Riksflödet
Logga in
D

Debatt i kammaren

23 feb 2023 • statsministerns frågestund

Statsministerns frågestund

Protokoll 2022/23:68 Torsdagen den 23 februari
48 anföranden0 replikerÄrendet

Fru talman! Maten, bensinen och dieseln är dyr. Nu stiger räntorna på bolånen liksom hyrorna. Svenska hushåll runt om i landet kämpar. Men det är uppenbart att regeringen saknar en plan för att hantera situationen. I stället bryter man löfte efter löfte. Det blev inget högkostnadsskydd mot höga elpriser den 1 november, inga sänkta bränslepriser med 5 eller 10 kronor och inget slopat amorteringskrav. Men det blev höjd skatt på alkohol, tobak och reparationer, tvärtemot löftet om skattehöjningsstopp.

Vad prioriterade regeringen i stället? Det var inte höjt barnbidrag för att hjälpa barnfamiljerna genom den här vintern. Det var inte ens en elräkningsakut. Nej, i stället var det 10 000 kronor i sänkt skatt för höginkomsttagarna.

Nu kommer granskningar av regeringens agerande de här månaderna. Vi får veta resultatet. Den EU-förordning som ska säkerställa att elbolagens övervins…

Visa hela anförandet

Fru talman! Maten, bensinen och dieseln är dyr. Nu stiger räntorna på bolånen liksom hyrorna. Svenska hushåll runt om i landet kämpar. Men det är uppenbart att regeringen saknar en plan för att hantera situationen. I stället bryter man löfte efter löfte. Det blev inget högkostnadsskydd mot höga elpriser den 1 november, inga sänkta bränslepriser med 5 eller 10 kronor och inget slopat amorteringskrav. Men det blev höjd skatt på alkohol, tobak och reparationer, tvärtemot löftet om skattehöjningsstopp.

Vad prioriterade regeringen i stället? Det var inte höjt barnbidrag för att hjälpa barnfamiljerna genom den här vintern. Det var inte ens en elräkningsakut. Nej, i stället var det 10 000 kronor i sänkt skatt för höginkomsttagarna.

Nu kommer granskningar av regeringens agerande de här månaderna. Vi får veta resultatet. Den EU-förordning som ska säkerställa att elbolagens övervinster går till skattebetalarna har inte verkställts i tid, trots att det här är någonting som vi alla i EU var överens om. Nu riskerar svenska skattebetalare att gå miste om enorma belopp. I stället lade Kristersson och Busch tid och kraft på att sekretessbelägga elstödet, så att allmänheten inte ska få reda på hur stor del som går till just höginkomsttagarna. Det var uppenbarligen de som skulle skyddas den här vintern.

Min fråga till dig, Ulf Kristersson, är: När återkommer din energiminister Ebba Busch med nya förslag som gör att de övervinster som bolagen har gjort på höga elpriser den här vintern inte ska vara kvar i deras fickor utan i stället gå till svenska hushåll, som just nu kämpar med att få vardagsekonomin att gå runt?

(Applåder)

Fru talman! Jag ska alldeles strax svara på detta. Får jag bara allra först säga att det var med väldigt stor sorg som jag i går kväll tog emot beskedet att polischefen Mats Löfving är död. Jag vill i den här kammaren säga att mina och många andras tankar är med hans anhöriga.

När det gäller ekonomin är den här regeringen övertygad om att det är inflationen som är den allra värsta fienden till svenska löntagare, fru talman. Inflationen gröper ur hushållsekonomin mer än någonting annat. Det är få länder som har lika stor erfarenhet av det som Sverige. Vi hade inflation på 70-talet i kombination med riktigt dålig tillväxt. Då myntades begreppet stagflation. På 80-talet var varje lönerörelse som inte gav 10 procent en ren lönesänkning. Den gången kombinerades inflationen med höga räntor.

Det är väldigt många andra länder som också har hög inflation. Därmed importerar vi infla…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag ska alldeles strax svara på detta. Får jag bara allra först säga att det var med väldigt stor sorg som jag i går kväll tog emot beskedet att polischefen Mats Löfving är död. Jag vill i den här kammaren säga att mina och många andras tankar är med hans anhöriga.

När det gäller ekonomin är den här regeringen övertygad om att det är inflationen som är den allra värsta fienden till svenska löntagare, fru talman. Inflationen gröper ur hushållsekonomin mer än någonting annat. Det är få länder som har lika stor erfarenhet av det som Sverige. Vi hade inflation på 70-talet i kombination med riktigt dålig tillväxt. Då myntades begreppet stagflation. På 80-talet var varje lönerörelse som inte gav 10 procent en ren lönesänkning. Den gången kombinerades inflationen med höga räntor.

Det är väldigt många andra länder som också har hög inflation. Därmed importerar vi inflation. Lägger man till krigets effekter och pandemins effekter är det här den helt dominerande stora utmaningen för svensk ekonomisk politik just nu. Vi ska bekämpa inflationen, och vi ska vinna den kampen. Därefter ska vi höja svensk tillväxt med den sorts reformer som gör att företagen kan anställa rätt kompetens och att vi har infrastruktur och utbildning på rätt ställe. Allt detta är vitala uppgifter.

Det första vi gjorde var att lägga fram en budget som var förhandlad i laga ordning, som man gjorde förr i tiden, när man fick majoritet för sin budget, lade den på bordet och vann bifall för den. Det var länge sedan Sverige hade en sådan regering. Det var det första steget. Det andra steget var att hjälpa hushåll att klara riktigt tuffa elräkningar. De pengarna betalas ut just nu, medan vi pratar. Detta är en mycket bra grund för en stabil ekonomisk utveckling.

(Applåder)

Fru talman! Jag tror nog att du gör så gott du kan, Ulf Kristersson. Men det är uppenbart att det inte är tillräckligt. Det var väldigt många ord som kom från din mun. Men det är inga ord som hjälper svenska hushåll att betala sina räkningar här och nu.

Själva syftet med den här EU-förordningen var att man skulle ta de övervinster bolagen gör under den här vintern - det är nu de gör de stora vinsterna - för att de pengarna i stället skulle gå till hushållens fickor. Men Sverige är ett av de länder i EU som har misslyckats med detta. I övriga EU får man nu tillgång till de här pengarna. Jag frågar igen: När kommer Ebba Busch med nya förslag som gör att de övervinster som elbolagen har gjort och som nu ligger i deras fickor kan flyttas över till alla de svenska hushåll som kämpar med att få vardagsekonomin att gå runt?

(Applåder)

Fru talman! I dagarna betalas ungefär 55 miljarder kronor ut till hårt prövade svenska elkonsumenter. Det beror på att vi i Sverige sedan lång tid tillbaka har ett system med kapacitetsavgifter. Det är där de stora pengarna hamnar. Nu betalar vi tillbaka dem dit där de egentligen hör hemma. Vi har 40 procent av alla Europas kapacitetsavgifter, bara för att antyda vad det handlar om. Det är detta som är den stora saken. I andra länder har man helt andra metoder för detta.

Nu skälls det mycket på experterna på Finansdepartementet. Det är samma ledande experter på Finansdepartementet nu som under Magdalena Anderssons tid där. Låt mig citera Finansdepartementets rättschef: "Jag har aldrig varit med och tagit fram en skatt på så här kort tid. Så det handlar inte om att inte vilja. Det här har varit högprioriterat. . Vi har kortat alla ledtider, både vad gäller remisstider, beredninge…

Visa hela anförandet

Fru talman! I dagarna betalas ungefär 55 miljarder kronor ut till hårt prövade svenska elkonsumenter. Det beror på att vi i Sverige sedan lång tid tillbaka har ett system med kapacitetsavgifter. Det är där de stora pengarna hamnar. Nu betalar vi tillbaka dem dit där de egentligen hör hemma. Vi har 40 procent av alla Europas kapacitetsavgifter, bara för att antyda vad det handlar om. Det är detta som är den stora saken. I andra länder har man helt andra metoder för detta.

Nu skälls det mycket på experterna på Finansdepartementet. Det är samma ledande experter på Finansdepartementet nu som under Magdalena Anderssons tid där. Låt mig citera Finansdepartementets rättschef: "Jag har aldrig varit med och tagit fram en skatt på så här kort tid. Så det handlar inte om att inte vilja. Det här har varit högprioriterat. . Vi har kortat alla ledtider, både vad gäller remisstider, beredningen och motion." De har alltså gjort allt de kunnat på så kort tid som möjligt utan att bryta mot grundlagen. Det är riktiga experter.

(Applåder)

Anförande 41

Fru talman! Regeringen har nu valt att gå vidare med utredningen om förbättrade möjligheter att ändra kön, som initierades av den föregående socialdemokratiskt ledda regeringen och som fick enorm kritik. Sverigedemokraterna anser att fokus främst bör vara på att samhället ska hjälpa, stödja och behandla den unge och att man vid 25 års ålder ska få medicinsk och kirurgisk hjälp om det fortfarande finns behov av det.

Det är ett faktum att allt fler söker sig till vården för könsdysfori, och skälet till ökningen är oklar. Det är främst unga personer som söker sig dit. Det är i vården, elevhälsan och psykiatrin som vi behöver se insatser.

Vi bör titta på frågan i en bredare analys om hur ett införande skulle påverka den könsbekräftande vården innan detta förslag blir lag.

Att vi nu i stället ska dela upp könstillhörighetslagen i två delar är mindre bra enligt oss,…

Visa hela anförandet

Fru talman! Regeringen har nu valt att gå vidare med utredningen om förbättrade möjligheter att ändra kön, som initierades av den föregående socialdemokratiskt ledda regeringen och som fick enorm kritik. Sverigedemokraterna anser att fokus främst bör vara på att samhället ska hjälpa, stödja och behandla den unge och att man vid 25 års ålder ska få medicinsk och kirurgisk hjälp om det fortfarande finns behov av det.

