närmare 356 000 människor öppet arbetslösa eller inskrivna i arbets­marknadspolitiska program. Arbetslösheten är i hög grad resultatet av en misslyckad jobbintegration. För att fler barn ska få se sina föräldrar gå till jobbet och för att fler vuxna ska kunna försörja sig själva, måste dörren till svensk arbetsmarknad öppnas på vid gavel. Arbets­löshet är tärande för den enskilda, bidrar till stora kostnader för det offentliga och utgör en stor outnyttjad potential för samhället. Under förra mandatperioden har Centerpartiet varit drivande i införandet av historiska reformer av arbetsmarknaden, med en modern arbetsrätt och omfattande omställningspaket, av matchningen och av mottagandet av nyanlända. Dessa reformer behöver fortsatt genomföras för att få full effekt. Tyvärr går den nuvarande regeringen i helt motsatt riktning. Fortfarande leder höga kostnader för att anställa till att människor stängs ute från arbetsmarknaden. För att möjliggöra fler enkla jobb och därmed fler vägar in på arbetsmarknaden behövs både förstärkt utbildning, lägre kostnader för att anställa, nya anställningsformer och en bättre introduktion till arbetsmarknaden. Den viktiga reform av Arbetsförmedlingen som Centerpartiet var drivande för har den nuvarande regeringen tyvärr inte förvaltat. I stället går utvecklingen i motsatt riktning och myndigheten har snarare gått tillbaka till att arbeta som man gjorde tidigare. Dagens arbetsmarknad förändras i en allt snabbare takt, och en stor del av de jobb vi kommer att ha om 50 år finns ännu inte. Därför behövs kompetensutveckling under hela livet, för att möjliggöra utveckling, omställning och trygghet. Sådana insatser stärker landets och företagens långsiktiga kompetensförsörjning, ger företag bättre förut­sättningar att möta framtida behov av strukturomvandling och tryggar framtidens arbetsmarknad. Kostnaden för att anställa måste sänkas genom lägre arbetsgivaravgifter och effektiva anställningsstöd, integrationen av nyanlända behöver påskyndas genom utvidgade etableringsjobb och det måste löna sig att arbeta. Jobbfokuset i trygghets­systemen behöver därför öka avsevärt. Efter att Tidöregeringen avvecklade intensivåret har ett vakuum uppstått i integrations­politiken. Centerpartiet förespråkar en ny modell som vi kallar nystartsåret. En obliga­torisk insats för alla som står långt ifrån arbetsmarknaden och inte har tillräckliga kunskaper i svenska språket. Alla som inte haft ett jobb på tre år i Sverige ska ta del av ett nystartsår med studier på heltid i svenska och yrkeskunskaper, detta kombinerat med praktik och matchning. Efter avslutat nystartsår ges automatiskt rätt till etableringsjobb och/eller nystartsjobb för ett snabbt inträde på arbetsmarknaden. Deltagande i nystartsår är ett krav för alla som i dag får sin försörjning från det offentliga. Den som efter längre arbetslöshet vägrar delta i nystartsår kommer få påtagligt lägre bidrag. Intensivåret behöver kombineras med en reformerad språkundervisning för invandrare som har ett starkare fokus på genomströmning och att komma i arbete. Därför vill Centerpartiet omvandla sfi till jobbsvenska med fokus på att den studerande ska komma i arbete genom samarbete med näringslivet, med tydligare inriktning mot antingen jobb eller fortsatta studier. Trots att arbetslösheten spås öka råder samtidigt fortfarande arbetskraftsbrist i många sektorer. Kombinationen av höga bristtal och relativt hög arbetslöshet indikerar att det fortsatt finns stora matchningsproblem. För att förbättra matchningen måste reforme­ringen av Arbetsförmedlingen genomföras, så att arbetslösa får hjälp från effektiva, fristående och resultatbaserade aktörer, som belönas efter hur snabbt och hur långsiktigt de förmår sätta arbetslösa i jobb. Högst ersättning ges till de aktörer som matchar de mest utsatta på arbetsmarknaden. Arbetsmarknadspolitiken är också beroende av att Arbetsförmedlingen är närvarande i alla delar av landet – både där det finns stora arbetskraftsbehov och där det finns stora behov för utsatta personer att boka fysiska möten. Arbetsförmedlingen har dock de senaste åren strypt resurserna till de minsta lokala kontoren i en strävan efter att centralisera verksamheten, trots tydliga direktiv i regleringsbrev om att återupprätta den lokala verksamheten i hela landet. Centerpartiet verkar för en reform av a-kassan, där ersättningsgraden är 80 procent dag 0–100 med ett takbelopp på 1 090 kronor och ett golvbelopp på 500 kronor, 70 procent dag 101–200 med ett takbelopp på 950 kronor och ett golvbelopp på 440 kronor, 65 procent dag 201–300 med ett takbelopp på 890 kronor och ett golvbelopp på 410 kronor, 60 procent dag 301–800 med ett takbelopp på 820 kronor och ett golvbelopp på 380 kronor. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader 7 821 683 −2 034 000 1:2 Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser 45 973 112 −12 330 000 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser 6 073 822 1 010 000 1:4 Lönebidrag och Samhall m.m. 20 212 263 −2 500 000 1:5 Nystartsjobb och etableringsjobb 2 153 201 ±0 1:6 Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige 132 554 −700 1:7 Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027 1 864 000 ±0 1:8 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering 52 809 −200 1:9 Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen 86 510 −400 1:10 Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen 66 560 ±0 1:11 Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten 8 303 ±0 1:12 Bidrag till lönegarantiersättning 2 292 000 ±0 1:13 Grundläggande omställnings- och kompetensstöd 3 150 824 ±0 2:1 Arbetsmiljöverket 1 010 926 −14 200 2:2 Arbetsdomstolen 38 613 −200 2:3 Internationella arbetsorganisationen (ILO) 43 722 ±0 2:4 Medlingsinstitutet 69 750 −400 2:5 Regional skyddsombudsverksamhet 112 000 ±0 Summa 91 162 652 −15 870 100 I den situation som Sverige är i, med en arbetslöshet som stiger och väntas ligga kvar på en hög nivå, så är det viktigt att prioritera resurser till att bryta utanförskapet. Center­partiet vill införa ett obligatoriskt nystartsår och avsätter 500 miljoner per år för detta under 2026–2028. Detta följs också av sänkningar på arbetsgivaravgifter för ingångs­löner, vilket ökar efterfrågan på arbetskraft genom sänkta kostnader för att anställa. För att finansiera Centerpartiets politik för att få fler personer i arbete dras stödet till Samhall, under anslag 1:4, ner med 2 500 miljoner årligen och Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag justeras utifrån historisk medelsanvändning och genom att prioritera effektiva arbetsmarknadsåtgärder vilket får en effekt om 2 000 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiets modell för a‑kassan innebär minskade utgifter inom anslag 1:2 motsvarande 14 300 miljoner 2026, 13 700 miljoner 2027 och samma belopp 2028. I samband med dessa utgiftsminskningar minskar inkomsterna till ålderspensionssystemet om 2 000 miljoner kronor 2025, 1 900 miljoner kronor 2026 och 1 500 miljoner kronor 2027, medan kommunerna kompenseras för uteblivna skatteintäkter under UO25. Centerpartiet vill återställa beviskravet vid dag 365 i sjukförsäkringen vilket väntas öka utgifterna under 1:2 med 1 900 miljoner 2026, 2 500 miljoner 2027 och 1 700 miljoner 2028, samt med 500 miljoner 2026, 700 miljoner 2027 och 500 miljoner 2028. Centerpartiet vill öka antalet kvotflyktingar till 5 000 igen, därför ökar anslagen under 1:2 med 70 miljoner 2026, 220 miljoner 2027 och 300 miljoner 2028 och under 1:3 med 10 miljoner 2026, 50 miljoner 2027 och 80 miljoner 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter. Till följd av effektivare kontorsanvändning minskar anslagen under 2:1 med 10 miljoner 2026, 15 miljoner 2027 och 20 miljoner 2028. Jonny Cato (C) Helena Vilhelmsson (C) Christofer Bergenblock (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3738 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) ​​Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Jämställdhet och integration är avgörande frågor för att bygga Sverige starkt och för att ge alla människor jämlika förutsättningar att komma till sin rätt och bidra. Jämställdhet Jämställdhet är ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling i Agenda 2030. En jämställd fördelning av resurser, makt och inflytande samt den mänskliga rättigheten att leva ett liv fritt från diskriminering och våld är en förutsättning för en hållbar utveck­ling. Det handlar om att riva de hinder som begränsar såväl flickors och pojkars som kvinnors och mäns frihet. För att det ska bli verklighet måste vi både som individ och gemensamt som samhälle, arbeta för en jämställd och hållbar utveckling. Centerpartiets mål för jämställdhetspolitiken är övergripande att: Stoppa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Stärka kvinnors ekonomiska egenmakt Säkra en jämställd och jämlik vård Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem. Våldet förekommer i hela landet, inom alla åldrar och i olika typer av relationer, men drabbar på ett helt överskuggande sätt flickor och kvinnor. Var tredje kvinna utsätts för våld i nära relation någon gång i livet. Årligen utsätts 75 000 kvinnor för våld i en relation, och 15–20 kvinnor mördas varje år av sin partner. Vart tionde barn växer upp i ett hem där våld förekommer. Det är inget annat än grov brottslighet och det förekommer i alla åldrar, samhällsgrupper och delar av landet. Mörkertalet är stort. Det behövs krafttag som stoppar den akuta våldsspiralen och långsiktigt skyddar våldsutsatta kvinnor. Mäns våld mot kvinnor börjar ofta med killars våld mot tjejer. Det är vanligare att yngre personer uppger att de blivit utsatta för våld i nära relation enligt Brottsförebyggande rådet, Brå. Det finns ett stort behov av att utveckla det preventiva våldsförebyggande arbetet. Arbetet för att upptäcka våld i ett tidigt stadium och i unga relationer behöver förstärkas. Det är av största betydelse att personer som utsatts för våld i nära relationer får stöd av samhället, exempelvis genom ökad tillgång till kvinnojourer, skyddat boende, ett nationellt lämnaprogram och andra livsviktiga verksamheter. De ideella jourerna har en unik erfarenhet och stor kompetens och är en viktig resurs i kampen mot våldet, men det är det offentligas skyldighet att trygga en långsiktig och mer stabil finansiering. För Centerpartiet är det centralt att verka för en mer långsiktig och stabil finansiering av kvinnojourernas verksamhet. Stödet och skyddet för våldsutsatta kvinnor varierar stort i landet. Trots att antalet vuxna som bott minst en natt på skyddat boende har ökat de senaste åren, har antalet skyddade boenden i Sverige minskat, från 282 stycken år 2019 till 257 år 2024 enligt Socialstyrelsens kartläggning. När det gäller skyddat boende finns det tydliga signaler på att medföljande barn minskat i och med den nya lagstiftningen. Det behöver utredas omgående. Det är avgörande att en kontinuerlig uppföljning av den nya lagstiftningen görs, likaså att säkerställa långsiktig finansiering framgent. Inte minst för att skydd ska kunna ges över hela landet dygnets alla timmar. Kvinnors ekonomiska egenmakt Centerpartiet vill uppnå ett samhälle där kvinnor och män har lika möjligheter till makt och inflytande över sin egen situation. Ett samhälle som bidrar till att kvinnor och män ska kunna försörja sig själva och inte vara ekonomiskt beroende av en partner. Vi måste därför få bort löneskillnader och den ojämlika fördelningen av föräldraledighet samt motverka deltidsarbete och de strukturer som begränsar kvinnor från att starta och driva företag. Det får långtgående negativa ekonomiska effekter för kvinnor. Att föda barn ska inte stå i vägen för karriären och föräldraskap ska inte vara en ekonomisk fälla för kvinnor. Därför vill vi reformera föräldraförsäkringen för en mer jämställd, enkel och tydlig föräldraförsäkring anpassad till vårt moderna samhälle och arbetsliv. Vi vill också höja statusen på kvinnodominerade yrken och förbättra arbetsvillkoren inom offentlig sektor. Även kvinnors företagande behöver främjas, med trygghetssystem anpassade till företagares villkor och en mer jämställd fördelning av det offentliga riskkapitalet. En jämställd och jämlik vård Den ojämställda vården är ett av våra stora samhällsproblem. Din hälsa, din möjlighet att överleva svår sjukdom eller få behandling ska inte bero på vilket kön du har. Studier visar att det finns skillnader mellan den vård som kvinnor och män får. Kvinnor under­behandlas jämfört med män vid hjärtsjukdom, stroke, diabetes och benskörhet och det saknas kunskap om sjukdomar som främst drabbar kvinnor. För en jämställd vård och omsorg vill vi stärka vårdutbildningarna, satsa på forskning och följa upp köns­skillnaderna i vården årligen. Det eftersatta kunskapsläget hindrar utvecklingen av effektiva metoder. Många kvinnor lider i onödan då deras sjukdomar och skador inte tas på allvar. Det gäller exempelvis skador i bäckenbotten som uppkommit i samband med förlossning, sjukdomar som endometrios och symtom kopplade till klimakteriet som inte uppmärksammas eller identifieras i tillräcklig grad inom vården. Det behöver bli tydligare vilken hjälp som finns att få, så att kvinnors sjukdomar och symptom tas på allvar och kvinnor får rätt råd, stöd och behandling. Jämställdhetsmyndigheten Jämställdhetsmyndigheten har en central roll i att leda jämställdhetsarbetet och synliggöra ojämställda strukturer i vårt samhälle. Det är därför av vikt att myndighetens uppdrag är tydligt formulerat och avgränsat, och att myndigheten ges förutsättningar för att aktivt arbeta för att samhället i stort ska nå de jämställdhetspolitiska målen. Sverige har under lång tid genomfört flera reformer som stärkt kvinnors ekonomiska egenmakt, men den ekonomiska jämställdheten har stagnerat den senaste tiden, där utrikesfödda kvinnor drar det kortaste strået. Kommissionen för jämställda livsinkomster konstaterar att myndigheterna inte redovisar könsuppdelad statistik i den grad de ska och att analyser därmed uteblir. Det är viktigt att myndigheterna, utifrån det uppdrag de har, själva prioriterar och driver sitt eget jämställdhetsarbete, men den ekonomiska jämställdheten behöver följas upp än mer noggrant på övergripande nivå. Centerpartiet vill särskilt poängtera vikten av Jämställdhetsmyndighetens nationella uppdrag rörande prostitution och människohandel. Som nationellt samordningsansvarig har Jämställdhetsmyndigheten möjlighet att driva på samverkan inom arbetet mot prostitution och människohandel, där regionkoordinatorerna har en nyckelroll i det förebyggande arbetet. I arbetet mot prostitution och människohandel spelar landets regionkoordinatorer en viktig funktion. Centerpartiet bedömer att särskilda insatser behövs för att förhindra att barn och unga utnyttjas i prostitution och människohandel, bland annat ett exitprogram för unga. Arbetet mot att barn och unga utnyttjas genom sexuell exploatering och människohandel behöver förstärkas. Centerpartiet bedömer att det behövs en generell kompetensutveckling bland yrkesverksamma som möter barn som har blivit utsatta eller riskerar att bli utsatta för kommersiell sexuell exploatering, till exempel inom elevhälsan, socialtjänst, bup och Sis. Nationellt centrum för kvinnofrid Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, är ett kunskaps- och resurscentrum vid Uppsala universitet som arbetar för att höja kunskapen på nationell nivå om mäns våld mot kvinnor samt för att utveckla metoder för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. NCK bör få långsiktiga förutsättningar och ett nytt utvecklat nationellt kunskapsuppdrag. Det är en viktig del i att säkerställa att alla yrkesgrupper som kommer i kontakt med våldsutsatta personer får en grundläggande förståelse för bland annat normaliseringsprocessen och våldsutsatthet. NCK driver även Kvinnofridslinjen, en nationell stödtelefon för våldsutsatta kvinnor för de som är utsatta för hot eller fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Antalet samtal har ökat stort de senaste åren och det är viktigt att NCK får långsiktiga och erforderliga ekonomiska förutsättningar så att de kan möta det stora behovet av stöd. Det ska aldrig vara upptaget när en våldsutsatt kvinna tar sig modet att ringa. Myndigheternas arbete för jämställdhet För att de jämställdhetspolitiska målen ska nås behöver vi arbeta strukturerat med jämställdhetsintegrering, så kallad gender budgeting och könsuppdelad statistik. Om vi inte synliggör skillnader, kan vi heller inte åtgärda