Det är ett faktum att allt fler söker sig till vården för könsdysfori, och skälet till ökningen är oklar. Det är främst unga personer som söker sig dit. Det är i vården, elevhälsan och psykiatrin som vi behöver se insatser.

Vi bör titta på frågan i en bredare analys om hur ett införande skulle påverka den könsbekräftande vården innan detta förslag blir lag.

Att vi nu i stället ska dela upp könstillhörighetslagen i två delar är mindre bra enligt oss, och vi är tveksamma till om det är rätt insats.

Anser statsministern att det ska vara möjligt att i Sverige ha två olika kön samtidigt, ett biologiskt och ett juridiskt som bygger på vad man känner sig som?

Fru talman! Låt oss först säga något som jag tror att vi alla kan vara överens om. Det här är genuint svåra frågor. Låt oss erkänna det.

Det är svåra frågor. Det är inte enkla frågor. Men de är otroligt viktiga för dem som personligen berörs av frågorna. Det tror jag att vi alla kan ha respekt för.

Precis som Acko Ankarberg Johansson sa i sitt interpellationssvar för bara någon vecka sedan pågår just nu ett arbete i Regeringskansliet med ny könstillhörighetslagstiftning. Som hon då sa har det jobbet pågått en tid.

Det handlar om två saker. Det ska bli enklare att ändra juridiskt kön, så att säga rent tabellartat, för att ge ett rättsligt erkännande. Men det ska också inte krävas formellt tillstånd från Socialstyrelsen innan medicinska ingrepp görs, utan den vanliga medicinska professionen tillerkänns rätten.

Vi jobbar vidare med den inriktningen. Ingenting är k…

Visa hela anförandet

Fru talman! Låt oss först säga något som jag tror att vi alla kan vara överens om. Det här är genuint svåra frågor. Låt oss erkänna det.

Det är svåra frågor. Det är inte enkla frågor. Men de är otroligt viktiga för dem som personligen berörs av frågorna. Det tror jag att vi alla kan ha respekt för.

Precis som Acko Ankarberg Johansson sa i sitt interpellationssvar för bara någon vecka sedan pågår just nu ett arbete i Regeringskansliet med ny könstillhörighetslagstiftning. Som hon då sa har det jobbet pågått en tid.

Det handlar om två saker. Det ska bli enklare att ändra juridiskt kön, så att säga rent tabellartat, för att ge ett rättsligt erkännande. Men det ska också inte krävas formellt tillstånd från Socialstyrelsen innan medicinska ingrepp görs, utan den vanliga medicinska professionen tillerkänns rätten.

Vi jobbar vidare med den inriktningen. Ingenting är klart än. Men det är regeringens inriktning till propositionen.

Anförande 43

Fru talman! Tack för svaret, statsministern!

Vi har meddelat vårt inspel i den frågan. Detta är ingenting som rör Tidöavtalet. Jag kan fortsatt poängtera att även denna regering har ingången att vi ska skilja det juridiska könet från det biologiska könet med en särskild lagstiftning för detta.

Ja, det är komplicerade frågor. Men slutsatsen blir någonstans att folkbokföringsregistret kommer att bygga på en faktiskt könstillhörighet men samtidigt också vad man känner sig som.

Skulle statsministern vilja försöka förklara för mig varför vi ens ska ha ett juridiskt kön om det även ska utgå från vad man känner sig som?

Fru talman! Det finns starka skäl att försöka respektera människors egenbedömning och egetbeslut så långt det över huvud taget är möjligt. Det gäller framför allt om det dessutom inte vållar negativa effekter för andra människor.

Jag har väldigt stor respekt för detta. Lagstiftning är lite fyrkantig. Jag förstår att ingen kan möta alla krav. Men på det här sättet tror regeringen att vi kan möta de legitima krav som ändå ställs på lagstiftningen.

Anförande 45

Fru talman! Många barnfamiljer, studenter, pensionärer och andra hushåll är i dag hårt pressade av höga elpriser. De höga elpriserna har nu funnits i Europa en tid.

Det var anledningen till att EU bestämde sig för att agera. Både moderata och vänsterpartistiska parlamentariker har enats om att alla europeiska folk nu ska få en krisinsats särskilt över vintern, då vi vet att elpriserna är höga.

Alla dessa parlamentariker röstade för krispaketet. Det innebär att övervinsterna i elbolagen solidariskt ska betalas tillbaka till Europas familjer. Det var Moderaterna mycket väl medvetna om. De röstade själva för det.

Det var förstås viktigt, i synnerhet över vintern. Det kom därför en lagstiftning på plats tidigt under hösten just för att det ska gälla från och med den 1 december.

Enligt EU-rätten är EU-förordningar direkt verkande i svensk lagstiftning. Det är…

Visa hela anförandet

Fru talman! Många barnfamiljer, studenter, pensionärer och andra hushåll är i dag hårt pressade av höga elpriser. De höga elpriserna har nu funnits i Europa en tid.

Det var anledningen till att EU bestämde sig för att agera. Både moderata och vänsterpartistiska parlamentariker har enats om att alla europeiska folk nu ska få en krisinsats särskilt över vintern, då vi vet att elpriserna är höga.

Alla dessa parlamentariker röstade för krispaketet. Det innebär att övervinsterna i elbolagen solidariskt ska betalas tillbaka till Europas familjer. Det var Moderaterna mycket väl medvetna om. De röstade själva för det.

Det var förstås viktigt, i synnerhet över vintern. Det kom därför en lagstiftning på plats tidigt under hösten just för att det ska gälla från och med den 1 december.

Enligt EU-rätten är EU-förordningar direkt verkande i svensk lagstiftning. Det är vi förhoppningsvis alla överens om. Sverige har alltså från den 1 december haft en lag som begränsar elvinsterna till 180 euro. Resten skulle gå tillbaka till elkunderna.

Ändå har regeringen valt att inte genomföra lagstiftningen. Statsministern talar om flaskhalsavgifterna. Det är offentliga medel. Det är något helt annat. Det är att blanda bort korten.

Det här handlar om att beskatta privata elbolag. Det är där som pengarna ska komma ifrån. Det är inte vår egen myndighet som ska dela ut pengar. Det ska vi förstås också göra, men det är en annan fråga.

Grundlagen stipulerar att detta inte är retroaktivitet. Expertkåren är enig om det inte är det. EU-förordningen har gällt sedan den 1 december. Har statsministern en annan uppfattning om detta?

Fru talman! Jag har precis den åsikt som jag redovisade när Magdalena Andersson ställde en snarlik fråga.

Den stora frågan i Sverige handlar om att återföra kapacitetsavgifter. Det är sant. Det har Sverige till skillnad från de flesta andra länder. Det var ett mycket bättre sätt att återföra till enskilda hushåll än att ta det över statsbudgeten.

Den andra frågan handlar om att införliva EU-lagstiftning. Det gör vi också. Skillnaden var att den här lagstiftningen var skriven på ett sådant sätt att den inte gick att tillämpa utan ny svensk skattelagstiftning. Därom är de opolitiska skatteexperterna på Finansdepartementet helt överens. Det var också det jag redovisade.

Ska man inte bryta mot grundlagen krävs det ett visst beredningsarbete med skattelagstiftning. Det brukar vi vara ganska noga med. Vi slarvar inte med sådana saker.

Jag konstaterar bara att den deb…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag har precis den åsikt som jag redovisade när Magdalena Andersson ställde en snarlik fråga.

Den stora frågan i Sverige handlar om att återföra kapacitetsavgifter. Det är sant. Det har Sverige till skillnad från de flesta andra länder. Det var ett mycket bättre sätt att återföra till enskilda hushåll än att ta det över statsbudgeten.

Den andra frågan handlar om att införliva EU-lagstiftning. Det gör vi också. Skillnaden var att den här lagstiftningen var skriven på ett sådant sätt att den inte gick att tillämpa utan ny svensk skattelagstiftning. Därom är de opolitiska skatteexperterna på Finansdepartementet helt överens. Det var också det jag redovisade.

Ska man inte bryta mot grundlagen krävs det ett visst beredningsarbete med skattelagstiftning. Det brukar vi vara ganska noga med. Vi slarvar inte med sådana saker.

Jag konstaterar bara att den debatten får Nooshi Dadgostar i så fall ta med de experter på Finansdepartementet som gjorde bedömningen att vi ska följa grundlagen när vi bereder skattelagstiftning. Det tar lite tid att göra på det sättet. Nu kommer den på plats som den ska.

Jag tycker inte att det finns något skäl att göra politik av detta. I alla normala lägen brukar vi vara noga med att följa lagen. Framför allt i skattefrågor är det extra viktigt att göra de beredningar som krävs. Det har också skett i det här fallet.

Jag har lite svårt att förstå varför man vill göra de här experternas ståndpunkt om svensk lagstiftning till slagträ i den politiska debatten. Det gäller framför allt eftersom vi i grund och botten har löst själva problemet med att återföra till konsumenter på det sätt som vi har gjort i Sverige med utbetalningar just nu.

Anförande 47

Fru talman! Det är politik i detta. Familjer håller på att gå under med höga räkningar. Regeringen valde, och nu citerar jag energiminister Ebba Busch, att prioritera andra frågor än familjers räkningar. Den valde att prioritera skattesänkningar för höginkomsttagare och att inte beskatta elbolagen. Därför är det politik i detta, fru talman.