dem. Jämställdhetsintegrering säkrar att resursfördelning, beslut och bemötande utgår från individen, utan att snedvridas av förutbestämda stereotyper, fördomar och okunskap. Gender budgeting handlar om att synliggöra människorna bakom siffrorna i en budget. Det synliggör hur de offentliga resurserna fördelas mellan könen, hur det möter kvinnors och mäns, flickors och pojkars behov och vilka effekter det ger. Budgetprocesser inom stat, regioner och kommuner kan lämpligen utformas så att metoder för gender budgeting tillämpas. Jämställdhets­integrering i myndigheter bidrar till uppfyllelsen av de jämställdhetspolitiska målen och behöver stärkas. Därför är det anmärkningsvärt att regeringen strukit det i myndig­heternas regleringsbrev. Centerpartiet vill att det arbetet ska fortlöpa och stärkas. Integration För att Sverige ska stå starkt, nu och i framtiden, behövs effektiva reformer som förbättrar vårt mottagande av nyanlända, med ett tydligt jobbfokus. I dag kommer många människor som fått asyl i Sverige inte in i samhället, utan hamnar i stället i ett permanent utanförskap. Vi måste se till att de som hamnat i utanförskap integreras och får ett arbete, och på samma gång behöver vi få till en fungerande integration för dem som kommer som nya till Sverige. Segregationen bland nyanlända måste minska genom att begränsa möjligheterna att bo i eget boende under asyltiden. På så sätt kommer fler nyanlända bosätta sig över hela landet efter beviljat uppehållstillstånd. Det finns också ett stort värde i att nyanlända tidigt får ta del av det svenska samhället och kunskap om hur det fungerar. Därför har Centerpartiet bidragit till att alla som söker asyl ska genomgå samhällsintroduktion för att tidigt lära sig om hur det svenska samhället fungerar. Vi behöver också genomföra strukturreformer för att skapa förutsättningar för minskad tudelning på svensk arbetsmarknad. En arbetsmarknad som samtidigt har ett stort kompetensförsörjningsbehov med demografiska utmaningar och med snabbare utvecklingstakt och omställningsbehov. Förbättra sfi och utökad språkundervisning för de som flytt från Ukraina En viktig nyckel för integrationen är språket. Kvaliteten i svenska för invandrare (sfi) är otillräcklig, samtidigt som vissa privata och ideella utbildningsanordnare visat sig fram­gångsrika i att lära ut språk. Därför har Centerpartiet varit drivande för att förbättra sfi-undervisningen och att utreda en sfi-peng. Sfi-pengen innebär att utbildningsanordnaren får betalt genom en typ av skolpeng som baserar sig på uppnådda resultat i form av språkutveckling. Vi anser att det förslag som utredningen presenterat bör tas vidare och att en sfi-peng bör införas. Personer som har flytt från Ukraina och beviljas uppehållstillstånd enligt massflykts­direktivet omfattas inte av samma integrationsinsatser som nyanlända som beviljats asyl. De ukrainska flyktingar som kommer hit bör dock snabbt få möjligheter att komma in i samhället. En viktig del är språket och flera olika åtgärder behöver vidtas för att kunna skala upp språkinlärningen så snabbt som det krävs. Även ersättningen till denna grupp behöver höjas. Etablering Etableringsreformen, som flyttade ansvaret för nyanländas etablering i Sverige från kommunerna till Arbetsförmedlingen, har inte lett till de förbättringar som var syftet. Därför vill Centerpartiet att kommunerna åter ska ansvara för etableringen. Vi behöver även se över hur nyanlända i högre grad kan bidra till den långsiktiga finansieringen av sin försörjning, exempelvis genom att göra om etableringsbidraget till ett etableringslån. På samma sätt som studenter försörjer sig med hjälp av studielån bör nyanlända kunna försörja sig med hjälp av lån under sin första tid i Sverige. Införandet av intensivåret, som kombinerar insatser för språk och praktik med riktiga jobb och mentorskap, var en viktig reform för att förstärka integrationen och möjliggöra för fler nyanlända att snabbare komma i arbete. Tidöregeringen har däremot avvecklat intensivåret, något vi från Centerpartiets sida är mycket kritiska till. Jobb och företagande Det finns ett stort behov av att förbättra förutsättningarna för jobb och företagande för att integrationen ska förbättras. Bland utrikesfödda är andelen som vill starta företag hög, men andelen företagare i exempelvis utanförskapsområden är lägre än i andra delar av landet. Det behöver bli enklare att starta företag, billigare att anställa och löna sig mer att arbeta än att gå på bidrag. Nationella regler och skatter behöver reformeras för att skapa en bättre, mindre tudelad och mer välfungerande arbetsmarknad. Vi behöver också bredda etableringsjobben som möjliggör för företag att anställa nyanlända. Fokus på jobb för utrikesfödda kvinnor Samtidigt som det finns ett gap i sysselsättning mellan utrikes och inrikes födda, finns också ett gap mellan utrikes födda män och kvinnor. Integration är därmed också en fråga om jämställdhet. Särskilt kvinnor som är utrikesfödda och som har flytt från sitt hemland har haft svårt att komma snabbt i arbete. Den inledande tiden i Sverige domineras alltför ofta av att kvinnan arbetar i hemmet, vilket kraftigt minskar chansen att komma ut på arbets­marknaden. Tiden i föräldraförsäkring bör därför begränsas och språkutbildning påbörjas parallellt med eventuell föräldraledighet, till exempel med hjälp av Centerpartiets förslag om införande av integrationsförskolor. Det är viktigt med en tydlighet från samhällets sida när det gäller grundläggande värderingar om människors lika rätt och värde. Ekonomiska ersättningar till hushåll, som till exempel ekonomiskt bistånd, bör som regel betalas ut jämnt mellan makar. Rätten till tolk måste också upprätthållas bättre än den gör i dag. Barns möjligheter att agera tolk till sina föräldrar bör kraftigt begränsas. Bemötandet från myndigheter måste också i högre grad spegla att samhället har samma förväntningar på kvinnor och män att integreras och komma i arbete. Civilsamhällets roll för integration En viktig och underskattad roll i mottagandet av nyanlända spelas av civilsamhället. I civilsamhället finns nätverk som förmår koppla de nyanlända till arbetsliv och jobb­möjligheter, och erbjuder kunskaper om det svenska samhället. Centerpartiet anser att man måste se över hur man kan stärka civilsamhällets roll i integrationsprocessen. I detta arbete bör vi utreda hur statens tilldelning av resurser till civilsamhället kan allokeras för att skapa långsiktiga partnerskap och därmed frångå dagens projekt­finansieringsmodell. Genom att öka långsiktigheten i detta arbete, och låta föreningar och organisationer ta en tydligare roll, kan en större del av integrationsprocessen ske i samverkan med civilsamhället. Diskriminering I ett ojämlikt samhälle begränsas allas frihet. Det måste vi förändra. Alla människor i Sverige ska kunna vara fria och trygga oavsett vem man är. Därför vill vi stärka arbetet mot diskriminering och ojämlikhet i hela samhället. Diskriminering är ett allvarligt problem som skadar både samhället och individen. Individen som inte får ett jobb eller sämre lön på grund av sitt kön, eller som inte släpps in på krogen på grund av sin hudfärg, begränsas. Den liberala demokratin undermineras när tilltron till statens förmåga att skydda och behandla alla människor på ett likvärdigt sätt sjunker. Rasism i samhället behöver uppmärksammas och bekämpas. Våra offentliga instanser behöver kunskapshöjande åtgärder och förstå hur rasism leder till diskriminering. Offentliga insatser mot diskriminering ska göras mer effektiva. Vi vill reformera Diskriminerings­ombudsmannens uppdrag så att myndigheten mer aktivt upptäcker, undersöker och agerar mot diskriminering. Centerpartiet vill dessutom ge mer resurser till polisens hatbrotts- och demokratienheter runtom i landet och ge civilsamhället bättre möjligheter att stötta brottsoffer. Vi vill också att myndigheter i större utsträckning ska införa anonyma ansökningsförfaranden vid anställningar. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Integrationsåtgärder 101 825 ±0 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande 4 389 646 180 000 2:1 Diskrimineringsombudsmannen 170 437 −700 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m. 110 919 ±0 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder 682 039 115 000 3:2 Jämställdhetsmyndigheten 188 197 −700 3:3 Bidrag för kvinnors organisering 48 163 ±0 4:1 Åtgärder mot utanförskap 175 000 ±0 Summa 5 866 226 293 600 Centerpartiet vill öka antalet kvotflyktingar till 5 000 igen, och därför ökar anslagen under 1:2 med 180 miljoner 2026, 550 miljoner 2027 och 750 miljoner 2028. Centerpartiet prioriterar delvis andra reformer för att komma åt HRV än regeringens vilket minskar anslagen under 3:1 med 50 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på att rikta insatser mot elevhälsan via Skolverket för att informera och stötta flickor att delta fullt ut i undervisningen under menstruation, vilket ökar anslagen under 3:1 med 5 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet vill införa exitprogram för unga kvinnor i prostitution, vilket ökar anslagen under 3:1 med 10 miljoner 2026, 15 miljoner 2027 och 20 miljoner 2028. Centerpartiet satsar på skyddade boenden, vilket ökar anslagen under 3:1 med 50 miljoner årligen 2026–2028. Centerpartiet vill införa lämnaprogram och lämnapeng för våldsutsatta i nära relation, vilket ökar anslagen till 3:1 med 100 miljoner årligen 2026–2028. Totalt ökar anslagen under 3:1 med 115 miljoner 2026, 120 miljoner 2027 och 125 miljoner 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter. Helena Vilhelmsson (C) Jonny Cato (C) Christofer Bergenblock (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3607 av Jonny Cato m.fl. (C) ​​Utgiftsområde 8 Migration​ Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Människor har i alla tider migrerat. Många lever en kortare eller längre tid under sitt liv i ett annat land än sitt hemland. Orsaken kan vara studier, arbete eller kärlek, eller att man tvingas på flykt på grund av krig och konflikt. I en globaliserad värld går migra­tionen inte att stoppa, den är en naturlig del av den värld vi lever i. Vi tycker att människor som vill flytta till ett annat land ska kunna göra det. Sam­tidigt är det viktigt att ställa krav och att utgångspunkten fortfarande är att invandringen ska vara reglerad. Det innebär till exempel att den som flyttar till en anhörig i Sverige ska kunna bli försörjd av anknytningspersonen och den som kommer hit för att arbeta ska ha en lön som är i linje med kollektivavtal eller vad som är praxis i branschen. Vi i Centerpartiet anser att Sverige måste ta sin del av ansvaret och hjälpa människor på flykt. Vi tycker också att den som får skydd här ska kvalificera sig in i välfärden och på så sätt gradvis få tillgång till välfärdssystemen. Migrationspolitiken ska helt enkelt både fungera för de som vill flytta till Sverige och vara hållbart för Sverige som land. Människor på flykt Mer än 110 miljoner människor är på flykt i världen. Ännu fler människor lever i odemokratiska samhällen och är utsatta för förtryck. En viktig del i att förebygga konflikter och hjälpa människor på flykt är biståndet. Majoriteten av alla människor som flyr från sitt hemland, flyr antingen till en annan säkrare del av landet eller till grannländer. Därför är det viktigt att både hjälpa människor i närheten av där konflik­terna sker och hjälpa på andra sätt, exempelvis genom att erbjuda de mest utsatta flyktingarna en varaktig och permanent lösning genom att ta emot kvotflyktingar. Sverige borde därför ta sitt ansvar och återigen ta emot minst 5 000 kvotflyktingar årligen. Människor som flytt till Sverige Sverige ska ha en migrationspolitik som kombinerar medmänsklighet med ordning. Det förutsätter att den som får uppehållstillstånd snabbt integreras och att den som får avslag på sin asylansökan återvänder till sitt hemland. I dag är det inte tillräckligt många personer som återvänder efter avslagsbeslut. Ytterligare åtgärder behöver därför vidtas för att ett sammanhållet, humant och effektivt återvändande ska komma på plats. För att kunna vidta åtgärder för att öka återvändandet måste de asylbeslut som fattas vara korrekta och lagstiftningen vara förutsägbar. Det är därför centralt att rättssäkerheten under asylprocessen är hög och att lagstiftningen håller över tid, så att den som ansöker om uppehållstillstånd i Sverige vet vad som gäller. Centerpartiet vill styra om migrationen mot mer självförsörjning med hjälp av reformer för minskade utgifter. Vi anser att rätten till skydd är viktigare än snabb tillgång till alla välfärdsförmåner. Asylsökande som kommer till Sverige på egen hand ska därför kunna kvalificera sig in i trygghetssystemen. Människor som flytt till Sverige från Ukraina – massflyktsdirektivet När Ryssland invaderade Ukraina aktiverade EU den så kallade massflyktingsmekanismen för första gången för att på ett snabbt sätt kunna ta emot de som flyr. Aktiverandet var bra, men samtidigt har det blivit uppenbart att de villkor som massflyktingarna levt under varit otillräckliga. Därför anser vi att en generell översyn bör göras för att se över vilka rättigheter som behöver utökas om massflyktsdirektivet aktiveras igen. Att EU förlängde massflyktsdirektivet i juni 2024 gör att ukrainare som bott i Sverige mer än två år kan folkbokföras och få samma rättigheter som andra personer bosatta i Sverige. Detta omfattar dock inte alla. Vi vill att alla som haft uppehålls­tillstånd och folkbokförs ska ha samma rättigheter. Vi anser också att de som kommit till Sverige med stöd av massflyktsdirektivet behöver ges en permanent möjlighet att stanna kvar i Sverige då direktivet inte ger rätt till permanent uppehållstillstånd exempelvis genom arbetstillstånd. Arbetskraftsinvandring Arbetskraftsinvandringen är en stor tillgång för Sveriges kompetensförsörjning, för samhällets ekonomi och för företagens konkurrenskraft. En ny analys från IKEM visar att arbetskraftsinvandringen bidrog med 45 miljarder kronor till Sveriges BNP och 15 miljarder kronor i skatteintäkter år 2022. Tyvärr har den nuvarande regeringen försvårat för arbetskraftsinvandrare genom att riva upp dagens regelverk och införa ett lönekrav. Det har stor påverkan på företagens möjlighet att rekrytera rätt kompetens. Nu har regeringens nya utredning föreslagit ett ytterligare höjt lönegolv och ett antal undantag från lönekravet. Utredningen har också fått i uppdrag att föreslå en ordning som innebär att det är regeringen själva som beslutar vilka yrken som ska undantas från lönekravet. Det innebär i praktiken en politiskt styrd arbetsmarknadsprövning. Från Centerpartiets sida är vi mycket kritiska till lönegolvet och de ytterligare begränsningar av arbets­kraftsinvandring som föreslås i utredningen. Vi anser i stället att det fortsättningsvis ska vara företagen själva som får bestämma vilken arbetskraft de är i behov av och att lönen ska vara i linje med kollektivavtal och branschpraxis. Regeringens förslag går i helt motsatt riktning och kommer att leda till stora problem för många företag som är beroende av arbetskraftsinvandring för att kunna rekrytera rätt spetskompetens. Det handlar till exempel om industrier i norra Sverige som har behov av bland annat processoperatörer, svetsare, elektriker och systemtekniker vars löner inte alltid ligger över lönekravet. I ett läge där behovet av spetskompetens är stort och många sektorer skriker efter arbetskraft är åtgärder som försvårar för arbetskraftsinvandring varken bra för kompetensförsörjningen eller tillväxten. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 8 Migration Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Migrationsverket 5 512 282 −124 600 1:2 Ersättningar och bostadskostnader 4 223 000 ±0 1:3 Migrationspolitiska åtgärder 1 600 013 −1 475 000 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål 915 461 −4 000 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål 160 800 ±0 1:6 Offentligt biträde i utlänningsärenden 107 602 ±0 1:7 Utresor för avvisade och utvisade 340 202 ±0 1:8 Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar 665 000 ±0 Summa 13 524 360 −1 603 600 Centerpartiet avvisar den mycket stora höjningen av återvandringsbidraget från 10 000 kr per person till 340 000 kr per person vilket innebär lägre utgifter om 1,475 miljarder kronor 2026, 950 miljoner kronor 2027 och 950 miljoner kronor 2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter. Till följd av effektivare kontorsanvändning minskar anslagen under 1:1 med 100 miljoner 2026, 150 miljoner 2027 och 200 miljoner 2028. Jonny Cato (C) Martina Johansson (C) Anders W Jonsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3601 av Martina Johansson m.fl. (C) Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Det svenska sjukförsäkringssystemet är synnerligen omfattande, komplext och oöverskådligt. Många människor vittnar om hur man har blivit runtskickad mellan olika system och instanser och upplevt att ingen ser en. Värst utsatta i sjukförsäkringssystemet är kvinnor. Centerpartiet vill se ett sjukförsäkringssystem som bygger på tidiga insatser med tydligt fokus på rehabilitering och att ge stöd för en snar återgång till arbete. Vi vill därför se ett antal reformer av sjukförsäkringssystemet och ett förtydligande av Försäkringskassans samordningsuppdrag. Vidare bör högkostnadsskyddet för sjuklönekostnader återställas. Ett allvarligt problem för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen är att den tenderar att komma igång väldigt sent. Vi vill att regeringen ger Försäkringskassan i uppdrag att förstärka arbetet med tidiga och förebyggande insatser för att motverka långvarig sjukskrivning. Sjukförsäkringen är en omställningsförsäkring och ska stödja människor att återfå sin arbetsförmåga, därför är tidsgränserna mycket viktiga. Människor som lever med en funktionedsättning och har sjukersättning måste få bättre förutsättningar för att bryta sitt utanförskap. Deras situation kan förändras och därför menar Centerpartiet att det måste vara möjligt att våga testa att arbeta eller studera utan att förlora sin ersättning. Reglerna för sjukersättning måste alltid uppmuntra till att börja arbeta. Personer som uppbär sjukpenning på deltid har möjlighet att studera på deltid. Centerpartiet anser att det bör gälla även dem som har sjuk- eller aktivitetsersättning. Vi anser även att möjligheterna att vidareutbilda sig som ett alternativ till traditionell daglig verksamhet bör utredas. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Sjukpenning och rehabilitering m.m. 51 559 676 ±0 1:2 Aktivitets- och sjukersättningar m.m. 53 674 700 −300 000 1:3 Merkostnadsersättning och handikappersättning 1 440 000 ±0 1:4 Arbetsskadeersättningar m.m. 2 494 000 ±0 1:5 Ersättning inom det statliga personskadeskyddet 38 082 ±0 1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen 1 436 700 ±0 2:1 Försäkringskassan 11 271 917 −425 800 2:2 Inspektionen för socialförsäkringen 79 121 −400 99:1 Ersättning för höga sjuklönekostnader ±0 850 000 Summa 121 994 196 123 800 Centerpartiet återinför det högkostnadsskydd som regeringen slopade sista juni 2024. Till följd av det tillför Centerpartiet ett nytt anslag ”99:1 Högkostnadsskydd för sjuklönekostnader i småföretag” som får ett anslag om 850 miljoner kr 2026, 1,7 miljarder 2027 och 1,8 miljarder 2028. Centerpartiet anser att regeringens satsning på kvalificering till välfärden bör kunna genomföras inom ram, så anslagen under 2:1 minskar med 194 miljoner kr 2027 och 203 miljoner kr 2028. Centerpartiet anser också att stärkt högkostnadsskydd för tandvård kan finansieras delvis inom ram, så anslagen under 2:1 minskar på grund av det med 25 miljoner 2026, 30 miljoner 2027 och 40 miljoner 2028. Centerpartiet anser att regeringens AI-satsning för offentlig verksamhet bör ha Skatteverket som huvudansvarig, vilket minskar anslagen under 2:1 med 50 miljoner kr årligen 2026–2028. Centerpartiet satsar på effektivare kontorsanvändning vilket minskar anslagen under 2:1 med 150 miljoner 2026 och 200 miljoner årligen 2027–2028. Centerpartiet avvisar flyktingundantag i aktivitets- och sjukersättningen, vilket minskar anslagen under 1:2 med 300 miljoner årligen 2026–2028. För att finansiera prioriterade reformer minskas ökningen av Försäkringskassans förvaltnings­anslag något, med 150 miljoner 2026 och 50 miljoner årligen 2027–2028. Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löneomräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investeringsanslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter. Martina Johansson (C) Jonny Cato (C) Anders W Jonsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3600 av Martina Johansson m.fl. (C) Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Vårt nuvarande pensionssystem trädde i kraft 1999 och fasades in successivt för de som är födda från och med 1938. Den första årskullen som får sin pension enbart från det nya systemet är de som är födda 1954 och uppnådde således 65 års ålder under 2019. Bakgrunden till pensionsreformen var bland annat att det tidigare ATP-systemet inte var ekonomiskt hållbart och att det inte premierade arbete. Nuvarande pensionssystem bygger på de medel som var och en har jobbat ihop under sitt arbetsliv. Centerpartiet står bakom pensionsöverenskommelsen och principerna för vårt nuvarande pensions­system. En grundförutsättning för att pensionssystemet har varit politiskt stabilt har varit det gemensamma ansvarstagandet som vårdats av partierna i Pensionsgruppen. Under våren 2023 gjordes ett viktigt arbete av dessa partier när det gäller att bekräfta pensionssystemets principer samt skriva ner de arbetsformer som har varit grund­läggande för att kunna arbeta med pensionssystemet på ett klokt sätt. Efter att detta genomförts erbjöds övriga tre partier att bli en del av Pensionsgruppen framåt och de är nu en del av den. Utgångspunkten för den pensionsöverenskommelse som ingicks i december 2017 var höjda nivåer på pensionerna. Som en kortsiktig lösning kom Pensionsgruppen överens om att införa ett pensionstillägg. Centerpartiet står givetvis bakom överenskommelsen, men vi är samtidigt angelägna om att detta tillägg så snart som möjligt kan ersättas av en långsiktigt hållbar lösning som hedrar pensionssystemets principer. Centerpartiet anser att det är positivt att Pensionsgruppen har enats om ett mer flexibelt uttag av tjänstepension som även kan pausas. Under 2025 tog Pensionsgruppen ett beslut om att införa en gas i pensionssystemet. En gas innebär att överskottet i inkomstpensionssystemet ska börja delas ut till pensionärers och pensionssparandes plånböcker. Det finns sedan tidigare en broms i pensionssystemet som infördes i samband med den nya pensionsöverenskommelsen 1998. Bromsen justerar utbetalningarna av inkomstpensionen så att skulderna aldrig överstiger tillgångarna i pensionssystemet. Men tillgångarna i inkomstpensionssystemet har växt och nu införs också en gas som ger Sveriges arbetstagare en större del av pensionskakan. Gasen kommer med principer som ska säkerställa att utdelning av överskott sker på ett hållbart och ansvarsfullt sätt. Pensionsgruppen har enats om att utdelning av överskott endast ska ske när balanstalet överstiger 1,15 – det vill säga när tillgångarna överstiger skulderna med mer än 15 procent. Gasen föreslås träda i kraft i januari 2027. Den viktigaste åtgärden för att långsiktigt höja pensionerna är att människor jobbar längre. Därför är det viktigt med en höjd pensionsålder. Det är även viktigt att arbets­miljön och möjligheten att omskola sig under yrkeslivet förbättras, så att människors förmåga att vara kvar i arbetslivet ökar. Pensionssystem är könsneutralt, men eftersom arbetsmarknaden fortfarande är ojämställd blir även utfallet av pensionssystemet ojämställt. För att uppnå jämställda pensioner behöver både arbetslivet och familjelivet bli jämställt. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Garantipension till ålderspension 29 757 600 ±0 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 7 446 600 ±0 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 13 855 700 ±0 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 625 800 ±0 1:5 Inkomstpensionstillägg 5 795 000 ±0 2:1 Pensionsmyndigheten 841 091 −4 400 Summa 59 321 791 −4 400 Till följd av ett större produktivitetsavdrag sänker Centerpartiet den pris- och löne­omräkning som görs avseende myndigheternas förvaltningsanslag och investerings­anslag med 25 procent vilket får effekt på samtliga myndigheter. Martina Johansson (C) Jonny Cato (C) Anders W Jonsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3599 av Martina Johansson m.fl. (C) ​​Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabellen i motionen. Motivering Föräldraförsäkringen finns till för att alla föräldrar ska ges förutsättningar att ge sina barn en god omsorg och bygga upp den viktiga anknytningen mellan barn och förälder under de första levnadsåren. Centerpartiet vill se en enkel, modern och tydlig föräldra­försäkring som tar avstamp i principen om barnets bästa. En sådan försäkring måste vara anpassad till vårt moderna samhälle och arbetsliv och olika familjekonstellationer och premiera ett jämställt uttag av föräldradagar. Pappors uttag av föräldraledighet ökar, men väldigt sakta. Det återstår en lång väg att vandra innan vi kan tala om en jämställd fördelning av föräldraledigheten. Fortfarande möts både kvinnor som tar ut mindre ledighet och män som tar ut mer ledighet av för­våning, misstro och misstänksamhet. Den ojämlika fördelningen av föräldraledighet leder till negativa konsekvenser såväl för samhället i stort som för enskilda individer. Center­partiet anser att vi behöver en bred diskussion om hur vi kan riva de strukturer som hindrar män från att utnyttja sin föräldraledighet och kvinnor från att kombinera ett gott föräldra­skap med ett gott arbetsliv. För Centerpartiet är det viktigt att sociala bidrag är träffsäkra och uppfyller sitt syfte. Bostadsbidraget är till för att fungera som ett ekonomiskt stöd för hushåll som har svårt att klara sina boendekostnader. Det är en åtgärd som ska minska risken att hamna i eko­nomisk utsatthet på grund av höga boendekostnader eller låga inkomster. Regeringens förslag om att höja gränsen för boendekostnader är inte tillräckligt träffsäkert eftersom de som har det allra svårast ekonomiskt redan bor så litet och billigt som det går. Centerpartiets förslag är istället att höja inkomstgränsen för när bostadsbidraget börjar trappas av. Inkomstgränserna i bostadsbidraget har länge släpat efter i förhållande till löneutvecklingen. Resultatet är att hushåll med relativt låga inkomster inte längre får något bidrag, trots att deras ekonomiska situation inte förbättrats i reala termer. Att höja inkomstgränsen gör systemet relevant och mer träffsäkert. När familjer bryts upp är det inte ovanligt att föräldrarnas ekonomiska villkor förändras på helt olika sätt. Reglerna för bostadsbidrag som rör särlevande med underåriga barn fungerar i dagsläget inte tillfredsställande. För föräldrar som har barnen tidvis boende hos sig gäller att bostaden måste ha minst två rum och kök samt vara minst 40 kvadrat­meter stor. Motsvarande krav gäller inte för föräldrar med hemmavarande eller växelvist boende barn. En annan faktor som påverkar bostadsbidraget är antalet dagar som respek­tive förälder har barnet boende hos sig, vilket avgör om barnen betraktas som hemma­varande eller umgängesbarn. Enligt samtal med Försäkringskassan är den gränsen tolv dagar per månad, det vill säga cirka tre dagar per vecka. Detta leder till ekonomisk osäkerhet och en osäkerhet för såväl barn som förälder kring boendet. Centerpartiet menar att även bostadsbidragets konstruktion bör ses över också för att förstärka skyddet för ekonomiskt utsatta familjer och motverka negativa marginaleffekter. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Barnbidrag 31 659 197 −2 400 000 1:2 Föräldraförsäkring 49 640 665 −200 000 1:3 Underhållsstöd 2 780 875 ±0 1:4 Adoptionsbidrag 9 784 ±0 1:5 Barnpension och efterlevandestöd 1 148 200 ±0 1:6 Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag 7 645 098 ±0 1:7 Pensionsrätt för barnår 7 671 200 ±0 1:8 Bostadsbidrag 3 673 310 100 000 Summa 104 228 329 −2 500 000 Centerpartiet vill att flerbarnstillägget slopas för barn två. Det minskar anslagen till 1:1 med 1,3 miljarder kr årligen 2026–2028. Centerpartiet föreslår även att flerbarnstillägget halveras från och med barn 3, vilket minskar anslagen till 1:1 med 1,100 miljarder kr årligen 2026–2028. Centerpartiet föreslår ett borttagande av dagar på lägstanivån i föräldraförsäkringen vilket medför minskade utgifter under anslag 1:2 med 200 miljoner kr 2026, 125 miljoner 2027 och 300 miljoner 2028. Till följd av en reviderad modell för a‑kassan beräknas kostnaderna för bostadsbidrag öka, vilket reflekteras under anslag 1:8 som ökar med 100 miljoner årligen 2026–2028. Martina Johansson (C) Jonny Cato (C) Anders W Jonsson (C)

Motion till riksdagen 2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) En folkrörelse för klimatet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges klimatmål ska höjas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatkompensation i tredjeland inte ska tillgodoräknas de svenska klimatmålen eller EU:s klimatmål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning skyndsamt ska tas fram som beräknar de kostnader som det innebär om Sverige inte lever upp till EU:s klimatmål, inklusive inköp av eventuella utsläppsrätter, utsläppskrediter och potentiella straffavgifter som kommissionen kan utfärda, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att alla produkter på EU:s inre marknad ska klimatmärkas för att styra mot mer hållbar konsumtion, samtidigt som Sverige går före och inför klimatmärkning nationellt, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska införas en ny kraftfull klimatbonus som omfattar nya billigare miljöbilar och begagnade miljöbilar så att alla, inte minst de som är beroende av bilen på landsbygden, har möjlighet att byta till miljöbil, och att det ska gå att billigt leasa både nya och begagnade miljöbilar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en grön skatteåterbäring till alla medborgare för att kompensera för höjda drivmedelspriser i samband med klimatomställningen samt att återbäringen ska dubbleras på landsbygden där kollektivtrafiken är mer begränsad, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa en tanka svenskt-politik som syftar till att konsumenter får konkurrenskraftigt grönt svenskt biobränsle av svenska råvaror, där momsen på alla biodrivmedel, hög- och låginblandade, inklusive biogas och vätgas, ska sänkas till ett minimum och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör införa en tanka svenskt-politik som syftar till att konsumenter kan köpa konkurrenskraftigt grönt svenskt biobränsle av svenska råvaror, där punktskatten på alla biodrivmedel, hög- och låginblandade, inklusive biogas och vätgas, ska sänkas till ett minimum och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att självförsörjningen av biodrivmedel ska gynnas genom att så konkurrenskraftigt som möjligt upphandla en omfattande beredskapsproduktion av inhemskt biobränsle som skapar en inhemsk produktionsbas, och där det finns incitament och krav på att denna upphandlade produktion säljs billigt i Sverige, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att laddinfrastrukturen bör byggas ut med incitament för hem, bostadsrättsföreningar och arbetsplatser, på parkeringsplatser och på vägar och farleder, samt att regelverken för bidrag och installation bör ses över – knutpunkter på landsbygden, som bemannade mackar och lanthandlare, bör ges möjlighet att bli snabbladdpunkter samtidigt som ideella föreningar med svag ekonomi, som bygdegårdar eller kyrkor, måste kunna undantas från krav på laddpunkter där det blir ekonomiskt orimligt – och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ”rätt till laddning” ska införas i anslutning till privatägda lägenheter med möjlighet att installera laddstolpe på egen bekostnad med mål om att minst 150 000 offentliga laddpunkter upprättas till 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla bör ges möjlighet att vara med och spara på såväl elräkningen som klimatet, genom att energibesparingar inkluderas i ett utvidgat grönt avdrag samt genom införandet av klimatkrediter, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett mål om att inga permanenthus värms upp med enbart direktverkande el eller olja efter år 2026 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt bör återkomma med heltäckande konsekvensanalyser och ett kostnadseffektivt styrmedel för Sveriges framtida elförsörjning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att elproduktionen byggs ut förenligt med Sveriges energipolitiska mål i syfte att också stärka Sveriges motståndskraft i ett nytt säkerhetsläge och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att efterfrågan på el tillgodoses enligt den tidslinje efter vilken den gröna industrin byggs ut i