Vi har beskrivit detta i vår KU-anmälan men också i finansutskottets initiativ, som behandlades i dag. Där var alla överens om att det behöver utredas mer. Det är lagstiftning från den 1 december. Då kan regeringen nu återkomma med lag, kompletteringslagstiftning, för att dra in pengarna från december, januari och februari.

Varför har man valt en lagstiftning från den 1 mars när det bryter mot EU-rätten, statsministern? Det är frågan. Varför kommer inte lagstiftningen från den 1 december?

Fru talman! Det som nu pågår i dagarna är att vi gör de stora utbetalningarna. Det är ett skäl bakom det. Vi tycker att det är viktigt att göra precis det vi sa före valet, att hjälpa människor efter extremt höga elpriser. Att återföra kapacitetsavgifterna var det bästa sättet att göra det på.

Dessutom införlivar vi precis den lagstiftning som EU har beslutat om. Men vi gör det på det sätt som föreskrivs i den svenska grundlagen. Vi remitterar skattebeslut. Vi gör det i ordning och reda. Vi gör det inte på ett slarvigt och hafsigt sätt.

Det säger ingenting om att vi inte prioriterar hushållens ekonomi, tvärtom. Det var därför vi hade så bråttom att genomföra den av oss själva valda metoden för att kompensera hushåll för höga avgifter.

Jag tycker att detta är viktigt. Man slarvar inte med skattebeslut. Man litar på de experter på Finansdepartementet som visar hur lagb…

Visa hela anförandet

Fru talman! Det som nu pågår i dagarna är att vi gör de stora utbetalningarna. Det är ett skäl bakom det. Vi tycker att det är viktigt att göra precis det vi sa före valet, att hjälpa människor efter extremt höga elpriser. Att återföra kapacitetsavgifterna var det bästa sättet att göra det på.

Dessutom införlivar vi precis den lagstiftning som EU har beslutat om. Men vi gör det på det sätt som föreskrivs i den svenska grundlagen. Vi remitterar skattebeslut. Vi gör det i ordning och reda. Vi gör det inte på ett slarvigt och hafsigt sätt.

Det säger ingenting om att vi inte prioriterar hushållens ekonomi, tvärtom. Det var därför vi hade så bråttom att genomföra den av oss själva valda metoden för att kompensera hushåll för höga avgifter.

Jag tycker att detta är viktigt. Man slarvar inte med skattebeslut. Man litar på de experter på Finansdepartementet som visar hur lagberedningen går till. Man kör inte över dem. Man gör det i ordning och reda.

(Applåder)

Anförande 49

Fru talman! I morgon är ett år sedan Europa vaknade upp till ett nytt krig. Det har varit ett år av fruktansvärt lidande med miljontals människor på flykt och tiotusentals döda.

De ukrainska soldaterna håller emot uthålligt och tappert. Män och kvinnor kämpar med livet som insats inte bara för sin frihet och rätten till sitt land utan även för hela Europas fred och trygghet.

När nya ryska offensiver väntas ska vi ge Ukraina vårt fulla stöd. Det är välkommet att regeringen har beslutat att skicka vapensystemet Archer och stridsfordon 90. Jag är också glad över den stora enighet vi har i den här kammaren om att fortsätta att stödja Ukraina humanitärt, ekonomiskt och militärt.

Men mer måste till. I dag har Centerpartiet därför lagt ett initiativ på försvarsutskottets bord om att Sverige i nära dialog med Ukraina och övriga Natoländer tar fram en flerårig plan för…

Visa hela anförandet

Fru talman! I morgon är ett år sedan Europa vaknade upp till ett nytt krig. Det har varit ett år av fruktansvärt lidande med miljontals människor på flykt och tiotusentals döda.

De ukrainska soldaterna håller emot uthålligt och tappert. Män och kvinnor kämpar med livet som insats inte bara för sin frihet och rätten till sitt land utan även för hela Europas fred och trygghet.

När nya ryska offensiver väntas ska vi ge Ukraina vårt fulla stöd. Det är välkommet att regeringen har beslutat att skicka vapensystemet Archer och stridsfordon 90. Jag är också glad över den stora enighet vi har i den här kammaren om att fortsätta att stödja Ukraina humanitärt, ekonomiskt och militärt.

Men mer måste till. I dag har Centerpartiet därför lagt ett initiativ på försvarsutskottets bord om att Sverige i nära dialog med Ukraina och övriga Natoländer tar fram en flerårig plan för hur det svenska militära stödet ska skalas upp och effektiviseras.

För Centerpartiet är det uppenbart att en sådan plan behövs. Den behöver innehålla fler tunga vapensystem - fler än dem som vi redan har skickat. Stridsvagnen Leopard 2 är ett sådant exempel. Men - och detta är helt avgörande - vi behöver också i samråd med Försvarsmakten se över om det är möjligt att avvara stridsflyg.

Vi kan inte ha det som i dag. När regeringen väl fattar beslut om att skicka tyngre vapensystem dröjer det månader av byråkrati och logistik innan hjälpen är på plats.

Mina frågor till statsministern är därför: Är regeringen beredd att ställa sig bakom Centerpartiets utskottsinitiativ? Och ser statsministern en möjlighet att i nära samråd med Försvarsmakten skicka Jas till Ukraina och inleda arbete i närtid med att utbilda ukrainska piloter så att de är redo om ett sådant beslut fattas?

Fru talman! Låt mig först drista mig till att hälsa Muharrem Demirok välkommen även i den här kretsen, som frågeställare på frågestunden. Jag uppskattar verkligen hans närvaro.

I grund och botten vill jag bara instämma i den grundläggande enighet vi har i de här frågorna. Det är otroligt viktigt. Eftersom vi alla minns exakt vad vi gjorde för snart, om några timmar, ett år sedan är det bra att vi alla har en gemensam bild av vad vi bör göra nu. Den breda enigheten i Sverige har varit otroligt viktig. Det var lite snubblande i de första besluten, men därefter har vi varit eniga om att vi hjälper Ukraina på alla sätt, inklusive med vapen.

Jag sätter också enormt stort värde på den breda enigheten i Natofrågan, inte minst när det är så pass komplicerat som det är. Vi är sex partier av åtta som nu entydigt står bakom den svenska Natoanslutningen.

Jag var i München i förr…

Visa hela anförandet

Fru talman! Låt mig först drista mig till att hälsa Muharrem Demirok välkommen även i den här kretsen, som frågeställare på frågestunden. Jag uppskattar verkligen hans närvaro.

I grund och botten vill jag bara instämma i den grundläggande enighet vi har i de här frågorna. Det är otroligt viktigt. Eftersom vi alla minns exakt vad vi gjorde för snart, om några timmar, ett år sedan är det bra att vi alla har en gemensam bild av vad vi bör göra nu. Den breda enigheten i Sverige har varit otroligt viktig. Det var lite snubblande i de första besluten, men därefter har vi varit eniga om att vi hjälper Ukraina på alla sätt, inklusive med vapen.

Jag sätter också enormt stort värde på den breda enigheten i Natofrågan, inte minst när det är så pass komplicerat som det är. Vi är sex partier av åtta som nu entydigt står bakom den svenska Natoanslutningen.

Jag var i München i förra veckan på den stora säkerhetskonferensen. Om det fanns ett gemensamt budskap från München var det koordinering av vapenleveranser. Och om det fanns ett gemensamt budskap från alla jag träffade i Kiev, också i förra veckan, var det: Dröj inte för länge! Om ni ändå ska ge oss vapen - vänta inte tills det nästan är för sent! Det är lätt att hålla med om båda.

Mycket av det som Demirok nu beskriver är precis det som sker just nu. Det är mycket mer av samordning. Vi räknar till exempel med en gemensam upphandling av ammunition i hela EU, bland annat inspirerad av pandemins vaccinupphandlingar. Mycket av detta är alltså på gång.

Jag tror att alla förstår att det dock finns en svår avvägning som måste göras. Sverige ska bestämma sig för några saker: Vad kan vi bidra med? Vad behöver Ukraina allra mest? Vad gör andra länder just nu? Och vad vågar vi avstå ifrån själva utan att äventyra egen försvarsförmåga?

Detta prisma är viktigt. Alla har vi respekt för det. Det betyder att vi nu ingår i Leopardfamiljen, som undersöker vad vi kan bidra med också i det avseendet. Det kan också handla om reservdelar, service, underhåll och sådana saker. Det måste inte vara stridsvagnar. Men det kan bli stridsvagnar; jag utesluter inte det alls. Det pågår också ett stort arbete i flygfrågan internationellt just nu.

Anförande 51

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret! När statsministern var i Ukraina kunde vi läsa att han fick en direkt fråga av Zelenskyj om Jas 39 Gripen. Statsministern svarade då att ingenting är uteslutet. Det är bra. Det håller jag med om.

Men det räcker inte, och det är precis därför vi behöver få till en flerårig plan även här hemma i Sverige om svenskt militärt stöd och hur det kan skalas upp och effektiviseras. Om regeringen i framtiden beslutar att avvara stridsflyg eller andra vapensystem kommer det att ta lång tid. I likhet med USA och Storbritannien skulle Sverige redan nu kunna ta höjd för att utbilda ukrainska stridspiloter. Det handlar om att skapa förutsättningar för frihet och förändring.

Jag vet att statsministern inser allvaret; det har han visat vid upprepade tillfällen. Därför hoppas jag också att vi i den här kammaren kan fortsätta att ha den enighet so…

Visa hela anförandet

Fru talman! Tack, statsministern, för svaret! När statsministern var i Ukraina kunde vi läsa att han fick en direkt fråga av Zelenskyj om Jas 39 Gripen. Statsministern svarade då att ingenting är uteslutet. Det är bra. Det håller jag med om.