Sverige, med målet att Sverige ska bli världsledande i klimatomställningen, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenskt elsystem ska vara robust och motståndskraftigt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenska elpriser ska hållas låga i syfte att fortsatt möjliggöra konkurrenskraftiga affärsmodeller och billig hushållsel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att så snabbt som möjligt stärka energisystemet, genom att bygga ut elproduktion i södra Sverige och öka överföringskapaciteten inom landet, så att Sveriges elprisområden helt kan avskaffas och ett gemensamt konkurrenskraftigt elpris tryggas i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska fokusera på möjliggörande lagstiftning, t.ex. acceptansfrågor och tillståndsprocesser, i syfte att påskynda utbyggnadstakten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att fullt ut regionalisera fastighetsskatten på elproducerande fastigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska verka för att alla produkter inom EU förses med en klimatdeklaration som gör att konsumenter kan jämföra klimatutsläpp och energibesparingar, med vissa undantag för småföretag, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten att återinföra sänkt moms för reparationer och att införa ett rutavdrag för reparationer för att göra återbruk mer gångbart och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga möjligheten att finansiera anslutningar till stora fossilfria produktionskällor av el till elnätet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Svenska kraftnät i uppdrag att anpassa transmissionsnätet i förväg till snabbt utökad storskalig produktion av el på många platser, inklusive planerade vindkraftsparker, och kraftigt ökad överföringskapacitet mellan olika elområden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att tillsätta en kriskommission för ny kraft, med uppdrag att se över lagstiftning och tillståndsprocesser och korta handläggning till maximalt två år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning i syfte att ta fram förslag på en reformerad miljöbalk, som bättre balanserar hänsyn till såväl miljö som klimat, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att, likt Danmark, införa villkorade tillstånd från Försvarsmakten, där Försvarsmakten redogör för vad som krävs för ett godkännande, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att miljöbalken ska reformeras i grunden till en klimat- och miljöbalk med tydligare ramar och avgränsningar för snabbare och mer förutsägbara tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att flytta över ansvaret för miljöprövningar från länsstyrelserna till mark- och miljödomstolarna eller annan ny tillståndsmyndighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tidsgränser för handläggningstider för miljötillstånd ska införas inklusive sanktioner vid förseningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur ersättningarna för intrång vid byggnation av elnät kan höjas, för att kompensera för de förluster som markägaren gör, i syfte att öka acceptansen för nya elnät och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla kärnkraftsaktörer själva ska bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycksförsäkring, vilket kräver ökade avsättningar för avfallshantering och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kärnkraften inte ska subventioneras vid vare sig byggnation, drift eller avveckling och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen i SOU 2021:67 som rör införandet av en biopremie för användande av biodiesel i jord- och skogsbruk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen i SOU 2021:67 som rör införandet av en klimatbonus för större jordbruks- och skogsmaskiner som går på el eller gas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra förslagen i SOU 2021:67 som syftar till att skapa ett likvärdigt eller mer gynnsamt klimatneutralt jordbruksavdrag omvandlat från dagens dieselskattenedsättning för jordbruk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar med kommissionen bör verka för att biogas garanteras långsiktig skattefrihet samtidigt som stödet till biogasproduktion byggs ut kraftigt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att snabbladdning för fordon ska erbjudas på Trafikverkets alla rastplatser runt om i landet, så att externa leverantörer snabbt kan bygga ut laddinfrastrukturen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att cykeltrafikens roll i transportplaneringen bör uppvärderas genom att cykel klassificeras som ett nationellt transportslag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör matcha utbyggnaden av stora gröna industrier med förstärkt infrastruktur och underlätta kommunernas långsiktiga finansiering av matchande samhällsinsatser som skolor och vårdinrättningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snabbt bör bidra till kompetensförsörjningen genom att överväga utbyggnad av yrkesvux, yrkeshögskoleplatser och platser inom vidareutbildningarna i bristyrken i omställningsstudiestödet samt genom arbetskraftsinvandring, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska verka för att EU ETS snarast kopplas ihop med andra utsläppsmarknader i världen för att skapa ett globalt pris på koldioxid och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i EU-förhandlingar ska föreslå att det införs en mekanism, exempelvis genom upprättandet av en handelsplats, som ökar ersättningen för koldioxidinfångning till dess att Sverige når nettonollutsläpp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det skyndsamt bör skapas hållbara och långsiktiga lösningar både globalt och på EU-nivå för att trygga framtiden för klimatflyktingar, i och med att antalet människor i världen som drabbas av klimatförändringar kommer att öka, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att länder, ledare och personer som bryter mot internationell rätt genom att med berått mod ha orsakat miljöskada i katastrofal skala ska kunna åtalas enligt brottsrubriceringen ekocid och ställas inför rätta enligt internationell rätt, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att kommissionen presenterar en mekanism, likt demokratilåset, så att de medlemsländer som inte gör sin del av klimatarbetet får sin EU-finansiering indragen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande förhandlingar ska se till att klimatmålet till 2040 innebär att utsläppen i EU ska minska med minst 95 procent till 2040 jämfört med 1990 års utsläpp och att det införs nationella, tekniska kolsänkemål för alla EU:s medlemsländer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska verka för att livsmedelsmärkningen ”bäst före” ändras till ”minst hållbar till” samt se över användningen av bästföredatum så att de inte missbrukas, för att minska matsvinnet, och att ursprungsmärkning bör införas i hela EU, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska säkerställa utfasningen av samtliga fossila bränslen och införa ett förbud mot all användning av fossila bränslen för energiproduktion från 2035 samt öka takten på utfasningen av fossila material och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att stärka kundkraften och koldioxidtransparensen, exempelvis genom att justera systemet med ursprungsgarantier så att de redovisas året om, timme för timme, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska verka för att förbjuda fossil reklam i EU och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande förhandlingar av EU-budgeten ska arbeta för en dubblerad budget för EU:s energisamarbete för att möjliggöra utbyggnad av det europeiska elnätet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande förhandlingar ska utöva påverkan för att bygga ut järnvägsinfrastrukturen i EU, stärka kapaciteten och bygga bort flaskhalsar för att kunna hantera ökade godsflöden och se fler tåglinjer mellan Sverige och övriga Europa och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande förhandlingar ska arbeta för att få regler på plats som gör det enklare att boka tågresor mellan olika EU-länder och stärker resenärernas rättigheter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar ska verka för att alla laddoperatörer inom EU ska erbjudas enkla betalningslösningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vara drivande för att en större del av EU:s infrastruktursatsningar går till att säkerställa god mobilitet i glesbefolkade områden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar om EU:s fiskepolitik ska säkerställa tillräckliga regler så att all fisk i Östersjön ska vara säker för alla människor att äta och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att EU-kommissionen lägger fram ett Östersjöpaket för att hantera problemen med övergödning, överfiske, nedskräpning och giftiga kemikalier samt att förvaltningsplanen för Östersjön görs om från grunden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandlingar om EU:s fiskepolitik ska verka för att begränsa det storskaliga industrifisket i Östersjön genom att stoppa bottentrålning och tillfälligt stoppa dess fångster och bifångster av strömming, sill och torsk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska uppmuntra kommissionen att lägga fram förslag som syftar till att EU har en tydlig strategi för att motverka och samla in spökfiskande redskap som lämnats kvar i haven, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svenskt jordbruks konkurrenskraft och bidrag till självförsörjning av livsmedel inom EU ska stärkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande översyn av jordbrukspolitiken och i andra relevanta lagstiftningar ska säkerställa att EU:s jordbruks konkurrenskraft i världen ska förstärkas, bl.a. genom att rensa i regelfloran för lantbrukare, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i kommande översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken se till att en större andel av EU:s jordbruksbudget ska gå till att ersätta miljö- och klimatfrämjande åtgärder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen inom översyn av befintlig lagstiftning och inom ramen för ny lagstiftning ska verka för att EU höjer sina miljö- och djurskyddskrav för att motsvara standarden i Sverige, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska påverka så att EU blir en drivande kraft för att få till ett globalt avtal för mer ansvarsfull antibiotikaanvändning, i syfte att bekämpa den ökande antibiotikaresistensen, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att EU ska ligga i framkant när det kommer till livsmedelsinnovation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska utöva påverkan så att EU höjer ambitionerna för rent och säkert dricksvatten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i förhandling om kommande relevant lagstiftning ska säkerställa att svensk skogspolitik fortsatt ska utformas i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i kommande förhandlingar ska verka för att öka kompensationen till skogs- och markägare som vill bidra till ökad klimat- och miljönytta samt biologisk mångfald, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utrymmet för nationell och regional anpassning av EU-regler som berör skogen ska öka och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska vara pådrivande för att EU-kommissionen ska ta fram en handlingsplan för bioekonomi som tydliggör och värderar skogens roll för att skapa viktig råvara som möjliggör klimatomställningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Klimatomställningen är vår tids kanske största globala utmaning. Det är samtidigt en fråga där Sverige kan spela en avgörande internationell roll som föregångsland, och där vårt ledarskap samtidigt kan leda till jobb, tillväxt och affärsmöjligheter. Men de senaste åren har vi sett utsläpp som skenar för första gången på decennier, näringslivets klimatmål skruvas ner och gröna industrier lämnar landet när klimatambitionerna sänks. Svensk klimatpolitik får kritik från såväl expertmyndigheter som internationella organisationer. Dessutom ställs nya krav på Sverige med det nya svåra säkerhetsläget i Europa, att bli mindre beroende av fossil energi från diktaturer och regimer som hotar demokratin. Det är bråttom för Sverige att återta ledartröjan för klimatet. Nu krävs en politik i nivå med utmaningen, där hela vårt land ges möjlighet att delta. Där politiken på många plan och många sätt fokuserar med all kraft på att få klimatomställningen gjord. Centerpartiet kommer att vara en avgörande politisk kraft, varje steg på vägen, för att detta ska bli möjligt. Kunskapen och medvetenheten om klimatförändringarna har aldrig varit större. Budskapet i FN:s klimatpanels sjätte syntesrapport om den samlade klimatvetenskapen kunde inte vara tydligare: klimatet kan inte vänta. Utsläppen måste vända ned senast redan år 2025 och sedan fortsätta kraftigt nedåt om det ska vara möjligt att klara 1,5‑gradersmålet, men i stället fortsätter utsläppen att öka. I nuvarande takt når vi gränsen för 1,5 graders uppvärmning i början av 2030-talet. De åtgärder som görs under kommande mandatperiod kommer att vara avgörande. Centerpartiet kommer inte att bidra till att sänka klimatmålen. Vi vill att Sverige ska leda utvecklingen och utgöra det föredöme som världens stora ekonomier kan peka på, och det är nu som det måste ske. Centerpartiet vill ta tillvara de enorma möjligheter för svenska företag och deras anställda som klimatomställningen innebär. För svensk ekonomi, för fler av framtidens jobb i den gröna industrin samt för stärkt konkurrenskraft och ökad trygghet och motståndskraft. Näringslivet vill och är redo och Sverige har fantastiska resurser såväl som den kompetens som behövs för att få jobbet gjort. Det ska vi ta tillvara. Genom export av fossilfria varor och tjänster, och av teknologi, kan vi även generera stor klimatnytta i andra länder. Svenska produkter och tjänster minskar redan utsläppen i andra länder, när de ersätter varor som producerats med högre utsläpp. Därför måste politiken skapa förutsättningar för näringslivets klimatomställning genom att riva hinder och stötta front runners. Politiken måste även styra om den fossilbaserade ekonomin så att det mest klimatsmarta valet också blir det mest ekonomiskt lönsamma, för såväl privatpersoner som företag. Den senaste mandatperioden är inget annat än förlorade år för omställningen. Förutom de förödande konsekvenserna för klimatet riskeras även vår konkurrenskraft, där tillväxten har avstannat och arbetslösheten är rekordhög, och vi har också riskerat bilden av Sverige som föregångsland och grönt varumärke. Stödet för klimatomställningen förblir dock starkt i Sverige; vetenskap trumfar tydligt klimatförnekelse bland det svenska folket. Tveksamheter rör i stället om just jag, och de i min närhet, kan bli vinnare i klimatomställningen, om jag får vara en del av resan. Då krävs en folkrörelse för klimatet, som säkerställer att alla ges möjlighet att bli vinnare på klimatomställningen. Det är avgörande att alla får möjlighet att vara en del av klimatomställningen, även de som hittills inte haft råd att ställa om. Inte minst de med små resurser som är beroende av bilen på landsbygden. I detta spelar Centerpartiets ideologiska grund en viktig roll. Vi tror på att alla ska ha möjlighet att vara med i omställningen; vi tror på människors drivkraft och entreprenörskap och på decentralisering. Vi anser därför att det är både möjligt och viktigt att visa att alla människor kan vara en del av klimatomställningen och att det alltid ska löna sig att göra rätt för miljön. Fler måste därför få chansen att byta bil eller bränsle i bilen. Fler ska också ges möjlighet att vara med och själva vara en del i produktionen av energi och kunna lagra och inte minst spara eller minska konsumtionen av el och energi. Om alla kommer med, blir både vårt föredöme och sammanhållningen i vårt land starkare. Men det krävs också strukturella reformer som ger Sverige förutsättning att bli det klimatunder och föredöme för världen som vi kan och bör bli, samtidigt som vi skapar framtidens jobb och gröna tillväxt. Det krävs reformer som är så omfattande att de bara kan ske på nationell eller internationell nivå. Där krävs en realistisk plan, som bygger på konkreta och kraftfulla åtgärder. Klimatomställningen kräver en snabb elektrifiering, med gröna och hållbara energilösningar. Sveriges energiproduktion måste byggas ut i en helt annan takt än vad som tidigare förutsetts. Det handlar bland annat om