Men det räcker inte, och det är precis därför vi behöver få till en flerårig plan även här hemma i Sverige om svenskt militärt stöd och hur det kan skalas upp och effektiviseras. Om regeringen i framtiden beslutar att avvara stridsflyg eller andra vapensystem kommer det att ta lång tid. I likhet med USA och Storbritannien skulle Sverige redan nu kunna ta höjd för att utbilda ukrainska stridspiloter. Det handlar om att skapa förutsättningar för frihet och förändring.

Jag vet att statsministern inser allvaret; det har han visat vid upprepade tillfällen. Därför hoppas jag också att vi i den här kammaren kan fortsätta att ha den enighet som vi har haft. För det handlar inte om oss. Det handlar om Ukrainas kamp för fred och frihet och deras kamp även för vår fred och frihet.

Fru talman! Jag delar helt den grundläggande inställningen och attityden till vår uppgift gentemot Ukraina. Jag delar också helt och hållet den övergripande inställningen till vikten av att samarbeta med andra länder så att helheten blir bra.

Orden för dagen när det gäller flyg är att ingenting är uteslutet men att inget land heller ännu är fullt ut där. Det är viktigt att säga detta: Inget är uteslutet. Inget land är ännu fullt ut där.

Det finns många olika skäl till detta. Det pågår en intensiv diskussion om frågorna; det är alldeles uppenbart. Det är precis lika uppenbart att Sverige kommer att vara med i den diskussionen, av många skäl, inte minst för att vi har en sådan unik kapacitet själva.

Just nu är vi fullt upptagna med att leverera de saker vi redan har lovat. Den stora leveransen av CV90 är en viktig del i detta. Den är otroligt uppskattad av Ukraina. Arc…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag delar helt den grundläggande inställningen och attityden till vår uppgift gentemot Ukraina. Jag delar också helt och hållet den övergripande inställningen till vikten av att samarbeta med andra länder så att helheten blir bra.

Orden för dagen när det gäller flyg är att ingenting är uteslutet men att inget land heller ännu är fullt ut där. Det är viktigt att säga detta: Inget är uteslutet. Inget land är ännu fullt ut där.

Det finns många olika skäl till detta. Det pågår en intensiv diskussion om frågorna; det är alldeles uppenbart. Det är precis lika uppenbart att Sverige kommer att vara med i den diskussionen, av många skäl, inte minst för att vi har en sådan unik kapacitet själva.

Just nu är vi fullt upptagna med att leverera de saker vi redan har lovat. Den stora leveransen av CV90 är en viktig del i detta. Den är otroligt uppskattad av Ukraina. Archer är också en viktig del i detta och mycket uppskattad. Sedan uppskattar jag att man är helt ogenerad i Ukraina och säger: Vi behöver mer av allt.

(Applåder)

Anförande 53

Fru talman! Som vi hörde i den förra frågan är det i morgon ett år sedan Ryssland invaderade Ukraina. Det är ett fruktansvärt hänsynslöst krig som har kostat det ukrainska folket enormt mycket i död och lidande.

Vi kan vara stolta över att vi har haft en bred samsyn när det gäller att skicka både pengar och vapen till Ukraina. Men vi borde kunna göra mer. När Ukrainas president Zelenskyj för nästan precis ett år sedan, i mars, talade i den här riksdagen var han tydlig med att Sverige bör sluta med att importera energi från Ryssland - den energi som finansierar de ryska bomberna.

Trots det tog det ytterligare ett antal veckor innan Miljöpartiets initiativ att få ett totalt stopp för import av rysk energi faktiskt fick ett stöd, en bred enighet och samsyn i Sveriges riksdag. Det var i maj, och det är nio månader sedan. Ändå visar rapporter att det fortsätter att impor…

Visa hela anförandet

Fru talman! Som vi hörde i den förra frågan är det i morgon ett år sedan Ryssland invaderade Ukraina. Det är ett fruktansvärt hänsynslöst krig som har kostat det ukrainska folket enormt mycket i död och lidande.

Vi kan vara stolta över att vi har haft en bred samsyn när det gäller att skicka både pengar och vapen till Ukraina. Men vi borde kunna göra mer. När Ukrainas president Zelenskyj för nästan precis ett år sedan, i mars, talade i den här riksdagen var han tydlig med att Sverige bör sluta med att importera energi från Ryssland - den energi som finansierar de ryska bomberna.

Trots det tog det ytterligare ett antal veckor innan Miljöpartiets initiativ att få ett totalt stopp för import av rysk energi faktiskt fick ett stöd, en bred enighet och samsyn i Sveriges riksdag. Det var i maj, och det är nio månader sedan. Ändå visar rapporter att det fortsätter att importeras rysk gas för miljardbelopp i Sverige. Så sent som i förra veckan, på alla hjärtans dag - av alla datum - lossade en gastanker sin last i Sverige. Det handlar alltså om miljardbelopp.

Att vi fortsätter med importen är inte bara i strid med vad svenska folket förväntar sig; det är också något helt annat än vad till exempel Moderaterna gick ut med i valrörelsen och sa i spridbilder och på andra sätt.

Därför vill jag ställa några frågor till statsministern. Är statsministern beredd att nu genomföra det som riksdagen i bred samsyn har beslutat - att inte ge stöd och militär utrustning med den ena handen och samtidigt finansiera kriget med den andra handen genom att betala Ryssland för fossil energi? Är statsministern beredd att göra de insatser som krävs, eller är det här ytterligare ett exempel på att man säger en sak före valet och gör någonting annat efter det?

Fru talman! Även jag uppskattar den breda samsynen när det gäller att stödja Ukraina ekonomiskt, politiskt och militärt. Jag skulle uppskatta ännu mer om vi hade haft samma breda samsyn i den för Sverige helt avgörande frågan om att ansluta oss till Nato. Där saknar vi fortfarande två partier, och Miljöpartiet är ett av dem.

President Zelenskyj var minnesvärd när han var med oss på bildskärmen här uppe för knappt ett år sedan. Jag minns speciellt när han beskrev fasan på marken, och jag minns när han med optimism beskrev återbyggnadsarbetet. Om jag minns rätt hade han en passus i mitten där han sa: Gotland. Han pekade på Gotland och talade om vilka risker ett land som Sverige löper när vi har en granne i öster som saknar respekt för andra länders framtid.

Energifrågan är sammantaget en av mycket få ljuspunkter under det gångna året. Europa har snabbt gjort sig väldigt myck…

Visa hela anförandet

Fru talman! Även jag uppskattar den breda samsynen när det gäller att stödja Ukraina ekonomiskt, politiskt och militärt. Jag skulle uppskatta ännu mer om vi hade haft samma breda samsyn i den för Sverige helt avgörande frågan om att ansluta oss till Nato. Där saknar vi fortfarande två partier, och Miljöpartiet är ett av dem.

President Zelenskyj var minnesvärd när han var med oss på bildskärmen här uppe för knappt ett år sedan. Jag minns speciellt när han beskrev fasan på marken, och jag minns när han med optimism beskrev återbyggnadsarbetet. Om jag minns rätt hade han en passus i mitten där han sa: Gotland. Han pekade på Gotland och talade om vilka risker ett land som Sverige löper när vi har en granne i öster som saknar respekt för andra länders framtid.

Energifrågan är sammantaget en av mycket få ljuspunkter under det gångna året. Europa har snabbt gjort sig väldigt mycket mindre beroende av rysk olja och rysk gas. Denna energiomställning har gått dramatiskt mycket snabbare än vad någon kunde tro. Jag har svårt att se någon annan ljuspunkt över huvud taget, så det här är väldigt bra.

Det är också bra att vi i Sverige har en bred enighet om att det är sanktionspaket i europeisk enighet som nu gäller. Enigheten har ett egenvärde, och det är viktigt att vi följer de sanktioner vi gemensamt beslutar om i EU. Det gör Sverige.

Sedan kan man tänka sig att varje enskilt land vill göra enskilda avvikelser på olika sätt. Men då hamnar man snabbt i olika problem. Jag står fast vid att Sverige ska driva enighet i sanktioner och enighet i vad vi inte köper från Ryssland och att Sverige tillhör de länder som odlar och hedrar denna enighet utan att göra egna avvikelser.

Anförande 55

Fru talman! Det är intressant och viktigt att statsministern minns president Zelenskyjs ord. Ett citat utelämnade dock statsministern, och det var när president Zelenskyj här, i denna kammare, sa att varje tunna olja och varje gastanker som lossar förlänger kriget och lidandet för det ukrainska folket.

Detta är ord som vi nu, ett år efter att kriget inleddes, har ansvar att hålla i minnet. Vi måste göra allt vi kan, som vi ofta säger att vi ska göra, för att stoppa kriget, och vi vet att den ryska krigsinsatsen, bomberna som faller över det ukrainska folket, finansieras med export av fossila bränslen - tyvärr bland annat fortfarande till Sverige. Den tanker som lossade här i Sverige för drygt en vecka sedan beräknas ha gett intäkter på hundratals miljoner kronor till Ryssland, som går rakt in i den ryska krigskassan.

Man måste ändå kunna ha två tankar i huvudet samt…

Visa hela anförandet

Fru talman! Det är intressant och viktigt att statsministern minns president Zelenskyjs ord. Ett citat utelämnade dock statsministern, och det var när president Zelenskyj här, i denna kammare, sa att varje tunna olja och varje gastanker som lossar förlänger kriget och lidandet för det ukrainska folket.