tillståndsprocesser och ekonomiska styrmedel och om att skapa förutsättningar för en cirkulär ekonomi, där material och produkter återvinns. Genom att engagera alla delar av samhället kan vi skapa en folk­rörelse för klimatet och möjliggöra det svenska klimatundret. Så får vi klimat­omställningen gjord. En folkrörelse för klimatet En långsiktigt hållbar klimatpolitik förutsätter både delaktighet och ett brett folkligt stöd. Ska vi klara omställningen, måste vi genomföra den på ett sätt som gör att olika människor, orter och branscher kan känna sig involverade och att alla känner att de blir vinnare om de deltar i klimatomställningen. Delaktigheten skapar grunden till samhälls­förändringarna. Alternativet – en omställning som bara omfattar vissa, och där andra grupper ställs utanför eftersom de inte har råd eller möjlighet att ställa om – riskerar att leda till motreaktioner, kortsiktiga svängningar i politiken och bristande långsiktighet. I stället för klimatomställning får vi politikomsvängning. Människor som hade velat delta i klimatomställningen, men inte har haft råd och möjlighet, får idag ofta de dyraste energiräkningarna och känner sig samtidigt utpekade. Politiken måste här i stället ge en hjälpande hand så att alla, oberoende av plånbok, kan bli del av omställningen. Det handlar om människors möjlighet att pendla klimatsmart till jobbet, skjutsa barnen till fritidsaktiviteter och åka till mataffären. Det handlar om att minska elräkningar och om att den energi vi använder ska vara klimatsmart. Det handlar om att det ska vara lönsamt att välja klimatvänligt i butiken. Det handlar om att det ska vara lätt att göra rätt. Klimatmålen ska skärpas och efterlevas Sverige måste bli ett föredöme i klimatpolitiken igen. Återkommande rapporter från såväl klimatpolitiska rådet som Naturvårdsverket kan konstatera att svensk klimatpolitik inte ser ut att styra mot målefterlevnad, för varken de svenska eller de europeiska klimatmålen. Vi vill skärpa Sveriges klimatmål för att nå nettonollutsläpp redan 2040, och EU ska minska sina utsläpp med minst 95 procent till 2040. EU:s mål till 2030 måste nås, så att vi också undviker omfattade böter. Men det ska ske inom eget territorium; Sverige ska minska utsläppen där de uppstår och inte klimatkompensera i ett annat land. Inte heller EU ska öppna upp för den möjligheten. Klimatmål som inte nås ska få kännbara sanktioner och vi vill att Klimatpolitiska rådets utvärderingar av regeringens klimatpolitik ska uppvärderas och att dess vetenskapliga rekommendationer ska vägleda arbetet för kommande år, om regeringens klimatpolitik visar sig vara otillräcklig. Att missa klimatmålen bryter mot svensk lag och mot internationella överenskommelser. Men det lägger framförallt en mångmiljardnota till kommande generationer. Centerpartiet vill utreda hur stora böter missade klimatmål på EU-nivå kan kosta 2030. Därför vill Centerpartiet också införa en nationell utsläppsbudget, en koldioxidbudget, som sätter ett maxtak för hur stora de svenska utsläppen får vara varje år. Når vi inte målen så ska det få konsekvenser. Därför vill vi också att en nationell utsläppsbudget kommer med sanktioner. Lyckas man inte sänka utsläppen i den takt man ska, då ökas kraven till nästkommande år med 8 procent. Vi vill se ett klimatlås på EU:s budget, där alla länder i EU som misslyckas med att sänka utsläppen i tillräckligt snabb takt inte ska få ta del av EU:s bidrag och fonder. Klimatvänliga transporter som fungerar i vardagen Elektrifieringen av fordonsflottan går fort – men inte tillnärmelsevis tillräckligt fort för att få ner utsläppen och nå klimatmålen. I synnerhet finns det hushåll som trots att de vill köra på el eller biogas fortfarande inte har möjlighet till det ekonomiskt. För nybilsköpare är det, över tid, ofta lönsamt att köpa en miljöbil. Men inköpspriset för både nya och begagnade elbilar är fortfarande betydligt högre än för motsvarande modeller som drivs med fossila bränslen. Det försvårar för människor med mindre ekonomiska marginaler att delta i omställningen. Det gör också att den som inte har råd att betala ett högre inköpspris riskerar att låsas fast i ett bilägande som över tid är dyrare och mindre hållbart. Det ska inte vara en klassfråga att ha råd att köpa en miljöbil, oavsett om den drivs med el eller gas eller är en hybrid. Ska vi klara omställningen av vardagstransporterna måste alla, även den som idag inte har råd att köpa en ny elbil, ges möjlighet att köra en klimatsmart bil. För att uppnå detta krävs tydliga incitament riktade mot nybilsförsäljningen, för att säkerställa att alla nya personbilar drivs på fossilfria bränslen. Vi ska inte fylla på fordonsflottan med nya bensin- eller dieselbilar och vi behöver snabbare byta ut den befintliga fordonsflottan. Idag saknar många möjlighet att ens ta sig in på andrahandsmarknaden för klimatsmarta bilar. Därför behöver även andrahandsmarknaden för dessa bilar stimuleras, för att påskynda utfasningen av äldre fordon med högre utsläpp och tillgängliggöra fler prisvärda elbilar. Detta måste ske på ett sätt som inte leder till att äldre bilar fortsätter att rulla utanför Sveriges gränser. Det är viktigt att dessa styrmedel också får genomslag på leasingmarknaden, som står för en stor andel av det totala bilägandet. Det behövs också stöd för att konvertera bilar som idag drivs med fossila drivmedel till exempelvis etanol, där det också måste vara möjligt att köra på ren, fossilfri etanol och gas. En kraftfull klimatbonus bör införas och riktas mot såväl nybilsförsäljningen som andrahandsmarknaden. Bonusen bör för nya bilar fokuseras på billiga bilar och begränsas till en viss andel av priset. I den mån resurserna för bonusen är begränsade bör den i första hand gå till boende på landsbygden. Offentlig upphandling av fordon är därutöver ett viktigt verktyg, som kan användas för att ställa om fordonsflottan. Idag finns system, som exempelvis reseavdraget, som ekonomiskt gynnar den som väljer att ta bilen. För vissa människor är bilen det enda realistiska alternativet. Då ska de, som beskrivits ovan, ges förutsättningar att köra en så klimatsmart bil som möjligt. För andra som exempelvis har tillgång till kollektivtrafik eller har korta avstånd finns det dock i många fall andra alternativ. Det är viktigt att skattesystemet inte missgynnar den som går, cyklar eller åker kollektivt. Reseavdraget bör därför ses över med utgångs­punkt i ett färdmedelsneutralt system som gynnar de som kör grönt och de som är beroende av bilen och inte har kollektivtrafik som alternativ. Infrastrukturinvesteringar bör möjliggöra fler klimatsmarta transporter, som exempelvis cykling eller gång. Bilpooler för miljöbilar, som ökar klimatnyttan och drar ned kostnaden, bör gynnas skattemässigt och underlättas vad gäller tillstånd och tillgång till parkering. En grön skatteåterbäring Centerpartiet vill införa en grön skatteåterbäring till alla medborgare för att kompensera för höjda drivmedelspriser i samband med klimatomställningen. När de fossila bränslena blir dyrare på grund av införandet av utsläppshandel eller ökad beskattning ska pengarna helt enkelt betalas tillbaka oavkortat till medborgarna. Skatteåterbäringen betalas ut lika till alla vuxna medborgare. På landsbygden, där kollektivtrafik saknas, dubbleras återbetalningen. På så sätt främjas klimatsmarta transportval eftersom den som kör elbil, cyklar eller åker kollektivt också får återbäring samtidigt som de utan alternativ får dubbel ersättning för att kunna investera i exempelvis en miljöbil. Pengarna betalas ut varje månad via skattekontot. Med detta underlättas omställningen för den enskilda, eftersom kostnaden för klimatskadan bakas in i priset utan att ytterligare klimatinformation behöver sökas upp. Samtidigt förblir skattetrycket detsamma; det är konsumtionen som skiftar från klimatskadligt till klimatsmart. Alla ska ha råd med grönt bränsle Även i de mest ambitiösa prognoserna, där nybilsförsäljningen av bensin- och diesel­bilar upphör och där fler existerande bilar konverteras till gas eller etanol, kommer det att finnas många bilar i Sverige som drivs med bensin eller diesel. För många tunga långväga transporter kommer samtidigt bränslet att behöva vara flytande eller i gasform. Om vi ska klara våra klimatmål måste de bränslen vi använder därför bli mer miljö­vänliga. Det enda realistiska sättet att uppnå detta på är genom mer biodrivmedel. Sverige måste kunna leda utvecklingen av biobränslen. Det krävs därför en tanka svenskt-politik som siktar direkt på att få stora mängder drivmedel producerade av svensk råvara, till så låg kostnad som möjligt för konsumenten. Styrmedel bör utformas så att det globala utbudet av klimatsmarta biodrivmedel ökar, snarare än omfördelas. Styrmedlen bör heller inte i onödan leda till fördyringar som bärs av bilberoende personer på landsbygden. Skatten och momsen på alla biodrivmedel, hög- och låginblandade, inklusive biogas och vätgas, bör sänkas till ett minimum. Möjligheten att låta koldioxidskatten baseras på faktiskt innehåll av fossilt kol är särskilt relevant. Samtidigt kräver det nya säkerhetsläget att Sverige är mindre beroende av fossila drivmedel som finansierar skurkstater och har en grundläggande självförsörjning av drivmedel. Det är därför prioriterat att stimulera produktion från nya råvaror, som restprodukter från skogen, vilket också stödjer den svenska och nordiska produktionen av hållbara biobränslen. Det kräver långsiktigt hållbara spelregler, exempelvis genom garanterade inköpsvolymer, för att möjliggöra de stora och långsiktiga investeringar i produktionskapacitet som krävs. Självförsörjningen av svenskt biodrivmedel bör därför gynnas genom upphandling av en omfattande beredskapsproduktion av inhemskt biobränsle av inhemska råvaror som ska kunna säljas billigt i Sverige. För att nå en stor produktion av konkurrenskraftigt biobränsle från inhemska råvaror bör ett framtida system bygga dels på att radikalt minska skattebördan på biobränsle, dels på att upphandla biobränsle från restprodukter av den svenska skogen till lägsta möjliga pris och ställa krav på en motsvarande andel rent biobränsle i försäljningen. Alla ska ha möjlighet att ladda och tanka sin bil En förutsättning för fortsatt elektrifiering och omställning av fordonsflottan är att infrastrukturen för att ladda och tanka grönt är väl utbyggd. En laddinfrastruktur som möjliggör elektrifiering måste bestå av goda möjligheter till laddning i hemmet, på arbetsplatsen och längs vägen. Det kräver i sin tur stöd för installation av laddpunkter, incitament för laddmöjligheter på arbetsplatser och ett statligt ansvar för ladd­infrastruktur i hela landet, utan vita fläckar. Den lokala lanthandeln, macken, grann­gården – alla bör de få ekonomiska möjligheter att bli snabbladdningsstationer. Det ska vara självklart, och lönsamt, för bostadsrättsföreningar, hyresvärdar och parkerings­bolag att varenda parkeringsplats har laddmöjlighet. Sverige bör ha ett mål om 150 000 offentliga elbilsladdare före 2030 med motsvarande handlingsplan och resurser. En ”rätt till laddning” ska införas, där alla ges möjlighet att installera en laddstolpe på egen bekostnad på parkeringsplatser i anslutning till hus eller en ägd lägenhet. Kommuner behöver ta ansvar för att möjliggöra laddning vid gatuparkering och i sina eventuella parkeringsgarage. Det måste bli billigare och enklare för samfälligheter att investera i laddmöjligheter. I de större städerna bör det dyrbara utrymme som upplåts till gatuparkering alltid ha medföljande laddplatser. För ökad användarvänlighet bör staten och de privata aktörerna sträva efter ökad standardisering av laddpunkter, inklusive av betalningsmetoder. En sådan standardisering, av såväl tillgänglighet som teknisk utformning, bör också i högre grad ske internationellt och på EU-nivå. Ökad möjlighet till flexibel laddning och lagring, inklusive i elbilars batterier, kan också bidra till ett smartare och mer robust elnät och därmed underlätta omställningen. Privatpersoner ska alltid kunna använda egenproducerad solel skattefritt i sina laddpunkter och erbjuda laddning till andra mot ersättning samt kunna sälja el ur sitt bilbatteri tillbaka till nätet – en utveckling som bör gynnas med skatter och tillstånd. En ny strategi för svensk elförsörjning behövs Vi står inför ett helt nytt säkerhetsläge i Sverige och Europa, kanske det allvarligaste sedan andra världskriget. Sverige behöver samtidigt mycket mer el. Snabbt, och den måste vara fossilfri. I dag använder vi 140 TWh/år. Till år 2045 kan elbehovet mer än dubblas. Regeringen vill med sin kärnkraftsagenda öka Sveriges statsskuld med 400 miljarder för att bygga 4–5 kärnkraftsreaktorer, medan Centerpartiets strategi stärker Sveriges energiförsörjning dubbelt så snabbt, till en fjärdedel av priset. Som dessutom är säkerhetspolitiskt säkrare. Centerpartiet vill kraftigt bygga ut produktionen av fossilfri elproduktion, för vår säkerhet, för sänkta elräkningar, för att växla upp klimatarbetet och för att se till att Sverige kan fortsätta att växa och skapa nya gröna jobb i hela landet. För att lyckas med omställningen till ett hållbart samhälle måste vi ställa om från smutsig olja till grön energi. Centerpartiet vill se teknikneutrala reformer som fokuserar på kostnadseffektiva lösningar för Sveriges energiförsörjning, som kan generera kraft på såväl kort som lång sikt. Elsystemet ska vara robust och motståndskraftigt och elen ska fortsatt möjliggöra konkurrenskraftiga affärsmodeller och billig hushållsel. Vi vill att marknaden ska styra vilka kraftslag som byggs, men marknaden behöver kompletteras med en ny teknik­neutral mekanism som prissätter och ersätter extra effekt som flexibelt kan bidra i bristlägen för att kapa pristopparna. Politiken ska fokusera på möjliggörande lagstiftning, t.ex. acceptansfrågor och tillståndsprocesser, utan att peka ut enskilda vinnare och förlorare. En folkrörelse för att spara el De höga elpriserna, inte minst under vinterhalvåret, som följt av Rysslands krig mot Ukraina har satt stor press på svenska hushåll och företag. Det har bidragit till högre inflation och lägre tillväxt. Fler måste få chansen att minska såväl sin elanvändning som sina elräkningar. På så vis underlättar vi omställningen och elektrifieringen, samtidigt som vi stärker våra möjligheter att konkurrera ut fossil elproduktion i Europa. Vi behöver en folkrörelse för att spara på el – och på klimatet. Avgörande för att energieffektiviseringen ska ta fart på allvar är att inkludera energibesparande åtgärder i det rotavdrag för gröna investeringar i hemmet, det gröna avdraget, som Centerpartiet drev fram. Att byta ut, eller åtminstone komplettera, uppvärmning som idag sker med direktverkande el är den lägst hängande frukten, tillsammans med olika typer av isolering, för att minska svenska hushålls energi­konsumtion. Installation av olika typer av värmepumpar, bergvärme och smarta system som optimerar energianvändningen och minskar energiförbrukningen bör därför inkluderas i det gröna avdraget. Givet de höga elpriserna är energieffektiviserande åtgärder ofta lönsamma redan på några års sikt. Men de kräver en kortsiktig investeringskostnad. Inte sällan kostar inköp och installation av en värmepump, beroende på typ och modell, från tiotusentals kronor upp till drygt 100 000 kronor. Många människor, särskilt de vars ekonomi redan är pressad och som har ont om pengar, riskerar därför att stängas ute från möjligheten att sänka sina kostnader. Gröna kreditgarantier bör därför införas, för att säkerställa att energieffektiviseringen kan ske på ett inkluderande sätt, där även de med små marginaler ges möjlighet att delta. Bostadsrättsföreningar bör få samma möjligheter som enskilda till avdrag för att installera energibesparande insatser. Sverige bör sätta upp ett mål om att inga permanenthus ska värmas upp med enbart direktverkande el eller fossila bränslen efter år 2025. Energimyndigheten bör få i uppdrag att samordna och följa arbetet med att nå detta mål samt föreslå eventuella ytterligare åtgärder som behöver genomföras för att nå det. På sikt bör även fritidshus ges incitament att fasa ut uppvärmning med direktverkande el. Alla ska kunna bidra till klimatsmart elproduktion Trots en mycket snabb tillväxt står solenergi fortfarande bara för mindre än en procent av landets elproduktion. Det finns dock potential för en mångdubbling av solels­produktionen i Sverige, genom fler solceller på tak, fasader och mark, de kommande åren. Detta är investeringar som kan ske snabbt och som omgående kan öka