Detta är ord som vi nu, ett år efter att kriget inleddes, har ansvar att hålla i minnet. Vi måste göra allt vi kan, som vi ofta säger att vi ska göra, för att stoppa kriget, och vi vet att den ryska krigsinsatsen, bomberna som faller över det ukrainska folket, finansieras med export av fossila bränslen - tyvärr bland annat fortfarande till Sverige. Den tanker som lossade här i Sverige för drygt en vecka sedan beräknas ha gett intäkter på hundratals miljoner kronor till Ryssland, som går rakt in i den ryska krigskassan.

Man måste ändå kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Man kan arbeta för att få EU att göra mer och öka sanktionerna, men man kan också göra som till exempel Norge och de baltiska staterna och stoppa importen nationellt. Varför är statsministern inte beredd att göra det som riksdagen har ställt sig bakom och krävt att regeringen ska göra?

Fru talman! När jag satt med president Zelenskyj bara häromdagen var det några saker som han underströk extra mycket. En sak var naturligtvis: Håll ihop enigheten mellan EU:s olika länder, och håll ihop enigheten mellan EU och USA, den transatlantiska länken! Det kan låta självklart i dag, men det var det inte för ett år sedan. Det kanske var den enskilt viktigaste sak som Finlands president varnade för precis före krigsutbrottet: Om detta krig startar, hur ser vi till att ha enighet mellan länderna så att inte Ryssland kan spela ut länder mot varandra? Det har vi faktiskt klarat av. Den enigheten värdesätter de väldigt mycket.

En annan sak var: Ge oss mer vapen! Och så hade han en lång och imponerande precis lista riktad till olika länder.

Hans sista önskan var: Se nu till att de länder som vill se Ukraina i EU på alla sätt understryker de framsteg Ukraina gör i sin proce…

Visa hela anförandet

Fru talman! När jag satt med president Zelenskyj bara häromdagen var det några saker som han underströk extra mycket. En sak var naturligtvis: Håll ihop enigheten mellan EU:s olika länder, och håll ihop enigheten mellan EU och USA, den transatlantiska länken! Det kan låta självklart i dag, men det var det inte för ett år sedan. Det kanske var den enskilt viktigaste sak som Finlands president varnade för precis före krigsutbrottet: Om detta krig startar, hur ser vi till att ha enighet mellan länderna så att inte Ryssland kan spela ut länder mot varandra? Det har vi faktiskt klarat av. Den enigheten värdesätter de väldigt mycket.

En annan sak var: Ge oss mer vapen! Och så hade han en lång och imponerande precis lista riktad till olika länder.

Hans sista önskan var: Se nu till att de länder som vill se Ukraina i EU på alla sätt understryker de framsteg Ukraina gör i sin process mot EU så att denna inte fördröjs.

Detta var de kanske tre starkaste medskicken jag fick.

Anförande 57

Fru talman! Bryssel är ju en stad såväl för Nato som för EU. I måndags var jag där därför att den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling intog sin plats bland de övriga delegationerna i de återkommande mötena med Nordatlantiska rådet, det vill säga Natoambassadörerna och generalsekreterare Stoltenberg.

Det första man uppmärksammade var respekten för Turkiets alla offer efter jordbävningen och hur viktigt det är med solidaritet. Där har EU visat vägen genom stöd, hjälp och kommande givarkonferenser, inte minst under det svenska ordförandeskapet. Det andra som var väldigt tydligt var att Rysslands krig mot Ukraina och solidariteten med Ukraina inte får glömmas bort.

En viktig sak är då att man håller vad man lovar. Därför är det viktigt med uppföljning av sanktioner och embargon samt vapen. Men det behövs också ammunition. Vad kan vi göra, statsmin…

Visa hela anförandet

Fru talman! Bryssel är ju en stad såväl för Nato som för EU. I måndags var jag där därför att den svenska delegationen till Natos parlamentariska församling intog sin plats bland de övriga delegationerna i de återkommande mötena med Nordatlantiska rådet, det vill säga Natoambassadörerna och generalsekreterare Stoltenberg.

Det första man uppmärksammade var respekten för Turkiets alla offer efter jordbävningen och hur viktigt det är med solidaritet. Där har EU visat vägen genom stöd, hjälp och kommande givarkonferenser, inte minst under det svenska ordförandeskapet. Det andra som var väldigt tydligt var att Rysslands krig mot Ukraina och solidariteten med Ukraina inte får glömmas bort.

En viktig sak är då att man håller vad man lovar. Därför är det viktigt med uppföljning av sanktioner och embargon samt vapen. Men det behövs också ammunition. Vad kan vi göra, statsministern, för att förse Ukraina med mer ammunition?

Fru talman! Johan Forssell, ansvarigt statsråd för bland annat biståndsfrågor och vårt samlade stöd till Ukraina, var i Turkiet i går och träffade ledande företrädare tillsammans med EU-kommissionen för att diskutera just den stora givarkonferens som kommer att skapas på vårt initiativ under vårt ordförandeskap och äga rum här en liten bit in i mars. Det är ett otroligt viktigt möte, och det finns ett väldigt stort engagemang för den frågan. Detta skulle vi ha gjort för varje land som hamnade i samma situation, vill jag understryka.

Den 7-8 mars, om jag är rätt underrättad, samlas EU:s försvarsministrar till informellt möte, och då diskuteras inte minst just gemensamma uppköp av ammunition. Kaja Kallas i Estland har gång på gång sagt att Ryssland går i treskift och att vi måste göra samma sak. Vi måste också förse Ukraina med mycket mer ammunition.

Anförande 59

Fru talman! Vi politiker har till uppgift att stifta lagar för vårt gemensamma bästa. Vi vill bidra till att platsen där vi verkar och bor blir så bra som möjligt för så många som möjligt.

När situationen uppstår att fler lärare och vuxna i skolan möter fler och fler elever som kommer hungriga på måndag morgon då det inte funnits tillräckligt på matbordet under helgen skär det i hjärtat. Detta är inte det Sverige vi vill ha. Flera barnfamiljer lever i dag med en situation som är tuff, och det kan bli förödande i det långa loppet.

Jag vet att regeringen är medveten om situationen och att man exempelvis ger barnfamiljer som har bostadsbidrag ett tillfälligt tilläggsbidrag till och med juni 2023. Det är bra. Men min fråga till statsministern är: Kommer regeringen att titta på fler åtgärder, exempelvis i fråga om amorteringskravet?

Fru talman! Jag håller helt med om att riktat stöd till barnfamiljer är en av de viktiga saker man gör och ska göra i ett sådant här läge - parallellt med det bredare att bekämpa inflationen, som ju annars på sikt äter upp alla familjers hushållsekonomi på olika sätt.

Det pågår nu en utredning kring amorteringskravet. Fungerar detta som det var tänkt eller inte? Den utredningen tänker vi avvakta.

Sedan noterar jag att många kommuner och skolor tar fasta på just detta: Frukosten är inte som vilken måltid som helst; den är nästan en förutsättning för en fungerande skoldag över huvud taget. Det har vi nog alla någon gång fått uppleva. Att hjälpa dessa familjer med exempelvis frukost på skolan tror jag är ett utomordentligt sätt att möta en situation där barnen annars kommer att drabbas i sin skolgång av familjernas dåliga ekonomi.

Anförande 61

Fru talman! Det krig som nu pågår i östra Europa har kastat om inte bara den europeiska utan även den svenska säkerhetspolitiken. Ett alltmer oförutsägbart Ryssland som även bedriver hybridkrigföring med påverkansoperationer och cyberkrigföring påverkar även säkerhetsläget för oss.

Men det säkerhetspolitiska läget har även satt ljuset på betydelsen av nordiskt samarbete och vikten av goda och nära relationer de nordiska länderna emellan. Gårdagens pressträff med Finland och Norge underströk detta.

Min fråga till statsministern rör därför hur regeringen ser på det nordiska samarbetet framöver. Vilka initiativ avser regeringen att ta för att fördjupa relationerna med våra nordiska grannländer?

Fru talman! Detta är en utomordentligt viktig fråga. Den är alltid viktig men extra viktig just nu. Ibland tenderar vi att underskatta det nordiska. Vi tar det så för givet att vi inte riktigt tänker på att även det måste odlas systematisk. Ibland kanske det också har komplicerats av att flera länder, men inte alla, är med i Nato och att flera länder, men inte alla, är med i EU, och så träffas vi bara ibland.

Jag tycker att gårdagens möte i det format som Sauli Niinistö skapade just för att diskutera säkerhetspolitik mellan Norge, Sverige och Finland var otroligt angeläget. Nu var vi av naturliga skäl speciellt inriktade på den nordligaste delen där våra tre länder möts och dessutom möter Ryssland. Men det finns också många andra former av samarbete. Det är alldeles uppenbart att de danska Natoerfarenheterna är otroligt viktiga för oss. För att ta ett mer inrikespolitiskt exempe…

Visa hela anförandet

Fru talman! Detta är en utomordentligt viktig fråga. Den är alltid viktig men extra viktig just nu. Ibland tenderar vi att underskatta det nordiska. Vi tar det så för givet att vi inte riktigt tänker på att även det måste odlas systematisk. Ibland kanske det också har komplicerats av att flera länder, men inte alla, är med i Nato och att flera länder, men inte alla, är med i EU, och så träffas vi bara ibland.

Jag tycker att gårdagens möte i det format som Sauli Niinistö skapade just för att diskutera säkerhetspolitik mellan Norge, Sverige och Finland var otroligt angeläget. Nu var vi av naturliga skäl speciellt inriktade på den nordligaste delen där våra tre länder möts och dessutom möter Ryssland. Men det finns också många andra former av samarbete. Det är alldeles uppenbart att de danska Natoerfarenheterna är otroligt viktiga för oss. För att ta ett mer inrikespolitiskt exempel är Danmarks erfarenheter av migrationspolitik och brottsbekämpning otroligt viktiga för svensk del just nu.

Det finns alltså mer att hämta i nordiskt samarbete.

Anförande 63

Fru talman och statsministern! Min fråga gäller grundlagen, som statsministern flera gånger refererat till under de här diskussionerna.

En viktig del av svensk grundlag är förvaltningsmyndigheters och domstolars oberoende i rättstillämpningen och respekten för saklighet och objektivitet i samband med utnämningar av myndighetschefer. Under den senaste tiden har regeringens samarbetsparti attackerat oberoendet i rättstillämpningen genom att ifrågasätta domar som inte vunnit laga kraft och krävt utrensningar i statlig förvaltning.

Vad avser statsministern att göra för att fördöma samarbetspartiets attacker på dessa viktiga principer i svensk grundlag och för att stå upp för svensk förvaltning och domstolars oberoende i rättstillämpningen?

(Applåder)

Fru talman! Min regering sysslar inte med att fördöma människor, partier eller parlamentariker. Min regering sysslar med att forma lagstiftning, leda landet i en svår tid och respektera landets lagar. Allmänna fördömanden får man syssla med på andra platser.

I Sverige råder yttrandefrihet för alla människor. Jag tycker inte att alla yttranden är vare sig lämpliga, respektfulla eller passande. Men det råder yttrandefrihet i alla fall.

Regeringens inställning är solklar. Vi har stor respekt för hur svenska lagar ska tillkomma, för på vilket sätt de ska tillämpas och för att det är regeringens uppgift att ändra på en lagstiftning via riksdagen om man inte är nöjd - inget mer, och inget mindre.

(Applåder)

Anförande 65

Fru talman! Kan statsministern tänka sig en större översyn av regelverket för exportkontroll med anledning av det förändrade säkerhetspolitiska läget? Regelverket utformades i en tid då Sverige var militärt alliansfritt.

Fru talman! I denna tid då man inte ska utesluta någonting vore det väl dumt att säga att jag aldrig kan tänka mig en översyn. Men jag kan nog ännu mer tänka att regelverket verkar fungera ganska bra just nu. Det är i alla fall mitt intryck.

Den stelbenta uppfattning som fanns när kriget bröt ut om att svensk lagstiftning förbjöd att skänka bort eller sälja vapen till Ukraina var en vanföreställning. Det var flera som odlade den föreställningen, antagligen färgade av en tid då man tyckte att all export av vapen var dålig.

På samma sätt fanns de som hävdade att vapenindustri och försvarsmaterielindustri inte var hållbara investeringar. Det har jag dessbättre inte hört någon säga sedan dess.

Jag tycker att vi har bevisat att den svenska lagstiftningen fungerar. När vi lägger om vår säkerhetspolitiska doktrin ändras också tillämpningen av den lagstiftning som finns. Det…

Visa hela anförandet

Fru talman! I denna tid då man inte ska utesluta någonting vore det väl dumt att säga att jag aldrig kan tänka mig en översyn. Men jag kan nog ännu mer tänka att regelverket verkar fungera ganska bra just nu. Det är i alla fall mitt intryck.

Den stelbenta uppfattning som fanns när kriget bröt ut om att svensk lagstiftning förbjöd att skänka bort eller sälja vapen till Ukraina var en vanföreställning. Det var flera som odlade den föreställningen, antagligen färgade av en tid då man tyckte att all export av vapen var dålig.

På samma sätt fanns de som hävdade att vapenindustri och försvarsmaterielindustri inte var hållbara investeringar. Det har jag dessbättre inte hört någon säga sedan dess.

Jag tycker att vi har bevisat att den svenska lagstiftningen fungerar. När vi lägger om vår säkerhetspolitiska doktrin ändras också tillämpningen av den lagstiftning som finns. Det tycker jag att man ska ta fasta på.

Anförande 67

Fru talman! När ett barn adopteras ska det inte finnas några inslag av människohandel. Men adoptionsskandaler fortsätter att beröra Sverige. I veckan uppmärksammade Uppdrag granskning att serbiska barn förts bort från sina familjer och anknytningsmiljöer och adopterats till Sverige. Adoptionscentrum pekas ut som förmedlare. Det är inte första gången i liknande sammanhang.

Även statsministerns tidigare roll som ordförande för Adoptionscentrum har uppmärksammats och hur mycket han egentligen har vetat om eventuella oegentligheter.

Fru talman! Det är anmärkningsvärt att en representant för Adoptionscentrum har utsetts till expert i utredningen av de internationella adoptionerna. Samtidigt är ingen representant för de adopterade med i expertgruppen.

Hur ska statsministern säkra förtroendet för och rättssäkerheten i utredningen med tanke på statsministerns…

Visa hela anförandet

Fru talman! När ett barn adopteras ska det inte finnas några inslag av människohandel. Men adoptionsskandaler fortsätter att beröra Sverige. I veckan uppmärksammade Uppdrag granskning att serbiska barn förts bort från sina familjer och anknytningsmiljöer och adopterats till Sverige. Adoptionscentrum pekas ut som förmedlare. Det är inte första gången i liknande sammanhang.

Även statsministerns tidigare roll som ordförande för Adoptionscentrum har uppmärksammats och hur mycket han egentligen har vetat om eventuella oegentligheter.

Fru talman! Det är anmärkningsvärt att en representant för Adoptionscentrum har utsetts till expert i utredningen av de internationella adoptionerna. Samtidigt är ingen representant för de adopterade med i expertgruppen.

Hur ska statsministern säkra förtroendet för och rättssäkerheten i utredningen med tanke på statsministerns egen bakgrund som involverad i frågan och med tanke på att en av experterna i utredningen kommer från Adoptionscentrum?

(Applåder)

Fru talman! Det som ändå måste sägas är att adoption alltid handlar om barn som behöver få en familj, aldrig om vuxna som vill ha ett barn. Det är otroligt viktigt. Att det sedan finns vuxna som vill ha barn men inte kan få det själva är en bra grund för att barn som är övergivna ska kunna förenas med vuxna som vill bilda familj. På det ska all lagstiftning vila, inte mer och inte mindre.

I Sverige har vi ett regelverk som tillåter organisationer att arbeta med internationell adoption enligt de lagar som finns och med den granskning som myndigheterna gör. Det är i grund och botten bra. Det finns också transparens. Det är alldeles uppenbart att det letas problem, på goda grunder. Och missförhållanden som har funnits uppmärksammas.

Nu undersöks det ytterligare om svensk lagstiftning har räckt eller inte. Den utredningen ska självklart vara bestyckad med människor som kan sin…

Visa hela anförandet

Fru talman! Det som ändå måste sägas är att adoption alltid handlar om barn som behöver få en familj, aldrig om vuxna som vill ha ett barn. Det är otroligt viktigt. Att det sedan finns vuxna som vill ha barn men inte kan få det själva är en bra grund för att barn som är övergivna ska kunna förenas med vuxna som vill bilda familj. På det ska all lagstiftning vila, inte mer och inte mindre.

I Sverige har vi ett regelverk som tillåter organisationer att arbeta med internationell adoption enligt de lagar som finns och med den granskning som myndigheterna gör. Det är i grund och botten bra. Det finns också transparens. Det är alldeles uppenbart att det letas problem, på goda grunder. Och missförhållanden som har funnits uppmärksammas.

Nu undersöks det ytterligare om svensk lagstiftning har räckt eller inte. Den utredningen ska självklart vara bestyckad med människor som kan sin sak. Det tror jag att den är.

Anförande 69

Fru talman! Vi har ett alltmer försämrat säkerhetsläge i Europa och Sverige. Regeringen och riksdagen riktar stor uppmärksamhet åt att stärka det militära försvaret. Inte minst Natoprocessen är central.

Kanske talar vi mindre om det civila försvaret. Samtidigt vet vi att den civila försvarsförmågan och ett motståndskraftigt samhälle är oerhört viktiga i tider av kris.

Regeringen beslutade strax före jul att skrota planerna på nya stambanor. Stambanor binder ihop landet och regioner. Måhända kan det ha varit ett oklokt beslut då ett robust och redundant järnvägsnät är en viktig komponent i det civila försvaret.

Hur resonerar statsministern om att tydligare väga in den civila försvarsförmågan när vi fattar beslut om till exempel infrastruktur, energi och livsmedelsförsörjning?

Fru talman! Jag delar helt bedömningen att civilt försvar är extremt viktigt. Det har kanske aldrig tidigare i modern tid uppfattats som lika viktigt som just nu. Jag vill inte öka betydelsen av vare sig mig själv eller Carl-Oskar Bohlin, men det är en händelse som ser ut som en tanke att Sverige för första gången på många decennier har fått ett separat ansvarigt statsråd för just civila försvarsfrågor.

Finns det någon lärdom vi ska dra på omedelbar sikt av kriget i Ukraina, utöver att gå med i Nato och att stärka vårt eget militära försvar, är det att civilt försvar har extremt stor betydelse. Det har vi dragit slutsatser av. Jag tycker alltså att vi drar precis de slutsatser som ledamoten tycker att man ska dra.

Järnväg är en viktig del av infrastrukturen och därmed civilförsvaret, men det är lite mer än bara höghastighetståg.

(Applåder)

Anförande 71

Fru talman! I regeringsförklaringen nämnde statsministern att näringslivet är en viktig miljörörelse, världsledande i hållbarhet och den gröna omställningen, och att regeringen ska vara en aktiv part i det arbetet.