den svenska elproduktionen och pressa elpriset. Ett planeringsmål bör därför slås fast för att de närmsta åren öka produktionen av solel, från cirka 1,5 TWh idag till 30 TWh år 2030. En strategi för att nå målet bör tas fram omgående. För att uppnå detta krävs dock att regler och villkor som hindrar utbyggnaden görs om. Andelsägare i solcellsanläggningar bör, på samma sätt som villaägare, ges förmånliga villkor för den produktion som motsvarar den egna konsumtionen. Idag finns det många stora tak som bara delvis täcks av solceller, eftersom det räcker för det aktuella hushållets behov. Det gröna avdraget bör utvidgas till att gälla investeringar i andelsägande. På så sätt skulle exempelvis grannar gemensamt kunna investera i att installera solceller över stora ladugårdstak. Bostadsrättsföreningar bör få samma möjligheter till gröna avdrag som enskilda för att installera solceller. Solceller bör också generellt bygglovsbefrias och anslutningsavgifter hållas nere. Tillståndsgivningen för solcellsparker bör förenklas. Det måste även bli lättare för privatpersoner att sälja solenergi till elnätet. Solskatten – skatten på solel för egen användning – bör avskaffas. Därtill bör tak på offentliga byggnader förberedas för solceller vid nybyggnation eller renoveringar. Offentliga tak utgör en stor potentiell resurs. Det ska finnas ett mål för solceller på offentliga byggnader i Sverige. Tillsammans för mer grön el Sverige och det svenska energisystemet är alltför fokuserat på antingen makronivåer, som exempelvis elprisområden, eller det enskilda hushållet eller företaget. Det finns ett stort utrymme däremellan för lokala energigemenskaper att såväl hjälpa enskilda hushåll att sänka sin energiförbrukning och öka driftsäkerheten som bidra med systemtjänster till energisystemet som helhet. I en energigemenskap kopplas ofta ett antal närliggande byggnader ihop i ett mindre system, där man kan producera, dela och lagra energi. Sådana energigemenskaper ger förutsättningar att effektivisera elproduktionen och sänka elpriserna, exempelvis genom att nyttja de tak som har störst potential för produktion av solel. Genom en effektiv delning, smart styrning och möjlighet till lagring kan effekttoppar, och därmed pris, dämpas. Energigemenskaper har därtill potential att bidra till ökad samhällsberedskap och driftsäkerhet genom att möjliggöra så kallad ödrift, där den lokala energi­gemenskapen kan fortsätta att fungera även om det omkringliggande elsystemet utsätts för störningar. Att det gröna avdraget möjliggör för investeringar i energilagring är därför centralt. Såväl tillståndsprocesser som skatteregler bör uppmuntra denna typ av investeringar, som hjälper enskilda hushåll att effektivisera sin energianvändning samtidigt som de bidrar med viktiga systemtjänster. Lika viktigt är det att lagar, regler och villkor som hindrar eller försvårar skapandet av energigemenskaper tas bort. Det ska löna sig att möjliggöra klimatsmart elproduktion Ett hinder för utbyggnaden av klimatsmart elproduktion är att många människor, orter och kommuner känner sig som förlorare. De upplever att de bara får nackdelarna av ökad elproduktion, som exempelvis ingrepp i den lokala miljön, men inga direkta fördelar. Det skapar en motvilja mot inte minst utbyggd vindkraft. För att fler ska kunna bli vinnare på klimatomställningen, och vilja bidra till utbyggnaden av mer elproduktion, krävs fungerande ersättningssystem för markägare, närboende och kommuner. Då skapas också förutsättningar för att förändra, förenkla och snabba på tillståndsprocesserna för utbyggnaden. Regeringen har infört förslag som syftar till att låta kommunen ta del av de vinster som genereras av fastighetsskatten, vilket är välkommet. Kommunen måste dock ansöka om ersättningen i efterhand, istället för att den tillfaller kommunens budget direkt. Det skapar mer jobb och gör det svårare att skapa långsiktighet i styrmedlet. Detta vill vi ändra på. Även ersättningar till närboende bör skyndsamt genomföras. Inte minst handlar det om att närliggande erbjuds rätt till inlösen till marknadsmässiga villkor, eller ska få ersättning baserad på närhet till vindkraftverket. Tillräcklig ersättning för närboende och skatt som tillfaller kommuner lokalt vid utbyggnad av solcellsparker bör också säkerställas. Centerpartiet anser sedan länge att den befintliga fastighetsskatten på elproducerande fastigheter ska regionaliseras, så att det värde som skapas lokalt i högre grad ska komma regionen och kommunen till del. Kommuner och regioner bör generellt ges större möjligheter att gå före i klimatomställningen och utforma politik efter lokala behov och förutsättningar. Därtill finns det många förändringar som skulle öka den lokala acceptansen genom att minska störningar, som exempelvis smartare varningsljus på vindkraftverk, som bara slås på när flygplan närmar sig. Lätt att välja rätt Grunden för Centerpartiets klimatpolitik är att det ska löna sig att göra rätt och att det ska kosta att släppa ut. Det största och viktigaste verktyget för att uppnå detta är genom ekonomiska incitament, särskilt genom beskattning av utsläpp. Då speglar en produkts pris också dess klimatpåverkan, vilket gör det lätt för konsumenter att välja rätt. Det finns dock ett behov av kompletterande styrmedel. Många människor har inte tid, lust eller den specialiserade kunskap som krävs för att sätta sig in olika produkters energiprestanda, klimatavtryck och liknande. Märkningar, som exempelvis energi­märkning av vitvaror, är ett utmärkt exempel på hur konsumenter ändå kan ges möjlighet att väga in resurseffektivitet när de väljer en vara. Informationsinsatser för att tydliggöra livscykelkostnaden för att välja en elbil jämfört med en bensin- eller diesel­bil, av att installera solceller på taket eller av att installera en värmepump är andra exempel som skulle kunna hjälpa människor att fatta kloka beslut, både för sig själva och för klimatet. Som ett nästa steg bör alla produkter inom EU förses med en klimatdeklaration som gör att konsumenter kan jämföra klimatutsläpp och energibesparingar lika enkelt som de kan jämföra pris (dock med undantag för mindre företags produkter). Klimat­deklarationen bör inkludera kläder och textilier samt utgå från varor som producerats inom handelssystem för utsläppsrätter. Det kräver att all el inom EU märks med ursprungsgarantier som tar hänsyn till realtidsproduktion av förnybar energi. Lätt att dela och reparera – en cirkulär ekonomi för klimatet Införandet av en cirkulär ekonomi som bryter fossilberoendet är avgörande för att vi ska kunna reducera vår klimatpåverkan i den utsträckning som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen. Det är möjligt att sluta kretsloppen och minska våra beroenden av att ständigt utvinna nya naturresurser. Men då måste lagstiftningen uppdateras och det måste bli enklare att göra hållbara och cirkulära val som konsument. Att människor delar på produkter, i stället för att alla äger ett eget exemplar, är ytterligare ett exempel på en samhällsutveckling med potential att effektivisera vår resursanvändning. Vi vill göra det lättare att dela, hyra och låna produkter inom den växande delningsekonomin. Det är viktigt att regler kring den så kallade delnings­ekonomin är så enkla som möjligt. Införandet av en enkel, schablonbeskattad, företagsform för mikroföretag kan också bidra till att sänka tröskeln för småskalig affärsverksamhet inom ramen för exempelvis delningsekonomin. Att återbruka i stället för att köpa något nytt är bland det bästa man som enskild individ kan göra för planeten. För reparationer bör dels lägre momssatser återställas, dels möjlighet till rutavdrag införas, för att göra reparationsalternativet mer lättillgängligt. Vi vill också förenkla och tydliggöra fakta om en varas klimat- och miljöpåverkan genom digitala informationsbärare som vi tycker ska finnas på fler varor, direkt i butiken eller online. Det svenska klimatundret För Centerpartiet är det självklart att svenskt näringsliv ska vara världsledande i klimatomställningen – det gynnar både klimatet och Sverige. Genom att vara ledande i klimatomställningen kan vi bidra till att etablera viktiga standarder för andra länder, samtidigt som svenska företag når konkurrensfördelar. Faktum är att klimatomställningen har stor potential att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft såväl idag som på lång sikt. Effektivt klimatarbete kan leda till kostnadsbesparingar, innovation och förbättrade finansieringsmöjligheter. Idag ligger svensk industri på många sätt före politiken. Det svenska klimatundret står redan i startgroparna. Det handlar exempelvis om satsningar på fossilfritt stål, batterifabriker, minskade metanutsläpp inom köttindustrin, nya proteinkällor, biodriv­medel och elflyg. Nu är det dags för politiken att kavla upp ärmarna för att skapa förutsättningar att växla upp till nästa nivå. Svenska företag behöver – och förtjänar – långsiktiga politiska spelregler. Det kräver att politiken gör sin del när det kommer till kompletterande investeringar, förutsättningar för en fungerande hemmamarknad, incitament, ambitiösa regleringar och nödvändiga regelförenklingar. Få elektrifieringen av Sverige gjord Elektrifieringen av samhället är en historisk strukturomvandling som är avgörande för en framgångsrik klimatomställning. Den skapar stora möjligheter till hållbar utveckling för klimatet och till att skapa jobb i innovativa och konkurrenskraftiga svenska företag. För att lyckas med klimatomställningen i tid, förstärka energioberoendet och sänka elpriserna för hushållen och företagen krävs en betydligt snabbare utbyggnad av energiproduktionen än vad som tidigare förutsetts. Sveriges elanvändning har varit i princip oförändrad de senaste decennierna, men prognoser visar nu att elbehovet kan komma att fördubblas redan till år 2035, enligt Energimyndigheten. Energiföretagen bedömer att Sveriges elbehov år 2045 kommer att vara 330 TWh. Det kan jämföras med vår nuvarande produktion om cirka 170 TWh. Behovet av investeringar i ny produktion och ny överföringskapacitet är enormt, för industrialiseringen och för elektrifieringen av transportsektorn. Det kräver en mycket snabbare utbyggnad av alla utsläppsfria kraftslag i hela landet och en proaktiv utbyggnad av kraftnätet, så att det kan hantera en ökad elkonsumtion och en ökad och mer decentraliserad elproduktion. Det bör därför fortsatt finnas en statlig finansiering för anslutningar till stora fossilfria produktionskällor. Svenska kraftnät bör få ett tydligare uppdrag att anpassa kraftnätet i förväg till snabbt utökad storskalig produktion på många platser, inklusive till planerade vindkraftsparker och kraftigt ökad överföringskapacitet mellan olika elområden. De svenska nätägarna och Svenska kraftnät bör få i uppdrag att regelbundet informera om var i elnätet det råder effektbrist respektive goda anslutningsmöjligheter. Effektivisera tillståndsprocesserna – inför kriskommission för fördubblad elproduktion Klimatfrågan är akut men tillståndsprocesserna för klimatviktig verksamhet i Sverige förblir extremt långa. Ofta går det tio år innan ett kraftverk kan börja byggas eller en större ledning dras. Politiken ger ibland intryck av att det är omöjligt att reformera svensk tillståndsgivning så att ny kraft kan byggas snabbare. Men det är det inte. Jämförbara länder, som exempelvis Tyskland, Danmark, Finland och Nederländerna, har fått ned tillståndsprocesserna för ny vindkraft och nya gröna industrier till 2–4 år. Det måste gå att genomföra även i Sverige, för annars kommer investeringarna att ske i andra länder. Centerpartiet anser därför att det behöver tillsättas en kriskommission för att snabbt möjliggöra ökad elproduktion. Alla relevanta myndigheter och intressenter bör under ett halvår få arbeta fritt, och se över all relevant lagstiftning, regelgivning samt implementeringen av berörda EU-regelverk, för att möjliggöra kraftigt nedkortade och förenklade tillståndsprocesser. Kriskommissionen ska ha som mål att korta ned den sammanlagda tiden för tillståndsprövningar för ny kraft, för anslutningar och för industriella verksamheter från dagens 8–10 år till högst 2 år, i linje med de mest effektiva länderna i Europa. Den bör också omfatta tillståndsprocesser för industriella verksamheter som är avgörande för klimatomställningen. Förebilden bör vara Lindbeckkommissionen som på 1990-talet arbetade intensivt för att rå på några av dåtidens akuta strukturproblem. Tillståndsgivningen bör ändras så att tillståndsprocesserna läggs parallellt i stället för som idag efter varandra. Dessutom bör översynen av tillståndsprocesser omfatta även miljöbalkens utformning och omfattning. Så som miljöbalken ser ut idag värderas inte klimat som nytta. Miljöbalkens utformning och tolkningsutrymme omöjliggör förutsägbarhet och standardisering av tillståndsprocesser. Det måste få ett slut, exempelvis genom ökat arbete med nationella riktlinjer och gränsvärden för att skapa förutsägbarhet för industrin. Ansvaret för miljöprövningar ska flyttas från läns­styrelserna till mark- och miljödomstolarna eller en annan nytillsatt tillståndsmyndighet. Miljöbalkens utformning måste förändras i grunden för att förenklas, värdera klimat­nytta och skapa förutsägbara spelregler vad gäller miljöprövningars omfattning och avgränsningar samt tidsgränser för miljötillståndshandläggning för att öka tempot. Beroende på verksamhetens utformning bör tillstånd garanteras inom en handläggnings­tid på 2 månader till 2 år och kompensation utbetalas vid avvikelser från dessa. Regeringen måste visa ledarskap och tydligare våga döma av i målkonflikter och strömlinjeforma arbetet från länsstyrelser och myndigheter. Vi anser även att Sveaskog, med 14 procent av den svenska skogsmarken motsvarande ca 10 procent av Sveriges yta, ska få i uppdrag att redogöra för vilka platser som det lämpar sig att bygga vindkraft på. Sverige bör likt Danmark och Storbritannien införa villkorade tillstånd för ny vindkraft från Försvarsmakten, där Försvarsmakten redogör för vad som krävs för att godkänna i stället för att bara ge sitt godkännande eller nekande. Myndigheter som berörs bör samlas i ett permanent råd, inklusive Försvarsmakten, som löpande ansvarar för att samverka för att snabbt få fram godkännanden. I nästa steg bör auktioner prövas för nya projekt där staten pekar ut en plats och säkrar alla tillstånd inom 2 år, till producenter som bjuder med lägsta pris för att producera kraft, och där återbäring sker när priset överskrider överenskommet värde. Proaktivt bygga ut elnäten Den kraftigt ökande elektrifieringstakten innebär att vi måste hålla uppe tempot när vi bygger det nya, kanske dubbelt så stora, elsystemet. Sverige har kapacitetsbrist. Det svenska stamnätet är ett av de äldsta i Europa och det kommer att krävas stora investeringar för att säkerställa att elen når dit där den behövs. Flaskhalsar i elnäten får inte bli en flaskhals för omställningen. Lagar och regler ska vara i fas med teknik­utvecklingen. Marksnål teknik bör användas i högre grad där det är motiverat och ersättningarna för intrång ska höjas för att kompensera för de förluster som markägaren gör, i syfte att öka acceptansen för nya elnät. För att möjliggöra ett väl fungerande elnät och energisamarbete måste det på EU-nivå säkerställas att elprisområden utformas på ett effektivt sätt både i Sverige och i våra grannländer. Satsa på energilagring Energilagring är ett effektivt sätt att lagra utvunnen energi som sedan kan användas vid en senare tidpunkt. Det innebär att produktionen kan ske mer oberoende av konsumtionen. Det kan exempelvis handla om att lagra överskottsenergi från vindkraft, från industrier eller från kraftvärmeproduktion. De väderberoende kraftslagens fulla potential tillvaratas genom att energi lagras när efterfrågan är lägre, såsom på natten, för att sedan användas när elbehovet är som högst. Denna typ av mellanlagring kan också bli viktig för nätbalansering och för att minska svängningar i elpriset. Vi behöver även långsiktig energilagring så att exempelvis solens strålar ger energi under det mörkare vinterhalvåret. Där är vattenkraftens dammar avgörande. Det finns en stor potential för energilagring genom batterier och vätgas. Batterier som finns i elbilar kan komma att spela en viktig roll i framtidens energisystem, exempelvis genom användning i hemmet för lagring av solenergi. Om elbilarnas elförbrukning och överskott samkörs och balanseras kan stora resurser i elnätet frigöras och hotet mot nätkapaciteten mildras. Det finns dock utmaningar när det kommer till regelverk, inte minst i fråga om var gränsen ska dras mellan elbil och energilager. Centerpartiet vill se en standardisering av vad som gäller för konsumenter. Industriklivet bör breddas för att inkludera en särskild vätgassatsning samt att en nationell vätgasstrategi ska tas fram. Vi vill även att nästa energiforskningsproposition ser över lagringens integrering i el- och energisystemet. Alla fossilfria energislag behövs för klimatomställningen För att klara klimatomställningen krävs alla fossilfria kraftslag, samtidigt som det är logiskt att fokusera på de kraftslag som är billigast och kan byggas snabbast. Det är tydligt att kärnkraften kan komma att utgöra en del även av det framtida energisystemet. Det bygger dock på att den, likt alla andra energikällor, fullt ut kan bära sina egna kostnader. Kärnkraften ska inte subventioneras. Förnybar energi som sluter kretsloppet är på lång sikt alltid det bästa alternativet för energisystemet, men nu måste hänsyn tas till klimatkrisens akuta karaktär som inte medger att fossilfria alternativ utesluts. Därför anser vi att det är rimligt att målet om 100 procent förnybar elproduktion till 2040 ändras till ett 100 procent fossilfritt energisystem till samma år. På så sätt utökas målet till att även omfatta bränslen, insatsvaror i industrin och energisystemet i sin helhet, samtidigt som höjd tas för att kärnkraften fortsatt kommer att utgöra en betydande beståndsdel av Sveriges energimix. I takt med att forskningen kring och utvecklandet av små modulära reaktorer fortgår anser Centerpartiet att det är rimligt att bestämmelsen i miljöbalken om begränsningen om tio reaktorer i samtidig drift tas bort. Det viktiga är inte om det finns fem små reaktorer eller en stor vid Oskarshamns, Ringhals eller Forsmarks kärnkraftverk. För oss är det helt grundläggande att kärnkraften ska stå för sina egna kostnader. Den som vill bygga kärnkraftverk på marknadsmässiga villkor är fri att göra det. Kärnkrafts­aktörer ska alltid själva bära kostnaderna för säkerhet, avfallshantering och olycks­försäkring, vilket bland annat kräver kraftigt ökade avsättningar för avfallshantering. Som för alla övriga kraftslag har staten ett ansvar att ansluta ny kraft till elnätet. Det ska dock inte finnas några särskilda subventioner för kärnkraft, vare sig i form av produktions­stöd, kreditgarantier eller övertagande av avfalls- eller olyckskostnader. Fokus på grön tillväxt De stora gröna privata industrisatsningarna på många platser i Sverige förutsätter stora investeringar i samhället omkring. Orter med snabb grön industrialisering i norra Sverige behöver utbyggd infrastruktur som järnvägar, vägar och skolor, som kan matcha de privata investeringarna, men det är på områden där det offentliga har monopol. Dessa kommuner, och omkringliggande kommuner, behöver hjälp att bära dessa matchande investeringar för att de ska kunna generera motsvarande skatteintäkter kommande årtionden. Avgörande för den gröna industrialiseringen är också kompetensförsörjningen. Här har Centerpartiet drivit på för en mycket snabbare utbyggnad på alla nivåer av vidare­utbildning, från yrkesvux till yrkeshögskolan och inte minst i fråga om det nya omställningsstudiestödet som ger vuxna mitt i livet möjlighet att under ett år vidare­utbilda sig till bristyrken. Även arbetskraftsinvandring är avgörande för flera av de nya gröna branscherna. Det är mycket beklagligt att Tidöregeringen driver en politik som medför begränsningar för alla dessa former av kompetensförsörjning. Stärk gröna näringar med grön energi Gröna näringar är idag Sveriges största producent av energi. Bioenergi är Sveriges största energislag och står för ungefär en fjärdedel av Sveriges totala energianvändning. Det gör gröna näringar till en helt central spelare i klimatomställningen. Då måste också gröna näringars roll i klimatomställningen prioriteras. Vi måste premiera dem inom jord- och skogsbruk som satsar på att sluta sina kretslopp genom att använda rester av skogsråvara eller matproduktion till biobränsle, biogas, uppvärmning med mera – eller som använder vind- och solkraft. Därför vill Centerpartiet att den maximala nedsättningen av skatten på jord- och skogsbrukets diesel, som vi varit med om att driva fram, snarast ska omvandlas till ett likvärdigt eller mer gynnsamt klimatneutralt jordbruksavdrag på skatten för Sveriges bönder. Särskilda klimatbonusar bör införas för de som satsar på att ställa om jordbruks- och skogsbruksmaskiner till biobränsle, och för att köpa jordbruks- och skogsmaskiner som går på el eller gas. Större utrymme inom jordbruksstöden från EU bör ges åt miljöfrämjande åtgärder. Gröna näringar bör få del av forsknings- och innovationsstödet i Industriklivet kring de nya möjligheterna till nationell produktion av konstgödning producerad av fossilfri energi. Biogasen spelar en särskild roll för jordbruket, då den kan vara en naturlig rest­produkt av gödselhantering och har stor potential att driva transporter, traktorer och andra jordbruksmaskiner. Biogasen kan också spela en viktig roll i omställningen till fossilfritt stål. Biogasen måste därför förbli helt skattefri och hot mot denna skattefrihet måste undanröjas snarast. Samtidigt bör stödet till metangasreducering, där bränslet utvinns ur jordbrukets produkter, utökas kraftigt. Centerpartiet vill införa ett mål om att Europas gårdar ska bidra med biogasproduktion samt att en omfattande EU-strategi för biogas ska tas fram, inkluderande inhemsk produktion, uppgradering, distribution, finansiering, skattefrihet och användningsområden. Det finns en stor potential vad gäller lagring av koldioxid i mark. Exempelvis kan biokol som jordförbättringsmedel spela en kraftfull roll för att binda mer koldioxid i marken samtidigt som näringsämnen binds bättre med minskad övergödning som följd. Det bör därför utvecklas ett ersättningssystem för kolsänkor parallellt med ersättnings­system för negativa utsläpp. Centerpartiet vill se att fler livsmedelsprodukter märks med sitt klimatavtryck från den samlade livscykeln. Vi vill att en sådan märkning ska tas fram med hjälp av schabloner för olika livsmedel och transportsträckor samt att det inom jordbruks­politiken skall ges stöd åt lantbrukare som vill förfina och validera sitt gårdsspecifika klimatavtryck. Vi vill också att det tas fram en nationell strategi för att öka proteinproduktionen i Sverige på ett hållbart sätt. Denna strategi bör bland annat inkludera godkännande­processer för nya proteintyper, strategier för nästa generations livsmedel och foder, forskning och positiva synergieffekter för energiproduktion, cirkularitet och kolinlagring i marken. Satsa på cirkulär ekonomi Fler produkter och varor börjar designas för att enkelt kunna repareras, uppgraderas, återvinnas och inte gå sönder efter en viss tid. Centerpartiet vill att EU skärper ekodesigndirektivet samt att vi inför kvotplikter, det vill säga lagkrav på att nya varor innehåller en viss andel återvunnet material, inte minst plast och textil. Det kan exempelvis handla om krav på att stommen på byggnader ska kunna gå att återvinna, en stor del av byggnadens klimatavtryck. Ett annat exempel är designkrav på elektronik kopplat till återvinning, då behovet av de sällsynta jordartsmetaller som används inom elektronik ökar kraftigt i samband med klimatomställningen. Dessa mål måste gå hand i hand med mål om ökad insamling av material och avfall. Tunga och långa transporter måste bli fossilfria Det finns stora miljö- och samhällsnyttor att tillvarata genom att möjliggöra transporter med tyngre, längre och mer transporteffektiva fordon på det svenska väg- och järnvägs­nätet. Samtidigt som kapacitet, på till exempel järnväg, utnyttjas mer optimalt och utsläppen av bland annat koldioxid minskar, så förbättras också konkurrenskraften för transportberoende näringar. Svenska transporter måste bli effektivare och då behövs ett bättre samspel mellan de olika transportslagen. Centerpartiet anser att staten bör ta ansvar för laddinfrastruktur för tunga transporter. Snabbladdning för fordon ska erbjudas på Trafikverkets alla rastplatser runt om i landet, och de ska öppnas upp så att externa leverantörer snabbt kan bygga ut laddinfrastrukturen. Dessutom vill vi se att dagens klimatpremie till miljölastbilar förlängs till att gälla även 2025–2026. Centerpartiet vill också se hårdare krav på den tunga sjöfarten, som fortfarande präglas av en alltför svag miljölagstiftning. Vi vill se ett införande av miljözoner till havs, exempelvis i större hamnar i våra stora städer. Därigenom kan vi höja takten på sjöfartens klimatanpassning. Laddning för elflygplan och elbåtar bör erbjudas i alla hamnar och flygplatser. Cykel måste bli ett nationellt transportslag Centerpartiet vill uppvärdera cykeltrafikens roll i transportplaneringen och vill därför införa cykel som ett nationellt transportslag. Trafikverket ska i större utsträckning planera för nationella cykelvägar och cykelleder. Grön upphandling där det offentliga gör sitt Kommuner, regioner och statens upphandling spelar en helt central roll för energiomställningen. På nationell nivå handlar detta om drygt 800 miljarder kronor årligen av offentliga medel och skattepengar, nästan en sjättedel av Sveriges BNP. Enligt Upphandlingsmyndigheten går det att ställa drivande krav, som går utöver EU-lagstiftning, för att nå Agenda 2030 och nationella och internationella miljömål. Därför bör det vara självklart med livscykelkostnader och analyser av klimat- och miljö­påverkan i samband med enskilda upphandlingar. Växa grönt med rätt styrmedel I grunden behövs ett pris på koldioxid. EU:s utsläppshandelssystem ETS är den viktigaste faktorn bakom den globala klimatomställningen som gör det lönsamt att göra rätt i hela det fria Europa och påverkar hela världsekonomin i grunden. För global klimatnytta vore det önskvärt om EU kunde bidra till att prissättningen av växthusgaser blir global genom att EU:s handelssystem kopplas samman med andra utsläppsmarknader, som idag exempelvis Kina, Japan, Kalifornien, Kanada och Nya Zeeland, i så kallade carbon clubs, med korrekta ”växelkurser” mellan marknaderna baserade på utsläpp per capita. Det måste finnas en plan för fortsatt skatteväxling – vilka som är de nya skatte­baserna och vilka som försvinner när utsläpp försvinner. Idag utgör intäkter från fossila utsläpp långt över 50 miljarder kronor av statens intäkter. Det måste också finnas en plan för att fasa ut alla fossilsubventioner och ersätta dem med andra styrmedel för konkurrenskraft och fördelning före 2026. Vi måste snarast möjligt genomföra de planerade nationella auktionerna för negativa utsläpp, som inkluderar bland annat bio-CCS, där koldioxid som tagits upp av träd och växter fångas upp och lagras i stället för att släppas ut i atmosfären. Det behöver avsättas tillräckliga resurser och säkerställas att flera aktörer och tekniker får möjlighet att erhålla medel för att skapa ökad konkurrens. Det är också viktigt att påbörja arbetet med att den infångade koldioxiden åter­används i nya produkter (CCU) i exempelvis kemiindustrin eller vid skapandet av e‑bränslen där råvaran kan konkurrera ut fossila råvaror eller att den fångas och lagras direkt ur atmosfären (Dac, direct air capture). Dac, bio-CCS och CCU bör därför vara prioriterade områden i den kommande energiforskningspropositionen och klimat­handlingsplanen. Centerpartiet verkar för att EU ska införa ambitiösa mål för så kallade negativa utsläpp i varje medlemsland, baserat på historiskt ackumulerade utsläpp. Vi vill se ett gemensamt handelssystem för negativa utsläpp som företag och länder kan använda för att nå uppsatta klimatmål. Till dess att EU har påbörjat detta arbete ska Centerpartiet verka för att Sverige ska införa ett nationellt mål för negativa utsläpp till år 2045 samt införa en nationell handelsplats för negativa utsläpp som upphandlas via anbuds­förfarande. Ersättningen för negativa utsläpp bör därför öka, till dess att Sverige kan nå målet om nettonollutsläpp till utsatt tid. Anpassning Även om en mycket snabb klimatomställning bort från fossil energi genomförs, och en mycket mer dramatisk klimatkris undviks, så förväntas ändå en global temperatur­höjning på minst 1,5 grader ske till 2030. Det är en exceptionellt snabb förändring. Även för Sverige innebär det stora utmaningar. Vissa delar av landet har redan idag ökande vattenbrist och drabbas av de allvarliga perioder av torka som annars främst drabbar sydligare delar av Europa. På ett antal orter utgör återkommande översvämningar ett hot mot bebyggelse. Nya skadeinsekter och bärare av sjukdomar som tidigare inte överlevt på våra breddgrader väntas. Anpassningen kan därför även i Sverige komma att uppgå till ett antal procent av BNP sammantaget. Planerna för att förekomma och förebygga klimatförändringarna, för att anpassa Sverige till det som tyvärr redan är oundvikligt, måste därför påskyndas och de nödvändiga investeringar som går att förutse göras redan idag. En grön fyrbåk för världen i tuffa tider Sveriges viktigaste roll för att undvika en global klimatkris är att lysa som ett föredöme och visa för världens stora länder att det går att få klimatomställningen gjord, med nya jobb och med tillväxt, så att omvärlden inspireras att agera nu. Detta kräver dock även internationell solidaritet, där vi bidrar solidariskt och medmänskligt i vårt biståndsarbete till de länder som nu drabbas hårt av klimat­förändringarna, med hot om större klimatkatastrofer runt hörnet. Det är inte läge att, som den nya regeringen, kraftigt skära ned på klimatbiståndet. Det finns ett behov av att skyndsamt skapa hållbara och långsiktiga lösningar både globalt och på EU-nivå för att trygga framtiden för klimatflyktingar, i och med att antalet människor i världen som drabbas av klimatförändringar kommer att öka. De länder, ledare, organisationer, företag och personer som flagrant bryter mot internationell rätt genom att med berått mod orsaka omfattande miljöskada bör kunna åtalas enligt brottsrubriceringen ekocid och ställas inför rätta enligt internationell rätt. För ett grönare Europa Ny klimatpolitik EU är vårt effektivaste verktyg i den gröna omställningen, för Mariefred såväl som München. Utsläpp känner inga nationsgränser. EU bör därför nyttjas för att i största möjligaste mån användas för att lösa klimatkrisen och dess utmaningar. För Centerpartiet är det dessutom självklart att klimatarbetet går hand i hand med att trygga energiförsörjningen, livsmedelsproduktionen och arbetet med att öka den biologiska mångfalden. Centerpartiet vill att EU fortsätter att sätta ribban högt globalt, att man fortsätter höja klimatambitionerna både för att det behövs inom unionen och för att vår konsumtion bidrar till klimatförändringar globalt. Det handlar om allt från torka och skogsbränder till översvämningar och jordskred. Vi ser med stor oro hur Sveriges regering sänker klimatambitionerna i Sverige, med en politik som ökar utsläppen och missar både nationella klimatmål och EU:s klimatmål. EU är inte bara ett av våra viktigaste klimatverktyg – när Tidöregeringen ökar utsläppen är EU vår livlina. Högerpopulisterna bör inte ges inflytande att plocka bort viktig klimatpolitik. Långsiktiga spelregler är ett måste för Europas företag som ska ställa om, och den beslutade klimatpolitiken måste stå fast oavsett politisk färg på unionens ledarskap. Vi vill även se ett klimatlås på EU:s budget, likt det så kallade demokratilåset. Ett klimatlås behövs för att säkerställa att medlemsländer fullföljer sina klimatåtaganden. I praktiken innebär det att om ett medlemsland inte vidtar tillräckliga klimatåtgärder så bör det inte heller få ta del av det EU-stöd som det annars skulle haft rätt till. Det ska kosta att släppa ut. Vi vill att det ska löna sig att vara miljösmart. Den som förorenar ska betala och den som bidrar med positiva miljö- och klimateffekter ska belönas. Det finns fortfarande luckor i EU:s klimatlagstiftning och Centerpartiet vill säkerställa att alla former av klimatpåverkan möts med effektiva, marknadsbaserade styrmedel. Det handlar om allt från konsumentinformation till prissättning av fossilt innehåll i produkter. Vi vill höja ambitionsnivån genom att införa ett mål om att EU:s utsläpp ska minska med 95 procent till 2040, jämfört med 1990 års utsläpp. Det är ett ambitiöst mål, men det är nödvändigt om vi ska klara att nå klimatneutralitet och uppfylla vad vi lovat i Parisavtalet. För att nå ett sådant mål krävs att EU:s utsläppshandel så snabbt som möjligt inkluderar samtliga utsläpp från transport‑, bostads- och