Sedan dess har regeringen fördyrat och försvårat för utbyggnaden av elproduktion som näringslivet efterfrågar i närtid. Man har också försämrat förutsättningarna för kompetensförsörjning genom förslag om försämrad arbetskraftsinvandring.

Vad avser statsministern att göra för att stödja den gröna industriomställningen?

Fru talman! Jag tycker att vi gör precis tvärtemot vad frågeställaren säger. Vi gör allt vi kan för att snabba på tillståndsprocesser så att det kan fattas beslut om dem som har dragits i långbänk. Det gäller till exempel förutsättningarna för havsbaserad vindkraft.

Jag tycker också att vi gör allt vi kan för att skapa respekt för den nödvändiga arbetskraftsinvandringen genom att stoppa det som är missbruk av arbetskraftsinvandring.

Vi samarbetar nära med industriförutsättningar på alla möjliga olika vis. Bara häromkvällen satt jag med många av just de cleantechföretag som ligger i framkant och diskuterade hur Sverige och EU nu ska möta de goda, och riskabla, initiativen från USA i det som kallas IRA.

Vi har ett mycket gott samarbete. Näringslivet vet att de ligger i framkant när det gäller miljö- och klimatomställningen. De vill ha permanenta, långsiktiga och politi…

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag tycker att vi gör precis tvärtemot vad frågeställaren säger. Vi gör allt vi kan för att snabba på tillståndsprocesser så att det kan fattas beslut om dem som har dragits i långbänk. Det gäller till exempel förutsättningarna för havsbaserad vindkraft.

Jag tycker också att vi gör allt vi kan för att skapa respekt för den nödvändiga arbetskraftsinvandringen genom att stoppa det som är missbruk av arbetskraftsinvandring.

Vi samarbetar nära med industriförutsättningar på alla möjliga olika vis. Bara häromkvällen satt jag med många av just de cleantechföretag som ligger i framkant och diskuterade hur Sverige och EU nu ska möta de goda, och riskabla, initiativen från USA i det som kallas IRA.

Vi har ett mycket gott samarbete. Näringslivet vet att de ligger i framkant när det gäller miljö- och klimatomställningen. De vill ha permanenta, långsiktiga och politiska spelregler att arbeta utifrån, och det håller de på att få just nu.

(Applåder)

Fru talman! I dagarna har Putin och hans armé i ett helt år orättfärdigt plågat Ukraina. Sverige har under perioden rakryggat stöttat Ukraina såväl ekonomiskt som politiskt, humanitärt och militärt. Det är ett ställningstagande för Ukraina och ett upprop för demokrati och frihet som vi kan vara stolta över.

Man ser också andra svenska goda och generösa initiativ. Till exempel trappar Svenska Lottakåren nu upp sin verksamhet. Men fler vill dra sitt strå till stacken. Hur kan vi - organisationer, föreningar och privatpersoner - vara än mer behjälpliga när det gäller att stötta Ukraina?

Fru talman! Detta är en jätteviktig fråga, men jag tror att det vore lite förmätet av mig att berätta hur andra kan vara mer behjälpliga. Jag tror att många gör fantastiska insatser redan.

Alla frivilligorganisationer som var på plats på Folk och försvars konferens i Sälen träffade jag på ett separat möte där vi diskuterade just vad de gör, vad de vill göra ytterligare och om det finns hinder som står i vägen. Jag måste säga att jag var djupt imponerad. Jag har också besökt frivilligorganisationer, både militära och civila, som märker en enorm tillströmning till sin verksamhet.

Jag uppfattar alltså att detta faktiskt fungerar väldigt bra, även om jag förstår att man vill göra ännu mycket mer. Jag tror att vi, inte bara som väljare och politiker utan också som medmänniskor, ska lita på att var och en gör det var och en kan på alldeles eget beråd. Jag kommer alltid att vis…

Visa hela anförandet

Fru talman! Detta är en jätteviktig fråga, men jag tror att det vore lite förmätet av mig att berätta hur andra kan vara mer behjälpliga. Jag tror att många gör fantastiska insatser redan.

Alla frivilligorganisationer som var på plats på Folk och försvars konferens i Sälen träffade jag på ett separat möte där vi diskuterade just vad de gör, vad de vill göra ytterligare och om det finns hinder som står i vägen. Jag måste säga att jag var djupt imponerad. Jag har också besökt frivilligorganisationer, både militära och civila, som märker en enorm tillströmning till sin verksamhet.

Jag uppfattar alltså att detta faktiskt fungerar väldigt bra, även om jag förstår att man vill göra ännu mycket mer. Jag tror att vi, inte bara som väljare och politiker utan också som medmänniskor, ska lita på att var och en gör det var och en kan på alldeles eget beråd. Jag kommer alltid att visa uppskattning för det, men jag kommer inte att förvänta mig att människor gör ytterligare mer än de redan gör.

Anförande 75

Fru talman! Just nu är behoven enorma bland de jordbävningsdrabbade i Turkiet och Syrien. På plats bistår FN och olika länders offentliga organ men också civilsamhällets biståndsaktörer, vilket spelar stor roll för de drabbade.

Jag har varit i kontakt med borgmästaren i Adana och med regionala företrädare i Gaziantep, och de är tacksamma för den hjälp som hittills har förmedlats. Det är dock nästan omöjligt att ta in hur många byggnader som har kollapsat - nästan otaliga - och lämnat hundratusentals människor ute i snön och kylan. Det är människor som behöver alltifrån vinterkläder, tält, madrasser och filtar till spisar, generatorer och matpaket. I det långa loppet behövs också så mycket mer.

Jag vill därför fråga statsministern om den givarkonferens som regeringen har tagit initiativ till med utgångspunkt i att Sverige är ordförandeland i Europeiska unionens råd. Finns…

Visa hela anförandet

Fru talman! Just nu är behoven enorma bland de jordbävningsdrabbade i Turkiet och Syrien. På plats bistår FN och olika länders offentliga organ men också civilsamhällets biståndsaktörer, vilket spelar stor roll för de drabbade.

Jag har varit i kontakt med borgmästaren i Adana och med regionala företrädare i Gaziantep, och de är tacksamma för den hjälp som hittills har förmedlats. Det är dock nästan omöjligt att ta in hur många byggnader som har kollapsat - nästan otaliga - och lämnat hundratusentals människor ute i snön och kylan. Det är människor som behöver alltifrån vinterkläder, tält, madrasser och filtar till spisar, generatorer och matpaket. I det långa loppet behövs också så mycket mer.

Jag vill därför fråga statsministern om den givarkonferens som regeringen har tagit initiativ till med utgångspunkt i att Sverige är ordförandeland i Europeiska unionens råd. Finns det någonting som statsministern redan nu skulle kunna utveckla kring den konferensen?

Fru talman! Först vill jag bara instämma i att det som hänt är förfärligt. Det är svårt att ta in, allvarligt talat. Alla gladdes vi åt att se de få människor som kunde räddas ur rasmassorna många timmar senare, mot alla odds, men vi förstår ju att många, många fler ligger kvar därunder. Det är helt förfärligt.

Givarkonferensen är både originell och självklar. Det handlar om att snabbt se till att ta vara på de erfarenheter vi har av tidigare givarkonferenser och som nuvarande ordförandeland i EU samla länder som helt enkelt behöver ett format för att hjälpas åt. Alla ska inte bara göra saker med god vilja men lite huller om buller. Det gäller till exempel fysiska, materiella insatser där man kan tänka sig väldigt handfasta saker - vi har sök- och räddningsteam med hundar där nere, vilket är en väldigt speciell kompetens - men också reda pengar.

Det blir därför en…

Visa hela anförandet

Fru talman! Först vill jag bara instämma i att det som hänt är förfärligt. Det är svårt att ta in, allvarligt talat. Alla gladdes vi åt att se de få människor som kunde räddas ur rasmassorna många timmar senare, mot alla odds, men vi förstår ju att många, många fler ligger kvar därunder. Det är helt förfärligt.

Givarkonferensen är både originell och självklar. Det handlar om att snabbt se till att ta vara på de erfarenheter vi har av tidigare givarkonferenser och som nuvarande ordförandeland i EU samla länder som helt enkelt behöver ett format för att hjälpas åt. Alla ska inte bara göra saker med god vilja men lite huller om buller. Det gäller till exempel fysiska, materiella insatser där man kan tänka sig väldigt handfasta saker - vi har sök- och räddningsteam med hundar där nere, vilket är en väldigt speciell kompetens - men också reda pengar.

Det blir därför en väldigt traditionell sådan konferens där man helt enkelt ser till att samla in de pengar som åtminstone initialt kommer att behövas för att hjälpa till med återuppbyggnaden av dessa platser.

Anförande 77

Fru talman! Både små och stora kommunala skolor måste i dag följa offentlighetsprincipen, men friskolor måste det inte. Detta gör det svårare för både medier och allmänhet att granska just friskolor.

Alla förstår att detta är väldigt bekvämt för de stora friskolekoncernerna, men varför väljer statsministern - som borde företräda elevernas och skattebetalarnas intressen - att gå skolägarnas ärenden genom att säga nej till offentlighetsprincipen för friskolor?

(Applåder)

Fru talman! Detta är intressant - det verkar finnas en mycket bred majoritet i den här kammaren för ordentlig insyn också i fristående skolor, och ändå lyckades den förra regeringen inte göra något enda åt detta på åtta år. Hur är det ens möjligt? Hur kan man inte hinna med det på åtta år? Det är fascinerande långsamt, skulle jag säga.