avfallssektorerna. Dessutom måste utsläppshandeln i så många sektorer som möjligt utvidgas till att omfatta fler typer av växthusgaser, och de gratis utsläppsrätter som delar av industrin och flyget får måste avslutas omgående. En utbyggd utsläppshandel tar oss flera stora steg närmare målet om klimatneutralitet, utan att riskera skenande bränslepriser. Faktum är att Sverige riskerar att gå miste om upp till 38 miljarder kronor i stöd från EU:s återhämtningsfond om vi inte uppfyller våra klimatpolitiska åtaganden. Centerpartiet anser att alla länder måste göra sitt för att betala av sin koldioxidskuld. Därför vill vi att alla EU-länder ska ha ett mål om tekniska kolsänkor, såsom bio-CCS, till 2040, baserat på ländernas ackumulerade utsläpp i atmosfären mellan 1890 och 1990. På sikt vill vi även se ett gemensamt auktionssystem, utöver EU:s system för utsläpps­handel, där privata aktörer och EU-länder kan köpa och sälja kolsänkor för att bidra till att klimatmålen nås. Centerpartiet vill att produkter på den inre marknaden ska förses med en klimat­deklaration med deras koldioxidavtryck. Det ska vara enkelt för konsumenter att kunna jämföra klimatutsläpp och energibesparingar från varor och tjänster. Denna regel bör främst omfatta medelstora och stora företag, med tydliga undantag för mindre företag. I Centerpartiets folkrörelse för klimatet ska alla människor kunna vara med och bidra, och ett viktigt steg är att underlätta för konsumenter att göra medvetna val. Vi vill också ta krafttag för att minska matsvinnet. Matsvinn är ett klimatproblem av enorma proportioner – om matsvinn vore ett land skulle det vara världens tredje största utsläppare. I EU slängs nästan 59 miljoner ton livsmedel varje år. Det motsvarar 131 kg matsvinn per person och år. Det är ofta i vanliga hushåll som matsvinnet uppstår, i maten som inte äts upp eller slängs av rädsla för att den blivit för gammal. Men även i producentled där varor som inte når högsta klass slängs eller i butiker som inte rear ut varor med mindre defekter och slänger sådant som närmar sig datumgränsen. Bästföre­märkningen som finns på nästan alla livsmedel kan upplevas som missvisande och är en anledning till att matsvinn uppstår. Centerpartiet vill att märkningen ”bäst före” ändras till ”minst hållbar till” i hela EU, för att understryka att livsmedlet ofta håller en tid efter att datumet passerats. De datumgränser som sätts för livsmedel bör också ses över, så att de inte sätts orimligt kort i förhållande till livsmedlens hållbarhet. Slutet för fossila bränslen Över 70 procent av Europas energi är fortfarande fossil. EU behöver en strategisk avvecklingsplan för fossila bränslen – en strategi för att förpassa fossil energi tillbaka till historien. Som ett led i det vill vi att EU ska fasa ut fossila bränslen. Ett förbud mot all användning av fossila bränslen för energiproduktion från 2035 bör införas, och takten bör ökas för att fasa ut användningen av fossila material. För att Europa ska lyckas bryta beroendet av fossila bränslen krävs samarbete. De lägst hängande frukterna är att helt fasa ut fossila bränslen i energisektorn och produktionen av el och värme, sätta stopp för installation av nya anläggningar som drivs med fossil energi, fasa ut fossila subventioner, prissätta fossila råvaror som används i produkter och förbjuda all typ av reklam för och marknadsföring av fossil energi. Inga europeiska skattebetalares pengar ska gå till fossilindustrin, och vi måste säkerställa att EU:s budget inte längre bidrar till sådan finansiering. Det är det gröna som ska utvecklas. EU måste låta Sverige maximalt skattebefria biobränslen från skogen och EU måste låta Sverige skattebefria biogas som är bra för både landsbygden, jordbruket, självförsörjningen av energi och klimatet. Därtill behövs bättre spelregler, mål och kortare tillståndsprocesser för våra alternativa energikällor. För att vi ska lyckas med omställningen till ett hållbart samhälle, med lägre utsläpp, krävs stora mängder energi. Därför vill Centerpartiet kraftigt öka den svenska elproduktionen till 2030, med målet att växla upp klimatarbetet, bidra till att fasa ut den ryska gasen i Europa och möta den svenska industrins behov samtidigt som elpriserna sänks. En kraftig utbyggnad av elproduktionen skulle dessutom medföra avsevärt lägre elpriser. Centerpartiet vill höja effekten på befintlig fossilfri elproduktion, och framför allt fokusera på att bygga ut den elproduktion som går snabbast att ta i bruk, som exempelvis vindkraft. Vi står fast vid principen att de som bor i områden med hög elproduktion ska ha tillgång till billigare el. Det borde vara självklart att en del av värdet av den energi som produceras kommer till de som bor i bygden. I dagsläget är det som elkonsument svårt att få reda på exakt hur elen i uttaget har producerats eller vad den har för klimatpåverkan. Vi vill att all el och annan energi, såsom drivmedel, som produceras och/eller säljs i EU ska redovisas med ursprungs­garantier och koldioxidavtryck i realtid. Det ska vara enkelt att välja de alternativ som är bäst för vår gemensamma framtid. För att ersätta Putins smutsiga energi behöver vi kraftigt öka produktionen och användningen av rena och hållbara biodrivmedel. Biodrivmedel och biobränslen är förnybara och hållbara alternativ som kan ersätta fossila bränslen som kol, olja och fossilgas. Centerpartiet kommer att fortsätta att agera blåslampa för att bioenergin ska få bättre förutsättningar i Sverige och EU. Det är exempelvis utsläppen från ett fordons livscykel som är avgörande och inte utsläppen ur avgasröret, speciellt inte om koldioxiden där är förnybar. Vi vill också se att skatteregler förbättras för olika typer av bioenergi. Det är dags att sluta subventionera smutsig industri. Inga europeiska skattebetalares pengar ska gå till fossilindustrin, och vi måste säkerställa att EU:s budget inte längre bidrar till sådan finansiering. Fixa transportsystemet EU:s transportsystem står inför stora utmaningar. För Centerpartiet är det självklart att förutsättningarna för hållbart resande måste stärkas. Det ska vara lätt att ta sig runt i Europa, utan att det sker på bekostnad av klimatet. Elektrifieringen av transporter är en av de viktigaste grundstenarna i EU:s mål att nå koldioxidneutralitet 2050. Alla förnybara bränslen behövs för att klara klimatmålen, och därför kommer Centerpartiet att prioritera och bevaka biogasens förutsättningar. Att knyta ihop Sverige och EU med gröna transporter är prioriterat för Centerpartiet. Vi verkar för att orter i hela Sverige, i norr som söder, inkluderas i planeringen och finansieringen inom ramarna för EU:s transportsamarbete. Järnvägen utgör en central roll i detta. Att boka en resa genom flera EU-länder är idag en utmaning och alldeles för dyrt. EU:s inre marknad måste fungera även för klimatsmart resande. Tåget måste bli ett snabbare, billigare och bättre alternativ för både korta och långa sträckor. Vi har länge varit drivande för att Europas transportsystem ska bli mer sammankopplat. Tåg­infrastrukturen i EU behöver byggas ut och antalet tåglinjer mellan Sverige och övriga Europa måste bli fler. Det måste bli enklare och billigare att åka tåg mellan olika medlemsländer. En viktig del i det är stärkta rättigheter för resenärerna, såväl vid bokning som vid förseningar. Elbilar och den tillhörande laddinfrastrukturen utgör en annan viktig del i EU:s elektrifiering. Andelen elbilar i unionen är fortfarande bara några enstaka procent. För att snabba på elektrifieringen är det avgörande att det är lätt att ladda sin elbil i hela EU. Centerpartiet anser att alla laddoperatörer inom EU ska erbjuda enkla betalningslösningar. Som ett led i att stärka förutsättningarna för hållbart resande inom EU behöver även infrastrukturen i Sverige byggas ut. Att infrastrukturen binds samman är viktigt för att stärka försvar och beredskap. Vi vill även att en större del av EU:s infrastruktur­satsningar går till att säkerställa god mobilitet i glesbefolkade områden. Alla har rätt till bra förbindelser. Längre fram ser vi även att elflyg utgör en viktig beståndsdel. Östersjön – ett levande hav Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Övergödning, farliga ämnen och överfiske har under lång tid påverkat havets ekosystem. Som konsekvens lider stora delar av Östersjön av syrebrist och bottendöd. Det har även lett till att torskfisket har försvunnit från Östersjön, till att den som äter fet fisk riskerar att få i sig stora mängder miljögifter och till att den som vill bada ibland inte längre kan göra det på grund av algblomning. Då Östersjön är ett hav som gränsar till många EU-länder krävs fler gemensamma åtgärder för att värna Östersjöns framtid, liksom kustsamhällen runt hela havet. Centerpartiet vill att EU-kommissionen tar ett helhetsperspektiv på de olika problem som Östersjön dras med genom att lägga fram ett brett Östersjöpaket. Ett sådant paket bör innehålla uppföljning av EU-gemensam miljölagstiftning och ge förslag på åtgärder för klimatanpassning. Centerpartiet anser att beräkningsnyckeln för EU:s fiskekvoter måste göras om för att bättre ta ansvar för ett hållbart fiske. Vi vill begränsa det storskaliga industrifisket i Östersjön och tillfälligt stoppa deras fångster av strömming och sill. Samtidigt vill vi värna det kustnära och regionala fisket, vars fångster hamnar på tallriken och bidrar till levande kustsamhällen. Förlorade fiskeredskap, så kallade spökredskap, som lämnats kvar i haven är ett stort miljöproblem som EU bör hantera genom en tydlig strategi med europeiska målsättningar. Vi anser även att EU:s miljöfonder behöver bli bättre på att bidra till havens fortlevnad genom att en större andel öronmärks för restaurering av havsbottnar och hållbart fiske, bland annat genom mer selektiva fiskeredskap och utrustning. Förnya jordbrukspolitiken Den svenska livsmedelsproduktionen behöver öka för att stärka vår beredskap. Svensk livsmedelsproduktion är klimateffektiv och har låg miljöpåverkan. Därför ska konkurrenskraften för den svenska livsmedelsproduktionen stärkas. EU har ett ansvar att bidra till den globala matproduktionen och måste ha kapacitet att försörja sina medborgare med mat i såväl krig som fred. Det kräver ett fungerande samarbete mellan länder och en gemensam jordbrukspolitik. Centerpartiet anser att den befintliga jordbrukspolitiken har stora utmaningar. Den har inte ökat böndernas lönsamhet och konkurrenskraft tillräckligt väl och står inför en stor omställning i och med en eventuell framtida utvidgning av unionen. Sverige bör spela en aktiv roll på europeisk nivå för att reformera den i en mer hållbar riktning. Det kommer om inte annat att bli nödvändigt vid en eventuell utvidgning av unionen med Ukraina. Samtidigt behöver konkurrenskraften värnas. EU konkurrerar på en global marknad och då duger det inte att binda ris åt egen rygg genom byråkrati och onödiga förbud. Därför har Centerpartiet varit drivande för lika spelregler för jordbruket i Europa gällande användning av växtskyddsmedel, djurhållning, antibiotika, statistikrapportering och möjliggörande av den så kallade gensaxen i kommersiell växtförädling. Inom dessa områden ligger svenska bönder i framkant och här finns stor potential för resten av Europas länder att komma upp på banan både för att höja standarden och för att öka svenska bönders konkurrenskraft. Regelbördan för jord- och lantbrukare måste ses över på alla nivåer. Den lantbrukare i Sverige som till exempel bedriver mjölk- och nötköttsproduktion, i kombination med växtodling, har idag närmare 500 lagkrav att förhålla sig till, enligt Lantbrukarnas Riksförbund. På EU-nivå vill vi att EU-kommissionen ska rensa i sin regelflora och att de kontroller som följer med regelverken successivt ska minska och bli mer resultat­orienterade. Vi anser framför allt att det är de för oss alla gynnsamma aspekter som EU:s lant­brukare inte kan ta betalt för i affären som bör stödjas av unionen. Det kan exempelvis handla om bevarande av biologisk mångfald i betesmarker, odling av grödor som lagrar koldioxid eller stöd till investeringar i myllrande våtmarker. Det kan också handla om att säkerställa att det finns en mångfald av jordbruk i unionens alla delar, även i de norra delarna av Europa. Sund och säker mat Ett hållbart system för europeisk livsmedelsproduktion hänger nära ihop med ambitiösa regler för djurvälfärd. Sverige har länge legat steget före och det är viktigt, både för lantbrukets konkurrensvillkor och för djuren, att resten av EU kommer ikapp. Det handlar om allt från att införa förbud mot rutinmässig svanskupering av grisar till att transporter av djur till slakt inte ska behöva ta mer än åtta timmar. Vi vill även se stärkta gemensamma insatser för att hantera och förhindra spridningen av smittsamma djur­sjukdomar, exempelvis afrikansk svinpest. Det behövs en kommissionär med ansvar för djurvälfärdsfrågor med ansvar för striktare EU-regler, bättre uppföljning av reglerna och ökat fokus på djurvälfärdsfrågor. Vi vill även se ett globalt avtal för en mer ansvarsfull antibiotikaanvändning och anser att EU bör vara en drivande kraft för att möjliggöra detta. Den alltmer utbredda antibiotikaresistensen måste bekämpas och förebyggas. Annars riskerar vi att inte längre kunna ha kvar antibiotika som ett effektivt vapen när människor och djur drabbas av svåra infektioner. Livsmedelssystemet är under ständig utveckling och på många håll pågår ett arbete med att ta fram det som brukar benämnas ”framtidens mat”. Oavsett om det är svampar som bryggs av brödrester, ostron som renar Västerhavet eller burgare av ärtprotein så är EU:s lagstiftning en nyckel. Centerpartiet vill att EU ska vara snabbfotat och framåtlutat för att godkänna och utvärdera nya mattekniker och livsmedel. Vattenbristen och minskande tillgång på vatten är helt uppenbart en stor utmaning i Europa framöver. Med minskande nederbörd och ökande temperaturer blir både jordens fuktighet, vattenståndet i sjöar och vattendrag och i förlängningen grundvattennivåerna påverkade. Centerpartiet vill därför att EU höjer ambitionerna för rent vatten med målet att dricksvatten inom hela EU ska vara rent och säkert. Befäst skogsbrukets betydelse för omställningen Sveriges landyta täcks till närmare 70 procent av skog och det finns fler än 300 000 privata skogsägare i Sverige. En stark äganderätt och ett starkt ansvar går hand i hand. Trots att det varje år avverkas en hel del skog ökar skogens biomassa, och den har gjort så sedan lång tid tillbaka. Det bidrar till ett stort nettoupptag av koldioxid varje år. Det bidrar också till värdefulla jobb runtom i landet. Vi måste ta hand om skogen, så att både miljö och produktion skyddas. Att detaljreglera användningen av all skogsmark är varken önskvärt eller görbart. En politik som bygger på frihet under ansvar, med en stark äganderätt, är den bästa. Alla markägare – såväl privata som offentliga – behöver ta ett aktivt ansvar och ha befogenheterna att göra det. Så får vi ett skogsbruk där miljö och produktion går hand i hand. Det har under den senaste mandatperioden stått klart att allt mer av den politik som bedrivs på EU-nivå får stora effekter på skogspolitiken och skogsbruket i Sverige. Skogsförvaltning är en nationell kompetens som utövas av skogsbrukare och markägare, samtidigt som klimatpolitik, miljöpolitik och finanspolitik är EU-politik som i hög grad påverkar det svenska skogsbruket. Centerpartiet är emot den utvecklingen. Idag lägger EU sig i skogspolitik alltför mycket. Vi vill att utrymmet för nationell och regional anpassning i reglerna som berör skogen ska öka. Det är stor skillnad på en svensk skog och vad man i Nederländerna anser vara skog. Samtidigt vill vi att EU-kommissionen som motvikt till den gångna utvecklingen ska ta fram en handlingsplan för bioekonomi som tydliggör och värderar skogens ekonomiska värden och roll för att skapa viktig råvara som möjliggör klimatomställningen. Denna bör befästa skogsråvarans betydelse för EU:s omställning, uppvärdera skogsbrukets industriella betydelse och värna äganderätten. Elisabeth Thand Ringqvist (C) Alireza Akhondi (C) Anders Karlsson (C) Anders W Jonsson (C) Anders Ådahl (C) Anna Lasses (C) Anne-Li Sjölund (C) Catarina Deremar (C) Christofer Bergenblock (C) Helena Lindahl (C) Helena Vilhelmsson (C) Jonny Cato (C) Kerstin Lundgren (C) Malin Björk (C) Martin Ådahl (C) Martina Johansson (C) Mikael Larsson (C) Mona Smedman (C) Muharrem Demirok (C) Niels Paarup-Petersen (C) Rickard Nordin (C) Stina Larsson (C) Ulrika Heie (C) Ulrika Liljeberg (C)