Det vi nu gör är att inse att offentlighetsprincipen, med allt vad den kräver av offentlighet i precis allting, är ganska enkel om man har kommunjurister och kommunhus men väldigt olämplig för rätt små friskoleföreningar och friskoleföretag. Därför inför vi en insynsprincip där det definieras exakt vad som ska finnas till allmänt beskådande och vad som måste redovisas publikt så att det blir enkelt för alla skolor att redovisa exakt det som skattebetalare, föräldrar och elever har rätt att veta.

(Applåder)

Anförande 79

Fru talman! Europeiska unionen skakas just nu av ännu en korruptionsskandal. Den här gången är det inte storföretag utan utländska intressen som har lyckats köpa inflytande.

Ett antal socialdemokratiska ledamöter av Europaparlamentet står misstänkta och åtalade för bland annat mutbrott och penningtvätt i samband med ett hemligt avtal med Qatar och Marocko. Ledamöterna har åtagit sig att driva dessa länders intressen i utbyte mot lyxresor och miljoner i kontanter. Särskilt allvarligt är att Qatar, som i praktiken är ett islamistiskt kalifat, har lyckats muta socialdemokrater i kommittén för mänskliga rättigheter och få dessa ledamöter att vitmåla landets slavliknande regler för arbetskraftsinvandring.

Min fråga är ganska enkel: Kommer statsministern, nu när Sverige är ordförandeland i EU, att uppmärksamma detta? Europeiska rådet arbetar ju väldigt nära parlamentet …

Visa hela anförandet

Fru talman! Europeiska unionen skakas just nu av ännu en korruptionsskandal. Den här gången är det inte storföretag utan utländska intressen som har lyckats köpa inflytande.

Ett antal socialdemokratiska ledamöter av Europaparlamentet står misstänkta och åtalade för bland annat mutbrott och penningtvätt i samband med ett hemligt avtal med Qatar och Marocko. Ledamöterna har åtagit sig att driva dessa länders intressen i utbyte mot lyxresor och miljoner i kontanter. Särskilt allvarligt är att Qatar, som i praktiken är ett islamistiskt kalifat, har lyckats muta socialdemokrater i kommittén för mänskliga rättigheter och få dessa ledamöter att vitmåla landets slavliknande regler för arbetskraftsinvandring.

Min fråga är ganska enkel: Kommer statsministern, nu när Sverige är ordförandeland i EU, att uppmärksamma detta? Europeiska rådet arbetar ju väldigt nära parlamentet i många frågor.

Fru talman! Jag vill först säga att jag inte tänker göra partipolitik av detta, av det enkla skälet att jag tror att maktmissbrukande politiker skulle kunna finnas i olika partier i olika länder. Jag tänker därför inte göra partipolitik av den här frågan.

Däremot kan jag säga att Europaparlamentet tar detta på mycket stort allvar. Varje möte i Europeiska rådet inleds av Europaparlamentets talman, som flera gånger har tagit upp vad man drar för slutsatser av detta. En del är ju rättsfrågor och rättsliga utredningar som parlamentet självklart inte lägger sig i, men det gäller även interna kontroll- och regelsystem.

Mitt intryck är alltså att man tar detta på mycket stort allvar. Man anser att det helt enkelt inte får hända och att det äventyrar legitimiteten och auktoriteten i Europaparlamentets viktiga arbete.

Anförande 81

Fru talman! I går bötfälldes tre turkiska tv-kanaler för sin nyhetsrapportering om den bristande responsen från den turkiska regeringen och dess myndigheter gällande offren för jordbävningskatastrofen och deras behov. Det finns också rapporter om att lastbilar från hjälporganisationer har stoppats och att center för koordinering av hjälpinsatserna har tagits över av myndigheter. Vi fick även uppgifter från regeringen om att den svenska insatsen hade kunnat vara på plats 24 timmar tidigare än den var.

Det undantagstillstånd som har införts av president Erdogan har inneburit att det blivit svårare för parlamentet att granska hur responsen i Turkiet ser ut. Statsministern sa tidigare under frågestunden att han inte ville ha fördömande i sin verktygslåda, men ska vi inte fördöma när yttrandefriheten inskränks och när hjälpinsatser inte når fram?

Jag undrar hur statsministern…

Visa hela anförandet

Fru talman! I går bötfälldes tre turkiska tv-kanaler för sin nyhetsrapportering om den bristande responsen från den turkiska regeringen och dess myndigheter gällande offren för jordbävningskatastrofen och deras behov. Det finns också rapporter om att lastbilar från hjälporganisationer har stoppats och att center för koordinering av hjälpinsatserna har tagits över av myndigheter. Vi fick även uppgifter från regeringen om att den svenska insatsen hade kunnat vara på plats 24 timmar tidigare än den var.

Det undantagstillstånd som har införts av president Erdogan har inneburit att det blivit svårare för parlamentet att granska hur responsen i Turkiet ser ut. Statsministern sa tidigare under frågestunden att han inte ville ha fördömande i sin verktygslåda, men ska vi inte fördöma när yttrandefriheten inskränks och när hjälpinsatser inte når fram?

Jag undrar hur statsministern ser på den humanitära responsen och Turkiets begränsningar av hjälp till jordbävningsoffren.

Fru talman! Jag tror att man ska ha respekt för att det just nu är ett otroligt kaotiskt läge på många ställen efter jordbävningen. Det tror jag att man ska ha respekt för; det hade nog gällt många platser som drabbats av samma förödelse.

Det är nog också välkänt att alla länder inte fungerar precis som Sverige organisatoriskt och administrativt. Det kan man ha synpunkter på. Ofta när vi bidrar med hjälp på olika ställen ser vi hur effektiva olika stödsystem är, och jag tror att många hjälporganisationer är besvärande medvetna om bristerna. Det ursäktar ingenting, men det förminskar inte heller behovet av att vi hjälper till så gott det bara är möjligt med de förutsättningar som finns.

Vi var först med och räddade liv, och nu gör vi vad vi kan för att människor ska slippa frysa och stå hemlösa längre än vad som är absolut nödvändigt. Då får vi nog helt enkelt arbeta med …

Visa hela anförandet

Fru talman! Jag tror att man ska ha respekt för att det just nu är ett otroligt kaotiskt läge på många ställen efter jordbävningen. Det tror jag att man ska ha respekt för; det hade nog gällt många platser som drabbats av samma förödelse.

Det är nog också välkänt att alla länder inte fungerar precis som Sverige organisatoriskt och administrativt. Det kan man ha synpunkter på. Ofta när vi bidrar med hjälp på olika ställen ser vi hur effektiva olika stödsystem är, och jag tror att många hjälporganisationer är besvärande medvetna om bristerna. Det ursäktar ingenting, men det förminskar inte heller behovet av att vi hjälper till så gott det bara är möjligt med de förutsättningar som finns.

Vi var först med och räddade liv, och nu gör vi vad vi kan för att människor ska slippa frysa och stå hemlösa längre än vad som är absolut nödvändigt. Då får vi nog helt enkelt arbeta med de förutsättningar som finns.

Anförande 83

Fru talman! För fyra veckor sedan bjöd statsministern in företrädare för muslimska organisationer för en dialog om svenska muslimers situation. Jag tror genuint att sådana möten är oerhört betydelsefulla, för de skickar en tydlig signal om att regeringen tar islamofobin på allvar.

Som statsministern känner till är svenska muslimer utsatta för rasism, som tar sig uttryck i diskriminering, trakasserier och våld. Detta har svenska muslimer vittnat om, och det finns även beskrivet i Brottsförebyggande rådets rapport om islamofobi i det svenska samhället. Det finns sedan tidigare ett pågående arbete hos flera myndigheter som har bäring på frågan om islamofobin.

Min fråga är om regeringen avser att initiera nya insatser för att bekämpa islamofobin i det svenska samhället.

Fru talman! Som är rätt välkänt ville jag lyssna, inte minst efter den ganska tumultartade stämning som hade varit i Sverige vid tidigare koranbränningar och nu utomlands. Jag ville också dels visa det jag sa publikt, att allt som är lagligt i Sverige måste man själv inte tycka är lämpligt eller respektfullt, dels ändå stå upp för att det är lagligt och ska vara lagligt.

Statsministerns frågestund

Jag tyckte att det fanns goda skäl att ha en dialog här i Sverige. Hur minskar man utrymmet för de människor som bara vill provocera utan att man visar missaktning för varandra? Jag konstaterade också att vi nog bör ha den här dialogen ganska löpande åt båda hållen, så att säga. Detta var mer ett sätt att visa att jag bryr mig om vad människor tycker och tänker i dessa frågor.

Jag tycker också att interreligiösa dialoger är viktiga. Vi är rätt ovana vid det i Sverige - det …

Visa hela anförandet

Fru talman! Som är rätt välkänt ville jag lyssna, inte minst efter den ganska tumultartade stämning som hade varit i Sverige vid tidigare koranbränningar och nu utomlands. Jag ville också dels visa det jag sa publikt, att allt som är lagligt i Sverige måste man själv inte tycka är lämpligt eller respektfullt, dels ändå stå upp för att det är lagligt och ska vara lagligt.

Statsministerns frågestund

Jag tyckte att det fanns goda skäl att ha en dialog här i Sverige. Hur minskar man utrymmet för de människor som bara vill provocera utan att man visar missaktning för varandra? Jag konstaterade också att vi nog bör ha den här dialogen ganska löpande åt båda hållen, så att säga. Detta var mer ett sätt att visa att jag bryr mig om vad människor tycker och tänker i dessa frågor.

Jag tycker också att interreligiösa dialoger är viktiga. Vi är rätt ovana vid det i Sverige - det mycket sekulära Sverige. Jag uppfattade att de tyckte att det var ett viktigt samtal, och jag tror att det kommer att fortsätta.

(Applåder)

Statsministerns frågestund

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.